SE525965C2 - Skärbord för tillskärning av isoleringsmaterial - Google Patents

Description

25 30 (TI P3 LH \O Cx Un k) erhålls ingen styrning för att säkerställa ett vertikalt snitt. Inte heller motverkas att kniven slinter eller förs bort från anliggning mot linjalen. Tillskäraren måste alltså använda kraft och koncentration för att åstadkomma ett vertikalt snitt som följer linjalen.

Ytterligare ett problem ligger i att tillskäraren måste använda en förhållandevis stor kraft och koncentration för att fixera isoleringen genom att pressa den mot bordet med hjälp av linjalen. Om isoleringen i skärögonblicket inte är fasthållen med tillräckligt stor kraft, kan den lätt hamna ur läge, varvid snittet blir felaktigt. Om den kapade biten då blir för lång måste snittet göras om och om den blir för kort måste den kapade biten kasseras och hela operationen göras om med nytt isoleringsmaterial. I båda fallen leder det felaktiga snittet till merarbete och materialspill.

Särskilt vid tjockare isoleringar och om fler lager av isolering skärs samtidigt, för att effektivisera arbetet, är det svårt att fixera isoleringen med tillräckligt stor kraft för att säkerställa ett korrekt snitt. Vid sådana större materialtjocklekar måste nämligen materialet komprimeras mera för att erhålla den erforderliga fixerande friktionskraften mellan materialet och bordsskivan. Denna större erfordrade fasthållningskraft gör det dels svårare att hålla linjalen stadigt utmed den tänkta snittlinjen och dels att med den andra handen utföra ett korrekt snitt. Dessutom blir skäroperationen betydligt arbetsammare för sådana snitt genom större materialtjocklekar. Resultatet blir ofta ett större antal felaktiga snitt eller att tillskäraren undviker att skära fler lager samtidigt, varvid arbetet utförs mindre effektivt. 10 15 20 25 30 LH ra n \9 (h 01 Förutom att skära vertikala snitt, dvs. snitt som är vinkelräta mot bordsskivans plan, är det ofta önskvärt att skära sneda snitt. Detta är exempelvis fallet vid tillskärning av väggisoleringsstycken som i överkant ska ligga an mot ett snett tak. Med den ovan beskrivna skärtekniken måste sådana sneda snitt utföras på fri hand. Tillskäraren måste alltså uppskatta med vilken vinkel han eller hon ska hålla kniven mot bordsplanet och därefter, utan stöd, upprätthålla denna vinkel under hela snittet. Sådan snedhållning av kniven tillför ytterligare ett komplicerande moment till tillskärningsarbetet och leder ofta till felaktiga snitt och/eller ökad tidsåtgång.

SE 451 078 beskriver ett skärbord som syftar till att minska några av de ovan beskrivna problemen. Detta bord innefattar en bordskiva i vilket en första rätlinjig slits är upptagen. Vid bordsskivans båda kortändar är varsitt hållarorgan fästa vid bordet medelst vred. Hållarorganen uppvisar vart och ett två urtag som är anordnade på två olika höjder ovanför bordskivan.

En linjal som uppvisar en andra rätlinjig slits kan placeras i de lägre eller högre urtagen i de båda hållarorganen. Vid tillskärning av isolering placeras först isoleringsmaterialet på bordsskivan, så att den tänkta snittlinjen hamnar rakt ovanför den första slitsen i bordsskivan. Därefter placeras linjalen i det ena paret urtagningar, så att den andra slitsen hamnar rakt ovanför den första slitsen. En specialkniv förs in ovanifrån genom den andra slitsen i linjalen och vidare ned genom den första slitsen i bordsskivan. Därefter dras kniven utmed de båda slitsarna, varvid det mellanliggande materialet skärs vertikalt, parallellt med slitsarna.

De båda ovanför varandra anordnade slitsarna vid det i SE 451 078 beskrivna skärbordet eliminerar således snedställning av kniven och motverkar att kniven ska slinta eller föras bort från anliggning mot linjalen. 10 15 20 25 30 Det i SE 451 078 beskrivna skärbordet uppvisar emellertid även en rad nackdelar. För det första medger bordet inte sneda snitt, vilket såsom beskrivits ovan ofta är önskvärt.

Dessutom är det endast möjligt att åstadkomma fasthållning av isoleringsmaterialet med linjalen endast om materialtjockleken är exakt avpassad till höjden mellan bordsskivan och de valda urtagningarna. För att en god fasthållning av isolerings- materialet ska åstadkommas måste, såsom nämnts ovan, materialet komprimeras i tillräcklig grad så att en till- räcklig friktionskraft uppkommer mellan linjalen, materialet och bordsskivan. Eftersom linjalen bara kan inta två olika förutbestämda höjdlägen ovanför bordskivan kan således god fasthållning endast erhållas för material med två olika tjocklekar, med små toleransavvikelser.

Ytterligare ett problem med det i SE 451 078 beskrivna skärbordet är att anpassningen av bordet för de två medgivna materialtjocklekarna är förhållandevis komplicerad och tidskrävande. För att växla mellan de lägre och högre urtagningarna måste hållarorganen först frigöras genom att lossa vreden. Därefter låter man hållarorganen byta plats varefter de åter måste fästas vid bordsskivan genom åtdragning av vreden.

Kortfattad beskrivning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är därför att tillhandahålla ett skärbord för tillskärning av isoleringsmaterial, med vilket skärbord det är möjligt att skära material med godtycklig tjocklek upp till en viss största tjocklek samt att enkelt åstadkomma sneda snitt.

Ett annat ändamål är att tillhandahålla ett sådant skärbord som medger snabb, enkel och ergonomiskt fördelaktig tillskärning av isoleringsmaterial. 10 15 20 25 30 Ytterligare ett ändamål är att tillhandahålla ett sådant skärbord som medger att material med godtycklig tjocklek enkelt kan fasthållas vid bordet medelst linjalen.

Dessa ändamål uppnås med ett skärbord av det i denna beskrivnings första stycke angivna slaget, vilket skärbord kännetecknas av att linjalen är styrt anordnad vid bordsskivan för att hålla den andra rätlinjiga slitsen parallell med den första slitsen och samtidigt medge att linjalen förs mot och från bordsskivan samt att linjalen är rörlig att vridas utmed en cirkelbåge omkring en axel som är parallell med den första slitsens längdaxel.

Linjalen kan alltså föras mot och från bordsskivan samtidigt som den är styrd så att de båda slitsarna hela tiden hålls parallella med varandra. Härigenom är det möjligt att placera isoleringsmaterial med godtycklig tjocklek mellan bordsskivan och linjalen och därefter föra ned linjalen till fasthållande anliggning mot materialet utan att äventyra slitsarnas parallellitet. Fasthållning av materialet åstadkoms således utan att tillskäraren behöver koncentrera sig på att hålla linjalen på plats. De båda slitsarna tillförsäkrar att snittet blir rakt både utmed slitsarnas längd och utmed planet mellan de båda slitsarna. I och med att linjalen är rörlig att vridas utmed en cirkelbåge omkring den första slitsens längdaxel är det dessutom möjligt att på samma enkla sätt åstadkomma sneda snitt som uppvisar en vinkel till bordskivans utbredningsplan.

Genom att utforma linjalen med en viss tyngd är det möjligt att fasthållningen av isoleringsmaterialet åstadkoms automatiskt då gravitationen tillåts verka på linjalen, så att isoleringsmaterialet pressas fast mellan bordsskivan och linjalen. Tillskäraren behöver då över huvud taget inte använda någon kraft eller koncentration för fasthållningen. 10 15 20 25 (TI ng 01 UD Q\ LH c» Skärbordet kan vidare utformas så att linjalens rörlighet och styrning åstadkoms med hjälp av en fyrledsmekanism. Härigenom erhålls en enkel, tillförlitlig och robust konstruktion som är lätt att använda, som eliminerar risken för att linjalens rörelse ska hindras av någon byrålådseffekt och som medger hopfällning till ett mycket utrymmesbesparande format.

Ytterligare egenskaper och fördelar hos uppfinningen framgår av den efterföljande detaljerade beskrivningen och av de vidlagda kraven.

Kortfattad figurbeskrivning Nedan beskrivs exemplifierande utföringsformer av uppfinningen med hänvisning till figurerna, av vilka: Fig. l är en schematisk perspektivvy av en första utföringsform av skärbordet enligt uppfinningen.

Fig. 2 är en schematisk sidovy av det i fig. 1 visade skärbordet med en linjal i ett första läge och med ett skärverktyg inskjutet genom två slitsar.

Fig. 3 är en schematisk sidovy liknande den i fig. 2 med linjalen i ett andra läge och med ett arbetsstycke inspänt mellan bordsytan och linjalen.

Fig. 4 är en schematisk planvy ovanifrån av en del av den i fig. 1 visade utföringsformen av skärbordet enligt uppfinningen.

Fig. 5 är en schematisk planvy ovanifrån motsvarande den i fig. 4 av en andra utföringsform av skärbordet enligt uppfinningen.

Fig. 6a är en schematisk planvy från en kortsida av skärbordet enligt den i fig. 5 visade utföringsformen. 10 15 20 25 30 Fig. 6b är en delförstoring av det i fig. 6a visade skärbordet.

Detaljerad beskrivning av utföringsformer av uppfinningen I fig. 1 och 4 visas en första utföringsform av skärbordet 1 enligt uppfinningen. Skärbordet 1 innefattar en bordsskiva 2 och två fällbara benpar 3, 4, som kan vikas in mot bords- skivans undersida. Bordskivan 2 utgörs av en aluminiumplåt med nedvikta kanter 2a, 2b, 2c, vid vilka kanter benparen 3, 4 är infästa. En första genomgående slits 5 är upptagen i bords- skivan 2. Den första slitsen 5 sträcker sig i bordets längd- riktning mellan de båda kortsidorna, väsentligen över bord- skivans 2 fulla längd men inte genom de nedvikta kanterna 2a, 2b vid kortsidorna.

En arm 6 skjuter ut från den nedvikta kanten 2a av bordsskivan vid bordets ena kortsida, parallellt med den första slitsen 5.

Armen 6 är vridbart infäst vid den nedvikta kanten 2a, något nedanför bordskivans ovansida, så att den kan vridas omkring sin egen längdaxel.

En fyrledsmekanism 10 är fäst vid bordet 1. Fyrledsmekanismen 10 innefattar ett första 11 och ett andra 12 ben samt en linjal 13. Linjalen 13 uppvisar en längsgående genomgående andra slits 20. Den andra slitsen 20 sträcker sig utmed linjalens längsgående mittlinje, väsentligen över dess fulla längd. Det båda benen 11, 12 och linjalen 13 utgörs av U- balkar av aluminium. Benens 11, 12 tvärsnitt är något större än linjalens 13 tvärsnitt, så att avståndet mellan skänklarnas 121, 122 (fig. 4) insidor hos benens 11, 12 U-balkar är lika med eller något större än avståndet mellan skänklarnas utsidor hos linjalens 13 U-balk.

Det första benet 11 är vid sin ena ände lla vridbart fäst vid armens 6 från bordet vända, fria ände. Armens 6 fria ände är l0 15 20 25 30 \0 m CN (fl upptagen mellan skänklarna hos det första benets 11 U-balk.

Det första benet 11 är fäst vid armens 6 fria ände medelst en bult 14 som sträcker sig genom de båda skänklarna hos U-balken och genom armen 6, vinkelrätt mot armens 6 längdaxel. Det första benet kan således vridas i förhållande till armen 6, omkring en första led, vars axel är vinkelrät mot den första slitsens 5 längdriktning.

Det andra benet 12 är vid sin ena ände 12a på motsvarande sätt vridbart fäst vid en kort tapp (ej visad) som är vridbart infäst vid den till armen 6 motstående nedvikta kanten 2b av bordsskivan. Tappen är fäst vid den nedvikta kanten 2b så att tappens vridningsaxel sammanfaller med armens 6 vridningsaxel.

De båda benen 11, 12 kan således vridas omkring en gemensam horisontell axel som är parallell med den första slitsen 5, så att benens fria ändar llb, 12b beskriver en cirkelbåge omkring den första slitsen 5 längdaxel.

Det andra benets 12 ände 12a är fäst vid tappen medelst en bult 17, som utgör en andra led omkring vilken det andra benet 12 kan vrida sig och som har en vridningsaxel som är vinkelrät med den första slitsens 5 längdaxel.

Linjalens 13 båda ändar är vridbart fästa vid det första ll och andra 12 benets fria ändar llb, 12b. Linjalens 13 ändar är härvid inskjutna mellan respektive U-balks skänklar, i närheten av benändarna llb, 12b och fästa med bultar 15, 16, som sträcker sig genom skänklarna hos linjalens 13 och respektive bens 11, 12 U-balkar. I fig. 4 visas linjalens 13 infästning vid det andra benet 12 i förstorad skala. För ökad tydlighet är linjalen avkortad i längdriktningen med en streckprickad linje, så att det tydligt framgår att den andra slitsen 20 i linjalen är parallell med och väsentligen lika bred som den första slitsen 5 i bordsskivan 2. Vidare visas 10 15 20 25 30 här hur linjalen är upptagen mellan skänklarna 121 och 122 hos det andra benets 12 U-balk och vridbart infäst med bulten 16.

För att linjalen 13 ska kunna vrida sig i förhållande till det andra benet 12 är linjalens ände l3a anordnad ett visst stycke från bottnen hos det andra benets 12 U-balk. Det inses att linjalen är infäst på motsvarade sätt vid det första benet 11.

Linjalen 13 kan således vridas i förhållande till de båda benen 11, 12 omkring en tredje respektive fjärde led, vars vridningsaxlar är parallella sinsemellan och med den första och andra ledens vridningsaxlar.

Tack vare fyrledsmekanismen 10 kan linjalen 13 med den andra slitsen 20 föras mot och från bordsskivan utan att den andra slitsens 20 parallellitet med den första slitsen 5 ändras.

Genom att utforma armen 6 lika lång som eller längre än benen 11, 12 möjliggörs att linjalen 13 i sitt nedersta läge kan komma till anliggning mot bordskivan 2. Härigenom kan skärbordet användas för att hålla fast och skära till även mycket tunna material såsom exempelvis plastfolie.

Fyrledsmekanismen 10 kan i sin tur vridas omkring armens 6 och tappens gemensamma vridningsaxel, så att linjalen kan röra sig utmed en cirkelbåge omkring den denna vridningsaxel.

Med hänvisning till fig. 2 och 3 beskrivs nedan användningen av den ovan beskrivna utföringsformen av skärbordet enligt uppfinningen. I fig. 2 visas skärbordet då fyrledsmekanismen 10 befinner sig i sitt, även i fig. 1 visade, utgångsläge. De båda benen ll, 12 skjuter upp vertikalt från sina infästningar vid armen 6 respektive tappen (ej visad). Fyrledsmekanismen 10 är utformad så att den upprätthåller detta läge utan att exempelvis tillskäraren behöver hålla i den. I det visade exemplet åstadkommes detta genom att bultarna 14 och 17 är åtdragna med en viss kraft, så att benen 11, 12 hålls kvar i 10 15 20 25 30 (TI iü LW \9 Cm Cu 10 vertikalt läge av friktionen i den första och andra leden. Det är emellertid också möjligt att åstadkomma upprätthållandet av detta läge exempelvis genom att utforma lederna så att fyrledsmekanismen kan föras förbi sitt översta läge till dess att exempelvis det andra benets nedre ände l2a komer i kontakt med och tar stöd mot den nedvikta bordskanten 2b.

Den andra slitsen 20 befinner sig rakt ovanför den första slitsen 5 (fig. 1 och 4). Ett skärverktyg i form av en kniv 30 med ett handtag 31 och en klinga 32 är inskjuten ovanifrån, så att klingan 32 sträcker sig genom den andra 20 och första slitsen 5.

I det visade läget är avståndet mellan bordsskivans ovansida och linjalens undersida omkring 400 mm. Detta medger att ett stycke av ett motsvarande tjockt isoleringsmaterial kan föras in under linjalen och placeras på bordsskivan, så att den tänkta snittlinjen genom materialet hamnar mitt emellan den första 5 och andra 20 slitsen. Det är också möjligt att föra in flera ovanpå varandra placerade tunnare arbetsstycken och naturligtvis enskilda eller flera arbetsstycken med en sammanlagd tjocklek som är mindre än 400 mm.

I fig. 3 visas arbetsbordet då ett stycke isoleringsmaterial M placerats på skärbordet, mellan bordsskivan 2 och linjalen 13.

När isoleringsmaterialet placerats så att den tänkta snittlinjen genom materialet hamnat mellan den första 5 och den andra 20 slitsen har linjalen 13 förts ned till anliggning mot materialet genom att vrida benen ll, 12 omkring den första respektive andra leden. Detta åstadkommes helt enkelt genom att lätt stöta till linjalen i riktning mot det andra benet 12. Linjalens tyngd, i samverkan med de hävarmar som genereras av benen 11, 12 åstadkommer ett vridande moment omkring den första och andra leden, vilket moment övervinner friktionen i 10 15 20 25 30 (_31 f* LN xvO Cm LH 11 dessa leder, varvid linjalen faller ned mot isolerings- materialet M.

Eftersom linjalens 13 andra slits 20 hela tiden hålls parallell med den först slitsen 5 i bordsskivan 2, kan tillskäraren enkelt fixera isoleringsmaterialet genom att lätt pressa linjalen nedåt med sin ena hand, samtidigt som han eller hon håller kniven och skär materialet med den andra handen. Eftersom knivens klinga 32 är helt styrd i de båda slitsarnas 5, 20 längdriktning behöver tillskäraren vare sig koncentrera sig på att föra kniven utmed linjalen eller att hålla linjalen i en viss riktning.

Fyrledsmekanismens steglösa reglering av linjalens vertikala läge medger vidare att arbetsstycken med en godtycklig tjocklek mellan omkring 0 och 400 mm kan placeras och fixeras mellan bordsskivan och linjalen.

Om man vill åstadkomma ett icke vertikalt, snett snitt genom isoleringsmaterialet 40 är det möjligt att vrida de båda benen ll, 12 omkring deras gemensamma vridningsaxel genom armen 6 och tappen. Linjalen 13 kommer då att röra sig utmed en cirkelbåge omkring den första slitsen 5. Eftersom armen 6 och tappen är anordnade något nedanför bordskivans 2 ovansida, kommer cirkelbågens krökningscentrum att befinna sig motsvarande sträcka nedanför den första slitsen. Då linjalen vridits utmed cirkelbågen, så att planet genom den första 5 och andra 20 slitsen uppvisar önskad snittvinkel till bordsskivans 2 utbredningsplan, fixeras de båda benen vid den önskade vinkeln. Detta åstadkoms med hjälp av en vinkelskiva 18 som uppvisar hål 18a, svarande mot vissa förutbestämda vinkellägen. Vid det andra benets 12 nedre ände är en liten axiellt förskjutbar tapp 19 anordnad. Då fyrledsmekanismen 10 intagit det önskade vinkelläget förs tappen 19 in i 10 15 20 25 30 525 965 12 motsvarande hål 18a hos vinkelskivan 18, så att benen 11, 12 och fyrledsmekanismen 10 förhindras från ytterligare vridning omkring de båda benens gemensamma vridningsaxel. Ett motsvarande vinkelskivearrangemang kan också vara anordnat vid armens 6 vridbara infästning vid bordsskivan.

I figur 5, 6a och 6b visas en annan utföringsform av skärbordet enligt uppfinningen. I det följande beskrivs endast de som skiljer denna utföringsform från den ovan beskrivna.

Som bäst framgår av figur 5 utgörs linjalen 40 i denna utföringsform av två fyrkantbalkar 41, 42 av aluminium.

Linjalen 40 är omkr. 80 mm bred och 1300 mm lång. I fig. 5 visas hur linjalens 40 ena ände 40a är infäst vid fyrleds- mekanismens ben 12 och det inses att linjalens 40 andra ände är infäst på ett motsvarade sätt vid mekanismens andra ben.

Linjalens 40 första fyrkantbalk 41 är upptagen mellan skänklarna 121, 122 i det andra benets 12 U-balk. Linjalens andra fyrkantbalk 42 är anordnad parallellt med den första fyrkantbalken 41 och åtskild från denna medelst den ena skänkeln 121 hos benets 12 U-balk. Den andra slitsen 21 i linjalen formas på så sätt av det mellanrum som bildas mellan den första 41 och andra 42 fyrkantbalken, på grund av skänkelns 121 tjocklek. Denna tjocklek är lämpligen utformad med samma mått som den första slitsens 5 bredd. Ett bultförband 17 sträcker sig genom benets 12 båda skänklar 121, 122 samt den första 41 och andra 42 fyrkantbalken.

Bultförbandet 17 håller fast linjalens 40 båda fyrkantbalkar 41, 42 vid benet 12 samtidigt som det utgör en led som medger vridning av linjalen 40 i förhållande till benet 12 omkring en axel som är vinkelrät mot den första 5 och andra slitsen 20.

I figur 6a och 6b visas hur fyrledsmekanismen 100 kan vridas omkring en horisontell axel. Med streckad linje visas fyrledsmekanismen i sitt vertikala läge och med heldragen 10 15 20 25 30 linje hur mekanismen är vinklad för att åstadkomma ett snett snitt genom arbetsstycket. Eftersom den andra slitsen 21 vid denna utföringsform är anordnad vid sidan om de båda benens mitt är även benens vridningsaxel, för att medge att linjalen 40 kan föras utmed en cirkelbåge omkring den första slitsen anordnad vid sidan om den första slitsens 5 längdaxel.

Härigenom är det möjligt att utforma armen 6 och tappen enligt den ovan beskrivna första utföringsformen, som en sammanhängande stång 43 i ett stycke. Stången 43 sträcker sig genom bordsskivans nedvikta kant 2a, under bordsskivan 2, parallellt med och i närheten av den första slitsen 5 och genom den motstående nedvikta kanten 2b. Stången skjuter ut från den ena nedvikta kanten 2a ett stycke som motsvara längden hos den ovan beskrivna armen och från den andra kanten 2b, ett stycke som motsvarar den ovan beskrivna tappen. Ett arrangemang med en hålförsedd vinkelskiva och vinkellåsnings- tapp motsvarande det ovan beskrivna kan vara anordnat vid stångens genomföring genom respektive nedvikta kant 2a, 2b av bordskivan 2. Stången 43 kan anordnas axiellt förskjutbar och fjäderbelastad till anliggning mot ett axiellt anhåll.

Härigenom är det möjligt att samtidigt ställa in vinkeln hos båda benen genom att först pressa stången mot verkan av fjädern för att frigöra de båda vinkellåsningstapparnas ingrepp med vinkelskivorna, vrida de båda benen till önskad vinkel och därefter släppa stången så att fjädern samtidigt pressar båda vinkelinställningstapparna till ingrepp med önskat hål i vinkelskivorna.

I fig. 6a visas vidare hur en första 51 och en andra 52 tillsatsskiva är löstagbart fasthållna vid långsträckta profilelement 53, 54 som sträcker sig utmed bordsskivans nedvikta långsidor. Profilelement 53, 54 har identiska men på figuren spegelvända tvärsnitt, så att de båda tillsatsskivorna 10 15 20 25 30 CF! I\ I* 01 \O çx (_71 14 fritt kan byta plats beroende på exempelvis om tillskäraren är höger- eller vänsterhänt. Den ena tillsatsskivan 51 uppvisar ett vinkeltvärsnitt och kan fungera som hållare för en rulle med isoleringsmaterial som ska tillskäras med hjälp av skärbordet. Den andra tillsatsskivan 52 formar en plan yta som kan utgöra extra arbetsyta och bortföringsyta då stora arbetsstycken ska skäras till.

I figur 6b visas i förstorad skala hur den aluminiumplåt som utgör bordskivan 2, är formad till en fläns 44 som sträcker sig utmed den första slitsen 5, på den till stången 43 motstående sidan om den första slitsen. Flänsen 44 är invikt i riktning från slitsen, in under bordskivan så att en spetsig vinkel bildas mellan flänsen 44 och bordsskivans 2 undersida.

Flänsen 44 åstadkommer en förstyvning av bordsskivan utmed slitsens kan samtidigt som den spetsiga vinkeln medger att skärverktygets klinga 32 kan föras in i slitsen 5 även under sned vinkel.

Uppfinningen är naturligtvis inte begränsad till de ovan beskrivna exemplifierande utföringsformerna, utan kan varieras inom ramen för de efterföljande patentkraven. Exempelvis kan olika detaljer och egenskaper fritt kombineras mellan de ovan beskrivna exemplen. Vidare fixeras isoleringsmaterialet enligt ovan genom att tillskäraren pressar linjalen mot isolerings- materialet. Enligt en inte visad utföringsform är emellertid linjalen utformad med en sådan massa att endast gravitationens inverkan på linjalen pressar linjalen mot isoleringsmaterialet med tillräcklig kraft för att åstadkomma den erforderliga fixeringsfriktionskraften mellan materialet och bordsskivan samt mellan materialet och linjalen. Tillskäraren behöver då över huvud taget inte ägna någon kraft eller koncentration till att hålla fast arbetsstycket. Det har visat sig att linjalen enligt denna utföringsform lämpligen väger mellan 2 10 (TI PC' (X1 vfi Cm U1 15 och 20 kg, företrädesvis mellan 4 och 10 kg. Den första och andra slitsen kan naturligtvis anordnas parallella med bordets kortsidor istället för med dess långsidor.

Skärbordet och de ingående delarna kan naturligtvis vara formade av andra material än aluminium, såsom exempelvis stål eller polymermaterial.

Förutom för tillskärning av väggisoleringsmaterial, såsom stenull och glasull lämpar sig skärbordet mycket väl också för tillskärning av cellplast för exempelvis markisolering och komprimerad stenull för rörisolering samt plastfolie för exempelvis vind- eller fuktspärrar.

Claims (13)

10 15 20 25 G1 ti. \O (fx G1 16 Krav

1. Skärbord (1) för tillskärning av isoleringsmaterial (M) och innefattande en bordsskiva (2) som uppvisar en första rätlinjig slits (5) för styrning av ett skärverktyg (30) och en linjal (13, 40) som uppvisar en andra rätlinjig slits (20, 21) för styrning av skärverktyget, kännetecknat av att linjalen (13, 40) är styrt anordnad vid bordsskivan (2) för att hålla den andra rätlinjiga slitsen (20, 21) parallell med den första slitsen (5) och samtidigt medge att linjalen förs mot och från bordsskivan samt att linjalen (13, 40) är rörlig att vridas utmed en cirkelbåge omkring en axel som är parallell med den första slitsens (5) längdaxel.

2. Skärbord enligt krav 1, vid vilket linjalen (13, 40) är steglöst rörlig mot och från bordsskivan (2).

3. Skärbord enligt krav 1 eller 2, vid vilket linjalen (13, 40) kan föras mellan anliggning mot bordskivan 2 och ett läge på ett maximalt avstånd från bordsskivan (2), vilket maximala avstånd är upp till 600 mm, företrädesvis upp till 400 mm.

4. Skärbord enligt något av kraven 1 - 3, vid vilket linjalen (13, 40) är utformad med en sådan tyngd att den åstadkommer tillräcklig fasthållning av isoleringsmaterialet (M) då den tillåts vila mot ett materialstycke som är placerat mellan bordsskivan (2) och linjalen (13, 40).

5. Skärbord enligt något av kraven 1 - 4, vid vilket vinkelinställningsmedel (18, l8a, 19) är anordnade för att fixera linjalen vid olika lägen utmed cirkelbågen, vilka lägen motsvarar olika vinklar mellan planet genom den första (5) och andra slitsen (20, 21) och bordskivans (2) utbredningsplan. 10 15 20 25 LH PJ | \O (Å Un 17

6. Skärbord enligt något av kraven 1 - 5, vid vilket linjalen (13, 40) är fäst vid skärbordet medelst en fyrledsmekanism (10, 100).

7. Skärbord enligt krav 6, vid vilket fyrledsmekanismen (10, 100) innefattar en första och en andra led som är anordnade väsentligen utmed den första slitsens (5) längdaxel och som uppvisar ledaxlar som är vinkelräta med den första slitsens längdaxel, ett första (11) och ett andra (12) ben som vid första benändar (lla, l2a) är vridbara omkring den första respektive andra ledaxeln samt en tredje och en fjärde led som är anordnade vid det första och andra benets andra benändar (llb, l2b), vilken tredje och fjärde led uppvisar ledaxlar som är parallella med den första och andra ledaxeln, varvid linjalen (13, 40) är fäst vid benen (ll, 12) medelst den tredje och fjärde leden.

8. Skärbord enligt krav 7, vid vilket åtminstone en av den första och andra leden är anordnade en viss sträcka utanför bordsskivan (2).

9. Skärbord enligt krav 8, vid vilket nämnda sträcka motsvarar avståndet mellan den första och tredje ledaxeln, vilket avstånd är väsentligen lika stort som avståndet mellan den andra och fjärde ledaxeln.

10. Skärbord enligt något av kraven 1 - 9, vid vilket linjalen (40) innefattar två parallella balkar (41, 42), varvid den andra slitsen (21) är anordnad mellan de båda balkarna.

11. Skärbord enligt något av kraven 1 - 10, vid vilket linjalen (13) formas av ett integrerat långsträckt element och den andra slitsen (20) är utformad som en genomgående urtagning i det långsträckta elementet. 01 p., » UI xO Cjx C51 18

12. Skärbord enligt något av krav 1 - 11, vid vilket en eller flera tillsatsskivor (51, 52) är löstagbart fästbara vid bordsskivan (2) för att utöka skärbordets arbetsyta och/eller utgöra hållare för materialrullar.

13. Skärbord enligt något av krav 1 - 11, vid vilket skärbordet är hopfällbart.