SE525051C2 - Metod för simulering av spårljuseld, datorprogram, datorläsbart medium samt eldsimuleringsorgan - Google Patents

Description

20 25 30 » I - v u Dessutom är simulering av spàrljusammunition förknippad med speciella problem, eftersom de visuella indikationerna av själva kulorna här kan användas för att styra elden mot ett avsett mål, antingen som ett komplement till eller som ett alternativ till de reguljära siktmedlen som finns anslutna till vapnet. För att spara ammunition fordrar denna typ av eld så kallad skureldgivning. Även om, teoretiskt sett, vilket gevär som helst kan användas för att skjuta spàrljusammunition är den stora majoriteten av til- lämpningar i vilka spàrljusammunition används vapen med en automatisk eldgivningsmekanism, såsom kulsprutor, lätta kuls- prutor, maskingevär och automatiska eller halvautomatiska gevär. Därför bör spårljuseldsimulatorn vara kapabel att hantera automateld. Det finns emellertid ännu inget exempel på en simulator, vilken är lämplig för att simulera spårljuseld från ett bärbart automatvapen.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Det är därför ett syfte med föreliggande uppfinning att lösa prob- lemen ovan, och sålunda tillhandahålla en viktmässigt lätt och okomplicerad lösning för att simulera en situation där ett relativt lätt vapen används för att bekämpa ett mål med hjälp av spàrljusammunition.

Enligt en aspekt av uppfinningen uppnås syftet genom en metod för att simulera spårljuseld från ett vapen medelst ett därtill anslutet ickeballistiskt eldsimuleringsorgan. Metoden inbegriper projicering av en ljuspunkt i synfältet hos en användare av vapnet, så att ljuspunkten är synlig för användaren vid eldgiv- ning mot ett mål. Ljuspunkten indikerar en ickeballistisk estime- ring av en träffpunkt för en simulerad kula avfyrad från vapnet.

Ljuspunkten tänds vid en första tidpunkt efter avfyrning av vapnet och släcks vid en andra (och senare) tidpunkt efter av- fyrningen av vapnet. Ett tändningsintervall mellan den första och den andra tidpunkten överlappar åtminstone delvis ett laser intervall under vilket åtminstone en ljuspuls utsänds från eldsimuleringsorganet i syfte att simulera den avfyrade kulan 10 15 20 25 30 ø u v Q nu 0 i ' från vapnet mot målet.

En viktig fördel som uppnås genom denna metod är att använ- daren kan genomföra en passande träning vad gäller effektiv inriktning av verklig spårljuseld mot ett mål. Den föreslagna metoden åstadkommer nämligen en konsekvent imitation av de autentiska situationen med relativt enkla medel.

Enligt en föredragen utföringsform av den här aspekten av upp- finningen förhindras ljuspunkten från att tändas under ett inhi- beringsintervall efter det att en föregående ljuspunkt har visats.

Detta gör nämligen eldsimuleringen ännu mera lik en verklig eld- givningssituation, där spårljuskulor inte kan skjutas med ett framgångsrikt resultat i annat än förhållandevis korta skurar med ett visst minsta mellanliggande intervall.

Enligt en annan föredragen utföringsform av den här aspekten av uppfinningen är tändningsintervallet väsentligt längre än laserintervallet, och mera föredraget sammanfaller den första tidpunkten med en tidpunkt vid vilken en första ljuspuls utsänds från eldsimuleringsorganet. Därmed kan en ännu mera autentisk simulering uppnås, eftersom ljuspunkten som visas för användaren utgör en exakt indikation på ljuspulsen som utsänds mot målet, det vill säga den simulerade kulan.

Enligt ännu en föredragen utföringsform av den här aspekten av uppfinningen kan den första och/eller den andra tidpunkten varieras enligt en stokastisk algoritm. Följaktligen blir förhål- landet mellan eldgivningsoperationen och tändningsintervallet till viss mån icke-deterministiskt. Detta förstärker ytterligare likheten med motsvarande verklig eld.

Enligt ännu en föredragen utföringsform av den här aspekten av uppfinningen är den stokastiska algoritmen anpassad att återspegla en tändningsparameter hos en viss typ av spårljus- ammunition. Naturligtvis förbättrar detta simuleringskvaliteten ännu mera. .nu »v 10 15 20 25 30 (51 l' »D (Il CD (Jr -A Enligt en föredragen utföringsform av den här aspekten av upp- finningen representerar träffpunkten en ändpunkt hos en siktlinje från mynningen, vilken är parallell med en longitudinell sym- metriaxel hos pipan. Detta är en fördelaktig ickeballistisk esti- mering, eftersom det typiskt sett motsvarar den väg som en envägs ljuspuls färdas från vapnet till målet, det vill säga en ty- pisk simuleringsmetod då ingen datasignal återmatas till skytten av ifrågavarande simulerade kula.

Enligt en föredragen utföringsform av den här aspekten av upp- finningen representerar tändningsintervallet 1 - 20 % av kulans estimerade flygtid. Därmed simuleras de verkliga spårljuseld- förhållandena för användaren på ett realistiskt sätt.

Enligt en annan föredragen utföringsform av den här aspekten av uppfinningen beräknas kulans estimerade flygtid med hjälp av en ickeballistisk algoritm, exempelvis baserad på ett uppmätt avstånd mellan vapnet och målet, tillsammans med en förutbestämd och konstant kulhastighet. Alternativt kan flygtiden uttryckas som en fast tid, vilken baseras på en medelflygtid som är tillämplig vid skjutning på ett för det aktuella vapnet typiskt skjutavstånd. Den här strategin är fördelaktig då den ytterligare förenklar simuleringsproceduren.

Enligt en ytterligare aspekt av uppfinningen uppnås syftet genom ett datorprogram direkt nedladdningsbart till internminnet hos en dator, innefattande mjukvara för att åstadkomma den ovan föreslagna metoden då nämnda program körs på datorn.

Enligt en ytterligare aspekt av uppfinningen uppnås syftet genom ett datorläsbart medium med ett lagrat program, där pro- grammet är anpassat att förmå en dator att utföra den ovan föreslagna metoden.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen uppnås syftet genom det inledningsvis beskrivna eldsimuleringsorganet, vilket känne- tecknas av att det innefattar ett ljusprojiceringsorgan och en :nu .v 10 15 20 25 30 35 C “i r J Lfi C., ...S u o v c ~n n.

U n.. laserenhet. Ljusprojiceringsorganet är anpassat att projicera en ljuspunkt i användarens synfält, så att ljuspunkten är synlig för användaren vid skjutning mot ett mål. Ljuspunkten indikerar en ickeballistisk estimering av en träffpunkt för en simulerad kula avfyrad från vapnet. Ljusprojiceringsorganet är anpassat att tända ljuspunkten vid en första tidpunkt efter avfyrning av vapnet och släcka ljuspunkten vid en andra (och senare) tidpunkt efter avfyrningen av vapnet. Laserenheten är anpassad att, under ett laserintervall efter avfyrning av vapnet, sända ut åtminstone en ljuspuls i riktning mot målet för att simulera den från vapnet mot målet avfyrade kulan. Ett tändningsintervall för ljuspunkten, det vill säga mellan den första och den andra tidpunkten, överlappar här åtminstone delvis laserintervallet.

Enligt en föredragen utföringsform av den här aspekten av upp- finningen inkluderar ljusprojiceringsorganet en ljuskälla och en våglängdsselektiv spegelyta. Ljuskällan är anpassad att alstra synligt ljus inom ett relativt smalt våglängdsspektrum. Den våg- längdsselektiva spegelytan är anpassad att reflektera ljus inom det relativt smala våglängdsspektret, och medge transmission av merparten av elektromagnetisk energi som representerar synligt ljus av andra våglängder. Dessutom är ljuskällan och den våglängdsselektiva spegelytan anordnade i förhållande till va- randra så att ljuspunkten förekommer i användarens synfält då han/hon siktar mot målet. Denna relativt okomplicerade kon- struktion åstadkommer en förhållandevis realistisk imltation av de verkliga spårljuseldförhållandena, och är därför önskvärd.

Enligt ännu en föredragen utföringsform av den här aspekten av uppfinningen är ljusprojiceringsorganet och laserenheten kali- brerade i förhållande till varandra så att ljuspunkten indikerar en punkt mot vilken den åtminstone en ljuspulsen utsänds. Därmed blir kalibreringen mellan simuleringsorganet och vapnet mindre kritisk, och en adekvat spårljuseldsimulering kan åstadkommas även om det skulle förekomma en smärre missanpassning, exempelvis mellan vapnets siktmedel och eldsimulerings- organet. non »w 10 15 20 25 30 E25 (_) 1 ...x | n o o vc .- f. u.

Enligt en första alternativ föredragen utföringsform av den här aspekten av uppfinningen är eldsimuleringsorganet anpassat att integreras i ett standardsiktmedel hos ett vapen, vilket är anpassat för att avfyra skarp ammunition. Därmed kan en ännu mera kompakt simuleringslösning erhållas.

Enligt en andra alternativ föredragen utföringsform av den här aspekten av uppfinningen är eldsimuleringsorganet istället an- passat att utgöra ett extra siktmedel till godtyckligt standardsikt- medel för ett vapen anpassat att avfyra skarp ammunition.

Därmed kan en hög frihetsgrad uppnås utan att behöva tillföra det skarpa vapnet någon extra vikt. Naturligtvis är denna kon- struktion också fördelaktig, speciellt då eldsimuleringsorganet är anslutet till ett vapen som saknar ett eget skarpt siktmedel (exempelvis en kulspruta vilken endast är avsedd för spår- ljuseld).

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Föreliggande uppfinning ska nu förklaras närmare med hjälp av föredragna utföringsformer, vilka beskrivs som exempel, och med hänvisning till de bifogade ritningarna.

Figur1 illustrerar en tändnings-/släckningsprocedur för en ljuspunkt som indikerar en träffpunkt för en simulerad kula enligt en utföringsform av uppfinningen, Figur 2 visar en sidovy över ett föreslaget eldsimulerings- organ, Figur 3 illustrerar, genom ett exempel, en användares synfält enligt en utföringsform av uppfinningen, Figur4 illustrerar stridssituationen i figur 3 där ett vapen avfyrar simulerad spårljuseld mot ett mål, och Figur5 visar ett flödesschema, vilket illustrerar den all- männa metoden enligt en utföringsform av upp- finningen. .vv »v 10 15 20 25 30 C.°'l T J 'UÛ CÖ ...s p n o u vu .- -u u'- BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER AV UPPFINNINGEN Det förutsätts att eldsimuleringsorganet är anslutet till ett vapen vars spårljuseld mot ett mål ska simuleras. Enligt uppfinningen representeras effekterna av den simulerade elden medelst en ljuspunkt som visas i synfältet hos en användare av vapnet, så att ljuspunkten är observerbar för användaren vid skjutning mot målet med vapnet. Därigenom är ljuspunkten avsedd att indikera en träffpunkt för en simulerad kula avfyrad från vapnet. En tändnings- och släckningsprocedur för en sådan spårljuskulesi- mulerande ljuspunkt enligt en utföringsform av uppfinningen visas i figur 1. Ett diagram visar här ett tänt tillstånd för ljus- punkten medelst ett första tillstånd ”PÅ” och ett släckt tillstånd medelst ett andra tillstånd "AV". En tidslinje t visas längs dia- grammets horisontella axel.

En avfyrningsoperation, som normalt initieras genom intryckning av en avtryckare på vapnet, antas äga rum vid en första tidpunkt to. Därmed avfyras vid tidpunkten to en simulerad kula. Typiskt innebär detta att åtminstone en ljuspuls sänds ut från en laser- enhet i eldsímuleringsorganet. Varken laserenheten eller ljuspul- serna är föremål för föreliggande ansökan, och kommer därför inte att beskrivas i detalj hår. Ljuspulserna kan generellt sett innefatta en vapenidentitet, så att simulatorutrustning förknippad med eventuella potentiella mål kan aktiveras med hjälp av pulserna och avgöra huruvida de har träffats av en viss kula eller inte.

Dessutom är det oftast tillrådligt att fördröja utsändningen av ljuspulserna till dess att gasturbulensen som alstras av eldgiv- ningen har hunnit skingras tillräckligt mycket för att medge att ljuspulserna från laserenheten kan passera fram till målet. Där- för initieras ett laserintervall Tme, under vilket åtminstone en ljuspuls utsänds från eldsimuleringsorganet vid en första tid- punkt t1 (säg 50 millisekunder) efter avfyrningsögonblicket to.

Laserintervallet Tme, är relativt kort (några få millisekunder) och :ro .- 10 15 20 25 30 u - u e no u. u v'- slutar vid en något senare tidpunkt tu. l syfte att simulera den avfyrade kulan för skytten (det vill säga användaren av vapnet), projiceras ljuspunkten i hans/hennes synfält för att representera ljusspåret, som motsvarande skarp ammunition ger upphov till när den avfyras. Under normala för- hållanden är ett sådant spårljus synligt endast under en relativt kort tidsperiod av den tid som det tar för kulan att nå träffpunk- ten. Om, säg kulans flygtid från vapnets mynning till träffpunkten ligger i storleksordningen 1-2 sekunder, kan ljusspåret vara syn- ligt under en period av 10-200 millisekunder. Faktum är att det i allmänhet är så att kulans tändningstid representerar 1 - 20 % av kulans flygtid. Naturligtvis beror förhållandet mellan tänd- ningstiden och flygtiden på skjutavståndet, så att exempelvis vid extremt korta skjutavstånd kanske inget ljusspår alls blir synligt, medan vid långa skjutavstånd ett något länge spår kan ses.

Enligt uppfinningen tänds ljuspunkten vid en första tidpunkt t1 efter avfyrning av en simulerad kula vid to och släcks vid en senare andra tidpunkt tg. Följaktligen är ljuspunkten ”PÅ” under ett tändningsintervall tPA mellan den första tidpunkten t1 och den andra tidpunkten t2, och simulerar därmed för skytten karak- täristiken hos en verklig spårljuskula. l syfte att åstadkomma en realistisk simulering och att möjliggöra en lämplig träning för skytten, bör tändningsintervallet tpA indikera för skytten när den simulerade kulan verkligen avfyras. Därför bör tändnings- intervallet tpA överlappa laserintervallet T|ase,. Exempelvis kan bägge intervallen initieras vid samma tidpunkt, det vill säga vid den första tidpunkten t1. Företrädesvis är dessutom tändnings- intervallet tpÅ väsentligt längre än laserintervallet Tjasep Därtill är det föredraget att tändningsintervallet tpA är betydligt kortare än den estimerade flygtiden Tmght.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen kan en ytterligare ljuspunkt inte alstras förrän ett inhiberingsintervall Tbmk (där Tbmk >> tpA) har löpt ut efter det att en föregående ljuspunkt har tänts. Exempelvis kan inhiberingsintervallet Tbmck vu» .- 10 15 20 25 30 (fl f* i ivï TU k* _ ...s a n u n nu u n» sättas till en 1-2 sekunders fördröjning mellan den första tid- punkten t, och ett tidigast möjliga efterföljande "PÅ"-tillstånd för ljuspunkten vid en tredje tidpunkt to. Därmed kan inte två kon- sekutiva ljuspunkter presenteras med ett orealistiskt tätt inter- vall. Detta resulterar, i sin tur, i att eldsimuleringen blir mera lik en verklig eldgivningssituation, där spårljuskulor inte kan av- fyras med ett framgångsrikt resultat, i annat än förhållandevis korta skurar med ett minsta separerande intervall.

Diagrammet visar en flygtid Tfogh, från avfyrningsögonblicket to till en tidpunkt tom, vid vilken en skarp kula motsvarande den simulerande kulan skulle ha träffat ett objekt (antingen ett avsett mål eller någonting annat som stoppar kulan) vid en geografisk träffpunkt. Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är tändningsintervallet tpA väsentligt kortare än den estimerade flygtiden Tfoght, och utgör exempelvis 1 - 20 % av den esti- merade flygtiden Tfogot.

Den estimerade flygtiden Tfogho i sin tur, kan bestämmas på många olika sätt. Av enkelhetsskäl används emellertid en icke- ballistisk algoritm enligt uppfinningen. Den enklaste strategin är givetvis att ansätta en fast estimerad flygtid Tfogh, för alla simulerade kulor som avfyras från ett visst vapen, oavsett skjutavstånd och eventuella andra omständigheter. Alternativt kan flygtiden baseras på en uppmätt (rak linje) mellan vapnet och målet, i kombination med en förutbestämd och konstant kul- hastighet. Äktheten hos simuleringen kan med fördel ytterligare förbättras genom att variera antingen perioden mellan avfyrningsögon- blicket to och den första tidpunkten t1, avfyrningsögonblicket to och den andra tidpunkten tg, eller bäggedera, enligt en sto- kastisk algoritm. Därmed blir nämligen förhållandet mellan avfyr- ningsoperationen och tändningsintervallet mindre deterministiskt och mera likt uppförandet hos motsvarande skarp ammunition.

Dessutom kan parametrarna hos själva den stokastiska 10 15 20 25 30 f' I' rf." 10 algoritmen varieras för att simulera olika beteende för olika slags spàrljusammunition, såsom kulornas tändningstid.

Ytterligare detaljer beträffande förhållandet mellan placeringen av ljuspunkten och en estimerad träffpunkt för en simulerad kula avfyrad från vapnet kommer att diskuteras nedan med hänvisning till figurerna 2 - 4.

Figur 2 visar en schematisk sidovy över ett eldsimuleringsorgan 200 enligt en utföringsform av uppfinningen för att simulera effekterna av spàrljusammunition för en användare, vilket är an- slutet till ett vapen, exempelvis ett automatiskt handeldvapen.

Simuleringsorganet 200 inkluderar ett huvudteleskop 205 inne- hållande en objektivlins, korrigeringslinser och okularlinser för att ta emot inkommande ljus och visa en bild i en användares (det vill säga skytts) synfålt 240 över de entiteter mot vilka vapnet siktas. Därtill inkluderar simuleringsorganet 200 en bear- betningsenhet 210, ett ljuspunktsarrangemang 220, 221, 222, 230 och en laserenhet 260 för att sända ut åtminstone en ljuspuls PL för att simulera en avfyrad kula mot ett mål.

Bearbetningsenheten 210 är anpassad att motta en eldgivnings- signal F som indikerar att vapnet har utfört en avfyrningsoperation, det vill säga då användaren trycker av avtryckaren för att avfyra en eller flera simulerade kulor. Som svar på eldgivningssignalen F alstrar bearbetningsenheten 210 en styrsignal till ljuskällan 220 i ljuspunktsarrangemanget enligt den ovan beskrivna proceduren, så att ljuskällan 220 tänds under en tidsperiod som överlappar ett laserintervall under vilket laserenheten 260 utsänder åtminstone en ljuspuls PL för att representera den avfyrade kulan.

Ljuspunktsarrangemanget kan även inkludera en bländare 221 och en projiceringslins 222 för att åstadkomma en ljuspunkt på en våglängdsselektiv spegelyta 230 med en önskad karaktäristlk (med avseende på exempelvis storlek och intensitet).

Företrädesvis alstrar ljuskällan 220 synligt ljus med ett relativt smalt våglängdsspektrum (exempelvis en viss nyans av rött), och nu w 10 15 20 25 30 n; s.. den våglängdsselektiva spegelytan 230 är anpassad att reflektera ljus inom detta speciella spektrum, och medge transmission av elektromagnetisk energi representerande synligt ljus av andra våglängder. Spegelytan 230 är anordnad i förhållande till ljus- punktsarrangemanget, så att ljuset från ljuskällan 220 reflekteras på spegelytan 230 och förekommer i användarens synfält 240 som en ljuspunkt då han/hon siktar mot ett mål med vapnet. Den våglängdsselektiva spegelytan 230 kan utgöras av ett antal alternativa optiska element, såsom en flat spegel eller en inre yta av ett prisma.

Enligt uppfinningen indikerar ljuspunkten en estimerad träffpunkt för en simulerad kula avfyrad från vapnet, vilken representerar ändpunkten hos en siktlinje från vapnet, det vill säga en rät linje från mynningen som är parallell med en longitudinell symmetri- axel hos pipan. Naturligtvis utgör detta endast en grov uppskatt- ning av den verkliga projektilbanan för en avfyrad skarp kula.

Normalt sett är detta emellertid tillräckligt för syftet att simulera effekterna av spårljusammunition för en handeldvapenskytt då det gäller att justera inriktningen av vapnet inför en efterföljande avfyrning/eldskur.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är ljuspunkts- arrangemanget 220, 221, 222, 230 och laserenheten 260 kalibrerade till varandra, så att ljuspunkten indikerar en punkt mot vilken den åtminstone en ljuspulsen PL sänds ut. Därmed blir kalibreringen mellan eldsimuleringsorganet och vapnet mindre kritisk, så att en adekvat spårljuseldsimulering kan åstadkom- mas även om siktmedlen är mycket grova eller om det råder en smärre missanpassning, exempelvis mellan vapnets siktmedel och eldsimuleringsorganet.

Det är fördelaktigt om eldsimuleringsorganet 200 inkluderar ett anslutningsorgan 250, såsom ett vinkelfäste, för att möjliggöra infästning på ett vapen. Dessutom kan eldsimuleringsorganet 200 integreras i ett standardsiktmedel hos vapnet som används för att rikta in skarpa kulor. 10 15 20 25 30 Ut P J Un co (_ ._ ...A vv f.. 12 Alternativt kan det representera ett extra siktmedel utöver eventuella standardsiktmedel för vapnet avsedda för att rikta in skarpa kulor. Det sistnämnda är föredraget om eldsimulerings- organet 200 primärt är ägnat att monteras på vapen, vilka an- tingen helt saknar siktmedel, eller främst riktas in med hjälp av spårljuseld.

Figur 3 illustrerar, genom ett exempel enligt en utföringsform av uppfinningen, en användares synfält 240 vid eldgivning mot ett mål 310. Analogt med ovanstående förekommer en ljuspunkt 320 i synfältet under tändningsintervallet TON som överlappar laserintervallet under vilket åtminstone en ljuspuls utsänds för att simulera en avfyrad kula. Därmed kan användaren, genom att avfyra ett antal simulerade kulor, styra elden mot det avsedda målet 310, så att eventuellt senare avfyrade simulerade kulor sannolikt träffar målet 310.

Figur 4 illustrerar också stridssituationen som visas i figur 3, där ett vapen 400 används för att avfyra simulerad spårljuseld mot målet 310. Eldsimuleringsorganet 200 enligt uppfinningen är monterat på vapnet 400, så att effekterna (det vill säga ljus- spåren) av den simulerade elden är observerbara som ljus- punkter för användaren av vapnet 400 vid eldgivning mot målet 310. Varje ljuspunkt indikerar en estimerad träffpunkt för en si- mulerad kula avfyrad från vapnet 400. Den estimerade träff- punkten representerar en ändpunkt hos en siktlinje 430 från vapnets 400 mynning 415, vilken är parallell med en longi- tudinell symmetriaxel hos vapnets 400 pipa 410. l sammanfattande syfte kommer nu den allmänna metoden för att simulera spårljuseld enligt uppfinningen nu att beskrivas med hänvisning till figur 5. Ett första steg 510 av denna procedur undersöker huruvida en avtryckarsignal har mottagits. Om så är fallet följer ett steg 520. I annat fall Ioopar proceduren tillbaka och stannar i steget 510. Steget 520 startar en första och en andra timer för att fastställa den första tidpunkten t1 respektive den andra tidpunkten t; (se figur 1). Enligt vad som har an: .n 10 15 20 25 30 525 C51 ro n. 13 diskuterats ovan kan en eller bägge av den första och den andra tidpunkten t1 och t; styras med hjälp av en stokastisk algoritm.

Detta ekvivalent med att allokera värdena för den första och den andra timern på basis av resultatet av en stokastisk algoritm.

Under alla omständigheter överstiger emellertid alltid löptiden för den andra timern löptiden för den första timern, så att den andra tidpunkten tg infaller senare än den första tidpunkten t1.

Därefter kontrollerar ett steg 530 huruvida den första timern har löpt ut, och om så är fallet följer ett steg 540. Annars loopar proceduren tillbaka och stannar i steget 530. Steget 540 tänder ljuspunkten, typiskt sett genom att en första styrsignal till en Ijuskälla. Sedan undersöker ett steg 560 huruvida den andra timern har löpt ut, och om så är fallet fortsätter proceduren till ett steg 570. l annat fall loopar den tillbaka och stannar i steget 560.

Steget 570 släcker ljuspunkten, typiskt sett genom en andra styrsignal till ljuskällan. Slutligen loopar proceduren tillbaka till steget 510 för att ånyo undersöka huruvida en avtryckarsignal fortfarande är aktiverad.

Sålunda, om en användare trycker av avtryckaren över en tidsperiod under vilken två eller flera konsekutiva skarpa kulor skulle ha avfyrats, det vill säga så att en automateldskur alstras, genererar den föreslagna metoden en repeterad sekvens av ljuspulser i användarens synfält för att representera ett flertal simulerade kulor. lntervallet mellan två konsekutiva tändnings- intervall för ljuspunkten är nämligen åtminstone lika med skillnaden i tid mellan avfyrningstidpunkten, avkänd i steget 510, och då den första timern löper ut, vilket avkänns i steget 530.

Detta intervall kan sättas lika med inhiberingsintervallet Tbmk som omnämns ovan med hänvisning till figur 1. Därigenom kan uppfinningen simulera automateld med spårljusammunition på ett realistiskt sätt.

Samtliga de procedursteg vilka har beskrivits ovan med hänvis- »vu »o 10 15 20 25 30 ning till figuren 5 kan styras med hjälp av en programmerad dator. Dessutom kan, även om de ovan med hänvisning till figurerna beskrivna utföringsformerna av uppfinningen innefattar datorer och processer utförda i en dator, uppfinningen ut- sträckas till datorprogram, speciellt datorprogram på en bärare, anpassat att partiskt verkställa uppfinningen. Programmet kan vara i form av källkod, objektkod, en intermediär kod mellan käll- och objektkod, såsom i partiellt kompilerad form, eller i god- tycklig annan form lämplig att använda vid implementering av processen enligt uppfinningen. Bäraren kan vara godtycklig enti- tet eller anordning som är kapabel att bära programmet. Exem- pelvis kan bäraren innefatta ett lagringsmedium, såsom ett ROM (Read Only Memory) t.ex. en CD (Compact Disc) eller ett halvledar-ROM, eller ett magnetiskt lagringsmedium, exempelvis en floppydisk eller en hårddisk. Dessutom kan bäraren vara en överföringsbar bärare, såsom en elektrisk eller optisk signal vilken kan ledas via en elektrisk eller optisk kabel eller via radio eller på annat sätt. När programmet förmedlas i form av en signal kan det ledas direkt av en kabel eller annan anordning eller medel, där bäraren kan utgöras av en sådan kabel eller medel. Alternativt kan bäraren vara en integrerad krets i vilken programmet är inkapslat, där den integrerade kretsen är anpassad att utföra, eller för användning vid genomförande av, de relevanta processerna Termen “innefattar/innefattande" skall när den används i den här beskrivningen förstås att indikera närvaron av de angivna sär- dragen, heltalen, stegen eller komponenterna. Termen utesluter emellertid inte närvaron av eller tillägg av ett eller flera ytter- ligare särdrag, heltal, steg eller komponenter eller grupper därav.

Uppfinningen är inte begränsad till de i figurerna beskrivna utfö- ringsformerna, utan kan varieras fritt inom patentkravens omfång. fr: u

Claims (16)

10 15 20 25 30 rn IJ (I: CÜ is Patentkrav

1. En metod för att simulera spårljuseld från ett vapen (400) medelst ett därtill anslutet ickeballistiskt eldsimuleringsorgan (200), innefattande: projicering av en ljuspunkt (320) i ett synfält (240) hos en användare av vapnet (400) så att ljuspunkten (320) är obser- verbar för användaren vid beskjutning av ett mål (310), varvid ljuspunkten (320) indikerar en ickeballistisk estimering av en träffpunkt för en simulerad kula; tändning av ljuspunkten (320) vid en första tidpunkt (t1) efter avfyrning av en simulerad kula; och släckning av ljuspunkten (320) vid en andra tidpunkt (tg) efter avfyrningen av den simulerade kulan, där ett tändnings- intervall (tpA) mellan den första tidpunkten (t1) och den andra tidpunkten (tg) överlappar ett laserintervall (Tmw) under vilket åtminstone en ljuspuls (PL) utsänds från eldsimuleringsorganet (200) för att simulera kulan som avfyrats från vapnet (400) mot målet (310).

2. En metod enligt krav 1, kännetecknad av att den första tidpunkten (t1) sammanfaller i tiden med tidpunkten vid vilken en första ljuspuls (PL) utsänds från eldsimuleringsorganet (200).

3. En metod enligt något av kraven 1 eller 2, kännetecknad av att tändningsintervallet (tpA) är väsentligt längre än laserinter- (T|aser).

4. En metod enligt något av föregående krav, kännetecknad av att ljuspunkten (320) förhindras från att tändas under ett inhiberingsintervall (Tbmk) efter att en föregående ljuspunkt (320) har tänts (t1).

5. En metod enligt något av föregående krav, kännetecknad av variering av åtminstone endera av den första tidpunkten (t1) 10 15 20 25 -ø -u och den andra tidpunkten (tg) enligt en stokastisk algoritm.

6. En metod enligt krav 5, kännetecknad av att den stokas- tiska algoritmen är anpassad att återspegla en tändningspara- meter för en kula av en viss typ av spårljusammunition.

7. En metod enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den estimerade träffpunkten representerar ändpunkten (420) hos en siktlinje (430) från mynningen (415) vilken är parallell med en longitudinell symmetriaxel hos pipan (410).

8. En metod enligt krav 7, kännetecknad av att tändnings- intervallet (tpA) representerar 1 - 20 % av en estimerad flygtid (tmght) mellan mynningen (415) och den estimerade träffpunkten för motsvarande skarpa kula.

9. En metod enligt krav 8, kännetecknad av beräkning av den estimerade flygtiden (tmght) medelst en ickeballistisk algo- ritm.

10. Ett datorprogram direkt nedladdningsbart till internminnet hos en dator, innefattande mjukvara för att åstadkomma stegen enligt något av kraven 1 - 9 då nämnda program körs på en dator.

11. Ett datorläsbart medium med ett lagrat program, där pro- grammet är anpassat att förmå en dator att åstadkomma enligt något av kraven 1 - 9.

12. Ett eldsimuleringsorgan (200) för simulering av spårljuseld för en användare anpassad att anslutas till ett vapen (400), kännetecknat av att det innefattar: ett ljusprojiceringsorgan (210-230) anpassat att projicera en ljuspunkt (320) i användarens synfält (240) så att ljuspunkten 10 15 20 25 30 - . n - .n f '1 l _) (_'l"l CU L- uu u. 17 (320) är observerbar för användaren vid beskjutning av ett mål (310), varvid ljuspunkten (320) indikerar en ickeballistisk estime- ring av en träffpunkt för en simulerad kula, där ljusprojicerings- organet (210-230) är anpassat att tända ljuspunkten (320) vid en första tidpunkt (tj) efter avfyrning av en simulerad kula, och släcka ljuspunkten (320) vid en andra tidpunkt (tg) efter avfyr- ningen av den simulerade kulan, och en Iaserenhet (260) anpassad att, under ett laserintervall (Tmw) efter avfyrning av den simulerade kulan, utsända åtmin- stone en ljuspuls (PL) i riktning mot målet (310) för att simulera den avfyrade kulan från vapnet (400) mot målet (310), varvid ett tändningsintervall (tpA) mellan den första tidpunkten (t1) och den andra tidpunkten (t2) överlappar laserintervallet (Tjaw).

13. Ett eldsimuleringsorgan (200) enligt krav 12, känne- tecknat av att ljusprojiceringsorganet (210-230) innefattar: en ljuskälla (220) anpassad att alstra synligt ljus med ett relativt smalt våglängdsspektrum; och en våglängdsselektiv spegelyta (230) anpassad att reflektera ljus inom det relativt smala våglängdsspektret, och medge trans- mission av merparten av den elektromagnetiska energi som repre- senterar synligt ljus av andra våglängder, varvid spegelytan (230) är anordnad i förhållande till ljuskällan (220) så att ljuspunkten (320) förekommer i användarens synfält (240) vid siktning mot målet (310).

14. Ett eldsimuleringsorgan (200) enligt något av kraven 12 eller 13, kännetecknat av att ljusprojiceringsorganet (210-230) och laserenheten (260) är kalibrerade till varandra så att ljus- punkten (320) indikerar en punkt mot vilken den åtminstone en ljuspulsen (PL) utsänds.

15. Ett eldsimuleringsorgan (200) enligt något av kraven 12 - 14, kännetecknat av att det är anpassat att integreras i ett standardsiktmedel hos ett vapen (400) anpassat att avfyra skarp ammunition. [_ p) ,. n _,_ 1 ““ , '_- '“ . . « ø =~ up- k,- u ;--_;--,; g . .. II II II II I I ""' w 18

16. Ett eldsimuieringsorgan (200) enligt något av kraven 12 - 14, kännetecknat av att det är anpassat att representera ett extra siktmedel till godtyckligt standardsiktmedei till ett vapen (400) anpassat att avfyra skarp ammunition.