SE523624C2 - Metod och anordning för torkning av tygartiklar i t ex toaletter - Google Patents

Description

25 30 ... . . .. . _, . .. ZZ . . Z '_ 2 j; 2 -- - - .n a o . - ,, s - . u - .u . ' ' z ~ - . - . . _ - . . 2 ' ° - - . ... .. .. ... J.. 2 Dessa separata handdukstorkar består i regel av uppvärmda rörslingor monterade på vägg som utöver sin torkuppgift i vissa fall även kan tjäna som enda eller kompletterande värmekålla för att höja rummets temperatur och motverka fuktskador. Energiförsörjningen sker med cirkulerande värme- eller tappvarmvatten eller med el. Varje enhet i sig har i regel en begränsad låg nominell effektavgivning, ca 50-lOOW, men när många enheter sammanlagras i stora flerfamiljshus och bostadsområden kan det, vid brister i styrutrustningen, bli till ett problem som handlar om betydande effekt- och energibehov och därmed sammanhängande miljöpåverkan och kostnader. _ - Mer specifikt har dessutom varje enskild typ av handdukstork sin egen problematik. De tekniskt sett enklaste typerna är de som drivs med el.

För dessa består problemet huvudsakligen i att man idag och fram för allt för framtiden vill undvika all onödig elanvändning för uppvärm- níngsändamål, vilket inte minst framgår av propåerna i den svenska statens satsning på en omställning av det svenska energisystemet.

För de typer av handdukstorkar som är inkopplade till byggnadens ordinarie systë m för cirkulerande värmevatten kan åtminstone två typer av problem identifieras. Det ena är att det kan vara förenat med vissa svårigheter att styra utrustningens värmeavgivning till en för varje tidpunkt och utifrån specifika behov korrekt nivå. Det andra är att traditionell svensk reglering av värme, i byggnader med system med cirkulerande värmevatten, bygger på en styrning av temperaturen i framledningen i förhållande till temperaturen ute. På så sätt höjs temperaturen i framledningen vid sjunkande temperatur ute och omvänt. Vid en temperatur ute, beroende på byggnad, om ca +15 till +17 °C, är temperaturen i framledningen nere i rumstemperatur och dessutom stängs i många fall samtidigt cirkulationspumparna av. På så sätt finns inte vid tillräckligt varm väderlek, företrädesvis under hela sommaren, någon värme att tillgå för driften av handdukstorken. Med andra ord kan denna typ av handdukstork fungera fullödigt bara när _» v s coca n e n noen n noen. 10 15 20 25 30 525 624 ett påtagligt uppvärmningsbehov av byggnaden föreligger, företrädesvis således endast vintertid.

Vid tappvarmvattenkopplade handdukstorkar, som är anslutna till och drivna av ett system för cirkulerande tappvarmvatten i byggnaden där tappvarmvattnet efter värmeavgivningen i handdukstorken återförs till systemet, 'föreligger ett flertal problem. Ett är som ovan att det kan vara förenat med vissa svårigheter att styra utrustningens värmeavgivning till en för varje tidpunkt och utifrån behovet korrekt nivå. Ett annat är risken för bakteriell tillväxt, företrädesvis legionellabakterier, som kan uppkomma vid ogynnsamma temperaturintervall i systemet. Riskerna för bakterietillväxt kan i sig också bero på ett styrproblem, men bottnar i grunden även i motstridiga intressen av flerartade slag. Dels finns en ambition att reducera risken för skållning av för hett tappvarmvatten i tappställena, varför temperaturen på utgående tappvarmvatten i det cirkulerande systemet i regel maximeras till +55 °C. Samtidigt föreskriver svenska byggregler dels en absolut övre temperaturgräns vid tappstället om +65 °C dels, för att begränsa risken för bakterietillväxt, i det att temperaturen på det cirkulerande tappvarmvattnet inte i någon punkt får understiga +5Ö °C dels, för att garantera en korrekt komfortnivå, i det att temperaturen inte vid något tappställe efter rimlig väntetid får understiga +50 °C. Sammantaget snävar nämnda ambitioner och regelverk in möjligheterna för en handdukstork, som på ett traditionellt sätt är kopplad till cirkulationssystemet för tappvarmvattnet, att upprätthålla en i alla bemärkelser god funktion.

Till denna problembild tillkommer vid fjärrvärmeförsörjníng av byggnaden ett avkylningsproblem för fiärrvärmevattnet. Vid en lägsta tillåten temperatur på +50 °C i det cirkulerande tappvarmvattnet blir det åtminstone sommartid automatiskt också den teoretiskt lägsta uppnåeliga returtemperaturen på fiärrvärmevattnet. Eftersom vattenvärmarna i fiårrvärmecentralerna inte kan ges oändligt stora värmeväxlarytor blir i praktiken returtemperaturen dessutom någon 10 15 20 25 30 n -. e. n . n . . . ° " ' *' u.. . . . v . n ' “ '^ " ° ß - v n. n .. ... .IH 4 grad °C högre. Om endast värrneförlusterna i tappvarmvattensystemet behöver täckas blir energimängderna så små att problemet kan vara uthärdligt. Men om även delar av byggnadens uppvärmningsenergi, som förhöjda temperaturer i Våtrum, liksom handukstorkarnas energibehov också ska täckas, accentueras däremot problemet. Detta särskilt när aktuella utredningar inom ijärrvärmebranschen i Sverige har påvisat mycket stora energieffektiviserings- och kostnadsvínster i sänkta retur- och systemtemperaturer i ijärrvärmenäten.

REDoGöRELsE FÖR UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning har som ändamål att undanröja ovan nämnda problemkomplex och som på ett nytt och okonventionellt sätt tillhandahåller energieffektiva och hälsosäkra metoder och anordningar för torkning av tygartiklar.

Detta ändamål erhålles med en metod enligt patentkrav 1 och 3 samt med en anordning enligt patentkrav 4 och 12.

Genom utnyttjandet av frånluften i ett utrymme, genom att riktat leda och styra luftflödet genom och runtíen tygartikel, erhålles ett enkelt, energisnålt och effektivt sätt att torka tygartiklar, såsom handdukar och badlakan. Styrningen av luftflödet på önskat sätt kan antingen ske genom att upphängningsdonen för tygartiklarna år anslutna till frånluftsanslutningen och att luftledningsorganen är anordnade i upphängningsdonen, eller att upphängningsdonen är anordnade i ett torkutrymme varvid detta är anordnat med luftledningsorgan för styrning av luftflödet. Dessa kan dessutom vara anordnade så att luftflödets hastighet ökas, varvid en "påblåsande" funktion erhålles.

Enligt en annan aspekt av föreliggande uppfinning kan utrymmet anordnas med en vårmekälla ansluten till tappvarmvattnet samt till ett vattenavlopp. Värmekållan kan exempelvis vara spolcisternen på en klosettstol. Genom denna utformning kan tappvarmvattnet på ett 10 15 20 25 30 523 624 effektivt och hälsosäkert sätt utnyttjas för uppvärmning. Genom att tappvarmvattnet efter värmeavgivning inte tillåts att återföras till tappvarmvattensystemet, såsom för kända metoder, undvikes risken för ohälsosamma konsekvenser av bakterietillväxt. Samtidigt erhålls fördelaktigt vid fiärrvärmeuppvårmt tappvarmvatten en mycket god avkylning för fiärrvärmevattnet som brukas för värmekällan, eftersom värmeväxlingen för detta sker mot kallvatten.

För att ytterligare utnyttja och lagra energin från tappvarmvattnet kan detta ledas via värmelagringsorgan, exempelvis material som ändrar fas vid uppvärmning, såsom exempelvis salter och vaxer. Vidare kan tappvarmvattnet även lagras i en isolerad ackumulator ansluten till en torkanordning, genom vilken tappvarmvattnet strömmar.

Vid utnyttjande av en vattenklosetts spolbehållare kan man även ansluta tappkallvattenledning via en omkastarventil mellan varmt och kallt vatten för ett mer optimalt utnyttjande av värmeenergin.

Föreliggande uppfinning möjliggör en mängd kombinationer av energieffektiva och hälsosäkra metoder för torkning och/ eller uppvärmning utan de nackdelar som känd teknik uppvisar. Metoderna kan med fördel anordnas med olika styr- och reglertekniska anordningar för behovsstyrd anpassning.

Dessa och andra aspekter på, samt fördelar med, föreliggande uppfinning kommer att framgå av den efterföljande detaljerade beskrivningen och de tillhörande ritningsfigurerna.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGSFIGURER I den följande detaljerade beskrivningen av ett antal utföringsformer av uppfinningen kommer hänvisning att göras till de bifogade ritningsñgurerna, varvid 10 15 20 25 30 - v 4 -u .n .. . . - - . n' Fig. 1 visar en sidovy av en utföringsform av en torkanordning enligt uppfinningen, Fig. 2 visar en vy framifrån av torkanordningen enligt Fig. I, Fig. 3 visar en detaljvy tagen från området III i Fig. 2, 4 visar en vy framifrån av en annan utföringsform av torkanordningen enligt uppfinningen, F ig. 5 visar ett tvärsnitt av anordningen enligt Fig. 4 taget längs linjen V-V, Fig. 6 visar en anordning för uppvärmning av ett utrymme, Fig. 7 visar en variant av anordningen enligt Fig. 6, Fig. 8 visar en variant av anordningen enligt Fig. 7, Fig. 9 visar en annan variant av anordningen enligt Fig. 7, Fig. 10 visar ännu en variant, delvis i tvärsnitt, av anordningen enligt Fig. 7, och Fig. 11 visar en detaljvy i tvärsnitt tagen från området XI i Fig. 9.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER Torkanordningen 10 enligt uppfinningen som visas i Fig. 1-2 innefattar en väsentligen vertikal ihålig pelare 12, vilken är anbringad till en vägg i ett utrymme, såsom en toalett eller badrum. Den övre delen av pelaren är anbringad till en frànluftsanslutning 14 i ett ventilationssystem, anordnad t.ex. i utrymmets tak, varvid pelarens inre står i flödeskommunikation med ventilationssystemet. Till pelaren är a :bra p 'canon 10 15 20 25 30 n. n. . . .. . ., . u . U _ :ß ~ I n c s. n a n n s» . . . . . o . n t . . . . _ . .u . . . . . .. . _ _ _ ___ _ _ ~ - - . . . - . . . , , 4 _' ' ' I ~ » n. .. .- . . . - . .. 7 upphängningsdon 16 anordnade, i form av ett antal väsentligen horisontella ihåliga stänger, vilka står i flödeskommunikation med- pelarens inre. På varje stång är ett antal luftledningsorgan 18 anordnade, i form av öppningar på stängernas sidor. Lämpligen är stängernas diametrar något ökande sett uppifrån och ner, varvid tillförsäkras att den tygartikel som skall torkas, såsom en handduk, anligger mot alla stänger.

Vid användningen av anordningen enligt uppñnningen kommer frånluften att passera genom och omkring' den tygartikel som upphängts på upphängningsdonen. Öppningarna styr således frånluftens riktning i förhållande till tygartikeln.

För att tygartikeln inte skall kunna blockera öppningarna och därmed skapa ett sämre flöde och således sämre torkningsresultat, kan distansdon 20 vara anordnade i närheten av öppningarna, Fig. 3. I detta fall är stängerna anordnade med upphöjningar på vardera sidan av respektive öppning, vilket medför att tygartikeln hålles på ett avstånd från öppningens kant. I den visade utföringsformen är distansdonen anordnade tvärs stångens längdriktning, men kan naturligtvis även' vara riktade i stångens längdriktning, eller på något annat lämpligt sätt som medger ett avstånd till öppningen. För underlättande av upphängning av tygartiklar kan anordningen vidare vara t.ex. vridbart anbringad i förhållande till väggen.

Figurerna 4-5 visar en variant av uppfinningen. Denna innefattar ett utrymme 30, ett skåp, som monteras på väggen. Skåpets övre del anslutes till ett ventilationsrör 32, vilket i sin tur anslutes till frånluftsanslutningen. Före övergången till ventilationsröret 32 har skåpet ett fast galler som också kan vara kombinerat med ett filter.

Skåpet är anordnat med en dörr 34 för tillgång till dess inre. I skåpet är ett antal väsentligen horisontella stänger 36 anordnade. I det visade fallet är dessa anbringade till en vertikal stång 38, vilken är vridbart annan 10 15 20 '25 30 ~ o - » - s . . . - . . . a. 523 624 8 anbringad till skåpet, varvid stängerna kan vridas ut för upphängning av tygartíklar. Skåpet är i dess nederkant anordnat med luftledningsorgan 40, i den visade utföringsformen en öppning i skåpets underdel. Vid användning kommer luft att ledas in genom öppningen och runt samt genom tygartiklarna i skåpet. För denna variant kan man även utforma luftledningsorganen som dysor för att erhålla en ökad lufthastighet in i skåpet och därmed också en effektiv turbulens.

Dysorna placeras därvid i närheten av upphängningsdonen, exempelvis i dörren. På detta sätt erhålles en "päblåsande" funktion mot tygartíklarna hos frånluften som passerar 'genom dysorna. - Båda de beskrivna utföringsformerna kan vara anordnade med ett flödesreglerande spjäll 50 för reglering av luftmängden. Detta kan antingen vara manuellt eller automatiskt reglerande, varvid det företrädesvis är anordnat att reglera så att konstant flöde erhålles, beroende på skilda tryckfall vid användning av torkfunktíonen eller inte.

Vidare kan anordningarna var utrustade med en by-passventil (ej visad) som tillförsäkrar ett frånluftsflöde från utrymmet även om luften genom anordningarna skulle blockeras av olika anledningar. Ventilen placeras och utformas så att den öppnar och medger passage mellan utrymmet och frånluftsanslutningen om tryckskillnaden över den blir för stor.

De ovan beskrivna anordningarna kan inte av naturliga skäl tillföra värme till utrymmet. I de utrymmen som inte har någon egen värmekälla i form av radiator eller golvvärme eller där man sommartid vid risk för fuktskador eller av komfortskäl behöver komplettera uppvärmningen, kan utrymmet behöva kompletteras med en värmekälla som utnyttjar tappvarmvattnet för uppvärmning, utan de hälsorisker och andra nackdelar som diskuterats ovan. I dess enklaste form, Fig. 6, utnyttjar man klosettens spolcistern 60. Därvid ansluter man klosetten till tappvarmvattenledningen 62, varvid spolcisternen kommer att fungera som radiator. Ytterligare fördelar med detta är att den kylande effekt s_om en spolcistern med kallt vatten ger försvinner, I 10 15 20 25 30 5 2 3 6 2 4 šï* - IÅÉÉ 9 liksom den ofta besvärande kondensen på spolcisternen. Dessutom kan klosetten fördelaktigt rengöras med varmvatten.

Som ett exempel på energiuttaget som kan erhållas med ovanstående lösning kan nämnas att spolvolymen för olika typer av vattenklosetter normalt brukar ligga inom intervallet 4-8 liter. Den möjliga uttagbara energimängclen ur en påfyllning med +50 °C tappvarmvatten som hinner svalna till rumstemperatur +22 °C blir då mellan 0,13 och 0,26 kWh. Detta motsvarar vad enkonventionell handdukstork om lOO W skulle ge under en drifttid av 1,3 till 2,6 timmar på full effekt. Ett annat intressant jämförelsetal, om man bortser från transmissionsvärme- förlusten från rummet, är att den i spolcisternen lagrade energi- mängden vid en luftväxling om 10 l/ s förmår att höja lufttemperaturen i rummet med i genomsnitt 2 °C under, beroende på spolmängd, mellan ca 5 och 10 timmar.

Under förutsättning att spolfrekvensen inte är högre än att vattnet i spolcisternen hinner svalna till rumstemperatur mellan spolningarna uppstår det i sig ingen energiförlust i att klosetten är kopplad till varmvatten istället för till kallvatten. Detta beror på att man kan anta att även vattnet i en spolcistern kopplad till kallvatten skulle antagit rummets temperatur innan det spolades ut.

För de fall där man kan förmoda att spolningsfrekvensen kan bli så hög att cisternvattnet i en klosett ansluten till tappvarmvatten inte hinner svalna mellan spolningarna och att därmed energi onödigtvis skulle gå förlorad och/ eller att uppvärmning inte är önskvärd av olika anledningar, kan anordningen utformas enligt Fig. 7. I detta fall är tappvarm- och tappkallvattenledningar, 62 respektive 64, anslutna till en omkastarventil 66, samt från denna en ledning 68 till spolcisternen.

I dess enklaste form kan ventilen vara manuellt manövrerad, vilket medger val av påfyllning av spolcisternen med varm- eller kallvatten, beroende på värmebehovet för utrymmet. I Fig. 7 visas en variant där I 10 15 20 25 30 - - . » - . 523 624 10 . . . - . .- ventilen är automatiskt manövrerad. I denna är ventilen anordnad med styrautomatik som styr flödet till spolcisternen från kall- eller varmvattenledningen utgående från temperaturgivare, dels en rumsgivare 70 och dels en tappvarmvattengivare 72. Den senare givaren är i synnerhet användbar i de varianter av anordningen som kommer att beskrivas nedan.

För att erhålla en jämn värmeavgivning från spolcisternen oberoende av spolfrekvens, dock med en viss ökad energiförbrukning och Vattenförbrukning, kan anordningen utformas enligt Fig. 8. »I detta fall är ledningen 68 mellan ventilen och spolcisternen anordnad med en grenledning 74 ansluten till spolcisternen. Grenledningen är anordnad med en styrventil 76, vilken i sin tur är ansluten till och styrs av en rumstemperaturgivare 70. Med denna utformning erhålles ett vattenflöde till, och genom, spolcisternen utan att spolning måste ske.

Vattennívån hålles konstant i spolcisternen tack vare bräddavloppet 78 i cisternen. Styrventilen öppnar och stänger tíllflödet av tappvarmvatten beroende på rumstemperaturen. Till detta system ansluter man även lämpligen en termostat (ej visad) för inställning av önskad rumsterriperatur.

För att även erhålla en uppvärmningsanordning för tygartiklar i kombination med ovan nämnda lösningar, helt eller delvis, föreslås en anordning enligt Fig. 9. I detta fall har tappvarmvattenslingan utformats som en handdukstork 80 med ett antal slingor genom vilka tappvarmvattnet avledes. Rörets dimension och slingornas längd anpassas och optimeras, förutom till en tilltalande design, för den mängd energi som ska lagras och den värmeeffekt som önskas liksom för en god skiktning av vattnet under avkylningen och en likaledes god resistens mot temperaturomblandning under påfyllning av varmvatten.

Slíngan dimensioneras så att vattnets temperatur inte överstiger ca +25 °C efter avtappning. I detta fall avkänner tappvarmvattengivaren 72 _ canon 10 15 20 25 30 523 624 11 temperaturen i slingan och reglerar ventilen beroende på temperaturförhållanden.

För att ytterligare öka och / eller förbättra lagring av energin från tappvarmvattnet som avledes genom handdukstorken kan den vara utformad med ett yttre mantelrör 82, Fig. ll. Inuti mantelröret löper tappvarmvattenledningen 84 som är arrangerad med energiöverförande organ i form av flänsar 86, vilka gör att vattnet på ett effektivt sätt kan avge sin värme till lämpliga värmeackumulerande material t.ex. anordnade i omkringliggande flexibla kuddar eller block 88 av saltblandningar, vaxer eller andra lika harmlösa material som kan utnyttjas i sin fasändring för att uppta och avge värme vid olika kända fasta temperaturer. Kuddarna placeras utefter tappvarmvattenledningen och inuti mantelröret på ett sådant sätt att de med de högsta fasändringstemperaturerna först nås av det genomströmmande vattnet och de med de lägsta fasändringstemperaturerna nås sist. Däremellan placeras de övriga kuddarna i fallande temperaturordning. På så sätt kan en ”i motström” kopplad värmeväxlare/ ackumulator med en god avkylning av värmemediet och med en i förhållande till storleken hög ackumulerande förmåga åstadkommas. De första kuddarna kan exempelvis fasändra vid en temperatur om ca +48 °C och de sista vid ca +25 °C. Den ackumulerande värmeväxlaren anpassas och optimeras, förutom till en 'i tilltalande design, för den mängd energi som ska lagras och den värme- effekt som önskas liksom för en god resistens mot temperatur- omblandning i tappvarmvattenledningen under påfyllningen av varmvatten.

I en ytterligare utveckling av anordningen enligt Fig. 10 för lagring av energi kan anordningen vara anordnad med en värmeísolerad ackumulerande tappvarmvattenbehållare 90 varifrån vattnet indirekt via egenkonvektion bringas att cirkulera genom en värmeväxlare 80 i form av en radiatorLhanddukstork också den utförd t.ex. av ett rör i en anan- 10 15 20 25 30 523 624 12 konventionell slingforrn. Rörets dimension och slingans längd anpassas och optimeras för den värmeeffekt som önskas. Ackumulatorn anpassas och optimeras för den mängd energi som ska lagras liksom för en god skiktning av vattnet under avkylníngen och en likaledes god resistens mot temperaturomblandning under påfyllningen av varmvatten. Både ackumulator och slinga anpassas dessutom till en tilltalande design och till att vattnets temperatur inte överstiger ca +25 °C efter urladdningen.

Värmeväxlaren kan vid behov av en bättre kontroll av värmeavgivningen över tiden förses med en enkel styrutrustníng, t.ex. en av rumstemperaturen styrd termískt verkande ventil 92, för reglering av cirkulationsflödet och därmed värmeavgivningen.

Tänkbart är även att dels anordna fasändrande material i ackumulatorn 90 för magasinering av energi, dels att anordna slingan 80 med fasändrande material.

Gemensamt för de ovan nämnda utföringsformerna är att den sista delen av avkylningen av vattnets temperatur ner till rumstemperatur sker genom avsvalning i spolcisternen. i.

I de ovan beskrivna anordningarna har tappvarmvattnet sitt utlopp i spolcisternen hos en klosettstol, för att kunna utnyttja till fullo detta vatten. Det skall dock förstås att det inom uppfinningstanken är möjligt att låta tappvarmvattnet ha sitt utlopp i ett vanligt avlopp, vilket dock medför ett något sämre utnyttjande av vattnet, både avseende energi och mängd. Naturligtvis kan även i samband med nyutvecklingar och nykonstruktioner av vattenklosetter kombinationer av ovan anförda tekniker och metoder för tappvarmvattenanslutning med rumsuppvärmning och handdukstorkning tas fram för direkt integration i klosetterna.

Det skall förstås att de ovan beskrivna varianterna på uppñnningen kan kombineras på olika_sätt för att erhålla optimal önskad funktion. Det nu c o o Q I oo Icon oo 10 a wu' :n : - n . .- n 1 s u .nu _ . _. ~. -... _. . ,, '" 2 .nu .- _ _ " ~ - -.. I: .': :':- : - ~ - - . . ... .. .. ...JN 13 skall även förstås att ytterligare styr- och regleranordningar kan införas för anordníngarna för att optimera processen på olika sätt och för olika ändamål och funktioner. I detta sammanhang skall det även poängteras att metoden dessutom på ett utmärkt sätt kan utnyttjas vid konvertering av direktverkande elvärme till Vattenburen för att komma åt och ersätta vissa s.k. svàràtkomliga elradiatorer.

I detta sammanhang skall framhållas att de ovan beskrivna och pä ritníngsñgurerna visade utföringsformerna endast skall ses som icke begränsande exempel på uppfinningen och att denna definieras av patentkraven.

Claims (6)

10 15 20 25 30 523 62414 a n Q ~ ~ . . . -v ' . o a - ~ n 4 a n Q . nu PATENTKRAV

1. Metod för torkning av tygartiklar i ett utrymme, vilket utrymme är anordnat med frånluftsanslutning till ett ventilationssystem, en anordning (10, 80) innefattande upphängningsdon för upphängning av nämnda tygartiklar samt ett organ för magasinering av värmeenergi (60, 80, 90), kännetecknad av anslutning av tappvarmvattensystem (62) till magasineringsorganet för tillförsel av värmeenergi till detta, samt anslutning av magasineringsorganet till vattenavlopp för avledning av tappvarmvattnet till detta efter avgivande av värmeenergi.

2. . Metod för torkning av tygartiklar innefattande en anordning (80) utformad så att ett antal tygartiklar kan upphängas på denna och att vätska kan strömma genom anordningen, kännetecknad av anslutning av tappvarmvattensystem (62) till anordningens inlopp för uppvärmning av anordningen, samt anslutning av anordningens utlopp till ett vattenavlopp.

3. . Anordning för utförande av metoden enligt krav 2, innefattande en rörformad långsträckt sektion utformad så att ett antal tygartiklar kan upphängas på denna.

4. . Anordning enligt krav 3, kännetecknad av att sektionen innefattar värmelagringsorgan (88) i stånd att magasinera värmen från tappvarmvattnet som flödar genom sektionen.

5. . Anordning enligt krav 4, kännetecknad av att värmelagringsorganen består av ämnen som ändrar fas vid uppvärmning. 523 62i5::fi@:;f= , . . . . ~ - n n o I 0 ' ' "

6. Anordning enligt krav 5, kännetecknad av att ämnen med högre fasändringstemperatur är anordnade vid eller i närheten av sektionens anslutning till tappvarmvattentillförseln medan ämnen med lägre fasändringstemperatur är anordnade vid sektionens utlopp samt att material med fallande fasändringstemperatur är anordnade däremellan.