SE523037C2 - Sätt och anordning vid krossanläggning - Google Patents

Description

o o oooo o oo o oc; oo oooo oo o oo o o ono o n ooo ooo Ooo ooo 10 15 20 25 30 35 s2z osv :ß$æß¿:;..¿«:;ifl 2 inte erhålla erforderlig information för att kunna styra krossen.

US 5 803 376 beskriver ett sätt att styra en mobil kross. Krossen drivs av en hydraulmotor vars hydraul- vätsketryck och -flöde mäts. De uppmätta värdena kan sedan ge ett mått på den effekt som hydraulmotorn ut- vecklar. Det föreslås även att mäta varvtalet hos en från hydraulmotorn utgående axel. Detta sätt har den nackdelen att mätning av belastning på krossen inte är möjlig om motorn är av annan typ än hydraulisk eller om hydraul- motorn även driver någon annan komponent utöver krossen.

US 5 833 150 beskriver ett sätt att styra en mobil kross som drivs av en hydraulpump. Hydraulpumpen pumpar hydraulvätska till ett flertal hydraulmotorer, av vilka en driver krossen, en driver ett inmatningssystem, en driver ett utmatningssystem osv. En varvtalsmätare mäter krossens varvtal och skickar en signal till ett styr- system. Krossens varvtal ger dock en otillförlitlig information om belastningen på krossen. Krossens varvtal kommer sålunda att variera vid krossens start och stopp och vid svängningar i den krossen drivande hydraulmotorns funktion utan att detta har sin grund i varierande be- lastning på krossen.

Sammanfattning av uppfinningen Ändamålet med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma en krossanläggning, vid vilken en drivkälla av godtyckligt slag kan användas och vilken har en anordning för tillförlitlig mätning av belastningen på en kross oberoende av vilket slag av drivkälla som används.

Detta ändamål åstadkommes med hjälp av en kross- anläggning, vilken innefattar en kross och en krossen drivande drivkälla och kännetecknas av att drivkällan är anordnad att driva en koppling, som via en från koppling- en utgående axel överför kraft till krossen, och att krossanläggningen har en mätanordning, som är inrättad att fastställa det moment som den utgående axeln överför till krossen. Genom att momentet fastställs efter kopp- oo lO 15 20 25 30 35 .523 037 3 lingen är det möjligt att före kopplingen anordna en val- fri drivkälla och ändå fastställa ett tillförlitligt värde på momentet. Detta gör att krossanläggningen lätt kan anpassas för skiftande förutsättningar vad gäller exempelvis tillgång till olika drivmedel. Drivkällan kan även via en mellan drivkällan och kopplingen placerad växellåda driva ytterligare anordningar, varvid det ändå är möjligt att fastställa den kraft som överförs till själva krossen.

Företrädesvis har drivkällan valts i en grupp som består av explosionsmotorer och hydraulmotorer. Explo- sionsmotorer har den fördelen att de är oberoende av ett elnät. Det är därmed möjligt att använda krossanläggning- en pà platser där man inte har tillgång till elektrisk ström. Speciellt föredraget är att drivkällan är en drivmedlet dieselmotor. Dieselmotorer har flera fördelar; är relativt billigt och enkelt att handskas med och moto- rerna är robusta och ger ett högt moment även vid rela- tivt låga, konstanta varvtal.

Kopplingen är företrädesvis en hydraulisk slirkopp- ling. En stor fördel med hydrauliska slirkopplingar är att de slirar om krossen kör fast, dvs att den till kopp- lingen ingående axeln kan rotera trots att krossen och den utgående axeln står stilla. På detta sätt undviks att transmissioner och drivkällor utsätts för höga påfrest- ningar och skador. Även vid start och stopp av krossen är det en fördel att slirkopplingen kan slira. Hydraul- vätskeflödet till kopplingen kan exempelvis tillfälligt stängas av, varvid drivkällan kan varvas upp till fullt varv innan krossen i lugn takt tillåts varva upp. Även vid normal drift har slirkopplingen stora fördelar i det att transmissionsstötar och vibrationer i drivkällan ej överförs till krossen. På samma sätt kommer vibrationer ej att överföras från krossen till växellåda och driv- källa.

Enligt en föredragen utföringsform är mätanordningen inrättad att medelst en första mätenhet mäta ett första 10 15 20 25 30 35 .un nu; o n n. n. o a nu n 0 I u o. u. -n n. n u. nu u n n... n .u a. .n n. .- n u a »- -.- .uu 1 ~- .. u. u v u. . 1 n n» n ..- ~ n n ~ . . . g nu -0 u - ~ . u. 4 varvtal, som är representativt för en till kopplingen ingående axel, och att medelst en andra mätenhet mäta ett andra varvtal, som är representativt för den utgående axeln. Vid slirkopplingar kommer den till kopplingen in- gående axeln och den från slirkopplingen utgående axeln att rotera med nàgot olika varvtal. Skillnaden i varvtal beror, vid i övrigt konstanta betingelser, av den belast- ning som vid det aktuella tillfället påverkar krossen. Ju större skillnaden i varvtal är, desto mer kraft överförs till krossen. Mätenheter för varvtalsmätning är billiga och ger mycket tillförlitliga mätdata.

Enligt en föredragen utföringsform har slirkoppling- en en första skovel och en andra skovel, vilka skovlar är àtskilda fràn varandra medelst en spalt, varvid den första mätenheten är anordnad att mäta den första sko- velns varvtal och den andra mätenheten är anordnad att mäta den andra skovelns varvtal. Slirkopplingar inne- fattar vanligen åtminstone tvä skovlar, som även kallas impellrar, hjul, rotorer mm. Vid drift innehåller slir- kopplingens hus och även den mellan skovlarna belägna spalten hydraulvätska. Hydraulvätskans viskositet och spalten medför att den första skoveln, som drivs av driv- källan, tenderar att dra med sig den andra skoveln. Genom att direkt mäta skovlarnas respektive varvtal kan man enkelt beräkna ett förhållande mellan varvtalen utan att behöva ta hänsyn till ned- och uppväxlingar i trans- missioner.

Krossanläggningen har lämpligen en beräkningsanord- ning, som är anordnad att utifràn de uppmätta varvtalen och en kalibreringskurva för kopplingen fastställa det moment som den utgående axeln överför till krossen. Med hjälp av kalibreringskurvan kan beräkningsanordningen utifrân varvtalen beräkna ett värde pà momentet. Kalibre- ringskurvan är specifik för en viss koppling med en viss hydraulvätska och gör det möjligt att erhålla ett mycket tillförlitligt värde pà det aktuella momentet. Beräk- ningsanordningen kan mäta även mycket snabba förändringar lO 15 20 25 30 35 f523 037 5 i belastning vilket gör att fel snabbt kan rättas till och skador kan undvikas.

Enligt en föredragen utföringsform är en visnings- anordning anordnad att visa åtminstone ett värde som in- går i en grupp av värden som består av det fastställda momentet, en ur det fastställda momentet beräknad effekt, ett uppmätt första varvtal och ett uppmätt andra varvtal.

Visning av ovannämnda värden ger en operatör information om förhållandena i krossen. Operatören kan då ställa in krossen så att största möjliga produktion av krossat ma- terial erhålles inom de ramar för ovannämnda värden som ställts upp. Operatören kan även upptäcka fel i kross- anläggningen och de delar som matar fram material, och han får även en indikation när det inmatade materialet ändrar karaktär vad gäller exempelvis hårdhet och stor- lek.

Krossen kan vara en gyratorisk kross, en käftkross, en valskross eller en slagkross. Samtliga dessa typer av krossar drivs av en drivkälla och utsätts för olika be- lastning i beroende av det inmatade materialets hårdhet, mängd, storlek mm. Genom att belastningen fastställs kan driften av krossen förbättras vad gäller storleken på krossat material och mängden material som krossas per tidsenhet och kan skador undvikas.

Företrädesvis har krossanläggningen ett styrsystem, som är avsett att styra krossens drift i beroende av det fastställda momentet. Med hjälp av ett tillförlitligt värde på momentet gör styrsystemet det möjligt att utan manuell övervakning erhålla största möjliga produktion av krossat material med så jämn storleksfördelning som möj- ligt. Styrningen kan exempelvis innefatta följande para- metrar: Materialets inmatningshastighet, storlek pà in- matat material från en föregående krossning, krossens varvtal, krossens inställning mm. Styrsystemet kan även ges larm- och nödstoppsfunktioner för undvikande av skador på personal och utrustning. lO 15 20 25 30 35 5 2 3 0 3 7 Éïï* - z 6 Enligt en föredragen utföringsform är krossen en gyratorisk kross, varvid styrsystemet är anordnat att i beroende av det fastställda momentet och signaler från tryck- och lägesgivare, som är anordnade på den gyrato- riska krossen, styra den gyratoriska krossens krosspalt- vidd. Krosspaltvidden är en kritisk parameter vid drift av gyratoriska krossar. Vid för stor krosspaltvidd ökar det krossade materialets storlek och vid för liten kross- spaltvidd minskar produktionen av krossat material sam- tidigt som krossen går tyngre och riskerar att köra fast.

Lägesgivaren mäter läget för krossens krossaxel och där- med indirekt krosspaltvidden, och tryckmätaren mäter vilket tryck i vertikal riktning som påverkar krossens krossaxel, för att förhindra att krossaxeln får fel posi- tion i förhållande till krossens fasta yttermantel. Med hjälp av det fastställda momentet kan styrsystemet juste- ra krosspaltvidden så att krossen ger största möjliga produktion av krossat material, varvid krosspaltvidden styrs inom vissa bestämda gränser.

Enligt en föredragen utföringsform är krossanlägg- ningen en mobil krossanläggning. Vid mobila krossanlägg- ningar är det ibland intressant att till kopplingen an- sluta en extern drivkälla som är av godtyckligt slag och som befinner sig på den plats dit man transporterat krossanläggningen. Det är vanligt att mobila krossanlägg- ningar utrustas med dieselmotorer på grund av bristande tillgång till elektrisk ström på den aktuella arbets- platsen. Dessa dieselmotorer driver ofta även andra kraftförbrukare via en före kopplingen anordnad växel- låda. Ändamålet med föreliggande uppfinning är även att åstadkomma ett sätt att övervaka driften av en kross- anläggning, vilket sätt är tillämpbart vid godtyckligt slag av drivkälla och ger en tillförlitlig mätning av belastningen på krossen oberoende av vilket slag av driv- källa som används. 10 15 20 25 30 35 =523 037 7 Detta ändamål åstadkommes med hjälp av ett sätt att övervaka driften av en krossanläggning, vilken innefattar en kross och en krossen drivande drivkälla, vilket sätt kännetecknas av att en koppling drivs av drivkällan, att krossen drivs av en från kopplingen utgående axel och att det moment som den utgående axeln överför till krossen fastställs med hjälp av en mätanordning. Såsom nämnts ovan finns det flera fördelar med att man kan välja en godtycklig drivkälla.

Företrädesvis är kopplingen en hydraulisk slirkopp- ling och är drivkällan en dieselmotor, varvid ett första varvtal, som är representativt för en till kopplingen in- gående axel, och ett andra varvtal, som är representativt för den utgående axeln, mäts. Krossanläggningar som har hydrauliska slirkopplingar som drivs av dieselmotorer år robusta av flera skål. Dels är dieselmotorer driftsäkra och ej beroende av elektrisk ström, utan använder ett relativt lätthanterligt bränsle, dels underlättar hydrau- liska slirkopplingar start- och stoppförfaranden och minskar risken för skador på motor, transmission, perso- nal mm. Varvtalsmätning kan göras med hög precision och tillförlitlighet.

Det av den utgående axeln till krossen överförda momentet fastställs lämpligen med hjälp av en beräknings- anordning utifrån de uppmätta varvtalen och en kalibre- ringskurva för kopplingen. Faststållandet kan utföras med hög precision och i realtid och medger att driften av krossen kan optimeras till mycket hög mängd krossat mate- rial per tidsenhet inom de ramar för det krossade mate- rialets storlek som satts upp.

Enligt en speciellt föredragen utföringsform är krossen en gyratorisk kross, varvid ett styrsystem ut- nyttjas för att med hjälp av det fastställda momentet och signaler från på krossen anordnade tryck- och lägesgivare styra den gyratoriska krossens krosspaltvidd. Såsom ovan nämnts ger styrning av krosspaltvidden möjlighet till optimering av driften av en gyratorisk kross, lO l5 20 25 30 35 523 037 8 Kort beskrivning av ritninqarna Uppfinningen kommer i fortsättningen att beskrivas närmare med hjälp av ett utföringsexewpel och under hän- visning till bifogade ritningar.

Fig 1 visar schematiskt en krossanläggning enligt uppfinningen.

Fig 2 visar en i krossanläggningen ingående, gyra- torisk kross.

Fig 3 visar schematiskt en i krossanläggningen in- gående, hydraulisk slirkoppling.

Fig 4 visar ett mätdon som är monterat på slirkopp- lingen i fig 3.

Fig 5 visar en kalibreringskurva för slirkopplingen.

Beskrivning av föredragna utförinqsformer I fig 1 visas en krossanläggning 1. Krossanläggning- en 1 har en drivkälla 2 i form av en dieselmotor. Diesel- motorn 2 driver via en drivaxel 3, som sträcker sig genom en växellåda 4, en hydraulisk slirkoppling 5. Växellådan 4 är anordnad att fördela kraft från drivaxeln 3 till ett antal ej visade komponenter vid krossanläggningen 1.

Drivaxeln 3 utgör slirkopplingens 5 ingående axel. Slir- kopplingen 5 har även en utgående axel 6, som via en transmission 7 och en axel 8 driver en gyratorisk kross 9. Krossen 9 matas med material från en matningsanordning 10, som matar fram material till en ovanpå krossen 9 be- lägen krossficka 11.

Ett första varvtal V1, som är representativt för den till slirkopplingen 5 ingående axeln 3, mäts av en induk- tiv första givare 12. Vid den i fig 1 visade utförings- formen är den första givaren 12 anordnad att mäta varv- talet hos en i slirkopplingen 5 ingående första skovel 13. Andra varvtal, som är representativa för den ingående axeln 3, kan också mätas. Såsom visas i fig 1 kan en givare alternativt placeras i en av ett flertal olika positioner 12'.

Ett andra varvtal V2, som är representativt för den från slirkopplingen 5 utgående axeln 6, mäts av en induk- lO l5 20 25 30 35 1523 037 šïëïßíää 9 tiv andra givare 14. Vid den i fig 1 visade utförings- formen är den andra givaren 14 anordnad att mäta varv- talet hos en i slirkopplingen 5 ingående andra skovel 15.

Andra varvtal, som är representativa för den utgående axeln 6, kan också mätas. Såsom visas i fig 1 kan en givare alternativt placeras i en av ett flertal olika positioner 14'.

Signalerna frän den första givaren 12 och den andra givaren 14 tas emot av en beräkningsanordning 16. Beräk- ningsanordningen 16 utnyttjar en kalibreringskurva K som gäller för slirkopplingen 5 med den aktuella hydraul- oljan. Med hjälp av varvtalen V1 och V2 samt kurvan K kan beräkningsanordningen 16 beräkna det moment M som för tillfället överförs till krossen 9 av slirkopplingen 5.

Den gyratoriska krossen 9 har en tryckgivare 17 och en lägesgivare 18, vilka visas schematiskt i fig 2. Sig- naler 17', 18' frán givarna 17, 18 behandlas i en sam- lingsanordning 19.

Matningsanordningens 10 matningshastighet styrs av ett matarstyrsystem 20. Krossfickan 11 är försedd med en högnivägivare 21 och en lägnivägivare 22. I beroende av dessa nivàgivare 21, 22 styr matarstyrsystemet 20 mängden material som matas fram av matningsanordningen 10.

Ett styrsystem 23 tar emot signaler dels fràn beräk- ningsanordningen 16, dels frän samlingsanordningen 19.

Styrsystemet 23 räknar om det fastställda momentet M till en effekt E som visas pä en display eller en visnings- anordning 23'. Styrsystemet 23 skickar även en styrsignal till ett kontrollorgan 24. Kontrollorganet 24 justerar in den krosspaltvidd S (fig 2) som styrsystemet 23 valt med hänsyn till det fastställda momentet M, läget för kros- sens 9 krossaxel 25 och dennas tryck.

I fig 2 visas en gyratorisk kross 9 enligt känd tek- nik. Krossaxeln 25, som vid sin nedre ände 26 är excent- riskt monterad, är försedd med en innermantel 27, vilken vid krossaxelns 25 samtidiga rotations- och pendlings- rörelse krossar material, som matats in vid krossens 9 l0 l5 20 25 30 35 525 037 10 övre parti 28, mot en yttermantel 29. Mellan innermanteln 27 och yttermanteln 29 bildas en krosspalt 30. Dà kross- axeln 25 av kontrollorganet 24 förflyttas i vertikal led, kommer krosspaltens 30 krosspaltvidd S att förändras, varvid relationen mellan den mängd material som krossas av krossen 9 och materialets storlek kan ställas in. Om det av beräkningsanordningen 16 beräknade momentet M av någon anledning ökar över ett i förväg valt värde, exem- pelvis pà grund av att ovanligt hàrt material kommer in i krossen, ökar styrsystemet 23 via kontrollanordningen 24 tillfälligt krossens 9 krosspaltvidd S genom att kross- axeln 25 förs nedåt. Därmed kan mer material, och även eventuella okrossbara objekt, passera genom krossen 9, vilket gör att momentet M sjunker.

I fig 3 visas i tvärsnitt den hydrauliska slirkopp- lingen 5. Drivaxeln 3 är fast förbunden med en fläns 31, som i sin tur är fast förbunden med den första skoveln 13, och kan därmed rotera den första skoveln 13. Hydraul- vätska förs under drift kontinuerligt in i slirkopplingen 5 via ett inlopp I. Hydraulvätskan leds sedan in mellan den första skoveln 13 och den andra skoveln 15, som väsentligen omsluts av den första skoveln 13, och passe- rar ut genom smala spalter 32 mellan skovlarna 13, 15 och dräneringshàl 32' i dessa. Skovlarna 13, 15 har sålunda ingen kontakt med varandra utan kraften överförs fràn den första skoveln 13 till den andra skoveln 15 med hjälp av viskositeten i hydraulvätskan. Kopplingen 5 har ett hus 33, som samlar upp hydraulvätskan och för den till en i botten av huset 33 belägen tank 33'. Fràn tanken 33' dräneras sedan hydraulvätskan ur kopplingen 5 genom en dräneringsledning U. Hydraulvätskan pumpas därefter av en pump 34, som drivs av dieselmotorn 2, till en (ej visad) kylkrets för att utsättas för en temperaturkontrollerad kylning innan den àter förs till kopplingens 5 inlopp I.

Dá ingen kraftöverföring önskas i kopplingen 5 manövreras en (ej visad) ventil till en avstängningsposition, varvid 10 15 20 25 30 35 i 5 2 3 0 3 7 5:3 ÉÜÉ ll pumpen 34 pumpar hydraulvätskan direkt till tanken 33' utan att hydraulvätskan passerar mellan skovlarna 13, 15.

Fig 4 visar en detalj av slirkopplingen 5. Fyra bul- tar 35 och är väsentligen jämnt fördelade kring dennas periferi. (varav endast en är visad) är fästa på flänsen 31 Den induktiva första givaren 12 är monterad på en fläns 36 som skjuter ut från huset 33. Bultarna 35 justeras så att de kommer att befinna sig på litet avstånd från giva- ren 12. En signal uppstår i givarens 12 anslutningsled- ning 37 varje gång som en bult 35 under flänsens 31 rota- tion passerar givaren 12. Anslutningsledningen 37 leder signalen från givaren 12 till beräkningsanordningen 16.

Den andra givaren 14 är monterad i anslutning till den utgående axeln 6 enligt samma princip som visas i fig 4.

Figur 5 visar kalibreringskurvan K för slirkoppling- en 5. Pà x-axeln inmatas det uppmätta varvtalet V1, som är representativt för den ingående axeln 3. Den procen- tuella skillnaden P mellan varvtalet V1 och det andra uppmätta varvtalet V2, som är representativt för den ut- gående axeln 6, beräknas och bestämmer vilken kurva som skall användas. Vid exempelvis ett ingående varvtal V1 av 2000 rpm och ett utgående varvtal V2 av 1900 rpm blir den procentuella skillnaden P i varvtal således (2000-1900)/2000 = den kurva som motsvarar 5% varvtalsskillnad kan på y- 5%. Vid avläsning vid V1 = 2000 rpm pà axeln avläsas att det till krossen 9 överförda momentet M är 1680 Nm, räkningsanordning 16 omvandlas kalibreringskurvan K på såsom visas i fig 5. Vid användande av en be- för fackmannen känt sätt till ett matematiskt samband som ger mycket exakta värden pà momentet M i realtid.

Det inses att en mängd modifieringar av den ovan nämnda utföringsformen är möjliga inom uppfinningens ram.

Exempelvis kan de induktiva givarna 12, 14, som är en typ av impulsgivare, ersättas med någon annan typ av givare för varvtalsmätning, såsom exempelvis kapacitativa givare, stroboskop (pulserande ljus), gränslägesgivare eller mekaniska mätdon med rullar. Ofta är exempelvis lO 15 20 25 30 35 . .a .a - n. n- ~ . n "_ _ _, . . . .- -. .. . .- u. a . ._ _ _ ,, . ... . a . n. u. a - -- :I _ _ __ , _ n. n.. ~_ s: 2: _ _ _ , , . a - a - .. a... . a - a .a .. .n a.. 12 dieselmotorer försedda med en intern varvtalsmätare.

Denna kan då användas för att mäta varvtalet V1. Såsom ovan nämnts finns det ett flertal positioner 12' där en första givare alternativt kan placeras och ett flertal positioner 14' där en andra givare alternativt kan pla- ceras. Valet av placering styrs av faktorer som till- gänglighet, enkel installation, skyddad miljö etc.

Uppfinningen lämpar sig för flera typer av krossar.

Förutom gyratoriska krossar 9 kan sättet och anordningen även användas vid exempelvis käftkrossar, slagkrossar och valskrossar.

Styrsystemet 23 kan vara av flera för fackmannen kända typer. Ett exempel pà ett användbart styrsystem är AsR PlusTM, som :illhandahalls av Svedala-Arbrå, sE.

Den hydrauliska slirkopplingen 5 kan antingen vara av den typ som kontinuerligt matas med hydraulvätska och som därmed helt slutar överföra kraft dà tillförseln av hydraulolja stoppas eller av den typ som alltid inne- häller hydraulolja och därför alltid kan överföra kraft.

De drivkällor 2 som framförallt är intressanta är dieselmotorer, hydraulmotorer och elmotorer. I speciella fall kan dock även bensinmotorer och olika typer av tur- biner vara aktuella.

Momentet M kan även mätas pà andra sätt än genom varvtalsmätning. Exempelvis kan den utgående axeln 6 för- ses med en tràdtöjningsgivare som placeras i viss vinkel och som mäter torsionen i axeln 6. Detta arrangemang är dock relativt komplicerat.

Den utgående axeln 6 kan vara mycket kort och för- binda den andra skoveln 15 med en transmission 7 som i sin tur driver krossen 9. Alternativt kan den utgående axeln 6 driva krossen 9 direkt. Transmissionen 7 kan även ha ett hjul som är monterat direkt pà skoveln 15, varvid den utgående axeln 6 kommer att utgöras av skoveln och det därpä monterade hjulet.

Vid applikationer där en automatisk styrning av krossen 9 inte är nödvändig kan beräkningsanordningen 16 lO 15 20 .. . . u o :fl _ _ __ ,, . . . . - I I 0 I I I U . ,. I u m 223 (13 '" “'- ---: ~ : ~ W -- ~ . w . - g ~ n - _.. ~~ n. . . l3 kopplas till ett visarinstrument som visar det aktuella momentet M. Det beräknade momentet M räknas ofta, som ovan nämnts, om till en effekt i kW som sedan kan visas pà visningsanordningen 23'. Denna omräkning kan läggas in som en funktion i beräkningsanordningen 16 eller styr- systemet 23 eller utföras pà annat för fackmannen känt sätt. I en än enklare utföringsform visas endast de upp- mätta varvtalen V1 och V2. I samtliga fall kan signalerna kopplas till en alarmfunktion. Alarmfunktionen kan larma bàde vid högt moment, som exempelvis kan indikera för mycket eller för hàrt material i krossen, och vid làgt moment, som exempelvis kan indikera problem i matnings- anordningen eller i det parti av krossen där materialet matas in.

Vid exempelvis käftkrossar, slagkrossar och gyrato- riska krossar ger ofta ovannämnda effektvisning den in- formation som operatören behöver för att se att största möjliga mängd material matas in till krossen. Han får även indikationer pà fel. Om exempelvis ett stort objekt täcker intaget till krossen sjunker effekten kraftigt.

Claims (12)

Pans 0003998-2 10 15 20 25 30 35 52 3 Û 3 7 l4 PATENTKRAV

1. Krossanläggning, vilken innefattar en kross (9) (2), är anordnad att och en krossen (9) drivande drivkälla k ä n n e - t e c k n a d av att drivkällan (2) (5), överför kraft till driva en hydraulisk slirkoppling som via en från kopplingen (5) utgående axel (6) krossen (9), och att krossanläggningen har en mät- (12, 14, 16), (12) representativt för en till kopplingen (5) (3), andra varvtal som är inrättad att medelst en (V1), anordning första mätenhet mäta ett första varvtal som är ingående axel (14) (V2), som är representativt för den utgå- (16) är anordnad att utifrån de uppmätta varvtalen (V1, V2) och (5) fastställa som den utgående axeln (6) (23, övervakning och/eller styrning av krossen (9) av det fastställda momentet (M). och att medelst en andra mätenhet mäta ett ende axeln (6), varvid en beräkningsanordning en kalibreringskurva (K) det moment (M) för kopplingen överför till krossen (9), varvid organ 23') är anordnade för i beroende

2. Krossanläggning enligt krav 1, vid vilken driv- källan (2) har valts i en grupp som består av explosions- motorer och hydraulmotorer.

3. Krossanläggning enligt något av föregående krav, vid vilken drivkällan (2) är en dieselmotor.

4. Krossanläggning enligt något av krav 1-3, vid har en första skovel (13) (13, 15) är åtskilda varvid den första vilken slirkopplingen (5) och (15), från varandra medelst en spalt (12) varvtal och den andra mätenheten (15)

5. Krossanläggning enligt något av föregående krav, vilka skovlar (32), är anordnad att mäta den första skovelns (14) varvtal. en andra skovel mätenheten (13) att mäta den andra skovelns är anordnad vid vilken en visningsanordning (23') är anordnad att visa åtminstone ett värde som ingår i en grupp av värden (M), som består av det fastställda momentet en ur det 10 15 20 25 30 35 523 os? » . > a . .o 15 (M) beräknad effekt (E), (Vl) och ett uppmätt andra varvtal fastställda momentet ett uppmätt (V2).

6. Krossanläggning enligt något av föregående krav, första varvtal vid vilken krossen (9) är en gyratorisk kross, en käft- kross, en valskross eller en slagkross.

7. Krossanläggning enligt något av föregående krav, (23), drift i beroende av det fastställda momentet vilken har ett styrsystem som är avsett att styra krossens (9) (M).

8. Krossanläggning enligt krav 7, vid vilken krossen (23) är anordnat att i beroende av det fastställda momentet (M) (17) (18), är anordnade på den gyratoriska krossen (9), styra den (S).

9. Krossanläggning enligt något av föregående krav, (9) är en gyratorisk kross, varvid styrsystemet och signaler från tryck- och lägesgivare som gyratoriska krossens (9) krosspaltvidd vilken är en mobil krossanläggning.

10. Sätt att övervaka driften av en krossanläggning, vilken innefattar en kross (9) drivan- de drivkälla (2), hydraulisk slirkoppling (5) och en krossen (9) k ä n n e t e c k n a t av att en (2), utgående axel drivs av drivkällan att krossen (9) (6) och att det moment drivs av en från kopplingen (5) (M) som den utgående axeln (6) överför till krossen (9) fastställs med hjälp av en mät- (12, 14, 16) av krossanläggningens (1) tal (V1), (5) ingående axel anordning för att utnyttjas vid övervakning drift, varvid ett första varv- som är representativt för en till kopplingen (3), (V2), och ett andra varvtal som är »representativt för den utgående axeln (6), mäts och att nämnda moment (M) sedan fastställs med hjälp av en beräk- (16) (V1, V2) och en kalibreringskurva (K) för kopplingen (5).

11. ll. Sätt enligt krav 10, vid vilket krossens (9) (M).

12. Sätt enligt krav 10 eller 11, vid vilket krossen ningsanordning utifrån de uppmätta varvtalen drift styrs i beroende av det fastställda momentet (9) är en gyratorisk kross, varvid ett styrsystem (23) utnyttjas för att med hjälp av det fastställda momentet o u nno n n nn n c øv In 1v0~ 4 I n n - n n n o n nn nn n n n u. - u. ~n . o c n n n n o n a n n n ~ n n n nu. nn; n n u n n . n n n n n . n n n n u nn n n n n 0 n n n n n n n n n nn nu ~ n n 16 (M) och signaler fràn pà krossen anordnade tryck- (17) och lägesgivare (18) styra den gyratoriska krossens (9) krosspaltvidd (S).