SE522876C2 - Metod för tilldelning av tidsluckor i ett datakommunikationssystem - Google Patents

Description

nano: {s22 s7s 2 från terminalstationen 110 överförd genom transmissionsledningen 130, en minimigaranterad avfrågningsgenereringsenhet 122 för att generera minimigaranterad avfrågning, och en gemensamt använd bandstyrenhet 123 som är pàverkbar av utsignalen från den mini- migaranterade avfrágningsgenereringsenheten 122 och utsignalen frán identifieringsenheten 121 för avfrågningsbegäran för att tilldela en tidslits till ett fritt område av minimigaranterad avfrägning enligt mängden avfrägningsvänteinformation. Utsig- nalen från den gemensamt använda bandstyrenheten 123 överförs till varje terminalstation 110 genom transmissionsledningen 140 på nedlänksidan för att utföra avfrågning.

Enligt det pà detta sätt utformade konventionella datakom- munikationssystemet genereras först i terminalstationen 110 en avfrågningsbegäran enligt informationsväntetillstàndet hos av- frågningsväntebufferten 111, varefter den genererade avfråg- ningsbegäran meddelas basstationen 120 genom transmissionsled- ningen 130. I basstationen 120 analyseras sedan den fràn termi- nalstationen 110 sända avfrågningsbegäran för införing av ett avfrågningsmönster i ett fritt område av avfrägningen som är genererad i den minimigaranterade avfrågningsgenereringsenheten 122 enligt avfrågningsbegäran. Ifrågavarande avfrågningsmönster meddelas varje terminalstation 110 genom transmissionledningen 140. Eftersom ett avfrågningsmönster fastställs enligt en av- frågningsbegäran som genereras i terminalstationen 110 kan till- delning av tidslits till varje terminalstation 110 utföras effektivt i systemet såsom helhet betraktat.

Genereringsenheten 112 för avfrågningsbegäran jämför mäng- den information som köar i avfrågningsväntebufferten 111 med ett förutbestämt tröskelvärde och meddelar basstationen 120 om in- formation som anger om den ifrågavarande mängden vänteinforma- tion är större eller mindre än det ifrågavarande tröskelvärdet.

Därefter ändrar basstationen 120 sitt avfrågningsmönster baserat på den ifrågavarande informationen. Basstationen 120 får därför ändra avfrågningsmönstret dynamiskt enligt en avfrågningsbegäran från terminalstationen 110, varigenom tilldelning av tidslits till de respektive terminalstationerna 110 kan. utföras mera effektivt i systemet som helhet.

Genereringsenheten 112 för avfrågningsbegäran jämför också 522 876 oo »n n o ~ n 3 mängden information som köar i avfrågningsväntebufferten lll med ett flertal tröskelvärden och meddelar basstationen 120 om in- formation som anger vilket tröskelvärde den ifrågavarande mäng- den information överskrider. Basstationen 120 ändrar därefter avfrågningsmönstret baserat pá den ifrågavarande informationen.

Basstationen 120 får därför inställa avfrågningsmönstret på lämpligt sätt enligt mängden vänteinformation.

Det ovannämnda konventionella datakommunikationssystemet kräver emellertid en terminalstation att övervaka läget i av- frågningsväntebufferten, vilket belastar behandlingen i termi- nalstationen.

En annan olägenhet är att även då en terminalstation inte har några data att sända, utförs minimigaranterad avfrågning och gensvar på detta, varvid tidslitsar förbrukas i onödan.

Ytterligare en olägenhet är att man inte kan ta hand om en skur datatrafik därför att information som meddelas från en ter- minalstation till en basstation tillsammans med en avfràgnings- begäran endast inkluderar mängden information som köar i en av- frågningsväntebuffert. Ännu en olägenhet är att eftersom det inte fanns något sätt att transcendent finna ett samband mellan information som finns i en avfràgningsväntebuffert och en tidslits som erfordras för överföring av den ifrågavarande informationsmängden, även om en tidslits är tilldelad på grundval av mängden information som finns i avfràgningsväntebufferten, är tilldelningen inte alltid optimal.

Vidare belastar periodiska analyser av avfrågningsinforma- tion som erhálls från en basstation genom avfrågning behandling- en vid basstationen.

Ett ändamål med uppfinningen är att undanröja olägenheterna i de ovan beskrivna konventionella teknikerna och att åstadkomma ett datakommunikationssystem för att på lämpligt och effektivt sätt tilldela tidslits utan att man behöver övervaka en buffert vid en terminalstation och utan att avfrågning behöver utföras av en basstation.

Enligt en första aspekt avser uppfinningen ett datakommuni- kationssystem med en basstation och ett flertal terminalstatio- ner för att utföra datakommunikation från terminalstationerna v - ; . ø ~ en 522 876 4 till basstationen som tidsdelningskommunikation, vari terminal- stationen innefattar en databuffert för att lagra data som skall överföras och organ för att begära tilldelning av tidslits för att när data ackumuleras i. databufferten periodiskt göra en begäran om tilldelning av tidslits till basstationen tills all ackumulerad data är överförd och basstationen innefattar organ för att tilldela tidslits för att då en begäran om tilldelning av tidslits frán terminalstationen godtas, om en fri tidslits finns, tilldela den fria tidslitsen till terminalstationen men, om den inte finns, utse en annan terminalstation som redan har tilldelats en tidslits, frige den tilldelade tidslitsen. och tilldela den frigivna tidslitsen till terminalstationen som har utfört begäran om tilldelning av tidslits, varvid databufferten i terminalstationen som överför data använder en tidslits som är tilldelad av basstationens organ för tilldelning av tidslits.

I en föredragen konstruktion tilldelar basstationens organ för tilldelning av tidslits, tidslitsar med ett förutbestämt antal slitsar tillfogade som gensvar på kontinuerliga begäran om tilldelning av tidslits från terminalstationernas organ för att begära tilldelning av tidslits.

I en annan föredragen konstruktion ökar basstationens organ för tilldelning av tidslits antalet tidslitsar som skall till- delas som gensvar på kontinuerliga begäran om tilldelning av tidslits från terminalstationernas organ för att begära tilldel- ning av tidslits i steg i enlighet med antalet begäran.

I ännu en föredragen konstruktion bringar basstationens organ för tilldelning av tidslits, som gensvar på kontinuerliga begäran för tilldelning av tidslits frán terminalstationernas organ för att begära tilldelning av tidslits, för varje begäran, terminalstationen som innehåller det största antalet tidslitsar bland terminalstationerna som innehåller flera tidslitsar än de som är innehàllna i basstationen, att frige ett erforderligt antal tidslitsar.

I en annan föredragen konstruktion tilldelar basstationens organ för att tilldela tidslits tidslitsar med ett förutbestämt antal slitsar tillfogade som gensvar pá kontinuerliga begäran om tilldelning av tidslits från terminalstationernas organ för att begära tilldelning av tidslits och bringar basstationens organ .v v~ - . :vas nu nu o :'II. .'0. .". "' .", ,: ' É I: :i - . .u u . --.. » : * n: nu. u. s. ha» e: :ß 'I _ a u u u 0 o Q v o I I t |' a n u o u »o u on 'H I 5 för att tilldela tidslits, som gensvar på kontinuerliga begäran om tilldelning av tidslits från terminalstationernas organ för att begära tilldelning av tidslits, för varje begäran terminal- stationen som innehåller det största antalet tidslitsar bland terminalstationerna som innehåller flera tidslitsar än de som är innehàllna i basstationen att frige ett erforderligt antal tid- slitsar.

I en annan föredragen konstruktion ökar basstationens organ för att tilldela tidslits antalet tidslitsar som skall tilldelas som gensvar pà kontinuerliga begäran om tilldelning av tidslits från terminalstationernas organ för att begära tilldelning av tidslits i steg i beroende av antalet begäran och bringar bas- stationens organ för att tilldela tidslits, som gensvar pà kon- tinuerliga begäran om tilldelning av tidslits frán terminal- stationeras organ för att begära tilldelning av tidslits, för varje begäran, terminalstationen som innehåller största antalet tidslitsar bland terminalstationerna som innehåller flera tid- slitsar än de som är innehàllna i basstationen att frige ett erforderligt antal tidslitsar.

Enligt en andra aspekt avser uppfinningen, i ett datakommu- nikationssystem som har en basstation och ett flertal terminal- stationer för att utföra datakommunikation från terminalstatio- ett sätt med tilldelning av tidslits för att tilldela tidslits till nerna till basstationerna som tidsdelningskommunikation, terminalstationerna, innefattande stegen att när data är ackumu- lerat i databufferten, periodiskt utföra en begäran om tilldel- ning av tidslits av terminalstationen till basstationen tills alla ackumulerad data har överförts och att när basstationen accepterar en begäran om tilldelning av tidslits från terminal- stationen, om en fri tidslits finns, tilldela den fria tidslit- sen medelst basstationen till terminalstationen medan om inte, bringa en annan terminalstation som redan har tilldelats en tidslits att frige den tilldelade tidslitsen och tilldela den frigivna tidslitsen till terminalstationen som har utfört be- gäran om tilldelning av tidslits.

I den föredragna konstruktionen tilldelar basstationen tid- slitsar med ett förutbestämt antal tidslitsar tillfogade som gensvar på kontinuerliga begäran om tilldelning av tidslits från u n.. ~ u. u .- .v now: o. a - n , . una» . u . u-a .. . . nu: fas o 0 "..", ,". f. q c en . 2212: :i u» o I nu. .og ..

, . . . . ,. . M 3; :': i: . . . _ n ; nu o" _' _ 4.44 no . terminalstationerna.

I en annan föredragen konstruktion ökar basstationen an- talet tidslitsar som skall tilldelas som gensvar pà kontinuer- liga begäran om tilldelning av tidslits från terminalstationerna i steg i enlighet med antalet begäran.

I ännu en föredragen konstruktion bringar basstationen som gensvar på kontinuerliga begäran om tilldelning av tidslits från terminalstationerna, för varje begäran, terminalstationen som innehåller det största antalet tidslitsar bland terminalstatio- nerna som innehåller flera tidslitsar än de som är innehållna av basstationerna, att frige ett erforderligt antal tidslitsar.

I en annan föredragen konstruktion tilldelar basstationen tidslitsar med ett förutbestämt antal slitsar tillfogade som gensvar på kontinuerliga begäran om tilldelning av tidslits från terminalstationerna och bringar basstationen, som gensvar på kontinuerliga begäran om tilldelning av tidslits från terminal- stationerna, för varje begäran, terminalstationen som innehåller det största antalet tidslitsar bland terminalstationerna som innehåller flera tidslitsar än de som innehålls av basstationen att frige ett erforderligt antal tidslitsar.

I ännu en föredragen konstruktion ökar basstationen antalet tidslitsar som skall tilldelas som gensvar på kontinuerliga be- gäran om tilldelning av tidslits från terminalstationerna i steg enligt antalet begäran och bringar basstationen, som gensvar på kontinuerliga begäran om tilldelning av tidslits från termi- nalstationerna, för varje begäran terminalstationen som innehål- ler det största antalet tidslitsar bland terminalstationerna som innehåller flera tidslitsar än de som innehålls av basstationen, att frige ett erforderligt antal tidslitsar.

Enligt ytterligare en aspekt innefattar uppfinningen ett av en dator läsbart minne som lagrar ett styrprogram för tilldel- ning av tidslits för att styra ett datakommunikationssystem med en basstation och ett flertal terminalstationer för att utföra datakommunikation från terminalstationerna till basstationen såsom tidsdelningskommunikation för att tilldela tidslitsen till terminalstationerna, varvid styrprogrammet för tilldelning av tidslits innefattar stegen att styra terminalstationerna så att de, när data ackumuleras i databufferten, periodiskt utför en ... n. . . .. n. _--_.-- _", .g _ . -. .. . . .. _ _ . . . . . - . - . . ..- » :v f... u. nu av; ou nu n z . ~ ; ; '_' ',,' ',,' '..' *..' a.. ..- . 7 begäran om tilldelning av tidslits till basstationen tills all ackumulerad data har överförts och att styra basstationen så att den, när basstationen tar emot en begäran om tilldelning av tid- slits fràn terminalstationen, om en fri tidslits finns, till- delar den fria tidslitsen till terminalstationen och om inte, bringar en annan terminalstation, som redan har tilldelats en tidslits, att frige den tilldelade tidslitsen och tilldela den frigivna tidslitsen till terminalstationen som har utfört be- gäran om tilldelning av tidslits.

Andra mål, särdrag och fördelar med uppfinningen kommer att framgå klart av den nu följande detaljbeskrivningen.

Uppfinningen kommer att klargöras mera fullständigt i detaljbeskrivningen nedan med hjälp av de bifogade ritningarna avseende den föredragna utföringsformen av uppfinningen, varvid beskrivningen och ritningarna inte får anses vara begränsande utan endast avser att göra det lättare att förklara och förstå uppfinningen.

På bifogade ritningar är fig. l ett schematiskt diagram som visar utformningen av ett datakommunikationssystem enligt en första utföringsform av uppfinningen, fig. 2 är ett blockschema som visar utformningen av en basstation och en terminalstation samt kopplingen mellan dem i datakommunikationssystemet enligt fig. 1, fig. 3 är ett diagram som visar utformningen av en tid- slits för användning i den första utföringsformen, fig. 4 är ett diagram som visar övergången i tillstånd hos en på terminal- stationens sida belägen anordning med. ändligt tillstånd hos terminalstationen i den första utföringsformen, fig. 5 är ett flödesschema som visar arbetssättet hos terminalstationen i den första utföringsformen, fig. 6 är ett diagram som visar över- gången av tillstànd i en på basstationens sida belägen anordning med ändligt tillstånd hos basstationen i den första utförings- formen, fig. 7 är ett flödesschema som visar arbetssättet för basstationen i den första utföringsformen, fig. 8 är ett tids- schema som visar ett utföringsexempel på tilldelning av tidslits i den första utföringsformen, fig. 9 är ett diagram som visar övergången av tillstånd hos en på basstationens sida belägen anordning för ändligt tillstånd i en basstation som bildar ett datakommunikationssystem enligt en andra utföringsform av upp- ~j 522 876 8 finningen, fig. 10 är ett flödesschema som visar arbetssättet hos basstationen i den andra utföringsformen, fig. 11 är ett tidsschema som visar ett utföringsexempel på tilldelning av tidslits i den andra utföringsformen, fig. 12 är ett diagram som visar tillståndsövergàngen hos en på basstationens sida belägen anordning med ändligt tillstånd i en basstation som bildar ett datakommunikationssystem enligt en tredje utföringsform av upp- finningen, fig. 13 är ett flödesschema som visar arbetssättet hos basstationen i den tredje utföringsformen och fig. 14 är ett blockschema som visar utformningen av ett konventionellt data- kommunikationssystem.

En föredragen utföringsform av uppfinningen kommer att be- skrivas i detalj i det följande med hänvisning till bifogade ritningar. I den följande beskrivningen har många specifika detaljer angivits för att uppfinningen skall förstås fullstän- digt. Det torde emellertid vara uppenbart för fackmannen att uppfinningen kan tillämpas utan dessa specifika detaljer. I andra fall är allmänt kända utformningar inte visade i detalj för att inte göra uppfinningen oklar i onödan.

Fig. 1 är ett schematiskt diagram som visar utformningen av ett datakommunikationssystem enligt en första utföringsform av uppfinningen och fig. 2 är ett blockschema som visar utformning- en av en basstation och en terminalstation och som visar hur de är hopkopplade i datakommunikationssystemet enligt fig. 1. Såsom är 'visat i fig. 1 har datakommunikationssystemet enligt den första utföringsformen ett flertal (antalet n) terminalstationer 10 och en basstation 20 sammankopplade genom en transmissions- ledning 30 på upplänksidan för överföring av data från terminal- stationerna 10 till basstationen 20 (uppåt) och en transmis- É sionsledning 40 på nedlänksidan för överföring' av' data från --E basstationen 20 till terminalstationerna 10 (nedåt). I den första utföringsformen utförs i riktning nedåt rundsändnings- kommunikation från basstationen 20 till alla terminalstationerna n"_ 10 och i riktning uppåt utförs tidsdelningskommunikation. För- _ utom detta utförs ingen kommunikation mellan terminalstationerna 22' 10 utan att basstationen 20 ingriper.

U Med hänvisning till fig. 2 inkluderar terminalstationen 10 en databuffert 11 för att lagra data som skall överföras, en på 522 876 9 terminalstationens sida belägen anordning 12 för ändligt till- stånd för att generera en begäran om tilldelning av tidslits för datatransmission, och en multiplexeringsenhet 13 för att sända data som utmatas från databufferten 11 och en begäran om till- delning av tidslits från den pà terminalstationens sida belägna anordningen 12 med ändligt tillstånd till basstationen 20 genom transmissionsledningen 30 på upplänksidan.

Basstationen 20 inkluderar en identifieringsenhet 21 för ett styrmeddelande för att ta emot en begäran om tilldelning av tidslits sänd från terminalstationen 10 och en på basstationens sida belägen anordning 22 med ändligt tillstànd för att utföra tilldelning av en tidslits till den aktuella terminalstationen 10 enligt en begäran om tilldelning av tidslits mottagen i iden- tifieringsenhetens 21 styrmeddelande. Om en fri tidslits finns tilldelar den på bassidan belägna anordningen 22 med ändligt tillstànd den fria slitsen till terminalstationen 10 som har ut- fört den ifrågavarande begäran om tilldelning av tidslits och sänder informationen som anger att tilldelning har överförts till den ifrågavarande terminalstationen 10 genom transmissions- ledningen 40 pà nedlänksidan.

Komponenterna i terminalstationerna 10 och basstationen 20 inkluderar programstyrda centralprocessorer och interna minnen i skilda datasystem inkopplade över ett nät bildat av transmis- sionsledningen 30 på upplänksidan och transmissionsledningen 40 på nedlänksidan. Ett dataprogram för att styra centralprocessorn presenteras och är lagrat pà ett gemensamt lagringsmedium, såsom en magnetskiva, en optisk skiva eller ett halvledarminne, och laddas in i ett internt minne för att utföra funktioner av de respektive komponenterna. I fig. 1 och 2 visas endast en karak- teristisk del av anordningen enligt den första utföringsformen medan den återstående gemensamma delen är utelämnad.

Fig. 3 visar utformningen av en tidslits för användning för att överföra data från terminalstationen 10 till basstationen 20. Med hänvisning till fig. 3 är den första slitsen (P) en av- frågningsslits som huvudsakligen används för att synkronisera basstationen 20 och terminalstationerna 10 och för att kontrol- lera dessas normala drift inbördes. Den tredje slitsen (C) är en anropskollisionsslits som används för att göra en reservation av - av nun» co . -u n nu u ev.. v o. uno- ; 522 876 l: 10 de femte och efterföljande slitsarna för användning vid data- överföring. De andra och fjärde slitsarna (G) är vaktslitsar som används för att hindra en fördröjning av signaler som skall sän- das till P-slitsen och C-slitsen från att påverka kommunikation i andra slitsar. Dessa fyra slitsar används inte vid dataöver- föring. 32 slitsar, från den femte slitsen till den 36:e slitsen (N1-N32), är slitsar som används för att verkligen sända data.

Såsom har beskrivits ovan reserveras en ifrågavarande slits genom att man använder C-slitsen.

Arbetssättet för den första utföringsformen kommer nu att beskrivas. I den följande beskrivningen genereras varje med- delande som används i den första utföringsformen på basis av protokollet som är angivet i kapitlet 7.11 i DAVIC 1.3 Specifi- cation Part 8 Ibwer Layer Protocols and Physical Interfaces Revision 6.3 som är definierat av DAVIC (Digital Audio-Visual Council).

(Technical Specification) Först utför terminalstationen 10 drift för införing i bas- stationen 20 med användning av P-slitsen och synkroniserar en frekvens och en tidslits med basstationen 20, varigenom kommuni- kation möjliggörs. Eftersom införingsoperationen är förklarad i detalj i den ovan nämnda texten och inte är direkt relaterad till föreliggande uppfinning kommer ingen detaljbeskrivning att göras här.

När data som skall sändas genereras i terminalstationen 10 sänder ifrågavarande terminalstation 10 ett meddelande med begä- ran_om_reservering med användning av C-slitsen till basstationen 20. Enligt den ovannämnda texten görs en begäran om en tidslits med meddelandet satt så, att det har ett fält av antal_tidslits- ar för att designera antalet tidslitsar som erfordras av termi- nalstationen 10 och ett fält av min_VBR_paketstorlek för att de- signera storleken av data som är ackumulerade i terminalstatio- nens 10 datafil ll. I den första utföringsformen är emellertid förutbestämda värden (fasta värden) inställda i dessa fält. Bas- stationen 20 som har tagit emot meddelandet bortser då från dessa fältvärden.

Arbetssättet hos terminalstationen 10 och basstationen 20 kommer nu att beskrivas. Fig. 4 är ett diagram som visar till- ståndsöverföringen hos terminalstationssidans anordning 12 med wa 522 sve i ll ändligt tillstånd i terminalstationen 10 i den första utförings- formen, fig. 5 är ett flödesschema som visar terminalstationens 10 arbetssätt, fig. 6 är ett diagram som visar tillståndsöver- gången hos basstationssidans anordning 22 med ändligt tillstànd hos basstationen 20 i den första utföringsformen och fig. 7 är ett flödesschema som visar basstationens 20 arbetssätt. Bas- stationens 20 arbetssätt, som kommer att beskrivas i det följ- ande, står i arbetsrelation till bara en enda terminalstation 10. I verkligheten utför basstationen 20 samma operation för var och en av de till ett flertal uppgående terminalstationerna 10.

I fig. 4 är tillståndet 0 ett tillstånd då terminalstatio- nen 10 inte har någon tidslits. Så länge som inga data som skall sändas genereras förblir terminalstationen 10 i tillståndet 0.

Tillståndet 1 är ett tillstånd i vilket terminalstationen 10 har sänt en begäran om tilldelning av tidslits till basstationen 20 och väntar på basstationens 20 tilldelning av tidslits. Till- ståndet 2 är ett tillstånd i vilket terminalstationens 10 data- transmission möjliggörs, varvid tillståndsdata sänds med använd- ning av en tidslits som är tilldelad av basstationen 20.

Med hänvisning till flödesschemat i fig. 5 kommer terminal- stationens 10 arbetsätt att beskrivas. I terminalstationen 10 i tillståndet 0, när data som skall sändas genereras och lagras i databufferten 11, genererar först terminalstationssidans anord- ning 12 med ändligt tillstånd en begäran om tilldelning av tid- slits (steg 501 och 502). Multiplexeringsenheten 13 sänder då en begäran om tilldelning av tidslits till basstationen 20 genom transmissionsledningen 30 på upplänksidan, varvid terminal- stationen 10 skiftar tillståndet 1 (steg 503). När terminal- stationen 10 har skiftats i tillståndet 1 tilldelas en tidslits av basstationen 20 inom en fixerad tidsperiod (tl), varvid ter- minalstationen 10 ifråga skiftas till tillståndet 2 (steg 504 och 505). När ingen tidslits tilldelas av basstationen 20 inom tiden t1 återgår terminalstationen 10 ifråga till tillståndet O och utför en begäran om tilldelning av tidslits igen (steg 504 och 505).

När terminalstationen 10 har skiftats till tillståndet 2 är alla tidslitsarna upptagna av basstationen 20, såsom kommer att beskrivas senare, varvid stationen 10 skiftas till tillståndet 0 »ßnnø I! Il l' . ... ... . . .._ _--_ , . . - ~ -g v o» v: ,, . . »nu _' . _ .. . . .- . 2.. ... . . . .f :fi I. . . - . , . , - u"o o.. '. ,, | ~ I o ~ v' . . 0 - 12 (steg 506). Stationen 10 kontrollerar också vid varje tidpunkt t1 om data som skall överföras finns kvar i databufferten 11, och när sådana data finns, kvarstår terminalstationen 10 i till- ståndet 2 och utför en begäran om tilldelning av tidslits upp- repade gånger tills inga data finns kvar (steg 507 och 508). När inga data som skall sändas finns kvar återgår terminalstationen 10 till tillståndet 0 (steg 507).

I fig. 6 är tillståndet 0 ett tillstånd då ingen begäran om tilldelning av tidslits görs av terminalstationen 10. Tillstån- det l är ett tillstånd i vilket en begäran om tilldelning av en tidslits tas emot från terminalstationen 10 och ingen tilldel- ning av tidslits utförs för ifrågavarande terminalstation 10.

Tillståndet 2 är ett tillstånd av väntan för att en tidslits skall bli ledig. Tillståndet 3 är ett tillstånd i vilket en tid- slits är tilldelad terminalstationen 10 som har utfört en begä- ran om tilldelning av tidslits. Tillståndet 4 är ett tillstånd i vilket, sedan en tidslits har tilldelats, ytterligare en begäran om tilldelning av tidslits görs. Tillståndet 5 är ett tillstånd då en erforderlig tidslits friges.

Basstationens 20 arbetssätt kommer nu att beskrivas med hänvisning till flödesschemat i fig. 7. I föreliggande drift- exempel antas att som gensvar på en begäran om tilldelning av tidslits från terminalstationen 10 tilldelar basstationssidans anordning 22 med ändligt tillstånd ett förutbestämt antal (n) tidslitsar. I basstationen 20 i tillståndet 0 sänder först, när identifieringsenheten 21 för styrmeddelandet godtar en begäran om tilldelning av tidslits sänd från en förutbestämd terminal- station 10, enheten 21 den aktuella begäran om tilldelning av tidslits till basstationssidans anordning 22 med ändligt till- stånd för att skifta till tillståndet 1 (steg 701).

Med basstationen 20 i tillståndet 1 finns antalet n lediga tidslitsar, varvid stationen 20 tilldelar antalet n lediga tid- slitsar till terminalstationen 10 som har sänt begäran om till- delning av tidslits, varvid tillståndet 3 skiftas (steg 702 och 703). När tidslitsen inte är ledig avger stationen 20 en begäran om frigivning av tidslits till terminalstationsidans anordning 12 med ändligt tillstånd i terminalstationen 10 som har det största antalet tidslitsar bland andra tidslitsar (i det följ- Q IÜ I. l un: :oo o .. 'II . , , n ' " I: u. o. I v "",. . . . :v f, n. man f: f: :"| nu n J" a v . n n . , . . v. q 13 ande kallad annan terminalstation 10) än terminalstationen 10 som har sänt ifrågavarande begäran om tilldelning av tidslits för att skiftas till tillståndet 2 (steg 702 och 704).

När i basstationen 20 i tillståndet 2 en annan begäran om tilldelning av tidslits tas emot från terminalstationen 10 som har sänt begäran. om tilldelning av tidslits ifråga inom en fixerad tid (t2) som är längre än tiden tl skiftas stationen 20 till tillståndet 1 (steg 705 och 706). tilldelning av tidslits görs av terminalstationen 10, som har När ingen begäran om sänt begäran om tilldelning av tidslits ifråga, inom tiden t2 skiftas stationen 20 till tillståndet 0 (steg 705 och 706).

När basstationen 20 i tillståndet 3 tar emot godkännande av slitsfrigivning från anordningen 12 med ändligt tillstånd hos den andra terminalstationen 10 friger stationen 20 antalet n slitsar för skiftning till tillståndet 5 (steg 707 och 708). När inget tillstånd för slitsfrigivning kommer fram vid den andra terminalstationens 10 anordning 12 med ändligt tillstånd och ytterligare en begäran om tilldelning av tidslits godtas från terminalen 10 som har sänt begäran om tilldelning av tidslits ifråga inom tiden t2 skiftas stationen 20 till tillståndet 4 (steg 707, 709 och 710). När inget godkännande av slitsfrigiv- ning erhålls från anordningen 12 med ändligt tillstånd i den andra terminalstationen 10 och ingen begäran om tilldelning av nya tidslitsar görs av terminalstationen 10 som har sänt begäran om tilldelning av tidslits ifråga inom tiden t2 friger stationen 20 all tilldelning av tidslitsar till terminalstationen 10 ifråga för skiftning till tillståndet 0 (steg 707 och 709 till 711).

När i. basstationen 20 .i tillståndet -4 antalet 11 lediga tidslitsar finns tilldelar stationen 20 tidslitsarna till ter- minalstationen 10 som har sänt begäran om tilldelning av tids- lits ifråga. Oberoende av om tilldelning av antalet n tidslitsar har utförts återgår då stationen 20 till tillståndet 3 712).

När i. basstationen 20 i. tillståndet 5, lediga tidslitsar har frigivits, en tidslits som är tilldelad (steg sedan antalet n den ifrågavarande terminalstationen 10 ännu kvarstår, återgår stationen 20 till tillståndet 3 (steg 713). När tidslitsarna som åszz 876 14 är tilldelade den ifrågavarande terminalstationen 10 alla har frigivits och ingen av slitsarna finns kvar återgår stationen 20 till tillståndet O (steg 713).

När sedan antalet n fria tidslitsar har frigivits ytterligare kvarstår i basstationen 20 i tillståndet 5 en tids- lits som är tilldelad terminalstationen 10 ifråga återgår sta- tionen 20 till tillståndet 3 är tilldelade terminalstationen 10 ifråga alla har frigivits och (steg (713). När tidslitsarna som ingen av slitsarna kvarstår, återgår stationen 20 till tillstån- det O (steg 713).

Såsom har beskrivits ovan gäller att när enligt den första utföringsformen data som skall sändas finns i terminalstationen 10 utför terminalstationen upprepade gånger och periodiskt en begäran om tilldelning av tidslits till basstationen 20 och sän- der datana ifråga med användning av en tidslits som är tilldelad av basstationen 20, varigenom det blir onödigt att mäta mängden information som är ackumulerad och som köar i databufferten 11 i terminalstationen 10.

Eftersom när dessutom ett litet antal (n) tidslitsar först är tilldelade terminalstationen 10 och terminalstationen 10 ifråga kontinuerligt matar ut en begäran om tilldelning av tid- slits, tillfogar stationen 20 som gensvar ett antal n tidslit- sar, var och en till tilldelningen, varvid flexibel tilldelning av tidslitsarna blir möjlig, såsom erfordras.

Fig. 8 är ett tidsschema som visar ett exempel på utför- ande av tilldelning av tidslits i den första utföringsformen.

När med hänvisning till fig. 8 den första begäran om tilldelning av tidslitsen utförs av terminalstationen 10 begärs tilldelning av tidslits fyra gånger i varje tidsperiod tl. Såsom gensvar på den första begäran om tilldelning av tidslits t.o.m. den tredje begäran om tilldelning av tidslits tilldelar basstationen 20 på motsvarande sätt antalet n tidslitsar till var och en: Sedan den fjärde begäran om tilldelning av tidslits har gjorts fram till dess att den femte begäran om tidslits görs utförs ingen till- delning av tidslits. Terminalstationen 10 gör ingen begäran om tilldelning av tidslits som följer efter den femte begäran om tilldelning av tidslits görs förrän tidpunkten t2 har förflutit.

Vid tidpunkten då tiden t2 har förflutit kommer således bas- . n « n | o | u 522 876» 15 stationen. 20 att ha frigivit tidslitsarna son: är tilldelade terminalstationen 10 ifråga.

En andra utföringsform av uppfinningen kommer nu att be- skrivas. Ett datakommunikationssystem enligt den andra utför- ingsformen är utformat på likartat sätt som datakommunika- tionssystemet i den första utföringsformen som är visad i fig. 1 och 2. Den andra utföringsformen skiljer sig från den första utföringsformen i sättet för tilldelning av tidslits i bassta- tionssidans anordning 22 med ändligt tillstànd basstationen 20.

I sättet med tilldelning av tidslits enligt den andra utförings- formen införs en variabel m som anger hur tilldelningen av tids- lits ifråga står bland tilldelningarna till den förutbestämda terminalstationen 10.

I den andra utföringsformen är terminalstationens 10 arbetssätt detsamma som det hos terminalstationen 10 i den första utföringsformen. Fig. 9 är ett diagram som visar till- ståndsövergången hos basstationssidans anordning 22 med ändligt tillstånd i. basstationen 20 :i den andra utföringsformen och fig. 10 är ett flödesschema som visar basstationens 20 arbets- sätt. Basstationens 20 arbetssätt, som kommer att beskrivas i det följande, är en operation som bara hänför sig till en enda terminalstation 10. I verkligheten utför basstationen 20 samma operation för ett flertal terminalstationer 10.

I fig. 9 är tillståndet 0 ett tillstånd i vilket ingen be- gäran om tilldelning av tidslits görs av terminalstationen 10. I detta tillstànd antas värdet hos variabeln m vara "O". Tillstån- det 1 är det tillstånd i vilket basstationen 20 tar emot en begäran om tilldelning av tidslits från terminalstationen 10 och inte utför tilldelning av en tidslits till terminalstationen 10 ifråga. Tillståndet 2 är ett tillstånd. av väntan. på att en tidslits skall bli ledig. Tillståndet 3 är ett tillstånd i vilket en tidslits tilldelas en terminalstation 10 som har ut- fört en begäran om tilldelning av tidslits. Tillståndet 4 är ett tillstånd i vilket, sedan en tidslits har tilldelats, ytterliga- re en begäran om tilldelning av tidslits görs. Tillståndet 5 är ett tillstånd i vilket en nödvändig tidslits friges.

Med hänvisning till flödesschemat i fig. 10 kommer arbets- sättet hos basstationen 20 att beskrivas. När först basstationen . u-q- ...u . ~ 522 876 16 20 befinner sig i tillståndet 0 tar identifieringsenheten 21 för styrmeddelande emot en begäran om tilldelning av tidslits sänd från en förutbestämd terminalstation 10, varvid enheten 21 sänd- er begäran om tilldelning av tidslits ifråga till basstations- sidans anordning 22 med ändligt tillstånd för att skifta till- ståndet 1 (steg 1001).

När i basstationen 20 i tillståndet 1 ett antal n tidslit- sar är lediga tilldelar basstationssidans anordning 22 med änd- ligt tillstånd antalet n lediga tidslitsar till terminalstatio- nen 10 som har sänt begäran om tilldelning av tidslitsen ifråga "1" för att skifta När tidslitsen inte är och inställer värdet hos variabeln m till till tillståndet 3 (steg 1002 och 1003). ledig utför stationen 20 en begäran om frigivning av tidslits till terminalstationssidans anordning 12 med ändligt tillstånd i en terminalstation 10 med det största antalet tidslitsar bland andra terminalstationer 10 (i det följande kallad annan termi- nalstation) än terminalstationen. 10 sonn har sänt begärarl om tilldelning av tidslitsen ifråga för att skiftas till tillstån- det 2 (steg 1002 och 1004).

När basstationen 20 i tillståndet 2 tar emot en annan begä- ran om tilldelning av tidslits utförd av terminalstationen 10 som har sänt begäran om tidslitsen ifråga inom den fixerade tiden (t2), som år längre än tiden tl, omskiftas stationen 20 till tillståndet 1 (steg 1005 och 1006). När ingen begäran om tilldelning av tidslits görs av terminalstationen 10 som har sänt begäran om tilldelning av tidslitsen ifråga inom tiden t2 omskiftas stationen 20 till tillståndet 0 (steg 1005 och 1006).

När basstationen 20 i tillståndet 3 godtar att slitsen fri- görs från anordningen 12 med ändligt tillstånd i en annan termi- nalstation 10 inställer stationen 20 värdet av variabeln m till m-1 och friger ett tal 2m x n slitsar för omskiftning till till- ståndet 5 (steg 1007 och 1008). När ingen tillåtelse för frigiv- ning av slitsen erhålls från anordningen 12 med ändligt till- stånd i den andra terminalstationen 10 och ytterligare en begä- ran om tilldelning av tidslits tas emot från terminalstationen 10 som har sänt ifrågavarande begäran om tilldelning av tidslits inom tiden t2 omskiftas stationen 20 till tillståndet 4 1007, 1009 och 1010). När ingen tillåtelse för frigivning av (steg 522 876 17 slitsen erhålls från den andra terminalstationens 10 anordning 12 med ändligt tillstånd och ingen av de nya begäran om tilldel- ning av tidslits görs av terminalstationen 10 som har sänt ifrågavarande begäran om tilldelning av tidslits inom tiden t2 friger stationen 20 alla tilldelningarna av tidslitsen till ifrågavarande terminalstation 10 för omskiftning till tillstån- det O (steg 1007 och steg 1009 t.o.m. 1011).

När i basstationen 20 i tillståndet 4 antalet 2m x n tid- slitsar är lediga tilldelar stationen 20 antalet Zm x n tidslit- sar till terminalstationen 10 som har sänt ifrågavarande begäran om tilldelning av tidslits och inställer värdet av variabeln m till m+1. Oberoende av om tilldelning av antalet 2m x n tidslit- sar utförs återgår stationen 20 då till tillståndet 3 1012).

När i basstationen 20 i tillståndet 5 antalet 2m x n lediga (steg tidslitsar har frigivits och en tidslits som är tilldelad ifråga- varande terminalstation 10 kvarstår, återgår basstationen 20 till tillståndet 3 (steg 1013). tilldelade ifrågavarande terminalstation 10 är frigivna och När alla tidslitsarna som är ingen finns kvar återgår stationen 20 till tillståndet 0 (steg 1013).

Såsom har nämnts i. det föregående tilldelas enligt den andra utföringsformen som svar på begäran om tilldelning av den första tidslitsen ett antal n tidslitsar fram till en rnzte (exklusive den första begäran om tilldelning) begäran om till- delning av tidslits som har gjorts efteråt, ett antal 2m x n tidslitsar, varigenom ett stort antal tidslitsar kan tilldelas som gensvar på ett litet antal begäran. I den andra utförings- formen kan skilda sätt för tilldelning antas i enlighet med trafikkarakteristikor, såsom att tilldela ett antal m x n tid- slitsar som gensvar på den mzte begäran om tilldelning av tid- slits som görs i tur och ordning i stället för att antalet 2m X n tidslitsar tilldelas.

Fig. 11 är ett tidsschema som visar ett exempel på förverk- ligande av tidslitstilldelning i den andra utföringsformen. Med hänvisning till fig. 11 gäller att sedan den första begäran om tilldelning av tidslits har gjorts av terminalstationen 10 utförs en begäran om tilldelning av tidslits fyra gånger under -522 876 | n u Q u u . no 18 varje tidsperiod tl. Som gensvar på de första t.o.m. tredje begäran om tilldelning av tidslits tilldelar då basstationen 20 tidslitsar. Såsom är visat i figuren tilldelas som gensvar pà den första begäran om tilldelning av tidslits ett antal n (= 2° x n) tidslitsar, som gensvar pà den andra begäran om tids- lits ett antal 2n (= 21 x n) tidslitsar och tilldelas som gen- svar på den tredje begäran om tidslits ett antal 4n (= 22 x n) tidslitsar. Efter en fjärde begäran om tilldelning av tidslits utförs emellertid ingen tilldelning av tidslits innan den femte begäran om tilldelning av tidslits görs. Sedan den femte begäran om tilldelning av tidslits har gjorts görs dessutom ingen begä- ran om tilldelning av tidslits, som skall följa, av terminal- stationen 10 innan tiden t2 förflyter. Vid tidpunkten dä tiden t2 har förflutit skulle således basstationen 20 ha frigivit tid- slitsarna som är tilldelade ifrågavarande terminalstation 10.

En tredje utföringsform av uppfinningen kommer nu att be- skrivas. Ett datakommunikationssystem :L den tredje utförings- formen är utformat på likartat sätt som datakommunikations- systemet i den första utföringsformen som är visad i fig. 1 och 2. Den tredje utföringsformen skiljer sig från de första och andra utföringsformerna i sättet att tilldela tidslitsen medelst den på basstationssidan belägna anordningen 22 med ändligt till- ständ i basstationen 20. I sättet att tilldela tidslits i den tredje utföringsformen friger, när en förutbestämd terminal- station 10 utför ett flertal begäran om tilldelning av tidslits, stationen 20 tidslitsar som är tilldelade andra terminalstatio- ner 10 såsom krävs som gensvar på varje begäran om tilldelning av tidslits. I den tredje utföringsformen införs variabeln m som också har införts i den andra utföringsformen.

I den tredje utföringsformen arbetar terminalstationen 10 pä samma sätt som terminalstationen 10 i den första utförings- formen. Fig. 12 är ett diagram som visar tillstándsövergången hos den på basstationssidan belägna anordningen 22 med ändligt tillstànd i basstationen 20 i den tredje utföringsformen medan fig. 13 är ett flödesschema som visar arbetssättet hos bas- stationen 20. Arbetssättet hos basstationen 20, som kommer att beskrivas nedan, är ett arbetssätt som endast hör samman med en enda terminalstation 10. I verkligheten utövar basstationen 20 522 876 19 samma arbetssätt för ett flertal terminalstationer 10.

I fig. 12 är tillståndet 0 ett tillstånd i vilket ingen begäran om tilldelning av tidslits görs av terminalstationen 10.

I detta tillstånd antas värdet av variabeln m vara "O". Till- ståndet 1 är ett tillstånd i vilket stationen 20 tar emot en begäran om tilldelning av tidslits från terminalstationen 10 och inte utför någon tilldelning av tidslits till ifrågavarande ter- minalstation 10. Tillståndet 2 är ett tillstånd i vilket statio- nen 20 tilldelar en tidslits till terminalstationen 10 som har utfört en begäran om tilldelning av tidslits eller som väntar på att en tidslits skall bli ledig. Tillståndet 3 är ett tillstånd i vilket den erforderliga tidslitsen friges.

Arbetssättet hos basstationen 20 kommer nu att beskrivas med hänvisning till flödesschemat i fig. 13. När i basstationen 20 i tillståndet 0 identifieringsenheten 21 för styrmeddelande först tar emot en begäran om tilldelning av tidslits Överförd från en förutbestämd terminalstation 10, sänder enheten 21 ifrågavarande begäran om tilldelning av tidslits till bas- stationssidans anordning 22 med ändligt tillstånd för att om- skifta tillståndet 1 (steg 1301).

När i basstationen 20 i tillståndet 1 antalet 2m x n tid- slitsar är lediga tilldelar basstationssidans anordning 22 det ifrågavarande antalet 2m x n lediga tidslitsar till terminal- stationen 10 som har sänt ifrågavarande begäran om tilldelning av tidslits och inställer variabeln m till m+1 för omskiftning till tillståndet 2 (steg 1302 och 1303). När tidslitsen inte är ledig utför stationen 20 en begäran om frigivning av tidslits till terminalstationssidans anordning 12 med ändligt tillstånd för en annan terminalstation 10 som finns bland andra terminal- stationer 10 (i det följande kallad en annan terminalstation 10) än terminalstationen som har sänt ifrågavarande begäran om till- delning av tidslits och som har det största antalet tidslitsar bland andra terminalstationer 10 som innehåller mera tidslitsar än de som innehålls av basstationen 20 för omskiftning till tillståndet 2 (steg 1302 och 1304).

När i basstationen 20 i tillståndet 2 värdet av variabeln m inte är "0" och tillstånd för slitsfrigivning tas emot från an- ordningen 12 med ändligt tillstånd i den andra terminalstationen 522 avs 20 10 inställer stationen 20 värdet av variabeln m till m-1 och friger antalet 2m x n tidslitsar för omskiftning till tillstån- det 3 (steg 1305 och 1306). När tillstånd om slitsfrigivning inte erhålls från anordningen 12 med ändligt tillstånd i den andra terminalstationen 10 och ytterligare en begäran om till- delning av tidslits tas emot från terminalstationen 10 som har sänt ifrågavarande begäran om tilldelning av tidslits inom den fixerade tiden (t2) som är längre än tiden tl, omskiftas statio- nen 20 till tillståndet 1 (steg 1305, 1307 och 1308). När till- stånd för slitsfrigivning inte erhålls från anordningen 12 med ändligt tillstånd i den andra terminalstationen 10 och ingen ny begäran om tilldelning av tidslits görs av terminalstationen 10 som har sänt ifrågavarande begäran om tilldelning av tidslits inom tiden t2 friger stationen 20 all tilldelning av tidslits till ifrågavarande terminalstationen 10 för' omskiftning till tillståndet 0 (steg 1305 och 1307 t.o.m. 1309).

När i basstationen 20 i tillståndet 3, sedan antalet 2m x n fria tidslitsar har frigivits, en tidslits som är tilldelad ifrågavarande terminalstation 10 fortfarande finns kvar, återgår stationen 20 till tillståndet 2 (steg 1310). När alla tidslit- sarna som är tilldelade terminalstationen 10 har frigivits och ingen finns kvar, återgår stationen 20 till tillståndet 0 (steg 1310).

Enligt den tredje utföringsformen utförs således som gen- svar inte endast på den första begäran om tilldelning av tid- slits utan också som gensvar på ytterligare begäran om tilldel- ning av tidslits, vilka kommer att följa, en begäran om frigiv- ning av tidslits till en terminalstation 10 som innehåller flera tidslitsar än de som är innehållna i basstationen 20, varigenom fördelningen av tidslitsar till de respektive terminalstationer- na 10 som utför en begäran om tilldelning av tidslits får ett genomsnittsvärde.

Såsom har beskrivits ovan är det enligt datakommunikations~ systemet och sättet med tilldelning av tidslitsar samt lagrings- mediet som lagrar styrprogrammet för tilldelning av tidslitsar enligt föreliggande uppfinning onödigt för terminalstationen 10 att mäta mängden information som har ackumulerats och som köar i databufferten 11, varför dataöverföringsbehandlingen kan förenk- 522 876 r 21 las så att dataöverföring kan ske snabbare.

Eftersom i terminalstationen 10 ett litet antal (antalet n) tidslitsar först tilldelas och en begäran om tilldelning av tid- slits utmatas kontinuerligt från ifrågavarande terminalstation 10 tillfogas en tidslits som gensvar på tilldelningen, varvid tidslitsarna kan tilldelas flexibelt alltefter behov.

Tilldelning av antalet 2” x n tidslitsar som gensvar på den m:te i tur och ordning kommande begäran om tilldelning av tid- slits möjliggör också tilldelning av ett stort antal tidslitsar medelst ett mindre antal begäran, vilket är effektivt gentemot en stor trafikanhopning.

I detta fall är det också möjligt att antaga skilda sätt för tilldelning enligt sådana trafikkarakteristikor som tilldel- ning av ett antal m x n tidslitsar som gensvar på den m:te i tur och ordning kommande begäran om tilldelning av tidslits i stäl- let för att tilldela antalet 2” x n tidslitsar, vilket gör till- delning av flexibla tidslitsar möjlig.

Att utföra en begäran om frigivning av tidslits till en terminalstation 10 som innehåller flera tidslitsar än de som innehålls av basstationen 20 som gensvar inte endast på den första begäran om tilldelning av tidslits utan också som gensvar på ytterligare begäran om tilldelning av tidslitsar som skall följa resulterar i att man får en genomsnittlig fördelning av tidslitsar till de respektive terminalstationerna 10 som utför en begäran om tilldelning av tidslits, varigenom effektiv data- kommunikation möjliggörs.

Ehuru uppfinningen har åskådliggjorts och beskrivits i anslutning till såsom exempel tjänande utföringsformer av den- samma skall det förstås av fackmannen att de ovannämnda änd- noo- ringarna samt skilda andra ändringar, uteslutningar och tillägg zfà kan göras till uppfinningen utan att man därvid avviker från uppfinningstanken. Uppfinningen skall således inte tolkas såsom rä: begränsad till just de ovan angivna utföringsformerna utan den nflf skall anses inkludera alla tänkbara utföringsformer som ligger inom uppfinningens ram samt ekvivalenter av dessa med avseende ¿'3¿ på särdragen som är angivna i de bifogade patentkraven.

Claims (12)

ê522 876.2? 22 PATENTKRAV

1. Datakommunikationssystem med en basstation (20) och ett flertal terminalstationer (10) för att utföra datakommunikation från terminalstationerna (10) till basstationen (20) som tids- delningskommunikation, vari nämnda terminalstation (10) innefat- tar en databuffert för att lagra data som skall sändas och organ för att begära tilldelning av tidsluckor för att när data är ac- kumulerade i nämnda databuffert periodiskt framställa en begäran om tilldelning av tidsluckor till nämnda basstation (20) till dess att alla ackumulerade data är överförda, varvid nämnda bas- station (20) innefattar organ för tilldelning av tidsluckor för att, då den tar emot en begäran om tilldelning av en tidslucka från nämnda terminalstation (10), om en ledig tidslucka finns, tilldela den lediga tidsluckan till nämnda terminalstation (10), och om inte, bringa en annan terminalstation (10), som redan har tilldelats en tidslucka, att frige den tilldelade tidsluckan och tilldela den frigivna tidsluckan till nämnda terminalstation (10) som har utfört begäran om tilldelning av en tidslucka, och nämnda databuffert i nämnda terminalstation (10) sänder data med användning av en tidslucka tilldelad av nämnda organ för till- delning av tidsluckor i nämnda basstation (20), kännetecknat därav, att nämnda basstations (20) organ för tilldelning av tidsluckor ökar antalet tidsluckor som skall tilldelas som gen- svar på kontinuerliga tidslucketilldelningsbegäran från nämnda terminalstationers (10) organ för begäran om tilldelning av tidsluckor i steg i enlighet med antalet begäran, och om en le- dig tidslucka finns, bringar den terminalstation (10) som har det största antalet tidsluckor bland nämnda terminalstationer (10) som har flera tidsluckor än antalet innehållna av nämnda basstation (20) att frige antalet tidsluckor i enlighet med an- talet begäran. 5222 8754 23

2. Datakommunikationssystem enligt krav 1, kännetecknat därav, att nämnda organ för att tilldela tidsluckor tilldelar ett antal tidsluckor som utgör multiplicering av ett förutbestämt antal n med 2m när antalet begäran är m.

3. Datakommunikationssystem enligt krav 2, kännetecknat där- av, att nämnda organ för att begära tilldelning av tidsluckor bringar nämnda terminalstation (10) att frige antalet tidsluckor som utgör multiplicering av ett förutbestämt antal n med Zmfl om en ledig tidslucka finns.

4. Datakommunikationssystem enligt krav l, kännetecknat därav, att nämnda organ för tilldelning av tidsluckor i nämnda bassta- tion (20) som gensvar på kontinuerliga begäran om tilldelning av tidsluckor från nämnda organ för begäran om tilldelning av tids- luckor i nämnda terminalstationer (10) bringar, för varje begä- ran, nämnda terminalstation (10) som innehåller det största an- talet tidsluckor bland nämnda terminalstationer (10) som inne- håller flera tidsluckor än de som är innehàllna av nämnda bas- station (20), att frige antalet tidsluckor enligt antalet be- gäran oberoende av om en ledig tidslucka finns eller inte.

5. I ett datakommunikationssystem som har en basstation (20) och ett flertal terminalstationer (10) för att utföra datakommu- nikation från terminalstationerna (10) till basstationen (20) som tidsdelningskommunikation, ett tidslucketilldelningssätt att tilldela tidsluckor till terminalstationerna (10), innefattande stegen att när data är ackumulerade i en databuffert periodiskt framställa en begäran om tilldelning av tidsluckor medelst nämn- da terminalstation (lO) till nämnda basstation (20) tills alla ackumulerade data är överförda och att när nämnda basstation (20) tar emot en begäran om tilldelning av tidslucka från nämnda terminalstation (10), om en ledig tidslucka finns, tilldela den lediga tidsluckan medelst nämnda basstation (20) till nämnda terminalstation (10), och om inte, bringa en terminalstation (10), som redan har tilldelats en tidslucka, att frige den till- delade tidsluckan och att tilldela den frigivna tidsluckan till Qsaz ever 2% nämnda terminalstation (10) som har begärt tilldelning av tids- luckor, kännetecknat därav, att nämnda basstation (20) ökar an- talet tidsluckor som skall tilldelas som gensvar på kontinuerlig begäran om tidslucketilldelning från nämnda organ för att begära tilldelning av tidsluckor medelst nämnda terminalstationer (10) i steg i enlighet med antalet begäran, och om en ledig tidslucka finns, bringar nämnda terminalstation (10) som innehåller det största antalet tidsluckor bland nämnda terminalstationer (10) som innehåller flera tidsluckor än de som innehålls av nämnda basstation (20) att frige antalet tidsluckor i enlighet med an- talet begäran.

6. Sätt för tilldelning av tidsluckor enligt krav 5, känne- tecknad därav, att nämnda basstation tilldelar ett antal tids- luckor som utgör multiplicering av ett förutbestämt antal n med 2” när antalet begäran är m.

7. Sätt för tilldelning av tidsluckor enligt krav 6, känne- tecknad därav, att nämnda basstation (20) bringar nämnda termi- nalstation (10) att frige antalet tidsluckor som utgör multipli- cering av ett förutbestämt antal n med Zmq om en ledig tidslucka finns.

8. Sätt för tilldelning av tidsluckor enligt krav 5, känne- tecknad därav, att nämnda basstation (20) som gensvar på konti- nuerliga begäran om tilldelning av tidsluckor från nämnda organ för att begära tilldelning av tidsluckor bringar, för varje be- gäran, nämnda terminalstation (10), som innehåller det största antalet tidsluckor bland nämnda terminalstationer (10) som inne- håller flera tidsluckor än de som innehålls av nämnda basstation (20), att frige antalet tidsluckor enligt antalet begäran obe- roende av om en ledig tidslucka finns eller inte.

9. Minne läsbart av en dator och anordnat att lagra ett styr- program för tilldelning av tidsluckor för att styra ett datakom- munikationssystem med en basstation (20) och ett flertal termi- nalstationer (10) för att utföra datakommunikation från termi- nalstationerna (10) till basstationen (20) som tidsdelningskom- fszzoezeë 25' munikation för att tilldela tidsluckor till terminalstationerna (10), varvid nämnda styrprogram för tilldelning av tidsluckor innefattar stegen att styra nämnda terminalstationer (10) så att, när data är ackumulerade i en databuffert, de periodiskt framställer en begäran om tilldelning av tidsluckor till nämnda basstation (20) tills allt ackumulerat data har sänts, och att styra nämnda basstation (20) så, när nämnda basstation (20) tar emot en begäran om tilldelning av tidsluckor från nämnda termi- nalstation (10), att om en ledig tidslucka finns, att den lediga tidsluckan tilldelas nämnda terminalstation (10), och om inte, att bringa nämnda andra terminalstation (10) som redan har till- delats en tidslucka att frige den tilldelade tidsluckan och att tilldela den frigivna tidsluckan till nämnda terminalstation (10) som har begärt tilldelning av tidsluckan, kännetecknat där- av, att nämnda styrprogram för tilldelning av tidsluckor styr nämnda basstation (20) så att den ökar antalet tidsluckor som skall tilldelas som gensvar på kontinuerliga begäran om tilldel- ning av tidsluckor från nämnda organ för begäran om tilldelning av tidsluckor från nämnda terminalstationer (10) i steg enligt antalet begäran och, om en ledig tidslucka finns, att bringa nämnda terminalstation (10) som innehåller det största antalet tidsluckor bland nämnda terminalstationer (10) som innehåller flera tidsluckor än de som innehålls av nämnda basstation (20), att frige antalet tidsluckor enligt antalet begäran.

10. Minne läsbart av en dator och anordnat att lagra ett styr- program för tilldelning av tidsluckor enligt krav 9, känneteck- nat därav, att nämnda program för att styra tilldelning av tids- luckor styr nämnda basstation (20) så att den tilldelar ett an- tal tidsluckor som utgör multiplicering av ett förutbestämt an- tal n med 2m när antalet begäran är m.

11. Minne läsbart av en dator, vilket minne lagrar ett styr- program för tilldelning av tidsluckor enligt krav 10, känneteck- nat därav, att nämnda styrprogram för tilldelning av tidsluckor styr nämnda basstation (20) för att bringa nämnda terminalsta- S22, 876 162 tion (10) att frige antalet tidsluckor som utgjorde multiplice- ring av ett förutbestämt antal n med 2mfl om en ledig tidslucka finns.

12. l2. Minne läsbart av en dator, vilket minne lagrar ett styr- program för tilldelning av tidsluckor enligt krav 9, känneteck- nat därav, att nämnda styrprogram för tilldelning av tidsluckor styr nämnda basstation (20) för att, som gensvar på begäran om kontinuerlig tilldelning av tidsluckor från nämnda organ för be- gäran om tilldelning av tidsluckor medelst nämnda terminalsta- tioner (lO), för varje begäran, bringa nämnda terminalstation (lO), som innehåller det största antalet tidsluckor bland nämnda terminalstationer (10) som innehåller flera tidsluckor än de som innehålls av nämnda basstation (20), att frige antalet tidsluc- kor enligt antalet begäran oberoende av om en ledig tidslucka finns eller inte.