SE522452C2 - Anordning för att dämpa rörelser hos ett säte i ett fordon - Google Patents

Description

aaann lasa; 10 15 20 25 30 35 vilken är varierbar med sätets position uppstår möjligheten att styra därnpningsgraden så att den blir optimal för väsentligen alla positioner som sätet kan inta. Det är härvid lämpligt att en låg dämpningsgrad av sätets rörelser erhålls då sätet befinner sig i en position i närheten av ett järnviktsläge och en progressivt ökande dämpningsgrad ju längre sträcka som sätet förflyttas från jämviktsläget. Med en sådan variation av dämpningsgraden hos därnparen förhindras uppkomsten av alltför stora sätesrörelser på ett effektivt sätt. Dessutom tillhandahåller sätets upphängning, som således innefattar en dämpare med en relativt låg dämpningsgrad, då sätet befinner sig nära sitt jänmviktsläge, en effektiv elimination av rörelser med högre frekvenser än 4 Hz eftersom sätet genom den progressiva dämpningen ofta kommer att befinna sig på ett relativt litet avstånd från jäinviktsläget.

Enligt en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning innefattar den rörelseöverförande mekanismen ett kamelement som har en kamkurva med en form som bestämmer dämpningsgraden för sätet i olika positioner och ett kontaktorgan som är inrättat att förskjutas längs karnkurvan i beroende av sätets position. Genom att utnyttja en kamkurva med en lämplig form kan dämpningsgraden varieras på ett väsentligen optimalt sätt i beroende av sätets aktuella position. En sådan kamkurva är med fördel väsentligen U-formad i de fall då ett kontaktorgan utnyttjas vilket utför en väsentligen rätlinjig rörelse. Kontaktorganet befinner sig företrädesvis mitt på en sådan U-formad kamkurva då sätet befinner sig i ett järnviktsläge. I detta läge tillför dämparen företrädesvis en minimal dämpningsgrad. Då kontaktorganet rör sig längs kamkurvan erhålls här en progressivt ökande dämpningsgrad ju längre sträcka som sätet förflyttas från järnviktsläget både i en riktning uppåt och nedåt.

Enligt en annan föredragen utfóringsform av föreliggande uppfinning är kontaktorganet förbundet med sätet och att det överför sätets rörelser, via karnkurvan, till en vridrörelse av karnelementet runt en led. Med fördel innefattar den rörelseöverförande mekanismen långsträckta flexibla element för att överföra karnelementets vridrörelser till rörelser för manövrering av reglaget. Härvid kan nämnda flexibla element innefatta ett första flexibelt element och ett andra flexibelt element, vilka var och en, vid en första ände, innefattaren en förbindning med reglaget och, vid en andra ände, innefattar en förbindning med kamelementet på ett avstånd från nämnda led men på väsentligen motsatta sidor om leden. Långsträckta flexibla element såsom kablar kan endast fungera som rörelseöverförande element i en drag- riktning. Med arrangemanget av de flexibla elementen enligt ovan överför det första naoan »lasa 10 15 20 .25 30 35 flexibla elementet vridrörelsen från karnelementet om det vrids i en första riktning och det andra flexibla elementet rörelsen om kamelementet vrids i en andra riktning.

Enligt en annan föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning är en fjäder inrättad att förskjuta reglaget mot ett första läge med en eftergivlig kraft. I synnerhet då flexibla element används, som således endast kan överföra en kraft i en dragriktning, erfordras en fjäder av lämpligt slag för att förskjuta reglaget till det första läget. Härvid tillhandahåller fjädern även en sträckning av de flexibla elementen. Det första läget är företrädesvis ett läge i vilket dämparen tillhandahåller en minimal dämpningsgrad. Ju längre reglaget förskjuts från det första läget av något av de flexibla elementen desto högre dämpningsgrad erhåller dämparen. I det fall dämparen är hydraulisk kan reglaget tillhandahålla en reglering av storleken hos en passage mellan två hydrauloljefyllda utrymmen i dämparen. Ju mindre passagen är desto större dämpningsgrad tillhandahåller därnparen.

Enligt en arman fóredragen utföringsform av föreliggande uppfinning är sätet ställbart i åtminstone två olika höj dlägen. I det fall ett fjäderorgan i form av en pneumatisk fjäder används är sätet ställbart i höjdled genom att man medelst ett manöverdon reglerar luftmängden i fjädem. En pneumatisk fjäder tillhandahåller vanligtvis en fjädring av sätet med en hög komfort. Då sätet ställs in i ett höjdläge som avviker från ett norrnalläge erhåller kontaktorganet ett förskjutet kontaktläge på karnkurva. Om sätet har ställts i ett höjdläge över det normala läget sker en sådan förskjutning i en riktning så att en större dämpnings grad erhålls för rörelser uppåt än nedåt. Därmed förhindras sätet även om det är ställt i ett högt läge att nå en övre stoppyta. På ett motsvarande sätt erhåller sätet, då det ställs i ett lågt läge, en större dämpning för rörelser nedåt än uppåt. Kamelementet kan, enligt en altemativ utföringsforrn, innefatta en första del med en första kamkurva och en andra del med en andra kamkurva, varvid nämnda delar är fixerbara i förhållande till varandra i åtminstone två olika lägen för att medge en justerbar form hos kamlcurvan. Den ena delen av kamelementet kan definiera karnkurvans form och dämpnings grad för sätesrörelser ovanför jämviktsläget och den andra delen kan definiera kamkuwans form och dämpningsgrad för sätesrörelser nedanför jämviktsläget. Eventuellt kan en förare med ett lärnpligt manöverdon medges att reglera de två kamdelarnas inbördes läge för att varierbart begränsa sätets rörelsesträcka uppåt och nedåt från jämviktsläget. 'ruta :is-n 10 20 -25 30 35 (11 PO PO -lš- (Fl l' J -IÄ Enligt en annan föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning innefattar anordningen en mekanism som är inrättad att medge en rörelse av sätet i väsentligen endast en vertikal riktning. En sådan mekanism kan utgöra en s.k. saxlänkmekanism med två armar som är ledbart förbundna vid ett mittparti. För att medge en längdändring av mekanismen är åtminstone armamas ena ändpartier förskjutbart anordnade. De rörliga ändpartierna hos armarna erhåller här en linjär förskjutning i en väsentligen horisontell riktning då sätet rör sig i en vertikal riktning, d.v.s. då armarna i saxmekanismen vrids runt den rnittbelägna leden. Ett sådant ändparti som tillhandahåller en väsentligen linjär förskjutning är mycket lämplig att utnyttja som kontaktorgan. Med ett linjärt förskjutbart kontaktorgan kan kamelementets karnkurva - ges en relativt enkel form. Kamelementet monteras så att kamkurvan erhåller kontakt med kontaktorganet. Kontaktorganet kan utgöra ett redan beñntligt, lämpligt fomiat organ hos ändpartiet eller ett organ som rör-binds med ändpartiet för endast detta Altemativt kan en saxlänksmekanisms mittbelägna led utnyttjas som ett kontaktorgan. Denna led rör sig huvudsakligen i en vertikal riktning tillsammans med sätet. Dock måste kamytan här uppvisa en fonn som är anpassad till en viss sidoförskjutning av leden.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA I det följande beskrivs såsom exempel föredragna utíöringsfonner av uppfinningen med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka: Fig. 1 visar ett säte i ett fordon med en anordning enligt föreliggande uppfinning, Fig. 2 visar ett kamelement med ett kontaktorgan i ett järnviktsläge, Fig. 3 visar kamelementet med kontaktorganet med sätet i en övre position, Fi g. 4 visar kamelementet med kontaktorganet med sätet i en nedre position och Fig. 5 visar en altemativ utformning av kamelementet.

DETALJERAD BESKRIVNING Av FÖREDRAGNA UTFöRmGsFoRr/IER Av UPPFINNNGEN Fig. 1 visar ett stolssäte 1 i ett fordon. Sätet l innefattar en första ram 2 som är fast förbunden med en yta på sätets l undersida. En andra ram 3 är fast förbunden med en golvyta 4, som utgör ett stationärt parti hos fordonet. Den första ramen 2 och den andra ronne vinna 10 15 20 -25 30 35 522 4-52 ramen 3 har en motsvarande rektangulär form med två längsgående rampartier och två tvärgående rampartier. Eftersom sätet l visas från sidan i Fig. 1 är här endast ett längsgående ramparti hos ramarna 2, 3 synligt. En första arm 5 och en andra ann 6 sträcker sig korsvis mellan den första rarnens 2 och den andra rarnens 3 två längsgående rampartier. Den första armen 5 och den andra armen 6 är förbundna medels en led 7 vid ett rnittparti. Med två stycken sådana första 5 och andra 6 par av armar som sträcker sig mellan var och en av de längsgående rampartiema hos ramarna 2, 3 erhålls en stabil upphängning av den första ramen 2 ovanför den andra ramen 3.

Ett övre ändparti Sa hos den första armen 5 innefattar en ledbar men icke-förskjutbar förbindning med den första ramen 2 och ett nedre ändparti 5b hos den första armen 5 innefattar en ledbar och förskjutbar fórbindning med den andra ramen 3. Det nedre ändpartiet Sb kan här innefatta en glidkropp eller ett rullorgan som medger en förskjutning med en låg friktion i en horisontell riktning i ett härför avsett spår hos den andra ramen 3. På motsvarande sätt innefattar ett nedre ändparti 6a hos den andra armen 6 en ledbar men icke-förskjutbar förbindning med den andra ramen 3 och ett övre ändparti 6b hos den andra armen 6 innefattar en ledbar och förskjutbar förbindning med den första ramen 2 i en horisontell riktning. Arrnama 5, 6 bildar således en saxlänkmekanism som medger en väsentligen vertikal rörelse av sätet 1 i förhållande till den stationära golvytan 4.

Ett längdföränderligt fjäderorgan i forrn av en pneumatisk fjäder 8 är infäst så att den medger en fjädrande rörelse av sätet 1 i förhållande till golvytan 4. Den pneumatiska fiädern 8 är här infäst mellan den första ramen 2 och den andra ramen 3. Den pneumatiska fjädern 8 kan dock vara infäst mellan två väsentligen godtyckliga delar som erhåller en relativ rörelse då sätet 1 rör sig i en vertikal riktning. Ett manöverdon 9 är schematiskt visat i Fig. 1. Manöverdonet 9 medger en inställning av sätet l i olika höjdnivåer. Manöverdonet 9 kan härvid på konventionellt sätt initiera styrning av en ventilanordning för att reglera luftmängden i den pneumatiska fjädern 8 och därmed den pneumatiska fiäderns 8 längd. En dämpare 10 är infást mellan den första ramen 2 och den andra ramen 3. Dämparen 10 kan även fästas mellan två väsentligen godtyckli ga delar som erhåller en relativ rörelse då sätet 1 rör sig i en vertikal riktning.

Därnparen 10, som här är hydraulisk, medger en dämpning av sätets 1 rörelser i förhållande till golvytan 4. Dämparen 10 innefattar ett utskjutande reglage l0a med vilken därnparens 10 dämpningsgrad är varierbar. Medelst det utskjutande reglaget l0a tillhandahålls, exempelvis, en justering av storleken hos en passage mellan två utrymmen i dämparen 10. I beroende av passagens storlek erhålls ett varierbart iuann :pair 10 15 20 -25 30 35 522 452 motstånd för en hydraulolja då den strömmar genom passagen mellan nämnda utrymmen och därmed en varierbar dämpningsgrad. Ett reglage 11 via en kabel 12, förbundet med det utskjutande reglaget 10a. Därmed kan man genom en manövreringsrörelse av reglaget 11 tillhanda en justerbar dämpnings grad hos dämparen 10. Reglaget 11, kan vara en vajer som är innesluten i ett hölje, men reglaget kan även vara en spak eller dylikt. En rörelseöverförande mekanism 13 är inrättad att överföra sätets 1 rörelser till en manövreringsrörelse av reglaget 11 så att en dämpning av sätets 1 rörelser erhålls i beroende av sätets 1 aktuella position.

Fig. 2 visar den rörelseöverförande mekanismen 13 mer detaljerat. Den rörelseöverförande mekanismen 13 innefattar ett karnelement 14 som är försedd med en kamkurva 15. Kamkurvan 15 hari detta läge formen av ett väsentligen nedvänt U eller nedvänd badkarskurva. Ett kontaktorgan 16, som är fäst vid den första armens nedre parti 5b, har en utskjutande form så att det erhåller kontakt med kamkurvan 15 .

Kamelementet 14 är medelst en led 17 vridbart förbunden med den andra ramen 3. Ett första långsträckt flexibelt element i förrn av en första vajer 18 är, vid en ände, förbunden med reglaget 11, och, vid den andra änden, förbunden med karnelementet 14 på ett avstånd från leden 17. Ett andra långsträckt flexibelt element i form av en andra vajer 19 är, vid en ände, förbundet med reglaget 11 och, vid den andra änden, förbundet med karnelementet 14 på ett väsentligen motsvarande avstånd från leden 17 som den första vajem 18 men på den motsatta sidan om leden 17. En fjäder 20 tenderar att förskjuta reglaget ll mot ett första läge med en eftergivlig kraft. Fjädern 20 håller därvid, via reglaget ll, alltid åtminstone en av vajrarna 18, 19 i ett sträckt tillstånd. I Fig. 2 befinner sig sätet 1 i ett järnviktsläge och kontaktorganet 16 befinner sig här väsentligen mitt på kamkurvan 15.

Om fordonet framförs på ett ojämnt underlag medger de ledbara armarna 5, 6 att sätet 1 erhåller en rörelse i en vertikal riktning. Armama 5, 6 vrids i förhållande till varandra runt leden 7 och den första armens nedre parti Sb och den andra armens övre parti 6b erhåller därmed en förskjutningsrörelse i en horisontell riktning. Om sätet 1 rör sig uppåt erhåller armarna 5, 6 en reducerad horisontell sträckning och armens 5 nedre parti erhåller en förskjutning i en riktning som visas i Fig. 3. Kontaktorganet 16 har här förskjutits åt höger i kontakt med karnkurvan 15. Kontaktorganet 16 vrider därvid kamelementet 14 moturs runt leden 17. Vajrarna 18, 19 är således vid en ände förbundna med reglaget 11 och vid den andra änden förbundna med karnelementet 14 på motsatta sidor om leden 17. I samband med en vridningen moturs böjer sig den :tou- arsa; 10 15 20 .25 30 35 a. o | | | nu andra vajem 19 medan den första vajem 18 kvarhåller sin sträckning. Den andra vajern 19 tillhandahåller här ingen kraftpåverkan på reglaget 11 medan den första vajem 18 för med sig reglaget 11 en sträcka mot íjädems 20 verkan. Reglaget 11 förskjuts här i en riktning väsentligen mot leden 17. Eftersom kamkurvan 15 är väsentligen U-formad erhålls en kontinuerligt ökande vridning av karnelementet 14 i en riktning moturs ju länge från jämviktsläget som sätet 1 befinner sig. Då sätet 1 åter förs mot sitt jämviktsläge tenderar kraften från fjädern 20 att vrida tillbaka kamelementet 14 och föra reglaget åter mot det första läget som visas i Fig. 2.

Om sätet 1 istället rör sig nedåt från jämviktsläget erhåller armarna 5, 6 en rörelse runt leden 7 så att de erhåller en tilltagande horisontell sträckning. Armens nedre parti 5b erhåller en förskjutningsrörelse åt vänster, vilket visas i Fig. 4. Kontaktorganet 16 utför därvid en motsvarande rörelse i kontakt med kamkurvan 15. Kontaktorganet 16 vrider härvid kamelementet 14 medurs runt leden 17. Den första vajem 18 böjs medan den andra vajern 19 hålls sträckt. Den första vajem 18 tillhandahåller därmed ingen påverkan av reglaget 11 medan den andra vajern 19 för med sig reglaget 11 en sträcka i riktning väsentligen mot leden 17. Sträckans längd bestäms av karnkurvans 15 form.

Eftersom karnkurvan 15 är väsentligen U-fonnad erhålls även här en kontinuerligt ökande vridning av karnelementet 14 medurs ju länge från jämviktsläget som sätet l befinner sig. Reglaget 11 förskjuts således, från det första läget av en av vajrama 18, 19, en sträcka, vars värde står i relation till sätets 1 avstånd från jämviktsläget. Genom den symetriskt formade kamkurvan 15 och vajramas 18, 19 symetriska infástning i kamelementet 14 erhålls en väsentligen motsvarande rörelse av reglaget 11 i en riktning väsentligen mot leden 17 både då sätet 1 befinner sig över som under jämviktsläget.

Med den beskrivna rörelseöverförande mekanismen 13, som innefattar ett kamelement 14 med en kamkurva 15, erhåller således dämparen 10 en på förhand bestämd dämpningsgrad för varje enskild position som sätet 1 intar. Det är lämpligt att sätet 1 erhåller en minimal dämpning då det befinner sig i sitt jämviktsläge och då reglaget ll är i det första läget. På ju större avstånd som sätet 1 befinner sig på från jämviktsläget desto större vridning erhåller kamelementet 14 och desto längre sträcka förskjuts reglaget ll från det första läget. Därvid erhåller dämparen 10 en progressivt ökande dämpningsgrad ju längre från järnviktsläget sätet 1 befinner sig. Med en progressivt ökande dämpningsgrad förhindras effektivt uppkomsten av alltför stora rörelser av sätet 1 från jämviktsläget. Sådana stora rörelser försvårar i regel förarens kontroll av ..;vn n--na 10 15 20 A25 30 35 n ~ Q - a un OO fordonet. Dessutom föreligger risk att sätet 1 når sina ändlägen med överraskande hastiga stopp av sätets 1 rörelse som följd. Den relativt låga dämpningsgraden, då sätet befinner sig nära jämviktsläget, är gynnsam då upphängningen av sätet här tillhandahåller en effektiv dämpning av rörelser med högre frekvenser. Sådana rörelser med frekvenser över 4 Hz kan annars vara skadliga för människor.

Medelst manöverdonet 9 medges således justerbar inställning i höjdled av sätet 2. Fi g. 2 visar sätet i ett mellanläge. Då sätet 1 ställs i ett läge som är högre än mellanläget tillförs luft till den pneumatiska fjädem 8. Härvid förskjuts kontaktorganet 16 ett stycke åt vänster från det visade jämviktsläget i Fig. 2. Här kan även kontaktorganet 15 på lärnpligt vis förskjutas ett stycke nedåt i förhållande till kamelementet 14 så att en vridning av kamelementet 14 i det här inställda högre jämviktsläget undviks. Eftersom kontaktorganet 16 i det inställda högre järnviktsläget har en osymmetrisk position i kamkurvan 1 erhålls här en högre dämpning då sätet 1 rör sig uppåt än om det rör sig nedåt. Därmed förhindras effektivt att sätet 1 når sitt övre ändläge med ett överraskande hastigt stopp av sätets 1 rörelse som följd. Då sätet 1 ställs i ett lägre läge än mellanläget minskas luftmängden i den pneumatiska fjädem 8 medelst manövrering av manöverdonet 9. Härvid förskjuts kontaktorganet 16 ett stycke åt höger från det visade järnviktsläget i Fig. 2. Med fördel kan här även på lämpligt vis ske en lägesjustering av kontaktorganet 15 och kamelementet 14 så att en vridning av kamelementet 14 i det inställda lägre järnviktsläget undviks. Eftersom kontaktorganet 16 i det inställda lägre jämviktsläget har en osynnnetrisk position i kamkurvan 1 erhålls här en högre dämpning då sätet 1 rör sig nedåt än om det rör sig uppåt. Därmed förhindras att sätet 1 når sitt nedre ändläge.

Fig. 5 visar en altemativ utföringsforrn av kamelementet 14. Här innefattar kamelementet 14 en första del 14a med första karnkurva 15a och en andra del 14b med en andra karnkurva 15b. Den första delen 14a och den andra delen 14b är anordnade så att de överlappar varandra. Var och en av delarna 14a, b innefattar en långsträckt öppning 21. Delarna 14a, b är därmed förskjutbart anordnade i förhållande till varandra och till leden 17. Karnkurvans 15a form definierar dämpningsgraden för sätesrörelser nedanför jämviktsläget och kamkurvans 15b form definierar dämpningsgraden för sätesrörelser ovanför jämviktsläget. Eventuellt kan en förare med ett lämpligt reglage medges att reglera de två delamas 14a, b inbördes läge för att varierbart begränsa sätets rörelsesträcka uppåt och nedåt från järnviktsläget. -iøan a-aax 10 15 20 522 4š2 Uppfinningen är på intet sätt begränsad till den beskrivna uttöringsformen utan kan varieras fritt inom patentkravens ramar. Kontaktorganet 16 är i de beskrivna utfóringsforrnerna anordnad vid den nedre änden 5b hos armen 5. Det kan lika gärna vara anordnat vid den övre änden 6b hos armen 6. Ett annat alternativ är att leden 7 innefattar kontaktorganet. Leden 7 erhåller till stor del en vertikal rörelse när sätet rör sig i en vertikal riktning. I detta fall måste dock kamkurvan anpassas till ledens 7 rörelse både i en vertikal och en horisontell riktning. Kontaktorganet kan fórbindas med ett väsentligen godtycklig del av anordningen vilken erhåller en rörelse då sätet utför en rörelse i en vertikal riktning. Dämpare och fjädrar kan dessutom vara av godtyckligt slag. Antalet dämpare och fjädrar kan även varieras liksom deras infästningspunkter. Fjädem 20, reglaget ll och kabeln 12 kan t ex i en alternativ utfóringsforrn undvaras genom att vajrarna 18, 19 görs längre än i de ovan visade utföringsfonnerna och direkt fórbinds med det utskjutande reglaget 10a. För att rikta, stödja vajrarna i denna utföringsforrn, kan vajrarna 18, 19 åtminstone delvis gå igenom eller ligga an mot ett med den första ramen 2 fast förbundet stöd- och riktningselement beläget mellan vajrarnas båda ändor. Exempel på användbara stöd- och riktningselement är rörelement, ringelement och trissor. En mekanism som väsentligen endast medger en vertikal rörelse av sätet behöver nödvändigtvis inte vara en saxlänkmekanism utan kan ha en väsentligen godtycklig men funktionell konstruktion.

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 r f) :'. '. : . '. 5 L ,__ ,'- ,,-,_ z; . : . 10 Patentkrav

1. Anordning för att dämpa rörelser hos ett säte (1) i ett fordon, varvid anordningen innefattar ett fjäderorgan (8) för att medge fjädrande rörelser av sätet (1) i förhållande till ett stationärt parti (4) hos fordonet, en dämpare (10) för att medge en dämpning av sätets (1) rörelser i förhållande till det stationära partiet (4), och ett reglage (11, l0a) för att medge en justerbar inställning av dämparens dämpningsgrad, kännetecknad av att anordningen innefattar en rörelseöverförande mekanism (13) som är inrättad att överföra sätets (1) rörelser till en rörelse för manövrering av reglaget (11, l0a) så att dämparens (10) därnpningsgrad är relaterad till sätets (1) position.

2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att den rörelseöverförande mekanismen (13) innefattar ett kamelement (14) som har en karnkurva (15) med en form som definierar dämpningsgraden för olika positioner hos sätet (1) och ett kontaktorgan (16) inrättat att vara förskjutbar längs karnkurvan (15) i beroende av sätets (1) position.

3. Anordning enligt krav 2, kännetecknad av att kontaktorganet (16) är förbundet med sätet (1) och att det överför sätets (1) rörelser, via karnkurvan (15), till en vridrörelse av kamelementet (14) runt en led (17).

4. Anordning enligt krav 3, kännetecknad av att den rörelseöverförande mekanismen innefattar långsträckta flexibla element (18, 19) för att överföra kamelementets (14) vridrörelser till en rörelse för manövrering av reglaget (11, l0a).

5. Anordning enligt krav 4, kännetecknad av att nämnda långsträckta flexibla element innefattar ett första flexibelt element (18) och ett andra flexibelt element (19), vilka var och en, vid en första ände, innefattar en förbindning med reglaget (11) och, vid en andra ände, innefattar en förbindning med kamelementet (14) på ett motsvarande avstånd från nänmda led (17) men på väsentligen motsatta sidor om leden (17) .

6. Anordning enligt något av föregående krav, kärmetecknad av att en fjäder (20) är inrättad att förskjuta reglaget (11) mot ett första läge medelst en eftergivlig kraft.

7. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att fjäderorganet är en pneumatisk fjäder (8). 10 15 20

8. Anordning enligt krav 4, kännetecknad av att nämnda långsträckta flexibla element innefattar ett första flexibelt element (18) och ett andra flexibelt element (19), vilka var och en, vid en första ände, är direkt förbundna med ett i därnparen (10) innefattat reglage (l0a) och, vid en andra ände, innefattar en förbindning med kamelementet (14) på ett motsvarande avstånd från nämnda led (17) men på väsentligen motsatta sidor om leden (17) .

9. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att sätet (1) är ställbart i åtminstone två olika höjdlägen.

10. Anordning enligt något av kraven 2-5 eller krav 8, kännetecknad av att kamelementet (14) innefattar en första del (14a) med en första kamkurva (l5a) och en andra del (14b) med en andra kamkurva (15b), varvid närrmda delar (14a, b) är fixerbara i förhållande till varandra i åtminstone två olika lägen för att medge en justerbar form hos kamkurvan (15).

11. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att anordningen innefattar en länkmekanism (5, 6) som är inrättad att medge en rörelse av sätet (1) i väsentligen endast en vertikal riktning.