SE521383C2 - Anordning och metod för övervakning av ett arbete av en fluidfördelarpistol - Google Patents

Description

lO l5 20 25 30 35 521lsa5 ~ . > . , . | . - . ' ~ - - , . 2 för pà substratet på ett annat ställe än förväntat. Vid mottagandet av en signal att en del är närvarande kan ex- att fluiden fördelas innan substratet när ett läge för att motta den fördelade empelvis pistolen öppnas så fort, fluiden. Adhesiv fördelas därför på ett ställe som inte är avsett att motta adhesiv. Ett liknande problem uppträ- der om fördelarpistolen upplever ett fall i linjespän~ ningen.

Förändringar i spänningen fràn en ickereglerad källa kan också påverka kvaliteten hos fluidfördelarprocessen när fördelarventilen instrueras att stänga. Variationer i pistolens aktiveringstider orsakas också av förändringar i viskositeten hos adhesivet som fördelas. Värmare i fluidfördelarsystemet kan fallera, eller sä kan värme överföras in i, och kvarhàllas av, fluidfördelarpistolen under dess normala arbete. Något av dessa såväl som andra förhållanden kan förändra temperaturen hos adhesivet, och därigenom förändra dess viskositet. Viskositetsvariatio- ner förändrar motstándet från adhesivet mot fördelarpi- stolens ankare, och därför aktiveringstiden hos fördelar- ventilen. Såsom tidigare diskuterats kan förändringar i aktiveringstid resultera i att appliceringen av adhesivet sker på oönskade platser på substratet.

Variationer i fördelarpistolens arbete kan också in- träffa av andra skäl. Mekaniskt slitage och åldrande av komponenter i fördelarpistolen kan påverka pistolens'" aktiveringstid. Exempelvis används ofta en returfjäder för att flytta fördelarventilen i läge för en solenoid. Över dess livstid förändras fjäderkonstanten hos retur- fjädern, vilket förändrar den takt med vilken fördelar- ventilen öppnar och stänger, och därmed placeringen av fördelad adhesiv pà ett substrat. Vidare ökar ofta acku- mulationen av torkad adhesiv i fördelarpistolen över dess livstid friktionskrafter på fördelarventilen, vilket där- igenom förändrar pistolens aktiveringstid. Av ovanstående och andra skäl pâverkas därför fördelarpistolens arbete av flera varierande fysiska krafter och miljöförhàllanden :r ÉÉÅV._..Å,.'Ã' S; ..',.:'. V2 r: fr- lO 15 20 25 30 35 521 383 3 som orsakar variationer i fördelarpistolens aktiverings- tid. Sàdana variationer hos fördelarpistolen avseende öppnings- och stängningsaktiveringstider genererar avvi- kelser från önskade ställen där adhesiv deponeras på ett substrat.

Det finns kända anordningar för att detektera kvali- teten hos adhesivfördelarprocessen. Somliga system försö- ker övervaka luftbubblor och diskontinuiteter i en sträng av adhesiv inuti, eller då strängen deponeras från, för- delarpistolen. Andra system detekterar närvaron av en sträng och strängdiskontinuiteter med infraröda eller fotoelektriska sensorer. Åter andra system använder laser eller fotoelektriska sensorer för att bestämma höjden och/eller tvärsnittsarean hos strängen. Sådana system de- tekterar fysiska särdrag hos den deponerade adhesiva strängen på substratet och erbjuder således en indikering av kvaliteten hos adhesivfördelarprocessen_ Medan sådana system effektivt detekterar närvaro och storlek hos en sträng av adhesiv, observerar sådana system endast ett resultat av förändringar i fundamentala särdrag hos adhe- sivfördelarprocessen.

Andra system för att undersöka kvaliteten hos adhe- sivfördelarprocessen avkänner en kant hos en sträng adhe- siv inom ett programmerat fönster inom vilket kanten hos den adhesiva strängen förutses uppträda. Ett sådant sy- stem är ett ASEAL SENTRY övervakningssystem som är kom- mersiellt tillgängligt från Nordson Corporation, Duluth, Georgia. Genom att övervaka de avkända förekomsterna av adhesivsträngkanter inom respektive programmerat fönster av förekomster, detekterar systemet närvaro av en sträng och erbjuder således en indikering av kvaliteten hos ad- hesivfördelarprocessen. Detta övervakningssystem erford- rar att det adhesiva mönstret som programmeras in i möns- terstyrenheten också programmeras in i övervakningssyste- met. Systemet erfordrar således en högt utbildad teknisk person under en omfattande tidsperiod för att utföra pro- grammeringen. Under en fördelarperiod, om adhesivförde- lO 15 20 25 30 35 larprocessen utsätts för avvikelser som erfordrar anpass- ningar av adhesivmönstret i mönsterstyrenheten, är det vidare lätt att förbise nödvändigheten av att också för- ändra det speglade adhesivmönstret i övervakningssyste- met. Detta övervakningssystem är således relativt kom- plext, dyrt och arbetskrävande i dess programmering och underhåll.

Det finns därför ett behov av ett övervakningssystem som effektivt och pålitligt detekterar kvaliteten hos fördelarprocessen och som är relativt lätt för användaren att installera, använda och upprätthålla.

Sammanfattning av uppfinningen Den diagnostiska övervakaren för ett fluidfördelar- system enligt föreliggande uppfinning tillåter att för- delning av adhesiv på ett rörligt substrat följs noggrant och kontinuerligt. Genom att korrekt korrigera närvaron av adhesiv på substratet med fördelarkommandosignaler, kan en stor mängd statistiska behandlingsmetoder enkelt användas som del av en kvalitetskontrollprocess. Den dia- gnostiska övervakaren enligt föreliggande uppfinning är lätt att använda, erfordrar liten användarinstallation eller underhåll, och är mycket pålitlig. Den diagnostiska övervakaren enligt föreliggande uppfinning är speciellt användbar i de adhesivfördelarapplikationer i vilka kom- plexa mönster av adhesiv fördelas. Genom att automatiskt, noggrant, pålitligt och kontinuerligt övervaka adhesiv- fördelarprocessen, erbjuder den diagnostiska övervakning- en enligt föreliggande uppfinning bättre förmåga att upp- mäta kvaliteten hos adhesivfördelarprocessen_ Den dia- gnostiska övervakaren enligt föreliggande uppfinning ökar därför förtjänsten och minskar produktionen av skrotpro- dukter och reducerar således tillverkningskostnader och produktenhetskostnader.

I enlighet med principerna hos föreliggande uppfin- ning och de beskrivna utföringsformerna åstadkommer en utföringsform av uppfinningen en anordning för övervak- 10 15 20 25 30 35 521 52,3 5 ning av ett arbete av en fluidfördelarpistol som fördelar ett mönster av fluiden på ett substrat som förflyttas i förhållande till fördelarpistolen. Fördelarpistolen för- ändrar drifttillstánd i förhållande till övergàngssigna- ler. En sensor är anordnad närliggande substratet och tillhandahåller återkopplingssignaler när den avkänner kanter hos fluiden som fördelats på substratet. En diagnostisk övervakare reagerar på övergången och åter- kopplingssignalerna för att automatiskt uppmäta fördröj- ningar mellan förekomster av övergàngssignaler och avkän- nandet av motsvarande kanter hos fluid som fördelats på substratet, vilka resulterar från övergàngssignalerna.

Enligt en aspekt av uppfinningen har den diagnostis- ka övervakningen en signalkorrelator för att korrelera återkopplingssignalerna till övergàngssignalerna för att uppmäta fördröjningarna.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen åstad- kommes en metod som övervakar att arbete av en fördelar- pistol som fördelar ett mönster av fluid på ett substrat som förflyttas i förhållande till fördelarpistolen. För- delarpistolen slår AV och PÅ i respons på övergàngssigna- ler, och en sensor tillhandahåller àterkopplingssignaler som representerar avkånda kanter hos fluid som fördelats på substratet genom drift av fluidfördelarpistolen. För- dröjningarna mellan förekomster av övergàngssignalerna och detekterade motsvarande kanter hos fluid som resulte- rar från övergàngssignalerna uppmäts för att åstadkomma en indikation av kvalitet hos fördelarprocessen.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning åstad- kommer metoden en signal som representerar närvaron av substratet i närheten av fördelarpistolen. Övergàngssig- nalerna och återkopplingssignalerna samplas periodiskt och lagras, och därefter korreleras de samplade återkopp- lingssignalerna med de samplade övergàngssignalerna.

Diverse ytterligare fördelar, syften och särdrag hos föreliggande uppfinning kommer att framgå tydligare för fackmannen vid betraktande av följande detaljerade be- 10 15 20 25 30 35 521 sas 6 skrivning av föredragna utföringsformer i samband med bi- fogade ritningar.

Kort beskrivning av ritningarna Bifogade ritningar, vilka inräknas i och utgör del av denna beskrivning, illustrerar utföringsformer av upp- finningen och, tillsammans med en allmän beskrivning av uppfinningen som givits ovan och den detaljerade beskriv- ningen av utföringsformer som ges nedan, tjänar de till att förklara uppfinningens principer.

Fig 1 är ett schematiskt blockschema av en diagnos- tisk övervakare för användning med ett fluidfördelarsy- stem i enlighet med principerna enligt föreliggande upp- finning.

Fig 2 är ett tillstàndsdiagram av en utföringsform av den diagnostiska övervakaren i fig 2.

Fig 3 är ett flödesschema av signalinsamlingsproces- sen som används av den diagnostiska övervakaren i fig 1.

Fig 4 är ett tillstàndsdiagram av en ytterligare ut- föringsform av den diagnostiska övervakaren i fig 1.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen De olika utföringsformerna av den diagnostiska över- vakaren enligt föreliggande uppfinning utnyttjar en sig- nalkorrelationsprocess för att bestämma fördröjningen mellan förekomsten av kontrollsignaler som instruerar fördelarpistolen att öppna och/eller stänga och förekoms- ten av kanter av material som fördelats pà ett rörligt substrat som följd av kontrollsignalerna. Statistisk be- handling av fördröjningarna medger en övervakning av kva- liteten hos materialfördelarprocessen_ Med hänvisning till fig 1 innefattar ett fluidförde- larsystem 20 en fluidfördelarpistol 22 som har ett mun- stycke 24 för fördelning av vätska 26, exempelvis en ad- hesiv, pà ett substrat 28. Substratet 28 framförs av en transportör 30 förbi fördelarpistolen 22. Transportören 30 är mekaniskt ansluten till en transportördrivenhet som lO 15 20 25 30 35 521 385 7 har en transportörmotor 32. Transportörens rörelse detek- teras av en transportörrörelsesensor 34, exempelvis en enkoder, resolver etc, som är mekaniskt kopplad till transportören 30. Rörelsesensorn 34 har en utgång 36 som tillhandahåller en återkopplingssignal som förändras som en funktion av förändringar i transportörens läge.

En systemstyrning 42 fungerar allmänt för att koor- dinera driften av det övergripande fluidfördelarsystemet.

Systemstyrningen 42 tillhandahåller vanligtvis exempelvis ett användargränssnitt för systemet och styrdriften hos transportörmotorn 32 via en signallinje 43. Systemstyr- ningen 42 innefattar vidare en mönsterkontrollenhet 44, som reglerar driften av fluidfördelarpistolen 22 som funktion av en särskild tillämpning som körs. Mönsterkon- trollenheten 44 mottar, på en ingång 40, en ”del närva- rande” eller triggersignal från en triggersensor 41.

Triggersensorn 41 detekterar en egenskap, exempelvis en främre kant, hos substratet 28 och triggersignalen åstad- kommer en synkronisering med rörelse hos substratet 28 på den rörliga transportören 30. I respons på triggersigna- len åstadkommer mönsterkontrollenheten 44 en sekvens övergångssignaler, dvs pistol-AV/pistol-PÅ signaler, van- ligtvis i form av pulser till en pistolkontrollenhet el- ler drivenhet 38 via en ingång 45. I den föredragna utfö- ringsformen har vardera av pistol-AV/pistol-PÅ signalerna främre och bakre flanker som representerar önskade för- ändringar i fördelarpistolens drifttillstånd. De främre flankerna initierar en pistol-PÅ eller öppen funktion hos pistolen, och de bakre flankerna initierar pistol-AV el- ler stängd funktion hos pistolen. De främre och bakre flankerna av pistol-AV/pistol-PÅ signalerna från mönster- kontrollenheten 44 är således övergångssignaler som re- presenterar övergångar hos fördelarpistolens drifttill- stånd.

Pistoldrivenheten 38 tillhandahåller kommandosigna- ler på en utgång 46 för att styra fördelarpistolen 22 så- som en funktion av tidsstyrningen och varaktigheten hos 10 15 20 25 30 35 pistol-AV/pistol-PÅ pulser från mönsterkontrollenheten 44. Som svar pà en främre flank av en pistol-AV/pistol-PÅ signal, åstadkommer pistoldrivenheten 38 ett pistolkom- mando som manövrerar solenoiden 48 i fördelarpistolen 22.

På känt sätt är solenoiden 48 mekaniskt kopplad till en fördelarventil 50 som fluidmässigt är ansluten till en motordriven pump 52. Pumpen 52 mottar en fluid, exempel- vis en adhesiv, från en reservoar (ej visad). Vid motta- gande av en kommandosignal fràn pistoldrivenheten 38, öppnar solenoiden 48 fördelarventilen 50. Trycksatt adhe- siv i fördelarpistolen 22 passerar genom munstycket 24 och fördelas pà substratet 28 som en sträng 76. Fördelar- ventilen 50 förblir öppen under hela pistol-AV/pistol-PÅ pulsen, och som svar på den bakre flanken av en pistol- AV/pistol-PÃ puls till pistolen, åstadkommer pistoldri- venheten en kommandosignal som förändrar tillståndet hos solenoiden 48 för att stänga fördelarventilen 50. I de flesta tillämpningar orsakar ett flertal pistol- AV/pistol-PÅ pulser att pistoldrivenheten 38 snabbt öpp- nar och stänger fördelarventilen SO, allt eftersom sub- stratet 28 förflyttas förbli fördelarpistolen 22, för att avsätta ett flertal strängar, punkter eller fläckar av adhesiv 76 på olika ställen pà substratet 28.

Fluidfördelarsystemet 20 innefattar vidare en dia- gnostisk övervakare 60 som har en insignalprocessor 62, en signalkorrelator 64 och en utsignalsprocessor 66. Den diagnostiska övervakaren åstadkommer data eller signaler pà en utgång 67 som representerar fördröjningar fràn fö- rekomsten av främre och bakre flanker av pistol- AV/pistol-PÅ pulser och tiden då främre och bakre kanter 72 resp 74 av adhesivsträngar 76 detekteras av en sensor 70. Fördröjningarna utgör sàledes av åtminstone två tids- baserade komponenter. Den första komponenten är den tid som erfordras att förflytta en sträng 76 från under mun- stycket 24 till en plats där den kan detekteras av en sensor 70. Den andra komponenten är den tid som erfordras för solenoiden 48 att aktivera fördelarventilen 50 som 10 15 20 25 30 35 521 383 9 svar pà pistol-AV/pistol-PÅ pulsen. Utdata eller signaler som representerar de uppmätta fördröjningarna används för att kontinuerligt följa kvaliteten hos adhesivfördelar- processen.

Insignalprocessorn 62 mottar en referenssignal P som är antingen pistol-AV/pistol-PÅ pulser pá en utgång 45 hos mönsterkontrollenheten 44 eller alternativt motsva- rande kommandosignaler som generas pà utgången 46 av pi- stolens drivenhet 38. Valet av den särskilda referenssig- nalen som används är ett konstruktionsval, och varje sig- nal har sina fördelar och nackdelar. Att exempelvis an- vända pistol-AV/pistol-PÅ pulsen från mönsterkontrollen- heten 44 har fördelen att vara en lättare signal att be- handla i den diagnostiska övervakaren 60. En potentiell nackdel är emellertid att användandet av pistol- AV/pistol-PÅ pulser introducerar en tredje komponent i fördröjningen som mäts av den diagnostiska övervakaren.

Denna tredje komponent är signalbehandlingsfördröjningen hos pistolens drivenhet 38, vilken typiskt är en mindre och fast fördröjning. Om man önskar eliminera fördröj- ningen som introduceras av pistolens drivenhet 38, såsom visas streckat i fig 1, kan insignalprocessorn 62 alter- nativt motta kommandosignalerna som genereras av pistol- drivenheten 38 pà utgången 46. Kommandosignalerna erford- rar emellertid en mer komplex signalanpassning i den dia- gnostiska övervakaren 60.

Insignalprocessorn 62 mottar också en àterkopplings- signal S pá en utgång 68 hos sensorn 70. Sensorn 70 är monterad med avseende pà transportören 30 så att sensorn 70 kan avkänna främre och bakre kanter 72 resp 74 hos de adhesiva strängarna 76 allt eftersom substratet rör sig pà transportören 30. Sensorn 70 är en godtycklig sensor som kan tillförlitligt avkänna de främre och bakre kan- terna 72 resp 74, exempelvis en infraröd sensor, laser- sensor etc.

Insignalprocessorn 62 mottar också en transportör- àterkopplingssignal som tillhandahålls pá utgången 36 hos 10 15 20 25 30 35 , . . . . , 10 transportörrörelsesensorn 34. Transportöràterkopplings- signalen behandlas för att generera en samplingssignal I som används för att initiera en sampling hos referenssig- nalen P och sensoràterkopplingssignaler S. I utförings- formen enligt fig 1 exekverar samplingssignalen en spati- al sampling, dvs en sampling som sker vid inkrement, ex- empelvis lika inkrement, av förflyttning av substratet 28 förbi sensorn 70. Alternativt kan samplingssignalen som används av insignalprocessorn 62 vara av temporal natur, och härröra frán en timer i den diagnostiska övervakaren 60 eller någon annanstans i fluidfördelarsystemet 20. Med temporal sampling samplas referenssignalen och återkopp- lingssignalen pà linjer 46 resp 68 vid inkrement, exem- pelvis lika inkrement, av tid. Insignalprocessorn 62 samplar över en period som bestäms av triggersignalen pà signallinjen 40.

En utföringsform av funktionen hos den diagnostiska övervakaren 60 visas i tillstàndsdiagrammet i fig 2. Ef- ter detektion av en àterställning eller uppstart inträder den diagnostiska övervakaren 60 i ett initieringstill- stànd 202 i vilket default och initieringsparametrar eta- bleras. Den diagnostiska övervakaren förblir i initie- ringstillstàndet 202 sä länge som en triggersignal inte mottas av mönsterkontrollenheten 44. När en triggersignal detekteras av den diagnostiska övervakaren 60 växlar den för att motta signaltillstànd 204, i vilket referens- el- ler mönstersignaler P och sensoràterkopplingssignaler S samplas, uppsamlas och lagras vid varje förekomst av samplingssignalen I.

Processen att insamla P- och S-signaler illustreras i vidare detalj i fig 3. Processen eller subrutinen i fig 3 initieras av förekomsten av en triggersignal som för- ändrar tillståndet hos den diagnostiska övervakaren från initieringstillstàndet till signalinsamlingstillstàndet.

Förekomsten av den första triggersignalen visas när den detekteras vid 302. Därefter, vid 304, görs en bestämning om en samplingsperiod, dvs tiden mellan P- och S- 10 15 20 25 30 35 521 383 ?ïfj;3f ll signalssamplingarna har löpt ut. Såsom beskrivits tidiga- re kan samplingsperioden vara spatial eller temporal. I fig 1 illustreras ett spatialt mått. Insignalsprocessorn övervakar därmed àterkopplingssignalen fràn transportör- rörelsesensorn 34 för att bestämma en förflyttning eller translation hos substratet 28 som rör sig pà transportörn 30. Den inkrementella förflyttning som bestämmer en samp- lingsperiod är beroende pà tillämpning och signalkorre- latorns 66 krav. Vid slutet pà en samplingsperiod eller intervall genereras insignalsprocessorn 62 en samplings- signal I. När samplingssignalen detekteras vid 304 fort- sätter insignalsprocessorn 62, vid 306, att sampla både pistol-PÅ/pistol-AV pulser fràn mönsterkontrollenheten 40 och sensoràterkopplingssignalen från sensorn 70. Dessa signaler lagras tillsammans som ett par i en aktuell da- tauppsättning.

Samplingsprocessen i stegen 304, 306 fortsätter tills, vid 308, komsten av en följande triggersignal pà ingången 40 hos insignalsprocessorn 62 detekterar före- mönsterkontrollenheten 44. Frekvensen hos samplings- processen i stegen 304, 306 väljs sà att det finns ett tillräckligt antal datapunkter i datauppsättningen för att utföra den önskade signalkorrelationsprocessen i sig- nalkorrelatorn 64. Antalet sådana samplade datapunkter kan ligga i intervallet från ungefär flera hundra till ungefär ett tusen eller fler. När den diagnostiska över- vakaren detekterar en successivt triggersignal till möns- terkontrollenheten 44, stänger insignalsprocessorn 62, vid 310, den aktuella datauppsättningen och öppnar en ny datauppsättning. Dessutom sätter insignalsprocessorn 62 en flagga för tillgänglig datauppsättning, som indikerar att data finns tillgänglig för exekvering av korrela- tionsprocessen. Åter med hänvisning till fig 2, växlar den diagnos- tiska övervakaren 60, vid förekomst av den följande trig- gersignalen och aktiveringen av tillgänglig datauppsätt- ningsflagga, fràn signalinsamlingstillstàndet 204 till . . . . . _ 10 15 20 25 30 35 12 ett signalkorrelationstillstànd 206. I signalkorrela- tionstillstàndet utför signalkorrelatorn 62 (fig l) i den diagnostiska övervakaren 60 en diskret spatial eller tem- poral korrelation beroende pà om transportörens rörelse eller interna timers används för att bestämma samplings- perioderna. Följande representerar en korrelation som kan utföras.

Där C(k) är korrelation, N är antalet punkter, P(n) är en diskret tidssignal som representeras av pistol-PÅ/pistol-AV signalen, och S(n) är en annan diskret tidssignal som represente- ras av sensoráterkopplingssignalen.

Korskorrelationen av tvá signaler P(n) och S(n) kan beräknas direkt i tidsdomänen som visas ovan antingen med hjälp av hårdvara eller mjukvara. Detta kan emellertid vara beräkningstungt (speciellt i mjukvara). I denna si- tuation kan följande samband användas: P(n) korrelerad med S(n) __ P(w) * S(-w) där: __ betecknar ett Fourier-transformpar, och P(w) och S(w) är spektra för signalerna P(n) resp S(n).

En alternativ metod är därför att använda en FFT (Fast Fourier Transform) algoritm för att beräkna spektra för de två signalerna och sedan multiplicera ett spektra med konjugatet av det andra. Resultatet av denna opera- tion är korsspektrumet. Genom att ta invers FFT av kors- spektrumet erhåller man korskorrelation.

Enligt en utföringsform som förenklar beräkningen, identifierar korrelationsprocessen först främre och bakre flanker hos pistol-PÅ/pistol-AV signalerna, dvs över- gàngssignaler som beordrar fördelarpistolen att slå PÅ 10 15 20 25 30 35 521 383 13 resp AV. Därefter genereras de första, smala fix- breddspulserna som svar pà de samplade övergàngssignaler- na. Dessutom genereras de andra, smala fixbreddspulserna som svar pá identifiering av motsvarande kanter av adhe- siv fràn samplade àterkopplingssignaler. De andra fix- breddspulserna korreleras med de första fixbreddspulser- na, för att generera uppmätta fördröjningar mellan före- komster av övergàngssignaler och detektion av motsvarande kanter hos det fördelade adhesivet som resulterar frán förekomsten av övergàngssignalerna.

Såsom inses av fackmannen mäste också andra frågor som relaterar till normalisering, fönstring osv också adresseras. Resultatet av korrelationen är en uppsättning nummer som representerar en sekvens av uppmätta fördröj- ningar mellan P- och S-signalerna. Vid slutet av korrela- tionsprocessen sätts en flagga för genomförd korrelation, och den diagnostiska övervakaren 60 växlar till ett ut- matningstillstánd 208.

I utmatningstillstàndet detekterar utsignalsproces- sorn 66 i den diagnostiska övervakaren 60 tillståndet hos flaggan för genomförd korrelation och fortsätter att be- handla de resulterande korrelationsdata. Först detekteras fördröjningar mellan förekomsten av främre och bakre flanker hos pistol-AV/pistol-PÅ pulserna och tiden då främre resp bakre kanter 72, 74 hos adhesiva strängar 76 detekteras av en sensor 70, från korrelationen. Därefter behandlar utsignalsprocessorn 66 denna utvunna data. Be- handlingen av korrelationsdata är ofta användarberoende, och utmatningsprocessen 66 kan därför helt enkelt presen- tera fördröjningarna pà en utgång 67 till en behandlings- enhet (ej visad) som tillhör en användare. I andra situa- tioner kan utsignalsprocessorn 66 vara programmerad av användaren för att utföra olika behandlingstekniker. Ex- empelvis skulle man förvänta sig att, givet en konstant transportörhastighet, de funna fördröjningarna skulle vara relativt konstanta. Därför kan utmatningsprocessorn 66 detektera en väsentlig ökning eller minskning i någon .w f, 10 15 20 25 30 35 14 av fördröjningarna som bestäms av signalkorrelatorn 64.

Vid detektering av en väsentlig ökning eller minskning, presenteras ett alarm för användaren i form av ett hör- bart ljud, ett ljus, ett meddelande som visas eller någon annan uppfattningsbar indikation. I andra tillämpningar kan utmatningsprocessorn 66 detektera en förskjutning av adhesivfördelarprocessen. En sådan förskjutning reflekte- ras i fördröjningar som blir inkrementellt mindre eller större under en tidsperiod. Fördröjningarna som bestäms av signalkorrelatorn 64 kan användas för att göra kurvor som skulle demonstrera förskjutning pà känt sätt.

I andra tillämpningar kan utsignalsprocessorn 66 programmeras att snittberäkna fördröjningarna som beräk- nas fràn en enda datauppsättning. I ytterligare andra tillämpningar kan utsignalsprocessorn 66 snittberäkna särskilda fördröjningar i en datauppsättning med avseende pà fördröjningar i en eller flera andra datauppsättning- ar. En snittberäkningsprocess har effekten att filtrera eller minimera variationer i de beräknade fördröjningarna som beror pà övergående förhållanden eller brus.

Det bör noteras att i fig 2, korrelationstillstàndet 206 är ett separat tillstànd, skiljt frän signalinsam- lingstillstàndet 204. Beroende pà adhesivfördelartillàmp- ningen, den använda utrustningen och den implementerade korrelationstekniken, kan korrelationstillstàndet 206 er- fordra en tidsperiod som överskrider tiden mellan trig- gerpulser. Anta exempelvis att den erfordrar en tidsperi- od som överskrider triggerperioden för att utföra korre- lationsprocessen i signalkorrelatorn 64. Vid en sådan si- tuation extraheras och utmatas korrelationsdata i samband med varannan triggersignal. Det inses att korrelations- processen dä inte måste inträffa vid varje triggersignal.

I vissa tillämpningar medger adhesivfördelarproces- sen och korrelationsmetoden att insamling av signaler och därpå följande korrelation av dessa signaler inträffar inom tidsperioden för en enda triggersignal. Ett exempel pà en sådan funktion illustreras i fig 4. Pà ett sätt som 10 15 20 25 30 35 521 385 15 tidigare beskrivits inträder den diagnostiska övervakaren 60, vid ett äterställnings- eller uppstartsförhàllande, ett initieringstillstànd 402 som avvaktar förekomsten av en triggersignal. Vid avkännande av triggersignalen väx- lar den diagnostiska övervakaren 60 till ett signalinsam- Vid detta tillstànd insamlas referens- och sensorsignaler P resp S pà ett lings- och korrelationstillstànd 404. sätt som är identiskt med det som beskrivits med avseende pà tillstànd 204 i fig 2. Efter ett tillräckligt antal sampel av P- och S-signalerna har detekterats och lagrats i en datauppsättning, exempelvis vid detektering av en följande triggersignal, korrelerar signalkorrelatorn 64 omedelbart P- och S-signalerna i denna datauppsättning.

Adhesivfördelartillämpningens natur såväl som korrela- tionsprocessens hastighet medger att samtliga data som skall insamlas och hela korrelationsprocessen exekveras innan nästa triggersignal inträffar. När denna signal de- tekteras växlar den diagnostiska övervakaren 60 fràn tillståndet 404 till utmatningstillstàndet 406. Såsom ti- digare beskrivits med avseende pà utmatningstillstàndet 208 i fig 2, linje 67 hos den diagnostiska övervakaren 60. Alternativt extraheras och utmatas fördröjningsdata pà kan en diagnostik beräknas fràn fördröjningsdata och ut- matas pà linje 67.

Den diagnostiska övervakaren 60 gör det möjligt att noggrant och kontinuerligt följa fördelning av adhesiv på ett rörligt substrat. Genom att noggrant korrelera före- komsten av adhesiv pà substratet med signaler som styr fördelarprocessen, kan en stor mängd statistiska behand- lingsmetoder användas som del av en kvalitetsstyrnings- process. Vidare är flertaliga realtidskvalitetsstyrnings- mätt möjliga. Indikation av kvaliteten hos adhesivförde- larprocessen kan finnas genom att betrakta fördelningen och/eller storleken hos de mätta fördröjningarna. Varia- tionerna i fördröjningarna är en indikation av en skill- nad i strängplacering fràn en del till en annan. 10 15 20 25 30 35 521 ass 16 Den diagnostiska övervakaren 60 är lätt att använda, erfordrar lite användarinställning eller underhåll och är mycket pàlitlig. Den diagnostiska övervakaren 60 är vida- re speciellt användbar i de adhesivfördelartillämpningar där komplexa mönster av adhesiv fördelas. Genom att auto- matiskt, tillförlitligt och kontinuerligt över- tillhandaháller den diagnostiska övervakaren 60 med data med vilka kvaliteten noggrant, vaka adhesivfördelarprocessen, hos adhesivfördelarprocessen kan mätas. Den diagnostiska övervakaren 60 ökar därför produktionstakten och minskar spillproduktion, vilket minskar tillverkningskostnader och produktenhetskostnader.

Emedan föreliggande uppfinning har illustrerats ge- nom en beskrivning av diverse utföringsformer och emedan dessa utföringsformer har beskrivits i avsevärd detalj, är det inte avsikten att begränsa eller pà nàgot sätt be- gränsa omfattningen av bifogade patentkrav till denna de- talj. Ytterligare fördelar och variationer inses lätt av fackmannen. Exempelvis kan den diagnostiska övervakaren 60 enligt föreliggande uppfinning användas med solenoider 48 som antingen är pneumatiska cylindrar eller elektriska spolar. Vidare kan den diagnostiska övervakaren 60 imple- menteras i hårdvara eller mjukvara med hjälp av digitala, analoga eller en kombination av digitala och analoga an- ordningar. Insignalerna till den diagnostiska övervakaren 60 kan vidare digitala, analoga eller en kombination av digitala och analoga signaler. Exempelvis kan P- referenssignalen från mönsterstyrenheten 44 vara en digi- tal signal, och S-signalen fràn transportörrörelsesensorn kan vara en analog signal.

I den beskrivna utföringsformen uppmäts fördröjning- ar för pistol-PÅ övergàngsflanker och pistol-AV över- gàngsflanker hos pistol-PÅ/pistol-AV signalerna. Emedan ett sådant system tillhandahåller ett omfattande övervak- ningssystem kan sàsom inses ett mindre omfattande över- vakningssystem ocksà implementeras. Exempelvis kan före- liggande uppfinning användas för att uppmâta fördröjning- s ¿";:¿1: vigå:,<@;¿-2¿-_» :;;:.i\“ 10 521 383 17 ar med avseende pà enbart pistol-PÅ övergångar eller al- ternativt, enbart pistol-AV övergångar. Vidare kan för- dröjningarna uppmätas med avseende pà varje pistol-PÅ och/eller pistol-AV övergång eller uppmätas med avseende pà pistol-PÅ och/eller pistol-AV övergångar som utväljs periodiskt.

Uppfinningen i dess bredaste aspekt är därför inte begränsad till de specifika detaljer som representerar anordning och metod och illustrativa exempel som visats och beskrivits. Följaktligen kan avsteg göras från dessa detaljer utan att avsteg görs fràn ramen av det allmänna uppfinningsenliga konceptet. . . . . u

Claims (24)

10 15 20 25 30 35 521 3st; 18 PATENTKRAV

1. Anordning för övervakning av ett arbete av en fluidfördelarpistol som fördelar ett mönster av fluid pà ett substrat som är rörligt i förhållande till fördelar- pistolen, vilken fördelarpistol byter drifttillstànd i respons pà övergängssignaler, och en sensor anordnad när- liggande substratet för att tillhandahålla àterkopplings- signaler i respons pà avkännande av kanter av fluid på substratet, vilken anordning innefattar: en diagnostisk övervakare som reagerar pà övergàngs- signalerna och àterkopplingssignalerna för att automa- tiskt uppmäta fördröjningar mellan avkännande av före- komster av övergàngssignalerna och avkännande av motsva- rande kanter av fluid pà substratet som resulterar från övergàngssignalerna.

2. Anordning enligt krav 1, varvid nämnda diagnos- tiska övervakare vidare innefattar en signalkorrelator för korrelering av àterkopplingssignalerna med övergàngs- signalerna för att uppmäta fördröjningarna.

3. Anordning enligt krav 2, varvid nämnda diagnos- tiska övervakare vidare innefattar en signalkorrelator för identifiering av flanker av övergàngssignalerna, vil- ka representerar förändringar av tillståndet hos förde- larpistolen, identifiering av motsvarande kanter hos flu- iden som resulterar fràn flankerna hos övergàngssignaler- na, och därefter korrelering av motsvarande kanter hos fluiden med flankerna hos övergàngssignalerna.

4. Anordning enligt krav 2, varvid nämnda diagnos- tiska övervakare vidare innefattar: en insignalsprocessor för att periodiskt sampla övergàngssignalerna och lagra första representationer av flanker hos övergàngssignalerna, vilken signalprocessor också samplar àterkopplingssignalerna och lagrar andra representationer av motsvarande kanter av fluiden som re- sulterar från övergångssignalernas flanker; och en signalkorrelator för att korrelera nämnda andra representationer av kanter med nämnda första representa- 10 15 20 25 30 35 521 335 19 tioner av flanker, för att bestämma fördröjningar mellan flanker i övergàngssignalerna och motsvarande kanter av fluid pà substratet som resulterar från övergàngssigna- lernas flanker.

5. Anordning enligt krav 4, varvid nämnda diagnos- tiska övervakare vidare innefattar en utsignalsprocessor för att presentera nämnda fördröjningar för en användare.

6. Anordning för övervakning av ett arbete av en fluidfördelarpistol som fördelar ett mönster av fluid på ett substrat som är rörligt i förhållande till fördelar- pistolen, vilken fördelarpistol förändrar drifttillstànd i respons pà övergängssignaler, vilken anordning innefat- tar: en sensor som är anordnad närliggande substratet för att tillhandahålla àterkopplingssignaler i respons pà de- tektering av kanter av fluid pà substratet; och en diagnostisk övervakare som reagerar pà övergàngs- signalerna och nämnda återkopplingssignaler för att auto- matiskt uppmäta fördröjningar mellan detektering av före- komster av övergàngssignalerna och detektering av motsva- rande kanter av fluid pà substratet som resulterar från övergàngssignalerna.

7. Anordning för övervakning av ett arbete av en fördelarpistol som fördelar ett mönster av adhesiv på ett substrat som är rörligt i förhållande till fördelarpisto- len, vilken anordning innefattar: ' en mönsterstyrenhet som tillhandahåller övergàngs- signaler som representerar förändringar av driftstill- stånd hos fördelarpistolen; en pistoldrivenhet som är operativt förbunden med fluidfördelarpistolen och som förändrar drifttillstánd hos fördelarpistolen i respons pá nämnda övergàngssigna- ler; en sensor anordnad närliggande substratet, vilken sensor tillhandahåller âterkopplingssignaler i respons pà detektering av kanter av adhesiv pà substratet; och 10 15 20 25 30 35 521 3:13 m. .. 20 en diagnostisk övervakare som är elektriskt ansluten till nämnda sensor och som reagerar pà nämnda övergångs- signaler, vilken diagnostisk övervakare automatiskt be- stämmer fördröjningar mellan övergàngssignaler och mot- svarande kanter av adhesiv pà substratet som resulterar fràn övergàngssignalerna.

8. Anordning för övervakning av ett arbete av en fördelarpistol som fördelar ett mönster av adhesiv på ett substrat som är rörligt i förhållande till fördelarpisto- len, vilken anordning innefattar: en mönsterstyrenhet som tillhandahåller första över- gàngssignaler som representerar förändringar av driftstillstànd hos fördelarpistolen; en pistoldrivenhet som tillhandahåller andra över- gàngssignaler till fluidfördelarpistolen i respons pà nämnda första övergàngssignaler, vilka andra övergångs- signaler orsakar fördelarpistolen att förändra driftstillstànd; en sensor anordnad närliggande substratet, vilken sensor tillhandahåller àterkopplingssignaler i respons på avkännande av kanter av adhesiv på substratet; och en diagnostisk övervakare som är elektriskt ansluten till nämnda sensor och som reagerar pà den ena av nämnda första och nämnda andra övergàngssignaler, vilken dia- gnostiska övervakare automatiskt bestämmer fördröjningar mellan nämnda ena övergàngssignal och motsvarande kanter av adhesiv pà substratet som resulterar från nämnda ena övergàngssignal.

9. Anordning för övervakning av ett arbete av en fördelarpistol som fördelar ett mönster av adhesiv pà ett substrat som rör sig i förhållande till fördelarpistolen, vilken anordning innefattar: en mönsterstyrenhet som tillhandahåller pistol-PÅ och pistol-AV signaler som representerar tidpunkter vid vilka fördelarpistolen skall öppna resp stänga, en pistoldrivenhet som är operativt ansluten till fördelarpistolen och som öppnar och stänger fördelarpi- *' lÃxåí-II" n-'fišï íll2¿§:ïíf= ffi ZÜÜÉ -32 -~'¿5 i' iïlfi . ugn; 10 15 20 25 30 35 521 335 21 stolen i respons på nämnda pistol-PÅ resp pistol-AV sig- naler; en sensor anordnad närliggande substratet, vilken sensor tillhandahåller återkopplingssignaler i respons på avkännande av kanter av adhesiv på substratet; en diagnostisk övervakare som är elektriskt ansluten till nämnda sensor och som reagerar på nämnda pistol-PÅ och pistol-AV signaler, vilken diagnostisk övervakare au- tomatiskt bestämmer fördröjningar mellan nämnda pistol-PÅ och pistol-AV signaler och motsvarande kanter av adhesiv på substratet som resulterar från pistol-PÅ och pistol-AV signaler.

10. Metod för övervakning av ett arbete av en förde- larpistol som fördelar ett mönster av fluid på ett sub- strat som är rörligt i förhållande till fördelarpistolen, vilken fördelarpistol slår PÅ och AV i respons på över- gàngssignaler och en sensor som tillhandahåller återkopp- lingssignaler som representerar detekterade kanter av fluid som fördelats på substratet genom drift av fluid- fördelarpistolen, vilken metod innefattar att uppmäta fördröjningar mellan förekomster av övergàngssignaler och att detektion av motsvarande kanter av fluid som resulte- rar från övergàngssignalerna.

11. ll. Metod enligt krav 10 vidare innefattande: att detektera förekomster av övergàngssignaler som beordrar fördelarpistolen att slå PÅ och AV; " att slå PÅ och AV fördelarpistolen i respons på övergàngssignalerna, och att detektera kanter av fluid som fördelats på sub- stratet i respons på att fördelarpistolen slår PÅ och AV.

12. Metod enligt krav 10, vidare innefattande att tillhandahålla en utsignal som relaterar till fördröj- ningarna.

13. Metod enligt krav 10 vidare innefattande: att tillhandahålla en signal som representerar när- varon av substratet i en närhet till fördelarpistolen; och 10 15 20 25 30 35 521 32,3 22 att sampla övergângssignalerna och àterkopplingssig- nalerna pä en periodisk basis; att lagra samplade övergàngssignaler och samplade àterkopplingssignaler; och att korrelera de samplade àterkopplingssignalerna med de samplade övergângssignalerna för att bestämma för- dröjningarna.

14. Metod enligt krav 13, vidare innefattande att sampla övergângssignalerna och àterkopplingssignalerna på periodisk basis som bestäms av lika tidsinkrement.

15. Metod enligt krav 13, vidare innefattande att sampla övergângssignalerna och àterkopplingssignalerna pà periodisk basis som bestäms av lika steg av relativ rö- relse mellan substratet och fördelarpistolen.

16. Metod enligt krav 13, vidare innefattande att identifiera flanker hos övergângssignalerna som beordrar fördelarpistolen att slà PÅ och AV.

17. Metod enligt krav 16, vidare innefattande att identifiera främre flanker hos övergângssignalerna som representerar kommandon att slà PÅ fördelarpistolen.

18. Metod enligt krav 16, vidare innefattande att identifiera bakre flanker hos övergângssignalerna som re- presenterar kommandon att slå AV fördelarpistolen.

19. Metod enligt krav 16, vidare innefattande att identifiera främre och bakre flanker hos övergângssigna- lerna, som representerar kommandon att slà PÅ- resp AV- fördelarpistolen.

20. Metod enligt krav 16, varvid metoden vidare in- nefattar: att generera första, smala fixbreddspulser i respons på flanker hos de samplade övergângssignalerna; och att generera andra, smala fixbreddspulser i respons på en flank hos de respektive samplade àterkopplingssig- nalerna.

21. Metod enligt krav 20, vidare innefattande att korrelera de andra fixbreddspulserna med de första fix- breddspulserna för att generera fördröjningarna. 10 15 20 521 ses 23

22. Metod för övervakning av ett arbete av en förde- larpistol som fördelar ett adhesivmönster pà ett substrat som är rörligt i förhållande till fördelarpistolen, vil- ken metod innefattar: att tillhandahålla pistol-PÅ och pistol-AV signaler som representerar tidpunkter, vid vilka fördelarpistolen skall öppna resp stänga; att öppna och stänga fördelarpistolen i respons på pistol-PÅ resp pistol-AV signalerna; att tillhandahålla àterkopplingssignaler som repre- senterar kanter av adhesiv som fördelats på substratet som ett resultat av öppnande och stängande av fördelarpi- stolen; och att bestämma fördröjningar mellan förekomster av pi- stol-PÅ och pistol-AV signaler och motsvarande kanter av adhesiv som resulterar från pistol-PÅ och pistol-AV sig- nalerna.

23. Metod enligt krav 22, vidare innefattande att tillhandahålla pistol PÅ- och pistol-AV-signalerna från en mönsterstyrenhet.

24. Metod enligt krav 22, vidare innefattande att tillhandahålla pistol-PÅ och pistol-AV signalerna från en pistoldrivenhet.