SE520835C2 - Förfarande och anordning för att överföra en kommunikationssignal mellan en kommunikationsenhet och en basplats - Google Patents

Description

25 30 (J) (fl | f: sal; s2o;sss * =f =~fl~ ningsmönster delas alla allokerbara kanaler (dvs de som används för tvåvägskommunikation) in i fyra uppsätt- ningar, en uppsättning för varje cell. I ett sju-cell- -áteranvändningsmönster delas på samma sätt alla alloker- bara kanaler in i sju uppsättningar. För att upprätthålla en önskad signalkvalitet (dvs en signal/(interferens +brus)-kvot, C/I+N, på 17 dB), delas emellertid varje cell i ett fyr-cell-återanvändningsmönster in i sex stycken 60-graders-sektorer; under det att varje cell i ett sju-cell-återanvändningsmönster typiskt delas in i tre 120-graders-sektorer. När en cell väl har blivit upp- delad i sektorer, delas på liknande sätt den specifika uppsättning med kanaler som är tilldelade denna cell upp, så att varje sektor i cellen får sig tilldelad sin egen deluppsättning av de kanaler som är tilldelade cellen.

Kanaluppdelningen inom en cell utförs typiskt för att mi- nimera samkanalsinterferens, grannkanalsinterferens och brus i enlighet med känd teknik.

För att tillhandahålla tillräcklig täckning vid cellgränsen utnyttjar varje basplats typiskt högeffekt- sändare. Effekten hos varje sändare beror på uppdelningen i sektorer av varje cell. Exempelvis en sändare med högre effekt är nödvändig för en 120-graders-sektor än för en 60-graders-sektor för att en önskad signalnivå skall upp- rätthållas längs sektorgränsen på grund av den högre (HPBW) på 60 grader jämfört med en antenn med en HPBW på 120 riktverkan hos en antenn med en halveffektlobbredd grader.

Såsom är känt är celler i cellära system typiskt hexagonala till formen. Varje cell har således sex an- gränsande celler. Området närmast gränsen mellan två celler kallas vanligtvis för cellens ytterområde eller hand-off-område. Därför kan basplatsen för värdcellen, när en kommunikationsenhet kommunicerar och rör sig in i vtterområdet hos sin värdcell, genomföra hand-off av kom- munikationen till en basplats som betjänar en av de an- gränsande cellerna. ...u-_- 10 15 20 25 30 (JJ (Il 3 e 3 i L* i* * f' e f v» '* f * x: q v-.v -f u: i x , I ~ :f : f l x 'f *l 'vi -'7)i ik j f? u Såsom också är känt använder cellulära kommunika- tionssystem signalaccessformat, såsom TDMA, FDMA och (CDMA), kationssignaler mellan kommunikationsenheter och deras I ett CDMA-system sänder alla kommunikationsenheter i systemet upplänk-kommunikations- koduppdelningsaccess för att överföra kommuni- betjänande basstationer. signaler till sina respektive basstationer i en vanlig back-kanalbandbredd. Varje upplänk-kommunikationssignal är emellertid knuten till den betjänande basstationen med (i direkt- eller med hjälp av ett förutbestämt frek- hjälp av en pseudo-brus-sekvens sekvens-CDMA) (PN-sekvens) venshoppmönster -CDMA). för basstationen att identifiera vilka upplänk-signaler (i långsam eller snabb frekvenshopp- PN-sekvensen och frekvenshoppmönstret möjliggör som är avsedda för mottagning av basstationens mottagare.

På ett liknande sätt sänder varje basstation nedlänk-kom- munikationssignaler till kommunikationsenheterna i dess täckningsområde i en vanlig fram-kanalbandbredd.

Upptäckten av och de tekniska fördelar som är knutna till tillkomsten av CDMA har möjliggjort för konstruktö- rer av cellulära system att börja använda en-cell- och en-sektor-kanalàteranvändningsmönster. En-cell-kanalåter- användningsmönster har försökts i FDMA- och TDMA-cellu- lärsystem; sådana försök har emellertid krävt att syste- men verkar med försämrade signalkvalitetnivåer (t ex vid en C/I+N på 13 dB). -sektor-repeterarmönster hos CDMA vanligen upprätthålla Som jämförelse kan en-cell- och en- acceptabla signalkvalitetnivåer.

I en en-sektor-CDMA-återanvändningskonfiguration återanvänder varje sektor samma kanaler som dess angrän- till skillnad från att dela upp de allo- kerbara kanalerna såsom görs i andra sektoruppdelade sys- sände sektorer, tem. Ett problem uppkommer emellertid i CDMA-system som använder ett en-sektor-kanalåteranvändningsmönster när en kommunikationsenhet är belägen i hand-off-området mellan två eller flera sektorer. När kommunikationsenheten är i hand-off-området tar den samtidigt emot nedlänk-kommuni- -q -»-..- 10 15 20 25 30 bd (fl --<...-. .520 855 :**nWf=;;fS w .f kationssignaler från två eller flera basstationsändare.

Som en konsekvens tar kommunikationsenheten också emot bruset, samkanalsinterferensen och grannkanalsinterferen~ sen som alstras i den gemensamma fram-kanalbandbredden av basstationerna eftersom varje basstation sänder till sin respektive sektor genom utnyttjande av en sändare som tillhandahåller tillräcklig täckning vid sektorgränsen.

Således kan kommunikationsenheten ofta inte särskilja nedlänk-kommunikationssignalerna från interferensen och bruset. Denna oförmåga att särskilja resulterar i dålig signalkvalitet, förlorade samtal och begränsad kapacitet hos CDMA-systemet på grund av fram-kanalsförsämringen vid ytterområdena hos cellen.

Ett liknande problem uppkommer vid basstationen på grund av dåligt signal-brus-uppträdande i den gemensamma back-kanalbandbredden hos ett CDMA-system när kommunika- tionsenheten är i ytterområdet av en cell. Basstationen tar emot upplänk-kommunikationssignaler från kommunika- tionsenheterna i sin respektive sektor och från kommuni- kationsenheter i ytterområden hos angränsande sektorer.

Om kommunikationsenheten således inte har tillräcklig sändningseffekt för att övervinna det totala brus som tas emot av basstationen, så kan inte basstationen särskilja kommunikationsenhetens upplänk-signal från bruset.

Ett behov existerar således av ett förfarande och en anordning för att överföra en kommunikationssignal mellan en kommunikationsenhet och en basplats som betjänar ett sektoruppdelat täckningsområde. Ett sådant förfarande och en sådan anordning som förbättrar kapaciteten i antingen framkanalen, backkanalen, eller båda genom att man redu- cerar interferens och brus i de respektive kanalerna skulle vara en förbättring jämfört med känd teknik.

Kort beskrivning av ritningarna Fig l visar ett kommunikationssystem som kan utnytt- ja föreliggande uppfinning; Fig 2 visar en basplats i enlighet med föreliggande uppfinning. .uu-_- 10 15 20 25 30 U) 'Jï r : :a 0 I* s e; 2 1. ' fif» s :z-f à s2o ess f*V C 'of Fig 3 visar ett annat kommunikationssystem som kan utnyttja föreliggande uppfinning.

Fig 4 visar en annan basplats i enlighet med före- liggande uppfinning.

Fig 5 visar ett basplatsantenntorn som understödjer en mottagarantennstruktur och en sändarantennstruktur för varje sektor hos en basplats sektoriserade täckningsomrà- de i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig 6 visar ett logiskt flödesschema över de steg som utförs av en basplats för sändning av en nedlänk-kom- munikationssignal i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig 7 visar ett logiskt flödesschema över de steg som utförs för mottagning av en upplänk-kommunikations- signal vid en basplats i enlighet med föreliggande upp- finning.

Beskrivning av en föredragen utföringsform Föreliggande uppfinning omfattar allmänt ett förfa- rande och en anordning för att överföra en kommunika- tionssignal mellan en kommunikationsenhet och en basplats som betjänar ett sektoruppdelat täckningsområde i ett kommunikationssystem. Kommunikationsenheten sänder en upplänk-kommunikationssignal till basplatsen. Basplatsen tar emot upplänk-kommunikationssignalen och fastställer en ungefärlig plats för kommunikationsenheten inom en första del av en sektor av det sektoruppdelade täcknings- området. En nedlänk-kommunikationssignal sänds sedan till kommunikationsenheten baserad på den ungefärliga platsen för kommunikationsenheten genom utnyttjande av en antenn- struktur som ger en lobbredd som är smalare än en vinkel- bredd av sektorn. Genom att överföra kommunikationssigna- len på detta sätt reducerar föreliggande uppfinning ef- fektivt kvantiteten på det brus och den interferens som tas emot av en kommunikationsenhet i ytterområdet av en sektor, varigenom signalkvaliteten hos den kommunika- tionssignal som tas emot av kommunikationsenheten i vt - .l terområdet förbättras. En sådan signalkvalitetsförbätt- ...,....,.- 10 15 20 25 30 (J) (Il *f f* u; i; x kaiš r -1 f . r _, “ ” *ß å 4 _ , s2o ess ~ ~ ~*~ - /_ Q. ring resulterar i en ökning av fram-kanalkommunikations- kapaciteten hos sektorn.

Föreliggande uppfinning kan beskrivas mer utförligt med hänvisning till fig 1-7. Fig 1 visar ett kommunika- tionssystem 100 som kan utnyttja föreliggande uppfinning.

Kommunikationssystemet 100 innefattar en kommunikations- enhet 105 och en basplats 101 som betjänar ett sektorupp- delat täckningsområde 103. Kommunikationssystemen 100 in- nefattar företrädesvis ett bandspridningskommunikations- (DS-CDMA-SyS- som beskrivs i Telecommunications Industry system, såsom det direktsekvens-CDMA-system tem) Association/Electronic Industries Association Interim Standard 95 (TIA/EIA/IS-95) såsom de som föreslagits för personkommunikationssystemet (PCS) kan kommunikationssystemet innefatta ett TDMA-kommunika- såsom de som beskrivs i EIA/TIA/IS-54 och the Global System for Mobile (GSM) eller ett FDMA-system, såsom det som beskrivs i TIA/EIA/IS-91.

Kommunikationsenheten 105 innefattar företrädesvis en mo- eller ett frekvenshoppsystem, för hemtillämpningar. I en alternativ utföringsform tionssystem, communications, bil eller en bärbar radiotelefon, även om andra typer av tvåvägsöverföringsenheter alternativt kan användas. Bas- platsen 101 beskrivs i detalj nedan med hänvisning till fig 2.

Såsom allmänt nämnts ovan är täckningsområdet 103 för en basplats 101 uppdelat i ett flertal sektorer 106- -108 varje sektor 106-108 ungefär 120 grader av täckningsområ- det 103; 60-graders-sektorer) (tre visas). I en föredragen utföringsform upptar andra sektoruppdelningssystem (t ex sex stycken kan emellertid alternativt utnytt- jas. Såsom visas i figuren är sektor 106 angränsande till eller gräns 121, hos sektor 108 och sektor 107 är angränsande till en annan gräns 122 hos sektor 108. I en sida, den avbildade utföringsformen är sektor 108 vidare uppde- lad i ett flertal delar 110, 111 fall). sektorer 106-108 av täckningsområdet 103 uppdelade på (två i detta specifika I en föredragen utföringsform är emellertid alla ---.- 10 15 20 25 30 OJ (fl f *f ä; f: å; a i :S20 s35~* >-*ä ~~=§ 1 f? liknande sätt som sektor 108. varje del 110, smallob-antennmönster 115, Basplatsen 101 betjänar 111 av sektorn 108 med ett motsvarande 117. Överföring av en kommunikationssignal mellan bas- platsen 101 och kommunikationsenheten 105 i enlighet med föreliggande uppfinning utförs generellt på följande sätt. För diskussionens skull antas det att kommunika- tionsenheten 105 är registrerad i kommunikationssystemet 100 och betjänas av basplatsen 101. När kommunikationsen- heten 105 önskar kommunicera, sänder kommunikationsenhe- ten 105 en upplänk-trafikkommunikationssignal 113 till basplatsen 101. sen 101 tar emot upplänk-kommunikationssignalen 113 från (t ex en röst- eller datasignal) Basplat- mottagarantenner som betjänar varje sektor 106-108. Varje sektor 106-108 kan betjänas av en eller flera mottagaran- tenner beroende på systemkonfigurationen (t ex två anten- ner per sektor 106-108 är en vanlig konfiguration vid an- vändande av diversitetsmottagning).

Efter det att den har mottagit upplänk-kommunika- tionssignalen 113, fastställer basplatsen 101 en ungefär- lig plats för kommunikationsenheten 105 genom att före- trädesvis jämföra upplänk-signalerna 113 som tas emot från varje sektor 106, 107 av täckningsområdet 103 som är väsentligen angränsande till sektorn 108 i vilken kommu- nikationsenheten 105 för närvarande befinner sig. I en föredragen utföringsform utförs jämförelsen utifrån sig- nalstyrkorna hos de mottagna upplänk-signalerna 113, även om jämförelsen skulle kunna utföras genom användande av andra signalkvalitetsmått, såsom bitfelshastighet, ord- felshastighet eller signal/(interferens+brus)-kvot.

När signalstyrkan hos upplänk-signalen 113 som tas emot i sektor 107 är större än signalstyrkan hos upplänk- -signalen 113 som tas emot i sektor 106, fastställer bas- platsen 101 att kommunikationsenheten 105 är belägen i del 111 av sektor 108 och sänder en ned1änk-kommunika- tionssignal (t ex en trafiksignal eller en dedicerad styrsignal) till kommunikationsenheten 105 genom utnytt- -w-a-»a 10 15 20 25 30 D.) (D s 1 I >x | ., A 1.; L , I I i I: j; lt. i n . * f f I? - > æ , , x. I* I; 11k* 'I l 3 jande av smallobantennmönstret 117. När signalstyrkan hos upplänk-signalen 113 som tas emot i sektor 106 är större än signalstyrkan hos upplänk-signalen 113 som tas emot i sektor 107, sätt att kommunikationsenheten 105 är belägen i del 110 fastställer basplatsen 101 på ett liknande och sänder nedlänk-kommunikationssignalen till kommunika- tionsenheten 105 genom utnyttjande av smallobantennmöns- ter 115.

När signalstyrkan hos upplänk-signalen 113 som tas emot i sektor 106 är ungefär lika med signalstyrkan hos upplänk-signalen 113 som tas emot i sektor 107, kan bas- platsen 101 fastställa att kommunikationsenheten 105 är i ett överlappande område 119 av de två smallobantennmönst- ren 115, signalen till kommunikationsenheten 105 genom utnyttjande 117. utföringsformen dekorreleras nedlänk-kommunikationssigna- ll7 och kan därför sända nedlänk-kommunikations- av båda smallobantennmönstren 115, I den föredragna len som sänds genom utnyttjande av smallobantennmönster 115 innan sändning, med avseende på nedlänk-kommunika- tionssignalen som sänds genom utnyttjande av smallob- antennmönster 117 för tillhandahållande av tillräcklig täckning i det överlappande området 119 (dvs för att mi- nimera sannolikheten för destruktiv interferens hos ned- länk-kommunikationssignalen). Dekorrelering av nedlänk- -kommunikationssignalerna åstadkommes företrädesvis genom att en nedlänk-signal fördröjs ett förutbestämt tidsin- tervall med avseende på den andra såsom beskrivs i detalj nedan.

I en alternativ utföringsform kan kommunikationsen- heten 105 innefatta en globalpositionsatellitmottagare (GPS-mottagare) för att fastställa kommunikationsenhetens plats inom täckningsomràdet 103. I en sådan utföringsform sänder kommunikationsenheten 105 sin plats till basplat- sen 101 och basplatsen 101 sänder därefter nedlänk-kommu- aan AQ1 (t px nílrni--innccirwnnlnn in till ii4_.axx.«\._cvziuva_jin.a.hvsi ...Li 111) iv sektor 108 i vilken kommunikationsenheten 105 för närvarande be- finner sig. Användningen av en GPS-mottagare i en kommu- 10 15 20 25 30 h) (Il vr I 1:: 1. , q 'vi I ns: - _ f a V - , 1 v . , É j * 85 ä* i: #5 :ii- .i f' 4 'szo nikationsenhet för att fastställa en plats för kommunika- tionsenheten beskrivs i detalj i US Patent nr 5 235 633, med titeln "Cellular Telephone System That Uses Position Of A Mobile To Make Call Management Decisions", och som hänvisas till häri. Således kommer ingen ytterligare för- klaring att tillhandahållas utom för att underlätta för- ståelsen för föreliggande uppfinning.

Såsom visas i fig 1 upptar varje smallobantennmöns- ter 115, halva, 117 i denna specifika utföringsform ungefär av sektor 108, (t ex en 100-graders-del och en 20- I motsats till tidigare kända sektoruppdelningssystem kan emellertid varje del 110, 111 av sektor 108 utnyttja alla de kanaler som är tilldelade sektor 108 i stället för att kräva 111 vilket är eller 60 grader, även om andra sek- toruppdelningssystem -graders-del) alternativt kan utnyttjas. skilda kanaltilldelningar i varje del 110, fallet med tidigare känd sektoruppdelning.

Diskussionen ovan hänför sig allmänt till överföring av trafikkommunikationssignaler (t ex röst eller data) och dedicerade styrsignaler-- t ex de som används för att informera kommunikationsenheten 105 avseende systemför- hållanden, kationsenheten lO5-- mellan basplatsen 101 och kommunika- såsom hand-off, som är specifika för kommuni- tionsenheten 105. Sändningen av gemensam systemstyrinfor- mation från basplatsen 101 till kommunikationsenheterna i basplatsens täckningsomràde 103 borde emellertid också beaktas, speciellt inom den uppdelade sektorn 108. För att sända gemensam systemstyrinformation till kommunika- (t ex 105) sänder basplatsen 101 en nedlänk-gemensam-styrsignal ge- tionsenheterna som befinner sig i sektor 108, nom utnyttjande av båda smallobantennmönstren 115, 117.

Denna sändning utförs på ett sätt som liknar det som be- skrivits ovan för sändningen av en trafiksignal in till det överlappande området 119 av del 108. Dvs, sändningen av nedlänk-gemensam-styrsignalen in till del 111 dekorre- leras företrädesvis med avseende på sändningen av ned- länk-gemensam-styrsignalen in till del 110 för tillhanda- -~.- 10 15 20 25 30 (L) (D v! :y 520 835 fi:Exi§:êfl.í IÛ hållande av tillräcklig täckning till de kommunikations- enheter som befinner sig i det överlappande området 119.

I en föredragen utföringsform är den sändningseffekt som används för sändning av rikt-nedlänk-signalerna in 111 av sektor 108, än den som typiskt används för att sända nedlänk-signaler till de respektive delarna 110, mindre till hela 120-graders-sektorn 108 på grund av riktverkan 117. ningseffekt krävs för att betjäna en kommunikationsenhet (t ex 111) introduceras på motsvarande sätt mindre hos smallobantennmönstren 115, Eftersom mindre sänd- 105 i en specifik del av basplatsens täck- ningsområde 103, interferens och brus in till ytterområdena av de andra delarna 110 av täckningsområdet 103, speciellt när kommu- nikationssystemet 100 är ett DS-CDMA-system. Genom intro- duktion av lägre interferens- och brusnivåer in till de olika delarna 110, den totala fram-kanalkapaciteten 101 till kommunikationsenhet 105) med fram-kanalkapaciteten hos tidigare kända sekteruppde- 111 av den uppdelade sektorn 108, ökas (fram-kanal: basplats hos sektor 108 jämfört lade täckningsområden. Följaktligen möjliggör föreliggan- de uppfinning utnyttjande av ett en-sektor-kanalàteran- vändningsmönster, utan att reducera kapaciteten i varje sektor på grund av ökad interferens och brus i hand-off- -områdena (ytteromràdena) mellan sektorer, såsom i känd teknik.

Fig 2 visar basplatsen 101 i fig 1 i enlighet med föreliggande uppfinning. Basplatsen 101 innefattar bland ett flertal 207 och en mottagare 209. annat ett flertal mottagarantenner 201-204, sändarantenner 206, I denna specifika utföringsform innefattar mottagarantenn 201 en riktantenn med smallobantennmönster 115 som tar emot upp- länk-signaler från del 110 av sektor 108. Mottagarantenn 202 innefattar en riktantenn med smallobantennmönster 117 som tar emot upplänk-kommunikationssignaler från del 111 704 av sektor 108. Mottagarantennerna 203, v .a innefattar riktantenner som tar emot upplänk-kommunikationssignaler från sektorerna 106 resp 107. Varje mottagarantenn 201- nq-fipu.. 10 15 20 25 30 (JU (Il :i a> i v v š.52g 335šff¿Hf§':Ü -204 kan innefatta en eller flera riktantenner beroende på huruvida diversitetsteknik utnyttjas.

På ett analogt sätt innefattar sändarantenn 206 en riktantenn med smallobantennmönster 115 som sänder ned- länk-kommunikationssignaler in till del 110 av sektor 108, tenn med smallobantennmönster 117 som sänder nedlänkkom- under det att sändarantenn 207 innefattar en riktan- munikationssignaler in till del 111 av sektor 108. Såsom visas i fig 1 bildar emellertid sändarantennerna 206, 207 tillsammans ett bredlobantennmönster som väsentligen täcker sektor 108. I en föredragen utföringsform innefat- tar mottagaren 209 de kända elektroniska kretsar (t ex filter, förstärkare, demodulatorer och behandlingsanord- ningar) som är nödvändiga för att ta emot DS-CDMA-upp- länk-signaler och för att mäta och jämföra signalstyrkor- na hos dessa signaler.

Hänvisning till fig 1 som är nödvändig för att un- derlätta förståelsen för föreliggande uppfinning kommer kommunikationsenheten 105 sänder en 113 från del 111 av sektor 108, tas upplänk-signalen 113 emot av mottagarantennerna 201-204. att göras nedan. När upplänk-trafiksignal Mottagarantennerna 203 och 204 tillhandahåller oberoende mottagaren 209 sina mottagna signaler; under det att upp- länk-signalerna 113 som tas emot av mottagarantennerna 201, 202 först dekorreleras och sedan kombineras i en samlare 213 innan de tillhandahålls mottagaren 209. De- korreleringen utförs företrädesvis genom utnyttjande av en fördröjningsanordning 217, såsom en mikrovågsfördröj- ningsledning eller en skiftregisterfördröjningsledning, (t ex 202) 201, 202 som betjänar den uppdelade sektorn 108 och sam- som sätts in mellan en av mottagarantennerna laren 213. Fördröjningsanordningen 217 fördröjer upplänk- -signalen 113 som tas emot av mottagarantennen 202 ett förutbestämt tidsintervall med avseende på upplänk-signa- 112 i V . . i is som tas emot av den andra mottagarantennen 201 för att dekorrelera de två mottagna signalerna. I ett DS- -CDMA-system 100 innefattar det förutbestämda tidsinter- 10 15 20 25 30 (JJ (Il r šlszo ess ïïfïfiw. lst É r l p. vallet företrädesvis ett PN-chip (dvs ungefär 800 nano- sekunder). Dekorreleringen möjliggör för mottagaren 209 att oberoende demodulera varje mottagen upplänk-signal 113 i enlighet med känd teknik. Eftersom upplänk-signa- lerna 113 som tas emot av mottagarna 201, 202 kombineras innan överföringen till mottagaren 209 i denna utförings- form, tar emellertid mottagaren 209 emot tre upplänk-sig- naler 113 från en kommunikationsenhetssändning, varvid varje mottagen signal motsvarar en specifik sektor 106-108.

I en föredragen utföringsform fastställer mottagaren 209, lerna, efter det att den har mottagit de tre upplänk-signa- den ungefärliga platsen delade sektorn 108) att jämföra upplänk-signalerna 113 som tas emot av motta- (dvs delen 111 av den upp- för kommunikationsenheten 105 genom garantennerna 203 och 204. Såsom diskuterats ovan, när signalstyrkan hos upplänk-signalen 113 som tas emot av mottagarantenn 204 är större än signalstyrkan hos upp- länk-signalen 113 som tas emot av mottagarantenn 203, fastställer mottagaren 209 att kommunikationsenheten 105 är belägen i del 111 av sektor 108. På liknande sätt när signalstyrkan hos upplänk-signalen 113 som tas emot av mottagarantenn 203 är större än signalstyrkan hos upp- länk-signalen 113 som tas emot av mottagarantenn 204, fastställer mottagaren 209 att kommunikationsenheten 105 är belägen i del 110 av sektor 108. Således blir motta- eller åtminstone en del av den, garen 209, i en föredra- gen utföringsform, effektivt ett organ för att identifie- (t ex 111) eller den dedicerade styrsignalen, av sektor 108 som nedlänk-trafik- skall diri- geras in till baserat på signalstyrkejämförelsen. När väl ra den del signalen, den lämpliga delen 111 har identifierats, styr mottagaren 209 en omkopplare 211 krets), (t ex en känd överföringsgrind- via en styrledning 212, att tillhandahålla ned- 7) som betjänar den identifierade delen 111.

Den utvalda sändarantennen 207 överför sedan ned- 10 15 20 25 30 LA) 1.11 a r i .n :k 1 n .v f _ * =1 ._1, g v w .å _ å , ' I* = ~s . i _ « 11520 ass ~ ~ ~ -~-~ k i länk-signalen in till den lämpliga delen 111 av sektorn 108. På detta sätt utgör omkopplaren 211, styrledningen 212 och sändarantennerna 206, 207 kollektivt ett valorgan för att dirigera nedlänk-signalen in till den lämpliga delen 110 eller delarna 110, 111 av sektorn 108 i vilken kommunikationsenheten 105 för närvarande befinner sig.

I en alternativ utföringsform kan mottagaren 209 fastställa den ungefärliga platsen för kommunikationsen- heten 105 och därmed vilken del av den uppdelade sektorn 108 att sända in till baserat på signalstyrkemätningar som utförs av kommunikationsenheten 105 på nedlänk-kommu- nikationssignaler som sänds av basplatsen 101. I detta fall mäter kommunikationsenheten 105 nedlänk-signalen som tas emot från basplatsen 101 och sänder den uppmätta sig- nalstyrkeinformationen tillbaka till basplatsen 101. Ba- serat på kommunikationsenhetens mätningar fastställer se- dan basplatsen 101 huruvida nedlänk-signalen sänds in till den korrekta delen 111 av den uppdelade sektorn 108.

Denna fastställelse kan utföras genom jämförelse av kom- munikationsenhetens uppmätta signalstyrka med en förut- bestämd tröskel.

I ytterligare en utföringsform kan mottagaren 209 fastställa den ungefärliga platsen för kommunikationsen- heten 105 baserat på signalstyrkemätningar som görs vid en annan basplats (visas inte) hos kommunikationssystemet 100. I denna utföringsform mäter den andra basplastsen signalstyrkan hos upplänk-signalerna 113 som sänds av kommunikationsenheten 105. Den andra basplatsen överför sedan dessa mätningar till en central plats (t ex bas- plats 101) genom utnyttjande av känd triangelmätningsteknik. där kommunikationsenhetens plats uppskattas I ytterligare en utföringsform kan mottagaren 209 fastställa den ungefärliga platsen för kommunikationsen- heten 105 baserat på signalstyrkemätningar som utförs av kommunikationsenheten 105 på nedlänk-kommunikationssig~ naler som sänds av andra basplatser (visas inte) i kommu- nikationssystemet 100. Kommunikationsenheten 105 överför 10 15 20 25 30 (JU (Il i ! l-s 2 . :av Q :sv ;1 '* YVi ek li s .I i š -» i - e 21,, 1. sedan dessa mätningar till en central plats (t ex bas- plats 101) där kommunikationsenhetens plats uppskattas genom utnyttjande av känd triangelmätningsteknik.

För att sända gemensamma systemstyrsignaler från basplatsen 101 in till den uppdelade sektorn 108, såsom diskuterats ovan, dekorrelerar basplatsen 101 företrädes- vis den gemensamma styrsignal som tillhandahålls en sän- darantenn 207 med avseende på den gemensamma styrsignal som tillhandahålls den andra sändarantennen 206. I en föredragen utföringsform utförs denna dekorrelering genom fördröjning av den gemensamma styrsignal som tillhanda- hålls sändarantenn 207 ett förutbestämt tidsintervall-- t ex ett PN-chip för en DS-CDMA-styrsignal-- genom ut- nyttjande av en fördröjningsanordning 221, såsom en skiftregisterfördröjningsledning. I den föredragna ut- föringsformen summeras nedlänk-gemensam-styrsignalen med nedlänk-trafiksignalen i en respektive summerare 214, 215 innan tillhandahållande till den lämpliga sändarantennen 206, 207. Ett sådant sätt möjliggör för nedlänk-gemensam- -styrsignalerna att dirigeras till hela sektorn 108, un- der det att nedlänk-trafiksignalen endast riktas till den (t ex lll).

Såsom diskuterats ovan tar mottagarantennerna 201, utvalda delen 202 emot upplänk-kommunikationssignalen 113 från sektor 108. Eftersom de mottagna signalerna kombineras innan de tillhandahålls mottagaren 209 är de emellertid kanske inte användbara för fastställelse av kommunikationsenhe- tens ungefärliga plats. I en alternativ utföringsform in- nefattar basplatsen 101 dessutom en modulator för styr- ning av fördröjningsanordningen 217 som utför dekorrele- ringen. Modulatorn 219 används för att modulera fördröj- ningen-- t ex genom utnyttjande av ett periodiskt modu- leringsmönster-- som introduceras medelst fördröjnings- anordningen 217, varigenom en identifierbar signatur tillhandahålls för mottagaren 209 att känna igen. Eft r e igenkännande av moduleringsmönstret kan mottagaren 209 fastställa att upplänk-signalen togs emot från den del 10 15 20 25 30 35 OI 9:a; Ü 520 835 i” * =' - Ii v; :v n .f 1, (t ex 111) av sektor 108 som betjänas av mottagarantenn 202 vilkens mottagna signaler utsätts för en modulerad fördröjning innan de tillhandahålls mottagaren 209. På analogt sätt, när mottagaren 209 tar emot en upplänk-sig- nal från samlare 213 som inte är modulerad, kan mottaga- ren 209 fastställa att upplänk-signalen tas emot från den del (t ex 110) av sektor 108 som betjänas av mottagaran- tennen 201, vilkens mottagna signaler inte utsätts för den modulerade fördröjningen.

I ytterligare en utföringsform kan de upplänk-signa- ler som tas emot av mottagarantennerna 201, 202 oberoende tillhandahållas mottagaren 209 för att möjliggöra för mottagaren 209 att med lätthet fastställa vilken del 110, 111 av sektor 108 som kommunikationsenheten 105 befinner sig i. Denna utföringsform ökar emellertid komplexiteten hos mottagaren 209.

Fig 3 visar ett alternativt kommunikationssystem 300 som kan utnyttja föreliggande uppfinning. Kommunikations- systemet 300 innefattar en kommunikationsenhet 305 och en basplats 301 som betjänar ett sektoruppdelat täckningsom- råde 303. Kommunikationssystemet 300 kan innefatta vilket som helst av de system som beskrivits ovan med hänvisning till fig 1. Kommunikationsenheten 305 innefattar företrä- desvis en mobil eller bärbar radiotelefon, även om andra typer av tvåvägskommunikationsanordningar alternativt kan användas. Basplatsen 301 beskrivs i detalj nedan med hän- visning till fig 4.

Basplatsens 301 täckningsomràde 303 är uppdelat i ett flertal sektorer 307-309 liknande det täckningsområde 103 som visas i fig 1. Såsom visas i fig (tre visas) 3 angränsar sektor 307 till en sida, eller gräns 324, av sektor 309 och sektor 308 angränsar till ytterligare en gräns 326 av sektor 309. Sektor 309 är vidare uppdelad i ett flertal delar 311-316 (sex i detta specifika fall). I en föredragen utföringsform sänder basplatsen 301 till varje del 311-316 av sektor 309 med ett motsvarande smal- lobantennmönster 317-322. 10 15 20 25 30 (M (Il fs2o ess '*f¥fi=Ä¿¥ lo Överföring av en trafiksignal, eller en dedicerad styrsignal, mellan basplatsen 301 och kommunikationsenhe- ten 305 i enlighet med denna utföringsform av föreliggan- de uppfinning utförs allmänt på följande sätt. När kommu- nikationsenheten önskar kommunicera, sänder kommunika- tionsenheten 305 en upplänk-kommunikationssignal 334 till basplatsen 301. Basplatsen 301 tar emot upplänk-signalen 334 från mottagarantenner som betjänar sektorerna 307, 308 som angränsar till den uppdelade sektorn 309 och från mottagarantenner som betjänar den uppdelade sektorn 309.

T ex i denna specifika utföringsform betjänar tre motta- garantenner den uppdelade sektorn 309, varvid varje an- (t ex 311, 312) av delarna 311-316, såsom beskrivs i detalj nedan med hänvisning till fig 4. tenn betjänar ett par Efter det att den har mottagit upplänk-signalen 334 fastställer basplatsen 301 en ungefärlig plats för kommu- nikationsenheten 305 genom att företrädesvis jämföra sig- nalstyrkorna hos de signaler som tas emot av mottagaran- tennerna som betjänar den uppdelade sektorn 309 och sek- torerna 307, 308 som angränsar till den uppdelade sektorn 309. Den mottagarantenn som tillhandahåller den högsta signalstyrkan motsvarar sektorn 307, 308 eller paret med delar 313-314 i vilken kommunikationsenheten 305 kan vara belägen. Såsom visas i fig 3 är kommunikationsenheten 305 för närvarande belägen i del 314 hos delparet 313-314.

För att identifiera vilken del 314 av paret 313-314 som kommunikationsenheten 305 är i, jämför sedan basplatsen 301 de mottagna signalstyrkorna för upplänk-signalerna 334 som tas emot av de mottagarantenner som betjänar del- paren 311-312, 315-316 som angränsar till delparet 313- -314 i vilken kommunikationsenheten 305 är belägen.

När signalstyrkan hos upplänk-signalen 334 som tas emot av den mottagarantenn som betjänar delarna 311-312 är större än signalstyrkan hos upplänk-signalen 334 som rt as emot av mottagarantennen som betjänar delarna 315- -316, fastställer basplatsen 301 att kommunikationsenhe- ten 305 är belägen i del 313 hos det identifierade del- 10 15 20 25 30 U) (fl v .f . cv . f» g si: *IF rus: 1 , ,_, ,. f; 3 _. g . ß; 520 s35~ H ~ -~§~ I? I* paret 313-314 och sänder en nedlänk-kommunikationssignal till kommunikationsenheten 305 genom utnyttjande av smal- lobantennmönster 319. På ett liknande sätt när signal- styrkan hos upplänk-signalen 334 som tas emot av motta- garantennen som betjänar delarna 315-316 är större än signalstyrkan hos upplänk-signalen 334 som tas emot av mottagarantennen som betjänar delarna 311-312 fallet i fig 3), kationsenheten 305 är belägen i del 314 hos det identi- (vilket är fastställer basplatsen 301 att kommuni- fierade delparet 313-314 och sänder nedlänk-kommunika- tionssignalen till kommunikationsenheten 305 genom ut- nyttjande av smallobantennmönster 320.

När signalstyrkan hos upplänk-signalen 334 som tas emot av mottagarantennen som betjänar delarna 311-312 är ungefär lika med signalstyrkan hos upplänk-signalen 334 som tas emot av mottagarantennen som betjänar delarna 315-316, tionsenheten 305 är i ett överlappande område 330 av de kan basplatsen 301 fastställa att kommunika- tvà smallobantennmönstren 319, 320 och kan därför sända nedlänk-kommunikationssignalen till kommunikationsenheten 305 genom utnyttjande av båda smallobantennmönstren 319, 320. länk-kommunikationssignal som sänds genom utnyttjande av I en föredragen utföringsform dekorreleras den ned- smallobantennmönster 320 innan sändning, med avseende på nedlänk-kommunikationssignalen som sänds genom utnyttjan- de av smallobantennmönster 319 för att åstadkomma till- räcklig täckning i det överlappande området 330. Dekor- relering av nedlänk-kommunikationssignalerna åstadkommes företrädesvis genom fördröjning av en nedlänk-signal ett förutbestämt tidsintervall med avseende på den andra så- som beskrivs i detalj nedan.

I diskussionen ovan var kommunikationsenheten 305 centralt belägen i den uppdelade sektorn 309 och kommuni- kationsenhetens ungefärliga plats fastställes genom en jämförelse av de signalstyrkor hos upplänk-signaler 334 som tas emot av mottagarantennerna som betjänar den upp- delade sektorn 309. I en alternativ utföringsform, om 10 15 20 25 30 (10 (fl s2oFss5 ï” emellertid kommunikationsenheten 305 är belägen t ex i del 316, upplänk-signalen 334 som tas emot i sektor 308 med sig- så skulle basplatsen jämföra signalstyrkan hos nalstyrkan hos upplänk-signalen 334 som tas emot av den mottagande antennen som betjänar delarna 313-314 av den uppdelade sektorn 309 för att fastställa huruvida kommu- nikationsenheten är belägen i del 315, del 316 eller i ett överlappande område 332.

Sändningen av gemensam systemstyrinformation från basplatsen 301 till kommunikationsenheterna i basplatsens täckningsområde 303 utförs på ett sätt som är analogt med det ovan beskrivna med hänvisning till fig 1, speciellt inom den uppdelade sektorn 309. För att sända systemstyr- (t ex 305) sänder basplatsen 301 en ned- information till kommunikationsenheterna som befinner sig i sektor 309, länk-styrsignal genom utnyttjande av alla smallobantenn- mönster 317-322. Denna sändning utförs på ett sätt som liknar det ovan beskrivna för sändning av en trafiksignal 314.

Dvs sändningen av nedlänk-styrsignalen in till varje del in till det överlappande området 330 av delarna 313, 311-316 dekorreleras företrädesvis med avseende på sänd- ningen av nedlänk-styrsignalen in till en angränsande del 311-316 för àstadkommande av tillräcklig täckning till de kommunikationsenheter som befinner sig i de överlappande områdena 328-332.

Fig 4 visar basplatsen 301 i fig 3 i enlighet med föreliggande uppfinning. Basplatsen 301 innefattar bl a ett flertal mottagarantenner 401-405, ett flertal sändar- antenner 407-412 och en mottagare 413. Mottagaren 413 är företrädesvis jämförbar med mottagaren 209 i fig 2. I denna specifika utföringsform innefattar mottagarantenn 401 en riktantenn med ett smallobantennmönster som tar emot upplänk-kommunikationssignaler från delarna 311-312 av sektor 309. Mottagarantenn 402 innefattar en riktan- tenn med ett smallobantennmönster om tar emot upplänk- -kommunikationssignaler fràn delarna 313-314 av sektor 309. Mottagarantenn 403 innefattar en riktantenn med ett 10 15 20 25 30 U) (II 520 855 v; smallobantennmönster som tar emot upplänk-kommunikations- signaler från delarna 315-316 av sektor 309. Mottagar- antennerna 404, 405 innefattar riktantenner som tar emot upplänk- kommunikationssignaler från sektorerna 307 resp 308. Varje mottagarantenn 401-405 kan innefatta en eller flera riktantenner beroende på huruvida diversitetstekni- ker utnyttjas.

På ett analogt sätt innefattar sändarantenn 407 en riktantenn med smallobantennmönster 317 som sänder ned- länk-kommunikationssignaler in till del 311 av sektor 309, antenn med smallobantennmönster 318 under det att sändarantenn 408 innefattar en rikt- som sänder nedlänk- -kommunikationssignaler in till del 312 av sektor 309.

Sändarantenn 409 innefattar en riktantenn med smalloban- tennmönster 319 som sänder nedlänk-kommunikationssignaler in till del 313 av sektor 309, 410 innefattar en riktantenn med smallobantennmönster 320 under det att sändarantenn som sänder nedlänk-kommunikationssignaler in till del 314 av sektor 309. Sändarantenn 411 innefattar en riktantenn med smallobantennmönster 321 som sänder nedlänk-kommuni- kationssignaler in till del 315 av sektor 309, under det att sändarantenn 412 innefattar en riktantenn med smal- lobantennmönster 322 som sänder nedlänk-kommunikations- signaler in till del 316 av sektor 309. 3 bildar sändarantennerna 407-412 tillsammans ett bred- Såsom visas i fig lobantennmönster som väsentligen täcker den uppdelade sektorn 309.

Hänvisning till fig 3 som är nödvändig för att un- derlätta förståelsen för föreliggande uppfinning kommer När kommunikationsenheten 305 sänder en 334 från del 314 av sektor 309, emot av mottagarantennerna 401-405. att göras nedan. upplänk-trafiksignal tas upplänk-signalen 334 Varje mottagen signal tillhandahålls sedan individuellt till mottagaren 413. Mottagaren 413 jämför signalstyr- korna hos de mottagna signalerna för att fastställa en ungefärlig plats för kommunikationsenheten 305 och för att identifiera den del 314 av den uppdelade sektorn 309 10 15 20 25 30 1.10 U'| ii52o%ss5 ”~*~ som är lämplig att sända in till, såsom diskuterats ovan med hänvisning till fig 3. När väl den lämpliga delen 314 är identifierad, styr mottagaren 409 en omkopplare 414, via en styrledning 415, att tillhandahålla en nedlänk- -trafiksignal eller dedicerad styrsignal till sändar- antennen 410 som betjänar den identifierade delen 314.

Den utvalda antennen 410 överför sedan nedlänk-kommunika- tionssignalen till kommunikationsenheten 305 i den iden- tifierade delen 314.

För att sända gemensamma systemstyrsignaler från basplatsen 301 in till den uppdelade sektorn 309 dekorre- lerar basplatsen 301 företrädesvis den gemensamma styr- 410, 412 med avseende på den gemensamma styrsignalen som till- 409, 411. gen utföringsform utförs denna dekorrelering genom för- signalen som tillhandahålls sändarantennerna 408, handahålls sändarantennerna 407, I en föredra- dröjning av de gemensamma styrsignaler som tillhandahålls 410, 412 ett förutbestämt tidsin- tervall-- t ex ett PN-chip för en DS-CDMA-styrsignal-- sändarantennerna 408, genom utnyttjande av fördröjningsanordningarna 416-418. I en alternativ utföringsform kan ytterligare fördröjnings- anordningar (visas inte) innefattas för att introducera en unik fördröjning för varje gemensam styrsignal. Varje fördröjningsanordning 416-418 kan innefatta en mikrovågs- fördröjningsledning eller skiftregisterfördröjningsled- ning, såsom diskuterats ovan med hänvisning till fig 2.

Dekorreleringen av de gemensamma styrsignalerna som till- 410, 412 sä- kerställer tillräcklig täckning av den uppdelade sektorn 309, minimering av sannolikheten för destruktiv interferens handahålls de alternerande antennerna 408, speciellt i de överlappande områdena 328-332, genom hos de gemensamma styrsignalerna i någon del 311-316 av sektorn 309.

I en fördragen utföringsform summeras nedlänk-gemen- sam-styrsignalen med nedlänk-trafiksignalen i en respek- tive summerare 419-424 innan tillhandahållande till den lämpliga sändarantennen 407-412. Ett sådant sätt möjlig- 10 15 20 25 30 LA.) (fl .w-v..- 5 Lszo ass =~~~ -~=f .ll gör för nedlänk-gemensam-styrsignalerna att dirigeras till hela sektorn 309, under det att nedlänk-trafiksig- (t ex 314).

Fig 5 visar ett basplatsantenntorn 500 som under- nalen dirigeras endast till den valda delen stödjer en mottagarantennstruktur och en sändarantenn- struktur för varje sektor av en basplats sektoruppdelade täckningsområde i enlighet med föreliggande uppfinning.

Varje mottagarantennstruktur innefattar företrädesvis ett (t ex 501-504 och 508, 509) som tar emot upplänk-kommunikationssignaler från en flertal riktmottagarantenner Såsom vi- 503 diversitetsmottagning till en del av en första sektor av specifik sektor av basplatsens täckningsområde. sas i fig 5 tillhandahåller mottagarantennerna 501, täckningsområdet, under det att mottagarantennerna 502, 504 tillhandahåller diversitetsmottagning till en annan del av den första sektorn. På liknande sätt tillhandahål- ler mottagarantennerna 508, 509 diversitetsmottagning till en andra sektor av täckningsområdet.

Varje sändarantennstruktur kan innefatta en eller flera sändarantenner 510-513, såsom visas. I en föredra- gen utföringsform innefattar sändarantennstrukturen ett flertal riktsändarantenner 511-513 (såsom diskuterats ovan med hänvisning till figurerna 1-4) som används för att sända nedlänk-kommunikationssignaler till de respek- tive delarna av en första sektor av täckningsområdet. I den föredragna utföringsformen har således varje sändar- (t ex 40 (t ex 120 gra- antenn 511-513 ett antennmönster med en lobbredd grader) som är smalare än en vinkelbredd der) kan sändarantennstrukturen innefatta en enda antenn 510 av den första sektorn. I en alternativ utföringsform som oberoende sänder till varje del av en andra sektor. I denna utföringsform innefattar den enda antennen 510 företrädesvis en välkänd styrbar lobantenn.

Fig 6 visar ett logiskt flödesdiagram 600 över de efmrw cnm wfl-Fñve :av en hnerxlzaf-c i nnlirwhof' mar! Fñrøl' LJløév çlílll \AL«J-\/J-kJ KAV ¿ I L @ \¿\Jr/J.LÅ\fMJ .l- \fLÅJ_J~ÜÅÅ\4\f LII\4\A J-QJ-Mø-t- de uppfinning. Det logiska flödet börjar (601) när bas- platsen tar emot (603) en upplänk-kommunikationssignal 10 15 20 25 30 (A) (fl w 520 835 .-'1 ¿X från en kommunikationsenhet med ett flertal mottagaran- tenner vid basplatsen. I en föredragen utföringsform in- nefattar flertalet mottagarantenner en eller flera motta- garantenner (beroende på huruvida diversitet används) som tar emot signaler från varje sektor av basplatsens sek- toruppdelade täckningsområde. I en alternativ utförings- form kan flertalet mottagarantenner innefatt en eller flera mottagarantenner som tar emot signaler från varje del av en uppdelad sektor av basplatsens täckningsområde.

Efter det att den har mottagit upplänk-signaler med (605) ungefärlig plats för kommunikationsenheten inom en första varje mottagarantenn fastställer basplatsen en del av en specifik sektor av basplatsens täckningsområde baserat på jämförelser av upplänk-signalerna som tas emot av flertalet mottagarantenner. Basplatsen mäter företrä- desvis signalstyrkorna hos de mottagna signalerna och fastställer den specifika sektor som kommunikationsen- heten befinner sig i baserat på vilken mottagarantenn, eller samling mottagarantenner (t ex de som betjänar en uppdelad sektor), som tillhandahåller den upplänk-signal som har den största signalstyrkan.

När väl den specifika sektorn identifierats jämför basplatsen signalstyrkorna hos de signaler som tas emot från de sektorer som angränsar till den specifika sek- torn, och 2, sektorn som kommunikationsenheten för närvarande befinner såsom diskuterats ovan med hänvisning till fig 1 för att fastställa vilken del av den specifika sig i. I en alternativ utföringform kan basplatsen jämfö- ra signalstyrkorna hos de signaler som tas emot från delar av den specifika sektor som angränsar till de delar i vilken kommunikationsenheten kan befinna sig i, såsom diskuterats ovan med hänvisning till fig 3 och 4.

Efter det att den har fastställt den ungefärliga platsen för kommunikationsenheten fastställer (607) bas- platsen h' *vida nedlänk-signalen ' l u .\.....,.- - _. - _ - _.. kommunikationsenheten är en dedicerad styrsignal, en tra- fiksignal eller en gemensam systemstyrsignal. När ned- 10 15 20 25 30 (L) (D 520 ess =**rfïf en., _; länk-signalen är en gemensam systemstyrsignal dekorrele- rerar (609) basplatsen den styrsignal som tillhandahålls varje sändarantenn som betjänar en respetive del av den (611) signalen in till den specifika sektorn genom utnyttjande (617).

När den signal som skall sändas är en trafiksignal (613) nedlänk-signalen till den sändarantenn som betjänar den specifika sektorn. Basplatsen sänder sedan styr- av sändarantennerna och det logiska flödet slutar eller en dedicerad styrsignal dirigerar basplatsen rätta delen av den specifika sektorn (dvs den del i vil- ken kommunikationsenheten befinner sig). (615) nom utnyttjande av den utvalda antennen och det logiska flödet slutar (617).

Fig 7 visar ett logiskt flödesdiagram 700 över de Basplatsen sän- der nedlänk-signalen till kommunikationsenheten ge- steg som utförs för att ta emot en upplänk-kommunika- tionssignal vid en basplats i enlighet med föreliggande uppfinning. Det logiska flödet börjar (701) när basplat- sen tar emot (703) en upplänk-kommunikationssignal från en första del av en sektor för att alstra en första mot- (705) signal från en andra del av en sektor för att alstra en tagen signal och tar emot upplänk-kommunikations- andra mottagen signal. I en föredragen utföringsform tas varje upplänk-signal emot via en smallobriktantenn som betjänar den respektive delen av sektorn.

Efter det att den har mottagit upplänk-signalerna dekorrelerar (707) basplatsen den andra mottagna signalen med avseende pà den första mottagna signalen. Denna de- korrelering utförs företrädesvis genom fördröjning av den andra mottagna signalen ett förutbestämt tidsintervall med avseende på den första mottagna signalen, såsom diskuterats ovan med hänvisning till fig 2. De dekorrele- (709) sedan och tillhandahålls en mottagare vid basplatsen och det logiska flödet slutar rade signalerna kombineras (711). Eftersom de mottagna signalerna dekorreleras innan överföring till mottagaren kan mottagaren särskilja varje mottagen signal med hjälp av den införda tidsfördröj- 10 15 20 25 30 35 ï. i . __, .ia .i v 'V -. . .i . .. , t w" ' = a ß ; , I 'u f ä! frå* 'i Af: '#4 .ag ningen. En sådan teknik för att särskilja dekorrelerade signaler kallas ofta för "raking". Genom att undersöka de dekorrelerade signalerna kan således basplatsen faststäl- la vilken del av sektorn som kommunikationsenheten befin- ner sig i och, om så önskas, sända en svarande nedlänk- -signal in till den identifierade delen, såsom beskrivits ovan. Detta sätt ökar pà ett effektivt sätt back-kanal- -kapaciteten hos sektorn genom begränsning av den effekt som tas emot från en specifik del. Genom att man begrän- sar back-kanal-effekten reduceras upplänk-interferens proportionellt i varje del av den uppdelade sektorn. Gra- den av back-kanal-kapacitetsförbättring är proportionell mot antalet sändarantenner som utnyttjas vid basplatsen för att täcka den uppdelade sektorn.

Föreliggande uppfinning omfattar ett förfarande och en anordning för att överföra en kommunikationssignal mellan en kommunikationsenhet och en basplats som betjä- nar ett sektoruppdelat täckningsomràde i ett kommunika- tionssystem. Med denna uppfinning kan en nedlänk-signal riktsändas från basplatsen till kommunikationsenheten efter fastställelse av kommunikationsenhetens ungefärliga plats, vilket medför reducering av mängden fram-kanal-in- terferens och -brus som uppfattas av kommunikationsenhe- ten under sändningen och effektivt ökar fram-kanal-kapa- citeten hos basplatsens täckningsområde jämfört med känd teknik. Omvänt kan en upplänk-kommunikationssignal rikt- mottagas från kommunikationsenheten av basplatsen, vilket ger reducering av mängden back-kanal-interferens och -brus som uppfattas av basplatsen vid sändningen och ef- fektivt ökar back-kanal-kapaciteten hos basplatsens täck- ningsområde. Vidare underlättar föreliggande uppfinning användningen av förstärkare med lägre effekt vid basplat- sen eftersom mindre effekt behövs för att erhålla täck- ning vid ytterområdet av en sektor när smallobsändaran- tenner används.

Claims (7)

10 15 20 25 520 835 /\_ (A ,_;.~ u PATENTKRAV

1. Förfarande för att sända en nedlänk-kommunikationssignal från en basplats som tjänar ett sektoruppdelat täckningsomràde till en kommunikationsenhet som befinner sig i det sektoruppdelade täckningsomrädet, vilket förfarande innefattar stegen: a) att fastställa en ungefärlig plats för kommunikationsenheten inom en första sektor av det sektoruppdelade täckningsomràdet; och b) att sända nedlänk-kommunikationssignalen till den ungefärliga platsen för kommunikationsenheten genom utnyttjande av en antennstruktur som genererar en lobbredd som är smalare än en vinkelbredd av den första sektorn.

2. Förfarande enligt patientkrav 1, varvid antennstrukturen innefattar ett flertal sändarantenner, varvid var och en av flertalet sändarantenner k ä n n e t e c k n a s av ett smallobantennmönster, och varvid steget att sända innefattar steget att sända nedlänk-kommunikationssignalen fràn en första sändarantenn av flertalet sändarantenner; varvid steget att sända vidare innefattar steget att sända nedlänk-kommunikationssignalen fràn åtminstone en andra sändarantenn av flertalet sändarantenner; varvid nedlänk-kommunikationssignalen innefattar en gemensam systemstyrsignal; varvid steget att sända nedlänk-kommunikationssignalen fràn åtminstone en andra sändarantenn vidare innefattar steget att, 1 "|- innan sändning, dekorrelera n dlänk-kommuni ationssignalen som skall sändas av den första sändarantennen med avseende pà 7068 7 nya patentkrav _ doc lO 15 20 25 520 835 A i? nedlänk-kommunikationssignalen som skall sändas av den andra sändarantennen; varvid steget att dekorrelera innefattar steget att fördröja nedlànk-kommunikationssignalen som skall sändas av den första sändarantennen ett förutbestämt tidsintervall med avseende på nedlänk-kommunikationssignalen som skall sändas av den andra sändarantennen; och varvid det förutbestämda tidsintervallet innefattar åtminstone ett pseudo-brus-chip.

3. Förfarande enligt patentkrav l, varvid steget att fastställa innefattar stegen: al) att medelst kommunikationsenheten sända en upplänk- kommunikationssignal; a2) att medelst basplatsen ta emot upplänk- kommunikationssignalen från en första del av den första sektorn; a3) att medelst basplatsen ta emot upplänk- kommunikationssignalen fràn en andra del av den första sektorn; och a4) att vid basplatsen jämföra upplänk-kommunikationssignalen som tas emot fràn den första delen med upplänk- kommunikationssignalen som tas emot fràn den andra delen för att fastställa den ungefärliga platsen för kommunikationsenheten.

4. Basplats som betjänar ett sektoruppdelat täckningsomràde, innefattande: 7068 7 nya patentkrav . doc l0 15 20 25 520 855 » q ¿f en mottagare för att ta emot en upplänk-kommunikationssignal fràn en första sektor av det sektoruppdelade täckningsområdet; och ett valorgan, som är manövrerbart kopplat till mottagaren, för dirigering av en nedlänk-kommunikationssignal till en första del av ett flertal delar av den första sektorn, där varje del definieras av en lobbredd som är smalare än den första sektorn, baserat pà en ungefärlig lokalisering av en kommunikationsenhet som sänt upplänk-kommunikationssignalen.

5. Basplats enligt patentkrav 4, varvid valorganet vidare innefattar en sändarantennstruktur för sändning till flertalet delar; varvid sändarantennstrukturen innefattar ett flertal sändarantenner, varvid var och en av flertalet sändarantenner k ä n n e t e c k n a s av ett smallobantennmönster för sändning till en motsvarande del av flertalet delar; varvid valorganet innefattar ett organ för att tillhandahålla nedlänk-kommunikationssignalen till en första sändarantenn av flertalet sändarantenner och till en andra sändarantenn av flertalet sändarantenner; vidare innefattande ett organ, som är manövrerbart kopplat till valorganet, för dekorrelering av nedlänk- kommunikationssignalen som tillhandahålls den andra sändarantennen med avseende pà nedlänk~kommunikationssignalen som tillhandahålls den första sändarantennen; och varvid organet för att de korrelera innefattar en fördröjningsanordning för fördröjning av nedlänk- kommunikationssignalen som tillhandahålls den andra sändarantennen ett förutbestämt tidsintervall. 70687 nya patentkrav.doc lO 15 520 :I i? .\ . ~ , . .- v, i. . . . . . ,. . . i f. . . :n I x.4

6. Basplats enligt patentkrav 5, vidare innefattande ett organ, som är manövrerbart kopplat till valorganet, för att identifiera en del av flertalet delar att dirigera nedlänk- kommunikationssignalen in till baserat pà en jämförelse av en upplänk-kommunikationssignal som tas emot fràn en andra sektor av det sektoruppdelade täckningsomràdet och en upplänk- kommunikationssignal som tas emot fràn en tredje sektor av det sektoruppdelade tàckningsomràdet, varvid den andra sektorn angränsar till en första sida av den första sektorn och varvid den tredje sektorn angränsar till en andra sida av den första sektorn.

7. Basplats enligt patentkrav 5, vidare innefattande ett organ, som är manövrerbart kopplat till valorganet, för att identifiera en del av flertalet delar att dirigera nedlànk- kommunikationssignalen in till baserat pà en jämförelse av signalerna som tas emot fràn åtminstone tvà delar av flertalet delar. 7068 7 nya patentkrav _ doc