SE519892C2 - Metod för att avstämma ett radiofilter, ett radiofilter och ett system innefattande ett sådant radiofilter. - Google Patents

Description

25 . . .. _. .. .

. .I i! _' ;~ - . .. .. J* - ~- - -. . ß'.f 2,3' ' v v : - -1 . . , f , _ f' 2 .

I = . .Ü _. , man' 2 metod för att avstämma ett kombinerfilter. Tekniken som används avstämmer på mätningar av huvudsakligen reflekterad effekt från resonatormodulen.

Sammanfattning av uppfinningen Föreliggande uppfinning ämnar tillhandahålla en metod för avstämning av ett radiofilter innefattande åtminstone två kaskadkopplade resonatormoduler som automatiskt avstämmer filtret som svar på inmatningssignalen till filtret.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning tillhandahålls en metod för avstämning av ett radiofilter såsom specificeras i patentkrav 1.

Uppfinningen är även inriktad mot ett radiofilter såsom specificeras i patentkrav 20.

Uppfinningen är vidare inriktad mot ett system innefattande ett radiofilter såsom specificeras i patentkrav 26.

En fördel med föreliggande uppfinning är att kostnaden för att tillverka radiofilter för olika arbetsfrekvenser, och system innefattande ett filter, reduceras eftersom ett filter kan användas för nämnda olika arbetsfrekvenser.

En annan fördel med föreliggande uppfinning är att metoden möjliggör att radiofilter enkelt kan avstämmas i fält för en specifik frekvens, såsom ett svar på inmatningssignalen. Ännu en annan fördel är att radiofiltret enkelt kan avstämmas till en annan frekvens under drift. Ännu en annan fördel är att metoden tillhandahåller ett radiofilter som, vid normal drift, justeras som svar på externa inflytanden, såsom temperaturavdrifter, åldrande, luftfuktighet, externa krafter. lO 15 20 25 519 892 Kortfattad beskrivning av ritningarna Fig. 1 visar ett filter enligt känd teknik.

Fig. 2 visar en första utföringsform av ett filter enligt uppfinningen.

Fig. 3 visar ett frekvensdiagram som illustrerar uppfinningens princip.

Fig. 4 visar ett frekvensdiagram som illustrerar en utföringsform enligt uppfinningen.

Fig. 5 visar ett flödesdiagram som illustrerar en metod för att avstàmma ett filter enligt uppfinningen.

Fig. 6 visar ett flödesdiagram av en första utföringsform för grovavstämning av ett filter enligt uppfinningen.

Fig. 7 visar ett flödesdiagram av en andra utföringsform för grovavstämning av ett filter enligt uppfinningen.

Fig. 8 visar ett flödesdiagram av en utföringsform för att definiera sambandet mellan signalparametervektorn och börvärdesvektorn.

Fig. 9 visar en andra utföringsform av ett filter enligt uppfinningen.

Fig. 10 visar en tredje utföringsform av ett filter enligt uppfinningen.

Fig. ll visar en fjärde utföringsform av ett filter enligt uppfinningen.

Fig. 12 visar en femte utföringsform av ett filter enligt uppfinningen. lO l5 20 25 f --. - f .I .. , ., .. , __ ' Ir: . .J »g a. ,_ , ' e' .- 1 I. . ,, , , * ' 1 _ v. -. , V z f . . , , q y _ f» i f ' ' 1 = .m _. , “_ f 4 Fig. 13 visar en sjätte utföringsform av ett filter enligt uppfinningen.

Fig. 14 visar en första utföringsform av ett system inkluderande tvä filter enligt uppfinningen.

Fig. 15 visar en andra utföringsform av ett system inkluderande två filter enligt uppfinningen.

Fig. 16 visar ett frekvensdiagram som illustrerar en systemfunktion.

Fig. 17 visar ett frekvensdiagram som illustrerar en alternativt systemfunktion.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Figur 1 visar ett system 10 inkluderande ett radiofilter 11 enligt känd teknik, som i detta exempel innefattar fyra separata resonatormoduler 12. Systemet 1O inkluderar en sändarkrets 13 för varje resonatormodul 12, där en signal fràn varje tranceiverkrets 13 matas in till motsvarande resonator~ modul 12 och utmatningssignalen fràn alla resonatormoduler adderas ihop och skickas till en antenn 14.

Varje resonatormodul 12 kan inkludera en separat avstämnings- mekanism (endast en avstämningsmekanism visas för tydlighets skull), och varje resonatormodul är oberoende avstämd av en styrenhet 16. Signalen fràn varje tranceiverkrets 13 känns av och styrenheten 16 väljer vilken avkänd signal som ska matas in till styrenheten 16, genom att ställa en växel 17 i önskat läge. I detta exempel avkänns signalen som matas in i den fjärde resonatormodulen av styrenheten 16.

En prob (inte visad) är tillhandahàllen i varje resonatormodul vilka är anslutna till en probväxel 18. Probarna används för 10 15 20 25 30 .~<. . . H ., ,_ *- If v .. , _' ' - v i. .. ,_ , _ ; : H . 1. , , - - . , v 1 .. I I ° 'I v n. . f u . , , j” 'VI : v , att detektera signalen inom varje resonatormodul, speciellt då resonatormodulen 12 avstäms. Signalväxeln 17 och probväxeln 18 ställs i samma läge, i detta exempel den fjärde positionen, vilket innebär att signalen som matas in till den fjärde resonatormodulen och signalen från samma resonatormodul används i styrenheten 16 för att avstämma filtret genom att justera avstämningsmekanismen 15.

Fasvärdet hos signalen inom varje resonatormodul 12 används för då avstämning utförs, eftersom där finns ett mycket bra definierat samband mellan signalens fas och avstämnings- mekanismens position. Varje resonatormodul avstäms till en specifik frekvens, som motsvarar ett specifikt fasvärde hos signalen inom resonatormodulen. Avstämningen utförs genom att mäta fasvärdet och genom att justera avstämningsmekanismen till det uppmätta fasvärdet.

Figur 2 visar en första utföringsform av ett system 20 inne- fattande en tranceiverkrets 21 ansluten till ett radiofilter 22 enligt uppfinningen, en antenn 23 ansluten till en utgång från radiofiltret 22 och en styrenhet 24. Filtret innefattar åtminstone två kaskadkopplade resonatormoduler 25, i denna utföringsform finns fyra kaskadkopplade resonatormoduler 251-254. Varje resonatormodul 25 är försedd med en prob 26 och en avstämningsmekanism 27.

En sensor 28 är ansluten till styrenheten 24, vilken detek- terar om det finns någon signal Sn som kommer från tranceiver- kretsen 21 och dessutom avkänner frekvensinnehàllet hos signalen Sn. Frekvensinnehàllet används i styrenheten för att bestämma filterfrekvensen, dvs. runt vilken frekvens som filtret skall arbeta, och som en referens till de uppmätta signalerna från proberna. lO l5 20 25 30 519 892 6 Varje prob 26 används för att mäta en signalparameter, t.ex. fas eller amplitud, vid resonatormodulen, och är ansluten till styrenheten 24 som inmatningssignaler S1-S4 från varje reso- natormodul 25. Styrenheten tillhandahåller styrsignaler M1-M4 till de fyra avstämningsmekanismerna 27.

Inmatningssignalerna Sn, S1, S2, S3, S4anvånds för att beräkna styrsignalerna, vilka i sin tur styr varje avstämningsmekanism så att resonatormodulen kan avstämmas. Avstämningen utförs normalt i två steg, grovavstämning och finavstämning. Det finns flera olika sätt att åstadkomma dessa två steg såsom illustreras i figurerna 5 och 6.

Den stora skillnaden mellan det beskrivna filtret i figur 2 och känd teknik i figur l, är att resonatormodulerna är kaskadkopplade. Denna skillnad gör det möjligt att åstadkomma ett filter med en önskad filterkarakteristik, t.ex. med hög avrullning.

Figur 3 visar ett frekvensdiagram som illustrerar uppfinning- ens princip. X-axeln är frekvens och y-axeln är transmission i dB. Den streckade linjen 30 betecknar filterfrekvensen. Denna är vanligtvis centrumfrekvensen runt vilken filterkaraktäri- stiken är centrerad.

Då en inmatningssignal matas in till filtret känner en styr- enhet av att en signal är närvarande och samlar in information avseende signalens frekvensinnehàll. Denna information kan tillhandahållas såsom en extern signal eller bestämmas från frekvensinnehàllet hos den avkända signalen. Denna information illustreras som en filterfrekvensparameter 32, vilken i detta exempel är en diskret frekvens.

Filterkaraktäristiken, och sålunda filterfrekvensen 30, flyttar sig därefter automatiskt, såsom illustreras genom 10 15 20 25 o.. * 'ff . . . _ ,, , x vlltn, gb., " ' ** fi É »fu 1 .i « u ~'..'É I * “' " " ' ' ' - f :,. '.' 1 pilarna 33, sà att inmatningssignalen hamnar ett förutbestämt avstånd fràn filterfrekvensen 30. I vanliga fall överlappar filterfrekvensen 30 inmatningssignalen, men i vissa fall finns det ett behov att använda en förskjutning mellan dem för att ändra filterkaraktäristiken såsom beskrivs i anslutning till figur 4.

Om inmatningssignalen är en bredbandssignal som har en bär- signal kan filterfrekvensparametern 32 bestämmas frän medel- värdet av inmatningssignalen eller från bärfrekvensen.

Det finns inget behov för filterfrekvensparametern 32 att vara inom filterkaraktäristiken, sà länge filterfrekvensparametern 32 kan användas för att säkerställa att inmatningssignalen kommer inom filterkaraktäristiken när filtret är korrekt avstämt.

Figur 4 visar ett frekvensdiagram 40 där tvà filter finns, såsom illustreras av filterkaraktäristikkurvor 41A, 413. Varje filter har en filterfrekvens 42A respektive 423. X-axeln är frekvens f och y-axeln är transmission i dB.

Om en del av ett UMTS-band delas upp i två lika stora andelar, där en första filterkaraktäristik 41A täcker den nedre andelen av delen upp till en gränsfrekvens 43 och en andra filter- karaktäristik 413 täcker den övre andelen av delen fràn gräns- frekvensen 43. Detta betyder att tvà filter tillsammans täcker delen av UMTS-bandet och i detta exempel representerar tvà olika operatörer A och B i UMTS-bandet. Det är väsentligt för operatör A att inte sända eller ta emot signaler i frekvens- området där operatör B arbetar, och vice versa.

UMTS-standarden tillåter varje operatör A, B att hantera upp till tre olika kanaler, om bandbredden är t.eX. 15 MHz, för lO l5 20 25 519 892 sändning/mottagning av signaler Al-A3, Bl-B3. Alla tre kanalerna behöver inte användas samtidigt av operatören.

Avstämningssystemet för operatör A känner av signaler i det tilldelade frekvensområdet och om operatör A endast använder kanal A3 för att sända information, finns det ett problem med system enligt känd teknik i det att de vanligtvis känner av bärfrekvensen 44 hos kanal A3, genom att bestämma vid vilken frekvens signalen har sin maximala amplitud, och låser filter- frekvensen 42A till bärfrekvensen 44. Detta kommer att orsaka signaler att läcka in till det tilldelade frekvensområdet hos operatör B. Detta är inte acceptabelt för operatör B.

Föreliggande filter enligt uppfinningen har en inbyggd möjlig- het att undvika detta. Filterkaraktäristiken kan ändras genom att introducera en förskjutning mellan filterfrekvensen 42A och bärfrekvensen 44.

Förskjutningen som ska användas, för att åstadkomma en filter- karaktäristik som visas i figur 4, kan erhållas genom att sub- trahera filterfrekvensen från bärfrekvensen. Förskjutningen används därefter för att justera avstämningsmekanismen.

Båda filtrena hos operatör A och B är identiska i sin konst- ruktion, vilket innebär att speciellt anpassade konstruktioner för olika frekvenser inte är nödvändiga. Endast skillnaden i inmatningssignalkaraktäristiken kommer att bestämma filter- karaktäristiken för respektive filter.

Figur 5 visar ett flödesschema som beskriver avstämnings- metoden enligt uppfinningen. Flödet startar i ruta 50 och fortsätter till ruta 51 där styrenheten använder inmatnings- signalen Sm till att detektera om någon signal är närvarande pä filteringàngen, ruta 52. Om ingen signal är närvarande 10 15 20 25 30 h. .. . . i. .I -. . . H- » f. v. 1 ~. ~ , f: u , » -~ -. .I u v 1 .=- v .__ .. u, . -. v i .. y- f.. - u 1 n , ,. . ., . . ß ; ß 4 a I . 1 i.. . a nu. àtermatas flödet till ruta 51 till dess att en signal detekteras i ruta 52, och flödet gär vidare till ruta 53.

I ruta 53 bestämmer styrenheten frekvensinnehàllet hos den detekterade inmatningssignalen Sn, vilket kan göras genom att mäta frekvensinnehàllet hos SM, och därigenom bestämma filter- frekvensen, genom en frekvensräknare eller genom att mäta amplituden hos signalen S1 från den första resonatormodulen och beräkna filterfrekvensen, säsom beskrivs i anslutning till figur 6. Ett alternativt sätt att fastställa filterfrekvensen är att tillhandahålla en extern signal till styrenheten med den önskade filterfrekvensen oberoende av den inkommande signalen Sm.

Flödet i figur 5 fortsätter till ruta 54 där grovavstämning utförs genom att använda filterfrekvensen som bestämdes i föregående steg. Detta steg kan innefatta ett beräkningssteg, där filterfrekvensen används för att bestämma avstämnings- mekanismens position, säsom beskrivs i anslutning till figur 6. Det kan även innefatta avstämningssteg, där en uppmätt parameter hos den mottagna signalen i varje kavitet används för att säkerställa att en signal passerar genom filtret, sàsom beskrivs i anslutning till figur 7.

Efter grovavstämningen är utförd finns en signal närvarande inom varje resonatormodul, vilket innebär att en signal- parameter, säsom amplitud eller fas, kan mätas upp i varje resonatormodul. Signalparametern kan mätas vid ingången, utgången eller inuti varje resonatormodul. I de beskrivna exemplen mäts signalparametern inuti resonatormodulen.

Signalparametern är företrädesvis signalens faskomponent.

Dä flödet fortsätter till ruta 55 upprättas en signalpara- metervektor vw genom att mäta faskomponenten hos signalen inom lO l5 20 25 a N., =.. .. . . 1» .f .i f . e. u. I u. - . :n .n .

I n. -v ~. . n u »ffl u ._- .v- a v .f u ß -. . m. . - . n . . . , . _ w . . 1 = . . - . . n. ._ . .myr- lO varje resonatormodul. Den uppmätta faskomponenten kombineras till en vektor. I vanliga fall behövs en fasreferens för att bilda varje faskomponent och referensen upprättas företrädes- vis genom att mäta faskomponenten hos den detekterade signalen i ruta 51. Detta fasreferensvärde lagras i ett minne i styr- enheten.

Flödet fortsätter till ruta 56 där en börvärdesvektor vw upp- rättas. Detta steg innefattar vanligtvis hämtning av bör- värdesvektorn från minnet inom styrenheten, och den lagrade börvärdesvektorn vw är bestämd pà förhand.

Den lagrade börvärdesvektorn vw är vanligtvis frekvens- beroende, och är företrädesvis uttryckt som ett frekvens- beroende polynom eller uppslagstabell. Det är emellertid möjligt att använda en frekvensoberoende börvärdesvektor inom ett smalt frekvensomràde.

Flödet fortsätter till ruta 57, där ett samband mellan signal- parametervektorn vw och börvärdesvektorn vw definieras. Sam- bandet kan definieras genom att använda datorsimuleringar, uppskattningar och/eller matematiska modeller. Ett alternativt sätt för att fastställa sambandet är att göra mätningar pà ett filter när avstämningsmekanismerna i varje resonatormodul ändras sàsom beskrivs i anslutning till figur 8.

Sambandet mellan signalparametervektorn fw och börvärdes- vektorn vw är företrädesvis anordnad i en matris. Sambandet är företrädesvis definierat innan avstämningen av filtret börjar, men kan ske under finavstämningsproceduren_ Om sambandet definieras före avstämningen, lagras sambandet i minnet i styrenheten och definiering av sambandet innefattar hämtning av sambandet från minnet. 10 l5 20 25 30 i.. H. u 1 .1 .I H | n .u 1 a. z. v p. o . »u .n . p no n. »- w a , ~=. u -V- H. n- ' u, v . n. . ..-; o u . n ; .ç - n . - ; = 1 1 ; a n | 1 v... M 1 .:;«=. ll Dä signalparametervektorn vw, börvärdesvektorn vw och sam- bandet är fastställda beräknas en avvikelsevektor mellan signalparametervektorn vw och börvärdesvektorn vw genom att använda sambandet, se ruta 58.

Om värdena i avvikelsevektorn är acceptabla, dvs. varje signalparametervärde är inom ett förutbestämt område av mot- svarande börvärde, fortsätter flödet via ruta 59 till ruta 60, där flödet slutar och filtret är korrekt avstämt. Å andra sidan om något värde hos avvikelsevektorn är utanför det förutbestämda området fortsättet flödet till ruta 61, där avstämningsmekanismerna hos resonatormodulerna justera som ett svar pä avvikelsevärdena.

Efter justeringen är gjord fortsätter flödet till ruta 62 där en ny mätning av signalparametervektorn utförs. Flödet matas tillbaka till ruta 58 där en ny avvikelsevektor beräknas genom att använda den nya signalparametervektorn. Om värdena i avvikelsevektorn är inom det förutbestämda omràdet fortsätter flödet till ruta 60, i annat fall upprepas steg 61 och 62 till dess att värdena i avvikelsevektorn är inom det förutbestämda omrädet.

Denna process kommer nu att beskrivas genom att använda den beräknade inversen A4 av den fastställda kalibreringsmatrisen A som beskrivs i anslutning till figur 8, för att illustrera hur bra metoden fungerar, fastän kalibreringsfrekvensen avviker frän det verkliga frekvensinnehàllet hos inmatningssignalen.

Börvärdesvektorn vw för ett filter som innefattar fyra kaskadkopplade resonatormoduler, där nämnda filter skall avstämmas till en filterfrekvens av 1950 MHz, avviker lite grann frän börvärdesvektorn vid kalibreringsfrekvensen 1930 10 15 .. ... . . .n q u a , Mu , o- -n a n. o . -a -n. > en I» a. v n | «~» 1:» =\« of I -u u i -n » nu v v i I - .f v - . u . , v a » n i . i i.. m f »w ~ 12 MHz som användes för att fastställa kalibreringsmatrisen A.

Detta exempel kommer att illustrera att filtret kommer att konvergera till den önskade filterfrekvensen genom ett antal iterationer. Börvärdesvektorn, som definierar faskomponenten hos inmatningssignalen, är: 455 -153 -553 -208 $wu9fimflfi)= Efter grovavstämning uppmättes följande signalparametervektor Vspo : 568 - -216 VspO I -597 -268 En avvikelsevektor vwm beräknades därefter genom att multiplicera inversmatrisen A4 med den uppmätta signalparametervektorn vwo. sas 1L3 ¿m0:Aj -216 = -as -597 -44 -zas -6 Avvikelsematrisen är uttryckt i avvikande frekvens inom varje resonatormodul. Styrenheten använder avvikelsevektorn till att justera alla avstämningsmekanismer ett antal steg som mot- svarar den avvikande frekvensen. lO 15 519 892 13 En ny mätning av signalparametervektorn vwl utförs efter den första iterationen och beräkningsprocessen upprepas igen.

Tabell l visar resultatet av denna iterationsprocess.

Börvärde Efter Efter la Efter 2a Efter 3e Efter 4e ;w grovav- iteration iteration iteration iteration stämning fas VJpO VdevO Vspl Vdevl Vspl VdevZ VspB VdeVS Vsp4 vdcv4 45.5 56.8 11.3 46.2 2.7 46.7 1.2 45.8 0.3 45.5 o -15.3 -23.6 -8.3 -16.4 -1.1 -15 7 -0.4 -15.1 0.2 -15.4 -0.1 -55 3 -59.7 -4.4 -53.9 1.4 -56 7 -1.4 -54.8 0.5 -55.2 0.1 -20.8 -26.8 -6 -25 3 -4.4 -21.3 -0.5 -21.1 -0.3 -21 -0.2 Tabell 1 Iterationsprocessen avslutas efter fyra iterationer i detta exempel, men fler iterationer kan utföras för att erhålla ett bättre resultat.

Om en förskjutning önskas såsom diskuterades i anslutning till figur 4, kan samma beräkningsprocess användas, mot en annan börvärdesvektor.

Figur 6 visar ett flödesdiagram av en första utföringsform för grovavstämning av ett filter som har àtminstone tvà kaskad- kopplade resonatormoduler. Flödet startar i ruta 52, figur 5, och fortsätter till ruta 63, där mäts signalens amplitud i den första resonatormodulen, vilken är ansluten till inmatnings- anslutningen. Proceduren för detta steg innefattar att justera avstämningsmekanismen hos den första resonatormodulen till dess att en signal detekteras inom den första resonator- modulen. 10 l5 20 25 30 519 892 14 Detta ästadkommes genom att mäta signalens amplitud i den första resonatormodulen, såsom indikeras i ruta 63, och justera avstämningsmekanismen hos den första resonatormodulen sásom indikeras i ruta 64.

Justeringen hos avstämningsmekanismen i ruta 64 kan avslutas dä en signal detekteras som har en amplitud, men företrädesvis avslutas processen när amplituden hos den uppmätta signalen när ett tröskelvärde eller ett maximalt värde.

Filterfrekvensen bestäms därefter, se ruta 65, genom att an- vända ett samband mellan positionen hos avstämningsmekanismens i den första resonatormodulen och filterfrekvens, t.ex. lagrat i ett minne i styrenheten, Detta samband kan uttryckas i en tabell eller som ett matematiskt uttryck (såsom ett polynom).

Dä filterfrekvensen är avgjord bestäms mälpositionen av andra avstämningsmekanismer, i ruta 66, genom likande samband som de som beskrivits ovan. Sambandet mellan avstämningsmekanismen och filterfrekvensen kan vara annorlunda för varje resonator- modul.

Dä mälpositionen för varje avstämningsmekanism är bestämd fortsätter flödet till ruta 67, där avstämningsmekanismen hos varje resonatormodul justeras och flödet àtergär till ruta 55 i figur 5.

Figur 7 visar ett flödesdiagram för en andra utföringsform för grovavstämning av ett filter enligt uppfinningen. Flödet startar i ruta 52, figur 5, och fortsätter till ruta 70, där vissa parametrar sätts. En räknare initieras genom att sätta n=l och en variabel k sätts till antalet närvarande kaskad- kopplade resonatormoduler (i detta exempel 3).

Då n och k är satta fortsäter flödet till ruta 71 där avstäm- ningsmekanismen för resonatormodul l (n=l) justeras till dess lO 15 20 25 519 892 15 att en amplitud detekteras inom resonatormodulen. Justerings- processen kan avslutas då en signal detekteras som har en amplitud, men företrädesvis avslutas justeringsprocessen när amplituden hos den uppmätta signalen uppnår ett tröskelvärde eller ett maximalt värde.

Avstämningsprocessen återupprepas för nästa resonatormodul, se ruta 72 och 73, om inte den tidigare avståmda resonatormodulen är den avslutande resonatormodulen, dvs. n=k. I detta fall matas flödet tillbaka till ruta 55, figur 5.

Såsom tidigare beskrivits i anslutning till figur 5 är ett alternativt, och föredraget sätt att bestämma ett samband mellan börvärdesvektorn och signalparametervektorn att ändra avstämningsmekanismen i varje resonatormodul såsom beskrivs i anslutning till figur 8. Detta kan ta plats under finavstäm- ningssteget eller är företrädesvis utfört före finavstämningen eller till och med före grovavstämningen.

För att kunna utföra finavstämningen måste en börvärdesvektor vw fastställas, såsom beskrivs i anslutning till figur 5, och ett samband mellan börvärdesvektorn vw och den uppmätta signalparametervektorn vw måste definieras.

Sambandet kan definieras på ett antal sätt, såsom beskrivs i anslutning till figur 5. En beräkningsmatris kan definieras från datorberäkningar, som direkt beskriver sambandet. Ett annat sätt år att definiera en kalibreringsmatris, och beräkna en invers till kalibreringsmatrisen, såsom beskrivs nedan, vilken kan användas på samma sätt som beräkningsmatrisen.

Det definierade sambandet är ett linjärt samband inom ett smalt frekvensområde, och istället för att tillhandahålla ett flertal samband som vart och ett är anpassat för ett smalt lO 15 20 519 892 16 frekvensomräde, är det föredraget att det definierade sam- bandet inkluderar frekvensberoende variabler sä att sambandet kan användas över ett stort frekvensomräde.

Figur 8 visar ett flödesschema som illustrerar en metod för att definiera en kalibreringsmatris som definierar örhällandet mellan börvärdesvektorn vn och den uppmätta signalparameter- vektorn vw.

Flödet startar i ruta 80, och i ruta 81 sätts en räknare n till l, n=l, och en variabel k sätts till antalet närvarande resonatormoduler, i detta exempel k=4. Filtret är avstämt pä förhand till en kalibreringsfrekvens, vilket betyder att en signal nära till kalibreringsfrekvensen kommer att passera igenom filtret från inmatningsanslutningen till utmatnings- anslutningen. Om en speciell kalibreringsfrekvens inte används kommer grovavstämningen av filtret att tillhandahålla samma sak eftersom grovavstämningen har till syfte att tillhanda- hålla ett filter där en signal kommer att passera igenom.

I nästa steg, ruta 82, mäts signalparametrarna, i detta exempel signalens faskomponent, i alla resonatormoduler för att användas som referensvärden, eller med andra ord, som en börvärdesvektor för denna frekvens. Följande börvärden illu- strerar ett exempel för en kalibreringsfrekvens pä 1930 MHz: 4i5 - -IÖÄ vxv = -611 -228 Flödet fortsätter därefter till ruta 83, där avstämnings- mekanismen för resonatornodul 1=l, justeras, eller detunas (fràngäs avstämning), ett förutbestämt värde som motsvarar ett frekvenssvar, i detta exempel 0,5 MHz. 10 15 20 .w <1. . . -. .1 -1 » . u.. . ;. 1. f .. - . =. .- » ; »n v. »n a v v ,»u n m. ._, u = i -| v a n, »h-p- ~ | . , ~ - . . » v K f . I u 1 - u » . g ln -, . Uw- 17 Värdet hos den detunade faskomponenten mäts därefter i alla resonatormoduler, se ruta 84, och de uppmätta värdena anordnas i en detunad fasvektor vw; i ruta 85, där spl står för signal- parameter i resonatormodul 1: 4L2 - -205 Vspl 2 ~7L0 -26] Efter mätning är det valfritt att justera tillbaka avstäm- ningsmekanismen hos resonatormodul n till värdet som var innan detuning-operationen började.

I ruta 86 bestämmer metoden om den tidigare mätningen utfördes för den avslutande resonatormodulen. Om inte matas flödet tillbaka via ruta 87, där räknaren n ökas med 1, och ruta 83- 86 upprepas för n=2.

Avstämningsmekanismen hos resonatormodul 2 detunas ett förut- bestämt värde, vilket kan avvika fràn det detunade värdet hos den första resonatormodulen, motsvarande samma frekvenssvar som för den första resonatormodulen. Faskomponenten mäts i alla resoantormoduler, anordnas i en vektor och avstämnings- mekanismen justeras tillbaka.

De ytterligare detunade fasvektorerna uppmättes när k=4: 54.0 38.0 52.0 ~ -23.6 - -123 - - 20.0 VspZ = I VspS = f vsp4 = -742 -738 -ÖOÅ -303 -294 -273 När n=k i ruta 86 fortsätter flödet till ruta 88, där de upp- mätta detunade fasvektorerna normaliseras genom att subtrahera 10 15 20 1.» ..- . , 1. -1 .z n n -- . 1. .e n -» u 1 »f .- . f. »u -u - n , -.- n . v..

N, I. 1 n. k 1 1. 1- va» . ß . 1 . v f n - . ~ v | u 1 1 1 - . . .,. . u 1..-,.. 18 börvärdesvektorn från varje detuned fasvektor och därefter dividera det med frekvenssvaret för varje detuning.

Det sista steget för att åstadkomma en kalibreringsmatris är att anordna de normaliserade detunade fasvektorerna i en matris, såsom utförs i ruta 89. Den resulterande kalibrerings- matrisen har följande värden: -s.6 17 _15 13 -s -142 8.4 -7 -is -14.2 -134 12.6 -7.s -15 -13.z -9 A: För att kunna använda den fastställda kalibreringsmatrisen måste en invers beräknas, vilket utförs i ruta 90, som har följande värden: - 0.05 - 0.08 0.01 0 0.03 0 - 0.03 0 0 0.05 0 - 0.04 0 0 0.05 - 0.05 Flödet avslutas i ruta 91.

Ovanstående beskrivna process för att fastställa ett samband mellan börvärdesvektorn och den uppmätta signal- parametersvektorn utförs genom att justera en avstämnings- mekanism àt gången. Ett alternativt sätt att fastställa sambandet är att justera tvà avstämningsmekanismer åt gången, så länge som justeringarna har ett linjärt oberoende samband.

Detta skulle kunna erhållas genom att göra justeringarna för ett filter innehällandes fyra resonatormoduler: 10 15 20 .n H. . . .q f. M o u . . i. .q a -f n i Q; _. . av v. a- n v I .vv n v Vf s» a v: a . -Q 111m' n n w v ~ .v u v - - u n a , _ v » i . n» .i n -=».= 19 Linjärt Avstämnings Avstämnings Avstämnings Avstämnings oberoende mekanism mekanism mekanism mekanism samband nummer 1 nummer 2 nummer 3 nummer 4 l +O.5 MHz +O.5 MHz - - 2 -0.5 MHZ +O.5 MHZ - - 3 - - +O.5 MHz +O.5 MHz 4 - - -0.5 MHz +O.5 MHz Figurerna 9-13 illustrerar ett antal olika radiofilter där den beskrivna avstämningsmetoden kan appliceras.

Figur 9 visar andra utföringsform av ett radiofilter 93 enligt uppfinningen innefattande en isolatorkrets 94 tillhandahàllen mellan en sändarkrets (inte visad) och inmatningsanslutningen 95 till en första resonatormodul 961. Den första resonator~ modulen 961 är kaskadkopplad med en andra resonatormodul 962 och en tredje resonatormodul 963. En ytterligare fjärde resonatormodul 964 är parallellkopplad med den andra resonator- modulen 962 och alla närvarande resonatormoduler är försedda med avstämningsmekanismer (inte visade) och prober 26 för att mäta signalparametrar inuti varje resonatormodul. Den tredje resonatormodulen är ansluten till en utmatningsanslutning 97.

En styrenhet 24 tillhandahålls, vilken tar emot information fràn resonatormodulerna från proberna 26 och en sensor 28 vid inmatningsanslutningen 95 mäter en referenssignal Smf, som tidigare beskrivits i anslutning med figur 2.

Styrenheten 24 är även ansluten till isolatorkretsen 94. En detekteringssignal Sda, vilken väsentligen är en liten del av lO l5 20 25 30 . . .- -. 1. n o .- ul .. u u, f . .r .- ; -o o. ;| a n . <;u n ., .n ~. v u' a . a~ ».X|n o e Q u | .- n . -. u - v ~ - . n 1 . . u. . a .U .. 20 inmatningssignalen Sn, vidarebefordras till styrenheten.

Detekteringssignalen används till att detektera om en signal är närvarande och för att avgöra frekvensinnehållet hos inmat- ningssignalen.

Ett samband mellan börvärdesvektorn och en signalpara- metervektor kan fastställas på samma sätt såsom beskrivits i anslutning till figur 8 eller på något annat sätt som nämnts tidigare. Detta samband gör det möjligt att styra avstäm- ningsmekanismerna genom styrsignaler M1-M4.

Figur 10 visar en tredje utföringsform av ett radiofilter 100 enligt uppfinning. Endast proberna 26, resonatormodulerna 1011-1014 och styrenheten 24 visas. Utgàngen hos den första resonatormodulen 1011 och ingången till den avslutande resonatormodulen 1014 är direkt kopplade genom en anslutning 102. Styrenheten tar emot information avseende frekvens- innehåll hos inmatningssignalen Smj vilket kan göras genom en sensor, en isolatorkrets eller en extern signal såsom illu- streras i figur 12. En referenssignal mäts inte i detta exempel. Istället används en självgenererande referens, inom styrenheten, som en referens vid mätning av signalparametrarna vid resonatormodulerna 1011-1014. Styrsignalerna M1-M4 används för att avstämma filtret.

Figur 11 visar en fjärde utföringsform av ett radiofilter 110 enligt föreliggande uppfinning som innefattar samtliga känne- tecken från figur 10 och en ytterligare resonatormodul 111.

Den ytterligare resonatormodulen 111 är inte försedd med en avstämningsmekanism eller en prob, och arbetar som ett notch- filter för att förbättra filtrets karaktäristika.

Sambandet mellan börvärdesvektorn och signalparametervektorn i figur 10 och 11 är detsamma eftersom den ytterligare resonatormodulen 111 inte påverkar filtrets avstämning. l l 2 2 (JJ C) O 5 O 5 519 892 21 Figur 12 visar en femte utföringsform av ett radiofilter 120 enligt föreliggande uppfinning innefattande en styrenhet 24, en inmatningsanslutning 95 ansluten till en första resonator- modul 1211, en utmatningsanslutning 97 ansluten till en avslut- ande resonatormodul 1212, en sensor 28 och en icke~avstämnings- bar resonatormodul 122 som är försedd med en prob 26. Den första och avslutande resonatormodulen är kaskadkopplade och varje är försedd med en avstämningsmekanism (inte visad).

Ingen av dessa resonatormoduler är försedda med en prob för att mäta signalparametrar inom dem, men den avslutande resonatormodulen 1212 är ansluten till den icke-avstämningsbara resonatormodulen 122. Proben 26 i den icke~avstämningsbara resonatormodulen 122 är ansluten till styrenheten 24, vilket innebär att signalparametrarna som mäts av proben 26 indirekt är en mätning av signalparametrarna inom den avslutande resonatormodulen 1212. Den icke-avstämningsbara resonator- modulen har en känd överföringsfunktion, såsom tidigare diskuterats.

Syrenheten 24 är dessutom ansluten till sensorn 28 för att fastställa ett referensvärde såsom beskrivits i anslutning till figur 2, och till en extern signal Sam, som förser styr- enheten med information avseende filterfrekvensen, den så kallade filterfrekvensparametern. Genom att använda denna information kan grovavstämningen av filtret utföras och där- efter kan finavstämningen ske. Styrsignalerna M1-M2 används för att avstämma filtret 120.

Figur 13 visar en sjätte utföringsform av ett radiofilter 130 enligt uppfinningen innefattande e styrenhet 24, en inmat- ningsanslutning 95 ansluten till en första resonatormodul 131h en utmatningsanslutning 97 ansluten till en avslutande resonatormodul 1312, en andra resonatormodul 1312 ansluten 10 15 20 25 30 U, ... 1 . .. 1. .i . . -. .. | a. n . :- m. - v: =- u» » - - .Qa « =. 11' ..| »f Q >, . . .- . ... . , . v . .. . ,, i . . . 51 8 - - ß . ß h, . . n 22 mellan den första och den avslutande resonatormodulen, en sensor 28 och en icke-avstämningsbar resonatormodul 132.

Den första, andra och avslutande resonatormodulen 1311-1313 är försedda med en avstämningsmekanism (inte visade), men endast den första och den andra resonatormodulen är försedd med en prob 26. Den icke-avstämningsbara resonatormodulen 132 är ansluten till den avslutande resonatormodulen 1313 som en notch-resonator. Utmatningsanslutningen 97, är ansluten till en andra icke-avstämningsbar resonatormodul 133, vilken är försedd med en prob 26, som är kaskadkopplad till en tredje icke-avstämningsbar resonatormodul 134. Utgàngen fràn den tredje icke-avstämningsbara resonatormodulen är ansluten till ett antennsystem (inte visat).

Styrenheten 24 tar emot signaler frän sensorn 28, sàsom beskrivs i samband med figur 2, proben 26 vid den första och den andra resonatormodulen 1311, 1312 och fràn proben 26 som tillhandahålls vid den icke-avstämningsbara resonatormodulen 133 (indirekt mätning av signalparametrarna inom den avslut- ande resonatormodulen 1313). Dessa mätningar och det fast- ställda sambandet mellan börvärdesvektorn och den uppmätta signalparametervektorn bestämmer styrsignalerna M1-M3.

Figur 14 och 15 beskriver tvà utföringsformer av ett radiosystem innefattande ett filter enligt uppfinningen.

Figur 14 visar en första utföringsform av ett radiosystem 140, innefattande en sändare 141, ansluten till en isolatorkrets 142, en sensor 143 som är ansluten mellan isolatorkretsen 142 och ett första filter 144, och en styrenhet 145 som är ansluten till isolatorkretsen 142, sensorn 143 och det första filtret 144.

En utmatningsanslutning från det första filtret är anslutet till en antenn 145. lO 15 20 25 .,. -., - . .. u .. . . f. 1. . p. n I f. u _ a n- -. 1. fl - . 1. | - .-.- 1 = » v. v f -.. == m. . I . » . .- . . x , f 1 v | a c ~ . ; 11.1 i. I in 23 Styrenheten känner av frekvensinnehållet hos signalen hos sändaren 141 och avstämmer filtret automatiskt, som diskuterats tidigare.

Systemet 140 innefattar vidare ett andra filter 147 som är anslutet mellan antennen 146 och en mottagare 148, och en slavenhet 149 är ansluten till nämnda styrenhet 145 och nämnda andra filter 147. Styrenheten 145 tillhandahåller slavenheten 149 med information avseende avstämningsvärden för resonator- moduler inom det andra filtret 147. Detta kan bestämmas i vissa system där det finns ett förutbestämt frekvensskift mellan den sändande länken och den mottagande länken.

Figur 15 visar en andra utföringsform av ett radiosystem 150 innefattande en första tranceiver 151 ansluten till ett första filter 152 med en styrenhet 153, en andra tranceiver 157 ansluten till ett andra filter 154 med en styrenhet 155 och et antennsystem 156. Varje styrenhet 153 och 155 styr respektive filter såsom tidigare beskrivits. Antennsystemet 156 är anslutet till en utmatningsanslutning hos både nämnda första och andra filter 152 och 154.

Kopplingsstrukturen är en kombinerstruktur, såsom beskrivits i anslutning med figur 1, med undantaget att varje resonator- modul i figur 1 är ersatt av ett filter enligt uppfinningen.

Ytterligare filter och motsvarande tranceivers kan anslutas parallellt med det första och andra filtret.

Varje filter kan avstämmas till en separat frekvens och därigenom skapa en systemfunktion såsom illustreras i figur 16. X-axeln är frekvens f och y-axeln är transmission i dB.

Systemfunktionen innefattar två separata filterfunktioner 161 och 162. .im 10 15 20 25 30 u m.. a. .. » - m 1. H n r -- »- . .f | . v» v. . v -1 =. »u u v . -.- n n.

.U v, f »y n - .. u u. q . < n .« = 1 . . - . a . u | i f n. n n n. 24 Ett annat frekvensdiagram visas i figur 17, där X-axeln är frekvens f i Hz och y-axeln är transmission i dB. I detta fall överlappar filterfunktionen 171 och 172 varandra och skapar därigenom en bredare systemfunktion 173.

Fastän de flesta exemplen indikerar att signalparametern inuti resonatormodulerna mäts direkt, är detta normalt inte fallet.

En kabel eller även en fast resonatormodul, såsom visas i figur 11 och 12 kan vara ansluten mellan styrenheten och resonatormodulen där signalparametern söks. En kabel har en förutbestämd överföringsfunktion, vilket innebär att styr- enheten enkelt kan beräkna signalparametern inuti resonator- modulen genom att subtrahera överföringsfunktionen fràn den uppmätta signalparametern. Samma kan erhållas med en fast resonatormodul vilken även den har en förutbestämd över- föringsfunktion. Ordalydelsen i bifogade krav, avseende mätningar av signalparametrarna genom användning av en prob, avses att inkludera mätningar via en kabel, en fast resonator- modul och/eller någon annan transmissionsanordning som har en förutbestämd överföringsfunktion.

Dessutom illustrerar de beskrivna utföringsformerna av före- liggande uppfinning en prob som är fäst till varje resonator, men omfånget hos uppfinningen ska inte vara begränsade till detta. Vilken typ av prob eller sensor som helst som kan användas till att mäta signalparametrar vid varje resonator, t.ex. sensorer tillhandahällna vid utgången av resonatorerna, prober tillhandahällna inom resonatorerna, kan användas.

I utföringsformerna beskrivna ovan där alla avstämningsbara resonatormoduler är försedda med en prob, är det möjligt att avstämma filtret till en specifik filterfrekvens, fastän den uppmätta signalparametern fràn en resonatormodul är felaktig.

Detta kan vara fallet dä en prob skadas och den uppmätta sig- 10 . »U 4 . .l .v 4. . 1 ,._. _ n, .1 - ~. a ,. +| -. . se ~- -. - . f .v v - .

.U - í . f. n . .= ~ w; . . - v _- . - . . . s . . u | - u o . . w» .g u man. 25 nalparametern inte representerar den verkliga signalparametern närvarande inuti resonatormodulen.

Simuleringar har visat att när detta sker kommer filtret fort- farande att konvertera efter ett ökat antal itereringar, såsom tio gànger så många, på grund av att den använda matrisen inkluderar ytterligare information avseende alla närvarande avstämningsbara resonatormoduler och deras interna samband.

Radiofiltret arbetar företrädesvis i frekvensområdet mellan 100 MHz och 3 GHz, men kan arbeta vid en frekvens av 3 GHz eller högre. Ett radiofilter kan vara vilken typ av filter som helst som arbetar i mikrovàgsomràdet, inkluderande radiofilter designade för telekommunikationssyften, säsom telefoni och datakommunikation.

Claims (26)

10 l5 20 25 30 .. U . . 1- i. U v v .- , -- .. . a» - . f. .- - n. Q, - | a u . == ~ . v -1 ß- 1 v . v ~ .i v. u. | - . u . ,| - - i - = 1 I f ~ v - = « u» .. v = 1 > . v. 26 Patentkrav

1. l. En metod för att avstämma ett radiofilter, där nämnda radiofilter arbetar i ett frekvensomràde och innefattar en inmatningsanslutning, en utmatningsanslutning och åtminstone tvà resonatormoduler, där var och en av nämnda resonator- moduler har en avstämningsmekanism, nämnda filter är anpassat till att ta emot åtminstone en signal som befinner sig i nämnda frekvensomràde, kännetecknad av att metoden utförs med ett radiofilter som har ätminstone tvä av nämnda resonatormoduler kaskadkopplade, varav en första resonatormodul är ansluten till nämnda inmatningsanslutning och en avslutande resonatormodul som är ansluten till nämnda utmatningsanslutning, àtminstone nämnda avslutande resonatormodul har en prob för att mäta en signalparameter vid resonatormodulen, nämnda metod innefattar stegen att: - bestämma en filterfrekvensparameter som motsvarar det frekvensinnehàll hos nämnda mottagna åtminstone en signal, - grovavstämma varje resonatormodul genom att justera varje avstämningsmekanism till ett avstämningsvärde, vilket beror pá nämnda filterfrekvensparameter, - finavstämma nämnda filter genom att - upprätta en signalparametervektor innefattande nämnda signalparametrar som mäts upp vid respektive resonatormoduler, - upprätta en börvärdesvektor innefattande ett börvärde för nämnda signalparameter vid varje avstämningsbar resonatormodul - definiera ett samband mellan nämnda börvärdesvektor och nämnda signalparametervektor, 10 15 20 25 30

2. 519 892 27 - beräkna en avvikelse mellan börvärdesvektorn och den uppmätta signalparametervektorn genom att använda det definierade sambandet, och - justera avstämningsmekanismen som svar pà resultatet av beräkningen. Metoden enligt krav l, där metoden utförs med ett radiofilter där nämnda första resonatormodul har en prob för att mäta en signalparameter vid nämnda första resonatormodul, varvid stegen för grovavstämning innefattar stegen att:

3. justera positionen hos avstämningsmekanismen hos nämnda första resonatormodul, dä den åtminstone en mottagna signalen är närvarande pà nämnda inmatningsanslutning, till dess att en signal även är närvarande inuti nämnda första resonatormodul genom att mäta amplituden hos signalen med nämnda prob, bestämma filterfrekvensparametern genom att använda ett samband mellan positionen hos avstämningsmekanismen i nämnda första resonatormodul och frekvensinnehället hos nämnda mottagna signal(er), fastställa en mälposition för varje avstämningsmekanism genom att använda ett samband mellan avstämningsmeka- nismens position för varje resonatormodul och respektive filterfrekvensparameter, och justera avstämningsmekanismen till màlpositionen i respektive resonatormodul. Metoden enligt krav 2, varvid nämnda samband mellan positionen för varje avstämningsmekanism och filterfrekvens- parametern uttrycks oberoende för varje resonatormodul.

4. Metoden enligt krav 2 eller 3, varvid nämnda samband mellan avstämningsmekanismens position och filterfrekvens- 10 15 20 25 30 .. --= > . H m m u v f.. v» 1. | v. v X v; .f av v. z f | 1 , v. . . 1 * - v, v 1 >. »i .11 u ; . . v. « i , .- = . o . - I c . i u.. .i n nu .. 28 parametern bestäms av en matematiskt uttryck, sàsom ett polynom, eller som ett värde i en tabell.

5. Metoden enligt krav 1, där metoden utförs med ett radiofilter där alla resonatormoduler har en prob för att mäta en signalparameter vid varje resonatormodul, varvid steget för grovavstämning innefattar steget att: - justera positionen hos avstämningsmekanismerna sekventiellt i alla resonatormoduler med början med avstämningsmekanismen hos nämnda första resonatormodul, vilken är ansluten till nämnda inmatningsanslutning, dà den åtminstone en mottagna signalen är närvarande pà nämnda inmatningsanslutning, till dess att en signal detekteras inuti respektive resonatormodul genom att mäta amplituden hos signalen med respektive prob.

6. Metoden enligt något av kraven 2-5, varvid nämnda justering av avstämningsmekanismens position, i grov- avstämningssteget, avslutas när amplituden överstiger ett förutbestämt tröskelvärde.

7. Metoden enligt något av stegen 2-6, varvid nämnda justering av avstämningsmekanismens position, i grov- avstämningssteget, avslutas när amplituden när sitt maximala värde.

8. Metoden enligt krav l, varvid nämnda frekvensinnehàll bestämmer en diskret filterfrekvens och grovavstämningssteget innefattar stegen att: - fastställa avstämningsmekanismens position i varje resonatormodul genom att använda sambandet mellan respektive avstämningsmekanism för varje resonatormodul och filterfrekvensparametern, och - justera avstämningsmekanismens position i resonatormodulerna i enlighet därmed. 10 15 2O 25 30 519 892 29

9. Metoden enligt krav 8, varvid nämnda filterfrekvensparameter bestäms genom att mäta frekvensen hos inmatningssignalen(erna) i en mätkrets tillhandahållen på inmatningsanslutningen eller tillhandahållen som en extern signal.

10. Metoden enligt något av kraven 1-9, varvid nämnda steg för att definiera ett samband mellan börvärdesvektorn och signalparametervektorn utförs innan de andra stegen i finavstämningsprocessen.

11. Metoden enligt något av kraven 1-10, varvid nämnda samband mellan börvärdesvektorn och signalparametervektorn definieras som en beräkningsmatris och beräkningssteget för att erhålla nämnda avvikelse utförs genom att multiplicera beräkningsmatrisen med den uppmätta signalparametervektorn.

12. Metoden enligt krav 11, varvid nämnda beråkningsmatris erhålls som en invers till en kalibreringsmatris som defini- erar ett linjärt samband, inom ett frekvensintervall, mellan nämnda börvärdesvektor och nämnda signalparametervektor.

13. Metoden enligt krav ll eller 12, varvid åtminstone en av nämnda beräkningsmatris och kalibreringsmatris skapas genom datorsimuleringar, mätningar, uppskattningar eller matematiska modeller.

14. Metoden enligt krav 12, varvid nämnda kalibreringsmatris skapas genom stegen att: - bestämma börvården för avstämningsmekanismen för varje avstämningsbar resonatormodul i ett avstämt filter vid en specifik kalibreringsfrekvens, - mäta fasen hos signalen inom varje avstämningsbar resonatormodul för det avståmda filtret, därigenom erhålls en börvärdesfasvektor för filtret, 10 15 20 25 30 w. _. 1 v .» m »n u i »f :1 n .. . , .. v a» =. ~, n a , ...u H» - , a. v å ., n- m. = . , i: . .. f i ß n . = . v :m 1; n 30 - detuna (frångå avstämning hos) alla avstämningsmekanismer ett förutbestämt värde, som motsvarar ett frekvenssvar, för att erhålla samma antal linjärt oberoende samband som där finns avstämningsbara resonatormoduler, - mäta fasen hos signalen inom varje avstämningsbar resonatormodul för varje detuning, därigenom erhålls ett antal detunade fasvektorer motsvarande till antalet närvarande avstämningsbara resonatormoduler, - normalisera de detunade fasvektorerna genom att subtrahera börvärdesvektorn från varje detunad fasvektor och därefter dela den med frekvenssvaret för varje detuning, och - anordna de normaliserade detunade fasvektorerna i en matrisform.

15. Metoden enligt krav 14, varvid steget att detuna alla avstämningsmekanismer utförs genom att detuna avstämnings- mekanismerna en i taget.

16. Metoden enligt något av kraven 11-15, varvid flera beräkningsmatriser eller kalibreringsmatriser tillhandahålls, där varje är kalibrerad till en annan frekvens inom nämnda frekvensomràde, nämnda finavstämningssteg innefattar ytterligare steget att: - välja den beräknings-/kalibreringsmatris som har en kalibreringsfrekvens så nära som möjligt till nämnda filterfrekvens.

17. Metoden enligt något av kraven 11-15, varvid nämnda beräkningsmatris eller kalibreringsmatris innefattar komponenter som är frekvensberoende.

18. Metoden enligt något av kraven 1-17, varvid nämnda kalibreringsfrekvens skiljer sig från nämnda filterfrekvens. lO l5 20 25 30 | q n . a. q »i » 2; l. u a- v , s» l- -s n. u a . s.. f- v» u v» u f -. a--w- u . .r . .i g , 1 n v . . n, ._ , 31

19. Metoden enligt något av kraven 1-18, varvid nämnda finavstämningssteg är en iterativ process, varigenom en ytterligare mätning av signalparametervektorn utförs efter det att avstämningsmekanismen justerats som svar pà resultatet av beräkningssteget, och en annan beräkning av nämnda avvikelse och motsvarande justering av avstämningsmekanismen utförs, dessa steg upprepas till dess att den beräknade avvikelsen faller nedanför ett förutbestämt värde.

20. Ett radiofilter som arbetar i ett frekvensomràde innefattande: - en inmatningsanslutning, - en utmatningsanslutning, - åtminstone två resonatormoduler, där var och en av nämnda ätminstone tvä resonatormoduler har en avstämnings- mekanism, nämnda filter är anpassat till att ta emot åtminstone en signal som befinner sig inom nämnda frekvensomráde, kännetecknat av att - åtminstone tvä av nämnda resonatormoduler är kaskadkopplade, varav en första resonatormodul är ansluten till nämnda inmatningsanslutning och en avslutande resonatormodul är ansluten till nämnda utmatningsanslutning, - ätminstone nämnda avslutande resonatormodul har en prob för att mäta en signalparameter vid den avslutande resonatormodulen, och - nämnda filter innefattar ytterligare en styrenhet vilken är ansluten till nämnda prob, till en anordning vilken är anpassad till att bestämma frekvensinnehàllet hos nämnda mottagna åtminstone en signal, och till nämnda avstäm- ningsmekanismer vilka är automatiskt justerade till ett avstämningsvärde genom styrsignaler som beror pà det 10 15 20 25 30 519 892 32 avkända frekvensinnehàllet och den uppmätta signal- parametern vid den avslutande resonatormodulen.

21. Radiofiltret enligt krav 20, varvid nämnda första resonatormodul har en prob för att mäta en signalparameter vid den första resonatormodulen, varigenom den automatiska justeringen av avstämningsmekanismen ytterligare beror pà den uppmätta signalparametern vid den första resonatormodulen.

22. Radiofilter enligt krav 21, varvid nämnda filter innefattar mer än tvà kaskadkopplade resonatormoduler och alla kaskadkopplade resonatormoduler är försedda med en prob för att mäta en signalparameter vid varje resonatormodul och en avstämningsmekanism, varigenom den automatiska justeringen av avstämningsmekanismen ytterligare är beroende pà den uppmätta signalparametern vid alla kaskadkopplade resonatormoduler.

23. Radiofiltret enligt nàgot av kraven 20-22, varvid styrenheten innefattar ett minne för lagring av information avseende ett samband mellan avstämningsmekanismens position för varje resonatormodul och frekvensinnehàllet hos nämnda mottagna signal(er), vilken information används för att automatiskt grovavstämma filtret.

24. Radiofiltret enligt krav 23, varvid nämnda styrenhet ytterligare innefattar en CPU, vilken bearbetar frekvensinnehàllet genom att använda informationen avseende sambandet mellan avstämningsmekanismens position för varje resonatormodul och frekvensinnehàllet för att tillhandahålla nämnda styrsignaler för grovavstämning av nämnda filter.

25. Radiofiltret enligt krav 24, varvid nämnda minne ytterligare innefattar information avseende en börvärdesvektor för nämnda signalparameter vid varje resonatormodul och information avseende ett samband mellan nämnda börvärdesvektor 10 u. H, | f :f .f f. - . V, . vi .. . n. u u f. .0 . . .f .| -. ~ - 1 »y f - f.. n. u. w 1, w . .- » Mk n v v v ß .a . - =. u . _ . . - v f . ~ m. :_ . , . . - -f 33 och nämnda uppmätta signalparametrar, där nämnda CPU bearbetar de uppmätta signalparametrarna genom att använda informationen avseende sambandet mellan börvärdet för varje resonatormodul och den uppmätta signalparametern för att tillhandahålla nämnda styrsignaler för finavstämning av nämnda filter.

26. Ett system innefattande tranceiverkretsar som är anslutna till en inmatningsanslutning hos ätminstone ett filter, och en antennhopsättning som är ansluten till en utmatningsanslutning hos nämnda ätminstone ett filter, kännetecknat av att nämnda åtminstone ett filter är ett filter enligt något av kraven 20- 25.