SE519488C2 - En brytanordningoch ett förfarande för brytning av ström i mellan- och högspänningstillämpningar - Google Patents

Description

20 25 30 35 _1519 488 2 ., .., ningar. En ljusbåge kommer att alstras mellan kontakterna, varvid en enorm mängd energi nästan genast utvecklas som värme och strålning. En sådan mellan de åtskiljande kontakterna alstrad ljus- båge, måste släckas så fort som möjligt under brytningsfasen och får inte regenereras under den efterföljande isolationsfasen. På grund av de höga inblandade spänningarna är en elektrisk urladd- ning och en regenerering av ljusbågen mycket mer trolig i mellan- och högspänningstillämpningar än i lågspänningstillämpningar.

Enligt teknikens ståndpunkt är det väl känt att ljusbågens energi kan utnyttjas för att åstadkomma ett förhöjt gastryck i en kammare intill själva ljusbågen. Därmed är det strålningen och hettan från ljusbågen som medför en ablation av ett material, t.ex. ett vägg- material i kammaren, vilket resulterar i bildandet av nämnda gas.

När kontakterna är åtskilda och ljusbågen är förlängd och därmed försvagad kommer ett övertryck att finnas i kammaren vilket resul- terar i att ett kylande gasflöde riktas mot ljusbågen genom ett mun- stycke som därmed släcks genom utblåsning. Denna teknik är mycket effektiv så länge som bågströmmens nominella värde är tillräckligt högt för att producera nämnda strålning och hetta för bildandet av det förhöjda gastrycket i kammaren. För låg- och mel- lanströmmar kommer emellertid ljusbågens energi inte att vara till- räckligt hög för att bilda ett förhöjt gastryck som är tillräckligt stort för att få till stånd nämnda utsläckning av bågen genom utblåsning.

Följaktligen använder teknikens ståndpunkt ytterligare eller separa- ta mekanismer vid brytning av låga strömmar för att tillgodose ett tillräckligt gasflöde för att utsläcka ljusbågen genom blàsning. Till exempel kan en mekanisk cylinderkolvanordning, en så kallad hjälpblåsare, sörja för det kylande gasflödet. Denna mekaniska tryckuppbyggnadsprocess behöver energi som måste lagras i driv- anordningen. Användningen av separata mekanismer till att sörja för ett tillräckligt gasflöde ökar den nödvändiga driftsenergin och gör även brytaranordningens konstruktion mer komplicerad.

Från lågspänningstillämpningar är det känt att inskjuta en eller flera isolerande kroppar mellan kontaktorganen när de är i det öppna lä- 10 15 20 25 30 35 519488 3 get för att förlänga och således försvaga |jusbågen tills den släcks ut. l högspänningstillämpningar är energin i |jusbågen mycket hög- re än i lågspänningstillämpningar och |jusbågen kan inte utsläckas enbart genom att förlänga den.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ett ändamål med den föreliggande uppfinningen är att anvisa ett förfarande för strömbrytning i mellan- eller högspänningstillämp- ningar, genom vilket problemet med utsläckning av både hög-, mellan- och lågströmsbågar mellan två åtskilda kontaktorgan löses på ett enkelt och tillförlitligt sätt utan behov av några extra meka- niska tryckuppbyggnadsmekanismer.

Detta ändamål uppnås med hjälp av den inledningsvis definierade metoden kännetecknad av att utsläckningen av bågen för höga strömmar uppnås genom att en komprimerad gas riktas mot ljusbå- gen, vilken gas bildas genom att ljusbågens energi används, och att utsläckningen av bågen för låga strömmar uppnås genom pressning av |jusbågen i ett område mellan en första och en andra isolerande kropp. För höga strömmar är energin i bågen tillräckligt hög för att bilda en komprimerad gas och bågen släcks ut genom att blåsa ut den genom den välkända självutblåsnlngstekniken. För låga strömmar är energin i bågen inte tillräckligt hög för att bilda det nödvändiga gastrycket och bågen släcks istället ut genom att den pressas mellan två isolerande kroppar. Pressningsmomentet används när bågströmmen är under ett speciellt tröskelvärde, un- der vilket den inte kommer att kunna få till stånd en tillräcklig för- höjning i gastrycket. Således behövs inte någon extra energikon- sumerande tryckuppbyggnadsmekanism för lågströmsbågar.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen bildas en gas genom ljusbågsinducerad ablation av åtminstone en, företrädesvis båda, av de isolerande kropparna under nämnda pressning. I hög- och mellanspänningstillämpningar är energin i bågen hög och den- na energi måste tas omhand om bågen skall utsläckas. En del av bågenergin används för att producera den ablativa gasen. Ablatio- 10 15 20 25 30 35 519 488 4 nen ökar också trycket i området mellan de isolerande kropparna och denna tryckökning orsakar ett stort flöde av ablativ gas längs med ljusbågen, vilket gasflöde inverkar kylande på bågen.

Enligt en annan föredragen utföringsform utförs utsläckningen av ljusbågen för höga strömmar när de isolerande kropparna är beläg- na i ett första läge relativt varandra och utblåsningen av bågen vid låga strömmar utförs när de isolerande kropparna är belägna i ett andra läge relativt varandra och en förskjutning av de isolerande kropparna mellan det första och det andra läget sker genom att flytta åtminstone den ena av de isolerande kropparna. Genom att flytta den isolerande kroppen mellan två lägen, åstadkommes lätt en förskjutning mellan användandet av ett pressnlngsmoment och ett blåsningsmoment för utsläckning av bågen.

Enligt en annan föredragen utföringsform beror förskjutningen av de isolerande kropparna mellan ett första och ett andra läge på tryckförändringar i den zon som ljusbågen kommer att vara i under åtskiljandet av kontaktorganen. l en annan utföringsform bildas den komprimerade gasen i en kammare och nämnda förskjutning beror på förändringar av trycket i kammaren. Vid högströmsljusbågar kommer trycket i kammaren och i bågzonen att vara högt och vid lâgströmsbàgar kommer trycket att vara lågt. Således kan föränd- ringar i trycket användas för att kontrollera förskjutningen mellan användandet av ett pressnlngsmoment och ett blåsningsmoment för utsläckning av ljusbågen. De höga trycken i kammaren och/eller i bågzonen kan också användas för förskjutning av de isolerande kropparna mellan det första och det andra läget. Genom använd- ning av det uppbyggda trycket för förskjutning av lägena hos de isolerande kropparna behövs det ingen extrautrustning eller energi för att förflytta kropparna.

Enligt en annan föredragen utföringsform förflyttas en av de iso- lerande kropparna synkront med ett av kontaktorganen. l denna utföringsform används förflyttningen av ett av kontaktorganen för att förflytta den isolerande kroppen mellan det första och det andra 10 15 20 25 30 35 519 488 5 läget. Genom att således använda kontaktorganets rörelse kommer ingen extrautrustning att behövas för förflyttning av kropparna.

Enligt en annan föredragen utföringsform pressas bågen i en slits bildad mellan de isolerande kropparna. Företrädesvis är nämnda slits diameter mellan 0,1 mm och 5 mm. l nämnda slits produceras ablativa gaser som genererar en tryckuppbyggnad som därmed kyler och utsläcker ljusbågen. Om de isolerande kropparna är i total kontakt med varandra, kan inga ablativa gaser produceras mellan kropparna och således kommer ingen kylande effekt att finnas på ljusbågen från ablationen. När bågenergin är hög, är denna kyleffekt nödvändig för utsläckning av ljusbågen. Om av- ståndet mellan kropparna är för stort, kommer det bildade gastrycket att vara för lågt och kyleffekten på ljusbågen från gas- flödet i slitsen kommer att vara lågt.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att anvisa en brytaranord- ning för brytning av strömmar i mellan- eller högspänningstillämp- ningar vilken är tillförlitlig och som kan bryta strömmar inom ett vitt område (låg, mellan och höga strömmar), och vilken brytanordning kan ersätta eller understödja anordningar som används för att ut- släcka en alstrad ljusbåge idag.

Detta ändamål uppnås med hjälp av den inledningsvis beskrivna brytaranordningen som kännetecknas av att anordningen vidare in- nefattar ett andra medel för utsläckning av bågen vid låga ström- mar, innefattande en första och en andra isolerande kropp anpas- sade att pressa bågen i ett område mellan dem, därmed utsläckan- de ljusbågen. Vid låga bågströmmar utan energi att bilda en till- räcklig gasuppbyggnad för utsläckning av bågen genom att blåsa ut den, släcks bågen istället genom att pressa in den i ett område mellan två isolerande kroppar. Den uppfinningsenliga brytaranord- ningen behöver inte någon utrustning för producering av en under- stödjande tryckuppbyggnad av gas.

Enligt en föredragen utföringsform innefattar brytaranordningen medel för förskjutning mellan det första och det andra medlet för ut- 10 15 20 25 30 35 519 488 6 släckning av ljusbågen beroende på om strömmen som skall ut- släckas är hög eller låg. Även om det kunde vara möjligt att utföra både utblåsning och pressning på varje ljusbåge oberoende av om det är en hög- eller en lågströmsbåge, är det säkrare att antingen göra utblåsningen eller pressningen. Eftersom det är en stor mängd energi i en högströmsbåge, kan det bli problem vid försök att pres- sa in den mellan två isolerande kroppar.

Enligt en annan föredragen utföringsform uppvisar åtminstone den ena av den första och den andra isolerande kroppen en yta i nämn- da pressningsområde som är benägen att ablera när den utsätts för strålning från ljusbågen. På grund av denna ablation, bildas en gas i nämnda område varvid en tryckuppbyggnad genereras, som kyler och utsläcker ljusbågen.

Enligt en annan föredragen utföringsform är åtminstone den ena av de isolerande kropparna anordnad rörlig relativt den andra iso- lerande kroppen, varvid högströmsbågar utsläcks, när de isoleran- de kropparna är i ett första läge relativt varandra och lågströmsbå- gar utsläcks när de isolerande kropparna är i ett andra läge relativt varandra. Förskjutningen mellan användandet av ett pressnings- moment och ett utblåsningsmoment för utsläckning av ljusbågen erhålls således lätt genom förflyttning av de isolerande kropparna mellan två positioner. Företrädesvis beror förflyttningen av de iso- lerande kropparnas på om strömmen är hög eller låg. Därmed und- viks att en högströmsbåge pressas mellan kropparna. En annan fördel med denna utföringsform är att materialviktsförluster beroen- de på ablation från ytan kan kontrolleras genom förflyttningen av den isolerande kroppen. Vid höga strömmar, när viktförlusten är hög, förflyttas de isolerande kropparna till en position på ett av- stånd från ljusbågen, varvid viktförlusten således reduceras.

Enligt en annan föredragen utföringsform är den isolerande krop- pen anordnad rörlig i en riktning allmänt parallell med det rörliga kontaktorganets rörelseriktning. 10 15 20 25 30 35 519 488 7 Enligt en annan föredragen utföringsform är en av de isolerande kropparna ansluten till ett av kontaktorganen. Genom ett sådant anordnande kan brytaranordningen göras enkel och kompakt. Före- trädesvis bildas den isolerande kroppen genom täckning av ett av kontaktorganens ena ände med ett ablativt material. Således und- viks svårigheter med tillverkningen av kopplingen mellan kontaktor- ganet och den isolerande kroppen.

Enligt en annan föredragen utföringsform innefattar anordningen ett inverkansorgan anpassat för förflyttning av en av de isolerande kropparna mellan nämnda första och andra läge beroende på trycket i nämnda kammare eller beroende på trycket i den zon, där en ljusbåge kommer att finnas under åtskiljandet av kontaktorga- nen. Företrädesvis innefattar inverkansorganet ett fjäderorgan anpassat att generera en fjäderkraft som inverkar på en av de iso- lerande kropparna i beroende av nämnda tryck. Därmed används förändringar i trycket som beror på förändringar i bågströmmen för att kontrollera förskjutningen mellan ett pressningsmoment och ett utblåsningsmoment för utsläckning av bågen. Vidare används det höga trycket, som bildas av den höga ljusbågsenergln, för förflytt- ning av den isolerande kroppen mellan det första och det andra läget. Därmed kommer ingen extra utrustning eller energi att behö- vas för förflyttning av de isolerande kropparna.

Enligt en annan föredragen utföringsform är nämnda kammare an- ordnad så att dess volym ökar när trycket i kammaren ökar och dess volym minskar när trycket minskar. Företrädesvis innefattar åtminstone någon av väggarna i kammaren åtminstone ett avsnitt av en av de isolerande kropparna och kammaren är anpassad så att den ändrar sin volym under förflyttningen av den isolerande kroppen. Således kommer volymen i kammaren att bero på båg- energin. Detta resulterar i ett adaptivt kammartryck, vilket är speci- ellt fördelaktigt när mellanströmsbågar bryts.

Enligt en annan föredragen utföringsform innefattar åtminstone en av de isolerande kropparna medel för att förlänga ljusbågen. Efter- som ljusbågen är svagare när den är förlängd, blir den enklare att 10 15 20 25 30 35 519 488 8 utsläcka. I en utföringsform innefattar nämnda medel för förläng- ning av ljusbågen en helisk lindning på ytan av den isolerande kroppen. En lågströmsbåge ringlas ihop längs med fjäderns lind- ningar, varmed ljusbågens längd och spänning ökar. Om lindning- arnas vidd i nämnda heliska lindning minskar mot en av dess än- dar, kommer bågen att utsläckas jämnare.

Enligt en annan föredragen utföringsform innefattar anordningen åt- minstone två utlopp för flödet av komprimerad gas. Företrädesvis är utloppen anordnade väsentligen mittemot varandra och så place- rade att gasflödet kommer att riktas i kontaktorganens båda axiala riktningar. För att förhindra skador på kontaktorganen mäste flödet med heta gaser tas bort sä fort som möjligt. Genom det här arran- gemanget kommer de heta gaserna effektivt att avlägsnas från båg- zonen och en bättre dielektrisk återvinning av ljusbågszonen kom- mer att åstadkommas.

FlGURBESKR|VNlNG Ett antal utföringsformer av uppfinningen kommer nu att beskrivas såsom exempel med referens till de bifogade ritningarna, i vilka : är en sidovy i genomskärning som visar en första utfö- ringsform av brytaranordningen i ett första läge med kontaktorganen anslutna till varandra, Fig. 1 a Fig. 1 b är en sidovy i genomskärning som visar den första utfö- ringsformen av brytaranordningen i ett andra läge med kontaktorganen åtskilda från varandra och ljusbågen släcks ut med hjälp av självutblåsning.

Fig. 1 c är en sidovy i genomskärning som visar den första utfö- ringsformen av brytaranordningen i ett tredje läge med kontaktorganen åtskilda från varandra och bågen släcks ut med hjälp av pressning. 10 15 20 25 30 35 519 488 9 Fig. 2 a-2cär sidovyer i genomskärning som visar en andra utfö- ringsform av brytaranordningen i ett slutet läge, ett själv- utblåsningsläge och ett pressningsläge.

Fig. 3a-3c är sidovyer i genomskärning som visar en tredje utfö- ringsform av brytaranordningen i ett slutet läge, ett själv- utblåsande läge och ett pressningsläge.

Fig. 4a-4c är sidovyer i genomskärning som visar en fjärde utfö- ringsform av brytaranordningen visad i ett slutet läge, ett självutblàsande läge och ett pressningsläge.

Fig. 5a-5b är sidovyer i genomskärning, som visar en femte utfö- ringsform av brytaranordningen i ett sjävutblâsande läge och i ett pressningsläge.

Fig. 6a-6c är sidovyer i genomskärning, som visar ytterligare en ut- föringsform av brytaranordningen som innefattar två ljus- bågsutsläckande områden i ett slutet läge och i ett ljus- bàgsbrytande läge.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER En första utföringsform av brytaranordningen enligt uppfinningen visas i figurerna 1a-1c. Brytaranordningen fungerar som en brytare av en mellan- eller högspänningsledning. Den innefattar ett första rörligt kontaktorgan 1 och ett andra orörligt kontaktorgan 2. Det första kontaktorganet 1 är rörligt mellan ett stängt läge, i vilket det första kontakorganet är i elektrisk kontakt med det andra kontakt- organet 2, visat i figur 1 a, och i ett öppet läge, i vilket det första kontaktorganet är åtskilt från det andra kontaktorganet 2, visat i figurerna 1b och 1c. En elektrisk ljusbàge formas och sträcks ut mellan kontaktorganen under nämnda àtskiljande förflyttning. Om- rådet, i vilket det kommer att finnas en ljusbåge under åtskiljandet av kontaktorganen, benämns ljusbågsområdet. 10 15 20 25 30 35 519 488 to Det första kontaktorganet 1 innefattar en väsentligen rörformig del utsträckt i kontaktorganets rörelseriktning och den rörformiga delen är i dess ena ände utrustad med ett flertal fingerkontakter. Det andra kontaktorganet 2 innefattar en stav anordnad koaxialt med det första kontaktorganet. Det första kontaktorganet 1 är anordnat så att det kommer att mottaga det andra kontaktorganet 2 mellan fingerkontakterna när det flyttas till det stängda läget.

Brytaranordningen innefattar vidare en första och en andra iso- lerande kropp 3, 4. Den första isolerande kroppen 3 innefattar en väsentligen cylinderformad plugg fast ansluten till det andra kon- taktorganets 1 ände. Den andra isolerande kroppen 4 innefattar en ihålig, väsentligen cylinderformad kropp, som löper i den longitudi- nella riktningen och koaxialt med kontaktorganen. Den andra iso- lerande kroppen 4 innefattar en första del 4a med ett inre utrymme som har en diameter som väsentligen överensstämmer med den första isolerande kroppens 3 diameter och en andra del 4b med ett inre område som har en diameter som är väsentligen större än diametern hos den första isolerande kroppen 3. Den andra iso- lerande kroppen 4 är anordnad rörlig i samma riktning som det första kontaktorganet 1 mellan ett första läge, visat i fig. 1b, och ett andra läge, visat i figurerna 1a och 1c. Den andra isolerande krop- pen 4 omger den första isolerande kroppen 3 och åtminstone en del av kontaktorganen 1, 2. När kontaktorganen 1, 2 är i sitt öppna läge och den andra isolerande kroppen 4 är i sitt andra läge, är den första isolerande kroppen 3 placerad inuti den första delen 4a av den andra isolerande kroppen och utrymmet mellan de isolerande kropparna 3,4 är en smal slits 5b. När kontaktorganen är i sitt öpp- na läge och den andra isolerande kroppen 4 är i sitt första läge, är den första isolerande kroppen 3 placerad inuti den andra delen 4b av den andra isolerande kroppen och det finns ett stort utrymme 5a mellan de isolerande kropparna i ljusbågsområdet. Vid högströms- bågar består ljusbågsområdet av åtminstone en del av utrymmet Sa. Vid lågströmsbågar, består ljusbågsområdet åtminstone till en del av slitsen 5b. 10 15 20 25 30 35 519 488 11 De isolerande kropparna är gjorda av ett ljusbågsresistent mate- rial med passande elektriska egenskaper, till exempel en polymer eller ett kompositmaterial. Därtill har de isolerande kropparnas material en yta som är benägen till ablation när den utsätts för strålning från ljusbågen. Sådana material kallas ablerande mate- rial. När det gäller polymerer, kan sådana ablerande material er- hållas genom addering av små mängder av till exempel lVloS2 till polymeren, 0,1 % MoSz om det gäller PTFE. PTFE är ett föredra- get isolerande material, men naturligtvis finns det flera olika al- ternativa material med liknande egenskaper avseende deras motstånd mot elektriskt genomslag. Åtminstone en av de iso- lerande kropparna, företrädesvis båda, kommer att uppvisa en yta som är benägen att ablera när den utsätts för strålningen från en ljusbåge. l en annan utföringsform av uppfinningen bildas det första isolationsorganet genom täckning av det första kontaktor- ganets 1 ände med ett ablerande material.

Brytaranordningen innefattar en kammare 6 som kommunicerar med ljusbågsområdet genom en passage 7. Väggarna i passagen är gjorda i ett ablerande material. Kammaren 6 definieras av en nominal strömkontakt 8, den andra isolerande kroppen 4.

För att kontrollera den andra isolerande kroppens 4 rörelse in- nefattar brytaranordningen även ett inverkansorgan. l denna utfö- ringsform är inverkansorganet en fjäder 9 anordnad mellan den nominala strömkontakten 8 och den andra isolerande kroppen 4, och är anordnad att inverka på den andra isolerande kroppen 4 för att förflytta den mellan det första och det andra läget beroen- de på trycket i kammaren 6. När trycket i kammaren 6 ökar kom- primeras fjädern och den andra isolerande kroppen flyttas till sitt första läge. När trycket i kammaren 6 minskar flyttar kraften från fjädern 9, som inverkar på den andra isolerande kroppen 4, till- baka kroppen 4 till sitt andra läge. Eftersom den andra isoleran- de kroppen 4 utgör en del av väggen i kammaren 6 kommer vo- lymen i kammaren att variera beroende på den andra isolerande kroppens 4 läge och kommer därmed att bero på trycket i kam- maren 6. Således beror volymen i kammaren 6 på energin i ljus- 10 15 20 25 30 35 519 488 12 bågen och ger upphov till ett anpassat tryck som är speciellt för- delaktigt i mellanspänningstillämpningar när energin i ljusbågen är lägre än den är i högspänningstillämpningar.

Under en brytningsfas flyttas det första kontaktorganet 1 från det stängda läget, visat i fig. 1a, till det öppna läget, visat i fig. 1b och 1c, och en elektrisk ljusbåge kommer att alstras mellan kon- taktorganen. Om strömmen i ljusbågen är högre än ett visst trös- kelvärde kommer strålningen från ljusbågen att vara tillräcklig för att orsaka en uppbyggnad av ett gastryck i kammaren 6 tack vare att strålningen från ljusbågen orsakar ablation av materialet i den andra isolerande kroppen 4. Högtrycksgaserna i kammaren 6 in- verkar på den andra isolationskroppen 4 och rör kroppen 4 till sitt första läge varmed fjädern 9 trycks ihop, vilket visas i fig. 1b. När kroppen 4 förflyttas från sitt första läge ökar volymen för lagring av bildade gaser i kammaren 6.

Vanligtvis är strömmen en växelström och trycket i kammaren 6 byggs upp när strömmen är hög. När strömmen är noll försvinner strålningen från ljusbågen och därmed ablationen och ljusbågs- trycket varvid gasen i kammaren 6 flödar tillbaka in i passagen 7 mot ljusbågen och blåser ut den. När kontaktorganen 1, 2 är i det öppna läget finns det en öppning mellan kontaktorganet 1 och den första isolerande kroppen 3 genom vilken flödet av ablativa gaser leds iväg från ljusbågområdet. Denna teknik för släckning av ljusbågen är känd som "självutblåsning".

När det gäller ljusbågsströmmar under tröskelvärdet kommer strålningen från ljusbågen inte att vara tillräcklig för bildning av en tillräcklig uppbyggnad av gastrycket i kammaren 6 för utblås- ning av ljusbågen. Fjäderorganet 9 är anpassat så att det inte kommer att vara hoptryckt för strömmar under tröskelvärdet och således stannar den andra isolerande kroppen 4 kvar i det andra läget, som visas i fig. 1c. Den första och den andra isolerande kroppen placeras då relativt varandra på så sätt att nämnda slits 5b uppstår mellan dem. Ljusbågen dras därmed genom nämnda 10 15 20 25 30 519 488 13 slits 5b och kyls effektivt och släcks således ut på grund av abla- tion av de isolerande materialen i kropparna 3, 4.

Strålningen från ljusbågen orsakar förångning av de isolerande kropparnas 3, 4 ytor i slitsen och förångningen inverkar kylande på ljusbågen. Därtill orsakar de av ablation bildade gaserna ett gasflöde i slitsen, vilket gasflöde också inverkar kylande på ljus- bågen. Den ljusbågskylande mekanismen när ljusbågen pressas liknar den ljusbågskylande mekanismen vid självutsläckning (gasflödesbildning genom ljusbågsinducerad ablation av isola- tionsmaterial), men ingen gaskammare behövs.

Ljusbågen släcks ut genom utblåsning med ett komprimerat gas- flöde när energin i ljusbågen är tillräcklig för att bilda ett tillräck- ligt gastryck i kammaren 6 och i annat fall utsläcks ljusbågen ge- nom pressning. Följaktligen behöver kammaren 6 och passagen 7 inte vara optimerade för att kunna handskas med så små ljus- bågsströmmar som möjligt, men kan istället fokuseras på att kla- ra av utsläckning av ljusbågar med högre bågströmmar. Press- ningsinrättningen kommer att ta hand om utsläckningen av ljus- bågar vid lägre bågströmmar.

Det är placeringen av de isolerande kropparna relativt varandra som bestämmer om ljusbågen kommer att utsläckas genom ut- blåsning eller pressning. När kropparna är i det första läget rela- tivt varandra, som visas i fig. 1b, släcks ljusbågen ut genom ut- blåsning och när kropparna är i det andra läget relativt varandra, som visas i fig. 1c, släcks ljusbågen ut genom pressning. För- skjutnlngen av kropparna mellan det första och det andra läget genomförs genom ett samarbete mellan trycket i kammaren och kraften från fjädern 9, som inverkar på den andra kroppen 4.

Figurerna 2a-2c visar en andra utföringsform av en brytaranord- ning enligt uppfinningen innefattande kontaktorgan 1, 2, en första isolerande kropp 3, en andra isolerande kropp 10, en kammare 11 och en fjäder 13, alla omgivna av en kåpa 14 och en nominal strömkontakt 8. Kontaktorganen 1, 2 och den första isolerande 10 15 20 25 30 35 519 488 14 kroppen 3 är anordnade på samma sätt som i den första utfö- ringsformen. Den andra isolerande kroppen 10 har i regel formen av en cylindrisk muff med ett inre utrymme, som har en diameter som väsentligen överensstämmer med diametern hos den första isolerande kroppen 3. Den andra isolerande kroppen är i regel anordnad runt och koaxialt med det första kontaktorganet 1. Den andra kroppen 10 är rörlig relativt det andra kontaktorganet 2 mellan ett första och ett andra läge.

När kontaktorganen är i sitt öppna läge och den andra isolerande kroppen 10 är i sitt första läge, som visas i fig. 2b, är den andra isolerande kroppen 10 placerad på ett avstånd från kontaktorga- net 1 och det finns ett stort utrymme 15a runt den första iso- lerande kroppen 3. När kontaktorganen är i sitt öppna läge och den andra isolerande kroppen 10 är i sitt andra läge som visas i fig. 2c, omger den andra isolerande kroppen 10 den första iso- lerande kroppen 3 och utrymmet mellan kropparna 3, 10 är en smal slits 15b. För högströmsljusbågar är utrymmet 15a en del av ljusbågsområdet. För làgströmsljusbågar är slitsen 15b en del av ljusbågsområdet.

Kåpan 14 är gjord i ett ablativt material. Kammaren definieras av kåpan 14, den nominala strömkontakten 8. Kammaren 11 kom- municerar med utrymmet 15a genom en passage 12, i vilket ut- rymme 15a en ljusbåge kommer att finnas under åtskiljandet av kontaktorganen. Volymen i kammaren 11 förblir konstant och oberoende av trycket i kammaren. Passagen 12 definieras av kåpan 14 och en del 16 som innefattar ett ablativt material. Fjä- dern 13 är belägen mellan kåpan 14 och den andra isolerande kroppen 10. Passagen 12 har sin mynning i närheten av den andra isolerande kroppen 10. När trycket i kammaren 11 ökar, ökar även trycket på den andra isolerande kroppen 10 och när kraften på den andra kroppen överskrider fjäderkraften, som ver- kar på motsatt sida av den andra kroppen 10, flyttas den andra kroppen 10 till sitt första läge. När den andra kroppen 10 är i det första läget relativt den första kroppen 3, utsläcks ljusbågen med den självutblåsande tekniken. 10 15 20 25 30 35 519 488 15 Om trycket i kammaren 11 är lågt, är fjädern utdragen och den andra kroppen är flyttad till sitt andra läge, som visas i fig. 2c.

Ljusbågen dras då genom nämnda slits 15b mellan de isolerande kropparna. Åtminstone den ena, men företrädesvis båda av de isolerande kropparna 3, 10 är gjorda av ett ablativt material. När den andra kroppen 10 är i det andra läget relativt den första kroppen 3, kommer ljusbågen att utsläckas genom pressning i nämnda slits på samma sätt som i den första utföringsformen som beskrevs ovan.

En fördel med den andra utföringsformen är att den rörliga andra kroppens 10 massa är liten vilket möjliggör en bättre kontroll av kroppens rörelse. Eftersom den andra isolerande kroppen inte längre utgör en del av kammaren, är förslutningen av upphett- ningsvolymen lätt att utföra. l både den första och den andra utföringsformen av brytaranord- ningen, leds de bildade ablativa gaserna, som använts för ut- blàsning av ljusbågen under självutsläckning, ut genom ett utlopp 17, placerat mellan den första isolerande kroppen 3 och delen 16, och leds sedan genom det rörliga kontaktorganet 1. Gasflö- dets riktning är då huvudsakligen i en av kontaktorganens axiala riktningar. l en tredje utföringsform av uppfinningen, visad i figurerna 3a-3c, är brytaranordningen utrustad med två utlopp 17, 21 för de abla- tiva gaserna under självutblåsningen. Utloppen är anordnade så att gaserna kommer att flöda i båda de axiala riktningarna hos kontaktorganen. Element som har en motsvarighet i den andra utföringsformen, visad i fig. 2a-2c, ges samma referensnummer som de motsvarande elementen i den utföringsformen.

Den tredje utföringsformen av brytaranordningen innefattar kon- taktorgan 1, 2, en första isolerande kropp 3, en andra isolerande kropp 10, en kammare 11 och en fjäder 13, alla anordnade på samma sätt som i den andra utföringsformen och alla omgivna av 10 15 20 25 30 35 519 488 16 en kåpa 20 och den nominala strömkontakten 8. Den andra iso- lerande kroppen 10 flyttas av fjädern 13 i beroende av trycket som genereras av ljusbågen. Fig. 3a visar kontaktorganen 1, 2 i det stängda läget. Fig. 3b visar kontaktorganen 1, 2 i ett öppet läge och de isolerande kropparna i ett första läge relativt var- andra. Det finns en ljusbåge som brinner mellan kontaktorganen och bågen löper in i utrymmet 15a, vilket utgör ljusbågsområdet för högströmsljusbågar. Vid höga strömmar är trycket som gene- reras av ljusbågen högt och den andra isolerande kroppen flyttas från det första läget och ljusbågen kommer att släckas ut genom självutblåsning.

Förutom utloppet 17 placerat mellan den första isolerande krop- pen 3 och delen 16, innefattar anordningen ett utlopp 21 i kåpan 20. Utloppet 21 är anpassat för att släppa ut de ablativa gaserna under utblåsningen av en högströmsljusbåge, det vill säga när de isolerande kropparna 3, 10 är i det första läget. När de isoleran- de kropparna 3, 10 är i det första läget, kommunicerar båda ut- loppen 17, 21 med utrymmet 15a. Utloppen 17, 21 är placerade väsentligen motsatta till varandra i utrymmet 15a och är så an- ordnade att flödet av ablativa gaser från kammaren kommer att vara riktat i båda de axiala riktningarna relativt kontaktorganen 1, 2. Därmed kan de heta gaserna flöda både framåt och bakåt längs med ljusbågen, vilket således ger en mer effektiv kylning och en bättre dielektrisk återhämtning av ljusbågsområdet.

Vid avbrott av låga strömmar är trycket som genereras av ljusbå- gen lågt och de isolerande kropparna 3, 10 är i det andra läget relativt varandra, som visas i fig. 3c. Ljusbågen brinner i slitsen 15b mellan de isolerande kropparna 3, 10. Ljusbågen kyls av den ljusbågsablerade ångan och avbryts när växelströmmen är noll.

Når den andra isolerande kroppen 10 är i det andra läget, block- erar den utloppet 21 och de bildade ablativa gaserna kommer att passera ut genom utloppet 17.

En fjärde utföringsform av brytaranordningen av uppfinningen vi- sas i figurerna 4a-4c. Den innefattar ett första rörligt kontaktor- 10 15 20 25 30 35 ~ t . M , - a 519 488 17 gan 30 och ett andra orörligt kontaktorgan 31. Det första kon- taktorganet 30 är rörligt mellan ett stängt läge i vilket de första kontaktorganen 30, 31 är i elektrisk kontakt med varandra, visa- de i fig. 4a, och ett öppet läge i vilket kontaktorganen 30, 31 är åtskilda från varandra, visade i figurerna 4b och 4c. En elektrisk ljusbåge formas och sträcks ut i ett område mellan kontaktorga- nen under nämnda åtskiljande rörelse.

Brytaranordningen innefattar vidare en första och en andra iso- lerande kropp 32, 33 tillverkade av ett ablativt material och en kammare 34 som kommunicerar med området där ljusbågen kommer att finnas under åtskiljandet av kontaktorganen medelst en passage 35. Kammaren 34 och passagen 35 är anordnade in- uti en kåpa 36, som omger brytaranordningen. Kåpan 36 är före- trädesvis gjord i ett ablativt material och den andra isolerande kroppen 33 utgörs av en del av kåpan 36. Den första isolerande kroppen 32 har en väsentligen cylindrisk form och är anordnad koaxialt med det första kontaktorganet 30. Den första isolerande kroppen 32 är anordnad rörlig och förflyttas företrädesvis syn- kront med det första rörliga kontaktorganet 30. För att åstad- komma den synkrona förflyttningen av det första kontaktorganet 30 och den första kroppen 32, är de anslutna till varandra med ett mekaniskt anslutningsmedel som inte visas i figurerna.

Den andra isolerande kroppen 33 innefattar en urtagning 37 och är anpassad för att mottaga den första isolerande kroppen 32 in- uti den. Under det första kontaktorganets 30 rörelse kommer den första isolerande kroppen 32 att nå ett läge där de isolerande kropparna är placerade relativt varandra så att den andra iso- lerande kroppen 33 omger den första isolerande kroppen 32 och en smal slits 38 formas mellan dem, som visas i fig. 4c.

Den första isolerande kroppen 32 och kontaktorganet 30 är an- ordnade pà ett avstånd från varandra, därmed bildande ett ut- rymrne mellan dem. Under förflyttningen av det första kontaktor- ganet 30 och den första isolerande kroppen 32 kommer utrymmet 10 15 20 25 30 35 519 488 18 att vara placerat, åtminstone för en stund, så att passagen 35 till kammaren 34 har sin mynning i utrymmet. l denna utföringsform är två ljusbågsutsläckande områden 38, 39 anordnade i axial ordningsföljd och används för ijusbågsavbrott sekventiellt i tiden. Det första ljusbågsutsläckande området 39 är beläget i ljusbågsområdet och är i närheten av mynningen till passagen 35. Det andra utsläckande området utgörs av slitsen 38 mellan de isolerande kropparna 32, 33. I det första utsläck- ningsområdet 39 släcks ljusbågen genom att blåsa ut den med en komprimerad gas och i det andra utsläckningsområdet 38 släcks ljusbågen genom att pressa den mellan de två isolerande krop- parna 32, 33. Således innefattar brytaranordningen två separata utsläckningsområden för låga och höga strömmar anslutna i se- rie.

Under en brytningsfas förflyttas det första kontaktorganet konti- nuerligt från det stängda läget till ett slutligt öppet läge och en ljusbåge alstras mellan kontaktorganen 30, 31. Ljusbågen är be- lägen i utrymmet mellan det första kontaktorganet 30 och den första isolerande kroppen 32. Efter åtskiljning av kontaktorganen fungerar brytaranordningen som en konventionell självutblås- ningsanordning, visad i fig. 4b. Strömmen är vanligen en växel- ström. Om toppströmmen är hög förångas det ablativa materialet i kåpan 36 av strålningen från ljusbågen och ett högt gastryck genereras i kammaren 34. När strömmen är noll försvinner ljus- bågsstrålningen och därmed ablationen och ljusbågstrycket och gasen i kammaren 34 kommer att flöda tillbaka i passagen 35 mot ljusbågen och blåsa ut den.

Om toppströmmen är låg är det bildade trycket inte tillräckligt för att utsläcka ljusbågen. Under förflyttningen av det första kontakt- organet 30 når den första isolerande kroppen 32 ett läge, i vilket den är i närheten av den andra isolerande kroppen 33, som visas i fig. 40. l detta läge bildas en slits 38 mellan de isolerande krop- parna och ljusbågen dras genom nämnda slits 38 där den effek- 10 15 20 25 30 35 519 488 19 tivt kyls ned och således släcks ut tack vare ablation av materi- alet i de isolerande kropparna. l en annan utföringsform kan den rörliga isolerande kroppen för- flyttas av trycket i ljusbågsområdet istället för att förflyttas syn- kront med kontaktorganet. Som ett exempel kan den första iso- lerande kroppen vara ansluten till kåpan med en fjäder. Vid bryt- ning av höga strömmar trycks fjädern ihop av det höga trycket från den bildade gasen och den första kroppen hålls i ett självut- blåsande läge. Vid brytning av låga strömmar släpps fjädern ut och den första isolerande kroppen flyttas till ett inpressningsläge relativt den andra isolerande kroppen.

Figurerna 5a och 5b visar en annan utföringsform av uppfinning- en i vilken den första isolerande kroppen 40 är försedd med me- del för förlängning av ljusbågen genom en helisk vindling 42 på kroppens yta. Lågströmsbågen blir ihoprullad i dessa vindlar, så att ljusbågslängden och därmed ljusbågsspånningen ökar. Före- trädesvis minskar vindlingarnas bredd kontinuerligt mot en av den isolerade kroppens 40 ändar, så att ljusbågen släcks ut mer jämnt. Vindlingarnas bredd minskar i en riktning motsatt den iso- lerande kroppens 40 rörelseriktning. I denna utföringsform pres- sas ljusbågen mellan de isolerande kropparna 40, 41 under för- flyttningen av den första isolerande kroppen 40. Ljusbågen pres- sas in i en slits 43 bildad mellan de isolerande kropparna 40,41.

En annan utföringsform av brytaranordningen enligt uppfinningen visas i figurerna 6a-6c. Den innefattar ett första rörligt kontaktor- gan 50 och ett andra orörligt kontaktorgan 51. Brytaranordningen innefattar vidare en första och en andra isolerande kropp 52, 53 gjorda av ett ablativt material och en kammare 54 som kommuni- cerar med ett område, i vilket det kommer att finnas en ljusbåge under separationen av kontaktorganen, medelst två passager 55 och 56. Kammaren 54 är anordnad i en kåpa 57 som omger bry- taranordningen. Kåpan 57 är företrädesvis gjord av ett ablativt material. Den första isolerande kroppen 52 har en väsentligen cylindrisk form och är ansluten till änden av det rörliga kontakt- 10 15 20 25 30 35 519 488 20 organet 50. Den andra isolerande kroppen 53 är väsentligen for- mad som en ihålig cylinder och är anordnad runt det rörliga kon- taktorganet 50 och är anpassad för att mottaga den första iso- lerande kroppen 52 inuti den. Den andra isolerande kroppen 53 är anordnad inuti kåpan så att ett utlopp 58 för komprimerade gaser bildas mellan kåpan 57 och den andra isolerande kroppen 53.

Två ljusbågsutsläckande områden 59, 60 är anordnade i axial ordningsföljd och används för ljusbågsbrytning sekventiellt i ti- den. Det första ljusbågsutsläckande området 60 är beläget i ljus- bågsområdet och i närheten av mynningarna till passagerna 55, 56, vilka är anslutna till kammaren 54. Det andra utsläcknings- området 59 är beläget inuti den andra isolerande kroppen 53. I det första utsläckningsområdet 60 släcks bågen genom att blåsa ut den med en självutblåsningsteknik och i det andra utsläck- ningsområdet 59 släcks bågen genom att pressa in den mellan de två isolerande kropparna 52, 53. Således innefattar brytaran- ordningen två separata utsläckningsomràden för låga och höga strömmar anslutna i serie.

Under en brytarfas förflyttas det första kontaktorganet kontinuer- ligt från det stängda läget till ett slutligt öppet läge och en båge genereras mellan kontaktorganen 50, 51. lnitialt passerar ljusbå- gen endast genom det första utsläckningsområdet 60, som visas i fig. 6b. Om strömmen är hög, förångas de ablativa materialen i kåpan 57 av strålningen från ljusbågen och ett högt tryck bildas i kammaren 54. När strömmen är noll försvinner ljusbågsstrålning- en och därmed ablationen och ljusbågstrycket och gasen i kam- maren 54 kommer att flöda tillbaka mot ljusbågen och blåsa ut den. Således utsläcks ljusbågen när strömmen är hög efter det att det rörliga kontaktorganet 50 har passerat genom den iso- lerande kroppen 53 men innan den har passerat genom det andra utsläckningsområdet 59. Tack vare att den första isolerande kroppen 52 är ansluten till det rörliga kontaktorganet 50 kan ut- släckningsområdenas tvärsnitt kontrolleras godtyckligt, således undviks problem med för stora tvärsnitt hos munstycken. É \ _ , _ , . , t . I 519 488; 21 Om toppströmmen är làg är det bildade trycket inte tillräckligt för att släcka ljusbågen. Under förflyttningen av kontaktorganet 50 når den första isolerande kroppen 52 ett läge i vilket det är i när- heten av den andra isolerande kroppen 53, som visas i fig. 6c. I detta läge bildas en slits mellan de isolerande kropparna i ut- släckningszonen 59 och ljusbågen dras genom nämnda slits där den effektivt kyls ned och således släcks ut tack vare ablation av de isolerande materialen i kropparna.

Claims (31)

10 15 20 25 30 35 , . . . . fl 519 488 22 PATENTKRAV

1. Ett förfarande för brytning av ström i mellan- eller högspän- ningstillämpningar med en brytare innefattande ett par kontaktor- gan (1, 2, 30, 31) varmed åtminstone det ena av kontaktorganen förflyttas från ett stängt läge, i vilket kontaktorganen är i elektrisk kontakt med varandra, till ett öppet läge i vilket de är åtskilda från varandra, varmed en elektrisk ljusbåge alstras mellan nämn- da kontaktorgan under nämnda åtskiljande förflyttning, varmed - för höga strömmar, ljusbågen släcks genom riktning av en komprimerad gas mot ljusbàgen, vilken komprimerade gas bildas genom användning av energin i ljusbàgen, och - för låga strömmar, ljusbågen släcks genom pressning av ljusbågen i ett område mellan en första och en andra isolerande kropp (3, 4, 10, 32, 33, 40, 41).

2. Ett förfarande enligt kravet 1, varmed, under nämnda press- ning, en gas bildas i nämnda område genom ljusbågsinducerad ablation av åtminstone en av de isolerande kropparna.

3. Ett förfarande enligt kravet 1 eller 2, varmed utsläckningen av ljusbågen vid höga strömmar åstadkommes när de isolerande kropparna (3, 4, 10, 32, 33,40, 41) är placerade i ett första läge relativt varandra och utsläckningen av bågen vid låga strömmar åstadkommes när de isolerande kropparna är placerade i ett andra läge relativt varandra och en förskjutning av de isolerande kropparna mellan det första och det andra läget åstadkommes genom förflyttning av åtminstone den ena av de isolerande krop- parna.

4. Ett förfarande enligt kravet 3, varmed den komprimerade ga- sen genereras i en kammare (6, 11, 34) och nämnda förflyttning är beroende på tryckförändringar i kammaren.

5. Ett förfarande enligt kravet 3 eller 4, varmed förskjutning av de isolerande kropparna mellan det första och det andra läget är 10 15 20 25 30 35 ç. .t- 519 488 23 beroende på tryckförändringar i området där det kommer att fin- nas en ljusbåge under åtskiljandet av kontaktorganen.

6. Ett förfarande enligt något av kraven 1-5, varmed en av de isolerande kropparna (33, 41) förflyttas synkront med ett av kon- taktorganen.

7. Ett förfarande enligt något av kraven 1-6, varmed bågen pressas l en slits (5, 15b, 38, 43) bildad mellan de isolerande kropparna (3,4, 10, 32, 33, 40,41).

8. En brytaranordning för brytning av ström i mellan- eller hög- spänningstillämpningar, innefattande två kontaktorgan (1, 2, 30, 31) varvid åtminstone ett av kontaktorganen är rörligt från ett stängt läge, i vilket kontaktorganen är i elektrisk kontakt med var- andra, till ett öppet läge i vilket de är åtskilda från varandra, var- med en elektrisk ljusbåge alstras mellan nämnda kontaktorgan under nämnda åtskiljande förflyttning, och ett första medel för utsläckning av ljusbågen vid höga strömmar innefattande en kammare (6, 11, 34) och anordnad för bildning av ett gastryck l kammaren genom användning av energin i ljusbågen och för ut- slåckning av ljusbågen genom riktning av ett flöde av nämnda gas mot ljusbågen, kännetecknad av att anordningen vidare in- nefattar ett andra medel för utsläckning av ljusbågen vid låga strömmar, innefattande en första och en andra isolerande kropp (3, 4, 10, 32, 33, 40, 41) anpassade att pressa ljusbågen i ett område mellan dem, därmed utsläckande ljusbågen.

9. En brytaranordning enligt kravet 8, kännetecknad av att den innefattar medel för förskjutning (9, 13) mellan det första och det andra medlet för utsläckning av ljusbågen beroende på om strömmen som skall utsläckas är hög eller låg.

10. En brytaranordning enligt kravet 8 eller 9, kännetecknad av att åtminstone en av den första och den andra isolerande krop- parna i nämnda pressningsområde (5b, 15b, 38, 43) uppvisar en 5 10 15 20 25 30 35 519 4st;- 24 yta benägen till ablation när den utsatts för strålning från ljusbå- gen.

11. En brytaranordning enligt något av kraven 8-10, känneteck- nad av att åtminstone en av de isolerande kropparna (4, 10, 33, 41) är anordnad rörlig relativt den andra isolerande kroppen, varmed högströmsljusbågar utsläcks när de isolerande kropparna är i ett första läge relativt varandra och lågströmsljusbågar ut- släcks när de isolerande kropparna är i ett andra läge relativt varandra.

12. En brytaranordning enligt kravet 11, kännetecknad av att den isolerande kroppen (4, 10, 33, 41) är anordnad rörlig i en riktning väsentligen parallell med rörelseriktningen hos det rörliga kon- taktorganet (1, 30).

13. En brytaranordning enligt kravet 9 och 11 eller 9 och 12, kännetecknad av att nämnda förskjutningsmedel (9, 13) är an- passat för att flytta de isolerande kropparna mellan det första och det andra läget och nämnda förflyttning utför nämnda förskjutning mellan det första och det andra medlet för utsläckning av ljusbå- gen.

14. En brytaranordning enligt något av kraven 11-13, känneteck- nad av att en slits (5b, 15b, 38, 43) bildas i nämnda andra läge mellan de isolerande kropparna (3, 4, 10, 32, 33, 40, 41) och ljusbågen pressas i nämnda slits.

15. En brytaranordning enligt något av kraven 8-14, känneteck- nad av att en av de isolerande kropparna (32, 40) är anordnad för att förflyttas synkront med det rörliga kontaktorganet.

16. En brytaranordning enligt något av kraven 8-15, känneteck- nad av att en av de isolerande kropparna (3) är ansluten till ett av kontaktorganen. 10 15 20 25 30 35 » . . . - » 519 488' 25

17. En brytaranordning enligt något av kraven 8-16, känneteck- nad av att en av de isolerande kropparna bildas genom att ett av kontaktorganens ena ände täcks med ett ablativt material.

18. En brytaranordning enligt kravet 11, kännetecknad av att den innefattar ett inverkansorgan (9) anpassat för att förflytta den andra isolerande kroppen mellan nämnda första och andra läge i beroende av trycket i nämnda kammare (6).

19. En brytaranordning enligt kravet 11 eller 18, kännetecknad g att den innefattar ett inverkansorgan (9, 13) anpassat för att förflytta den andra isolerande kroppen mellan nämnda första och andra läge i beroende av trycket i det område, i vilket en ljusbå- ge kommer att finnas under åtskiljandet av kontaktorganen.

20. En brytaranordning enligt kravet 18 eller 19, kännetecknad a_v att nämnda inverkansorgan innefattar ett fjäderorgan (9, 13) anpassat att generera en fjäderkraft som inverkar på en av de isolerande kropparna (4, 10) i beroende av nämnda tryck.

21. En brytaranordning enligt något av kraven 8-20, känneteck- nad av att nämnda kammare (6) är så anordnad att dess volym ökar när trycket i kammaren ökar och dess volym minskar när trycket minskar.

22. En brytaranordning enligt något av kraven 8-21, känneteck- nad av att åtminstone en av väggarna i kammaren (6) innefattar åtminstone ett avsnitt av en av de isolerande kropparna (4) och kammaren är så anordnad att den ändrar sin volym när den iso- lerande kroppen (4) flyttas.

23. En brytaranordning enligt kravet 13, kännetecknad av att de isolerande kropparna (3, 4, 10, 32, 33, 40, 41) är anordnade så att en av kropparna (4, 10, 33, 41) omger den andra kroppen (3, 32, 40) när de är i det andra läget, därmed bildande nämnda slits (5b, 15b, 38, 43) mellan kropparna. 10 15 20 25 30 35 519 488 26

24. En brytaranordning enligt något av kraven 8-23, känneteck- nad av att en av de isolerande kropparna innefattar en ihålig cy- lindrisk kropp (44, 10, 33, 41) anordnad koaxialt med långdaxeln hos kontaktorganen (1,2, 30, 31).

25. En brytaranordning enligt något av kraven 8-24, känneteck- n_a_d_a_v att åtminstone en av de isolerande kropparna innefattar medel (42) för förlängning av ljusbågen.

26. En brytaranordning enligt kravet 25, kännetecknad av att nämnda medel (42) för förlängning av ljusbågen innefattar en he- lisk vindling på ytan av den isolerande kroppen.

27. En brytaranordning enligt kravet 26, kännetecknad av att vindlingarnas bredd i nämnda heliska vindling (42) minskar mot en av dess ändar.

28. En brytaranordning enligt något av kraven 8-27, känneteck- nad av att anordningen innefattar åtminstone två utlopp (17, 21) för flödet av komprimerad gas.

29. En brytaranordning enligt kravet 28, kännetecknad av att ut- loppen (17, 21) är anordnade väsentligen motsatt varandra och så placerade att gasflödet kommer att riktas i båda de axiala riktningarna av kontaktorganen (1, 2, 30, 31).

30. En brytaranordning enligt kravet 28 eller 29, kännetecknad a_v att den är så anordnad att när de isolerande kropparna (3, 10) är i det andra läget, är ett av nämnda utlopp (21) blockerat av en av de isolerande kropparna (10).

31. En brytaranordning enligt något av kraven 8 eller 30, kä_n_- netecknad av att den innefattar ett första och ett andra ljusbågs- utsläckande område (38, 39, 43, 59, 60) åtskilda från varandra och placerade i axial efterföljd, varmed ljusbågen utsläcks av nämnda första medel i det första ljusbågsutsläckningsområdet 519 488 27 (39, 59) och ljusbågen utsläcks av nämnda andra medel i det andra ljusbågsutsläckningsområdet (38, 43, 60).