SE518492C2 - System och förfarande för överföring av lokalt lagrad information i ett datorkomplex - Google Patents

Description

25 30 . - « | u: 51 få 4 92 ä? ~ .12 - Iïfi information som lagrats i det minne som är associerat med de andra processorema genom att begära informationen från den speciella processom ifråga.

Ett exempel på ett dylikt löst kopplat system är till exempel känt genom US-A- 5 390 316 vilket handlar om driften och konfigurationen hos datasystemkonsoler vid multidatorkomplex. Ett huvudproblem som avhandlas i detta dokument utgör den samtidiga accessen av och delningen av data bland ett flertal användare i ett dator- systemkomplex. Systemet enligt ovanstående dokument är försett med en mekanism för meddelandeleverans och återleverans på ett styrt sätt genom användning av distiibuerat delat minne.

Kopplingssystem för telekommunikationsnätverk utgör ett annat exempel på system, vilka involverar styrning av ett mycket stort antal operationer simultant.

Ericsson” digitala växel AXE IOTM är ett exempel på ett komplett nätverkssystem, vilket tjänar att sarnrnanknyta nätverk såsom ISDN (Integrated Services Digital Net- work), PSTN (Public Switched Telephone Network), PLMN (Public Land Mobile Network) och ett affárskommunikationsnätverk.

Hårdvamschemat i AXE 10 har skissats i fig. 1 och omfattar följande element: En omkopplande hårdvarusektion, APT, ett antal regionala processorer, RP, anslutna till den kopplande hårdvaran APT, ett administrativt processorkomplex, en uppsätt- ning supportprocessorer, SP, varvid dessa kopplas med hjälp av en regional buss, RPB. Varje processor är associerad med lokalt delat minne, vilket kan adresseras av andra processorer.

De regionala processorema, RP, styr omkopplingshårdvaran APT och hanterar rutinuppgifter i nätverket, såsom att utföra de individuella kanalkopplingarna i nät- verket och såsom att utföra digitallanalog-signalomvandling. Det administrativa processorkomplexet, CP, å andra sidan, styr den totala funktionen i den digitala 10 15 20 25 30 S18, 492 .æ-:Lšf växeln och hanterar komplexa beslutsåtgärder, vilka kan kännetecknas som varande av väsentligen analytisk eller administrativ natur.

Supportprocessorerna, SP, hanterar människa/maskingränssnitt, filhantering och datakommunikationsuppgifter. Av detta skäl är supportprocessorema kopplade via ett LAN (Local Area Network) till ett människa-maskin-kommunikationsdelsystem innefattande utrustning såsom PC, skrivare, hårddisk och datalänk.

Med hjälp av ett drifts- och hanteringsdelsystem, OMS (intet visat), implementerat i central och regional mjukvara, kan driftsparametrar, såsom data avseende ny abon- nent, telefonväxeldata etc. i systemet uppdateras. Detta system innefattar bland andra saker ett näthanteringssystem, NMS, vilket är implementerat på supportpro- cessorer, SP, och vilket hanterar statistiska och driftsdata avseende det totala syste- mets prestanda. Därutöver är ett filhanteringssystem, FMS, baserat på ett mängd- lagringssystem såsom en hårddisk kopplad till LAN.

Under drifts- och hanteringssystemet, OMS, finns ett statistik- och trafikmätnings- delsystem, STS (inte visat), som samlar, lagrar, bearbetar och presenterar mätdata, såsom trafikflöde och nätverksprestanda. Därutöver finns ett debiteiingsdelsystem, CHS (inte visat), ansvarigt för debitering av abonnentsamtal, anordnat under OMS.

Under drift avläses lokalt anordnade räknare avseende trafiken vid specifika tid- punkter och lagras i en mätdatabas, så att trafikflödet kan övervakas och så att detaljerad information om varje debiterat samtal kan etableras. Denna information nedladdas i filhanteringssystemet, FMS, för senare överförande till externa fakture- ringscentra.

Som nämnts ovan, är en del av de samlade data vanligen av typisk natur och är base- rade på summering av samlade värden (kumulerade värden). 10 15 20 25 30 51 8 4 92 3:13 - ._;;-j',§i 4 . .. .

Med hänsyn till publika landbaserade mobila nätverk, PLMN, vilken den ovan nämnda växeln är anpassad att fungera i samverkan med, överförs data i många fall mellan och lagras i många lokala databasstationsprocessorer, vilka är associerade med de regionala processorema.

Uppgiften att samla dessa data blir komplex, när mobila ändstationer, MES, reser genom flera celler, eftersom data måste transporteras från basstationen som tillhör cellema till exempel till ñlhanteringssystemet, FMS. Denna aktivitet involverar ett flertal administrativa meddelanden som överförs i nätverket och denna aktivitet tar upp kapacitet.

Följaktligen reduceras kapaciteten som skall användas för att överföra meddelanden mellan ändterminaler, såsom telefonsamtal som överförs på nätverket mellan regio- Dala PIOCGSSOICI.

Sammanfattning av uppfinningen Som närrmts ovan tillhör föreliggande uppfinning klassen löst kopplade system och är speciellt inriktad på ett multiprocessorsystem i vilket data kan överföras mellan en administrativ processor och ett flertal arbetsprocessorer.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett multiprocessor- system och en metod för detta att samla räknarvärden, vilka lagrats i respektive lokala arbetsprocessorer och vilka uppdateras eller ökas lokalt under styrning av den lokala arbetsprocessom och för därpå följande utförande av en central uppdatering eller ackumulering av de samlade räknarvärdena i en administrativ processor. Detta ändamål bör genomföras med hänsyn till att väsentligen begränsa eller förebygga redundanta meddelanden på nätverket. Ändamålet har åstadkommits genom det som beskrivs i kraven 1 och 7. 10 15 20 25 30 | u ~ Q v: . n 5185 492 Ett ytterligare ändamål är att säkerställa redundans av data och möjliggöra återstäl- lande av data till lokala arbetsprocessorer för den händelse att någon av dessa skulle uppvisa någon funktionsstöming.

Detta ändamål har åstadkommits genom vad som anges i kraven 2 och 8.

Det är ännu ett ändamål att undvika överförandet av lokalt hållna räknarvärden vilka inte längre ändras.

Detta ändamål har åstadkommits genom vad som definierats i krav 4 och 9.

Ytterligare fördelar kommer att framgå ur de återstående kraven och beskrivningen.

Det skall förstås att data som finns i arbetsprocessorerna inte enbart avser räknare vilka skall ökas men kan avse andra typer av data såsom loggñler eller andra data vilka ackumuleras över tiden.

Det skall också noteras att många typer av dataräknare kan vara involverade och att specifika typer av räknare eller data kan tilldelas eller skapas på speciella processo- rer eller raderas.

Speciellt kan uppfinningen appliceras inom mobiltelefonsystem även om förelig- gande uppfinning inte på något sätt är begränsad till ett dylikt system.

Föreliggande uppfinning definierar ett multiprocessorsystem, vilket gör det möjligt att överföra sådan information som hålls lokalt på arbetsprocessorer till en adini- nistrativ processor och att samtidigt väsentligen reducera eller helt undvika över- förande av redundanta meddelanden på nätverket, och därigenom tillhandahålla mera kapacitet för andra ändamål. 10 l5 20 25 51 8 46 92 ;::= - =;_'_:I'_';â-j§§ï Ritningar Fig. 1 visar en s.k. digital växel, vilken bland annat kan användas i samband med landbaserade mobila telefonnätverk.

Fig. 2 visar en schematisk illustration av datastrukturema som är involverade i en föredragen första utföringsfonn och en andra utföringsforrn enligt föreliggande uppfinning.

Fig.3 visar en flödesschema över en första rutin enligt den första föredragna utfö- ringsforrnen som implementeras i arbetsprocessorn.

Fig. 4 visar ett flödesschema av en andra rutin enligt den första föredragna utfö- ringsforrnen implementerad på den administrativa processorn.

Fig. 5 visar ett handskakningsdiagram avseende den första och andra rutinen som visas i ñg. 3 och 4.

Fig. 6 visar ett flödesschema över en tredje rutin enligt en andra föredragen utfö- ringsforrn som implementeras på arbetsprocessom.

Fig. 7 visar ett flödesschema över en fjärde rutin enligt en andra föredragen utföringsfonn implementerad på den administrativa processorn.

Fig. 8 visar ett handskakningsdiagram avseende den tredje och fjärde rutinen som visas i fig. 6 och 7. 10 15 20 25 30 51% 492 Beskrivning av en föredragen första utföringsform av uppfinningen Föreliggande uppfinning är anpassad för implementering på ett processorkomplex vars fysiska utformning liknar den digitala växel som visas i fig. 1, d.v.s., ett pro- cessorkomplex innefattande en administrativ processor, AP, och ett antal arbetande processorer, WP1, WP2, WPn, vilka är sinsemellan hopkopplade med hjälp av ett nätverk. I nedanstående beskrivning motsvarar orden administrativ processor tennen supportprocessor och termen arbetsprocessor motsvarar termen regional processor som diskuteras i samband med den digitala växeln som visas i fig. 1.

Det skall också förstås att termen administrativ processor även täcker ett processor- komplex, såsom en uppsättning processorer vilka arbetar parallellt. Det skall vidare förstås att lokal minnesresurs, såsom ett random access memory, RAM, är associe- rad med den administrativa processorn och de respektive arbetande processorema.

I fig. 2 visas en schematisk illustration av informationsflödet och datastrukturema involverade. Dessa datastrukturer skall nu ytterligare beskrivas med hänsyn till den föredragna första utföringsformen av uppfinningen.

I minnet associerat med varje arbetsprocessor WPl och WP2 är ett antal värden lag- rade, vilka kan kontinuerligt uppdateras eller ökas enligt vissa program som körs på respektive arbetsprocessor.

Värdena är anordnade i s.k. prober. En prob är en datastruktur, som används i arbetsprocessorema och i den administrativa processom. Probdatastrukturen kan anordnas så att den innefattar följande storheter: prob-id; probvärde (I) Prob-id identifierar typen av prob. 10 15 20 25 30 518 8492 g::= Probvärdet som är associerat med prob-id:n kan utgöras av ett heltalsvärde för an- vändning som en räknare, vilken t.ex. är anpassad att öka, eller det kan vara vilket som helst värde som skall förändras över tiden. Det kan också vara en fil, såsom en loggfil, som refererar till en kumulativ list av händelser.

På varje arbetsprocessor kan ett flertal typer av prober eller prob-idzn vara tilldelade.

Under tidens lopp kan nya prober tilldelas och andra prober kan raderas, d.v.s. upp- höra att existera.

Pâ den administrativa processom dupliceras de värden som motsvarar de respektive probema på arbetsprocessom som etableras under regelbundna uppdateringsrutiner.

Ett mätningstillfálle är en datastrukttir, vilken används i den administrativa proces- sorn, AP. Mättillfällesdatastrukturen kan innefatta följande enheter: prob-id; mätvärde; arbetsregistrering; prob-länkar (II) Prob-id identifierar mätögonblicket och motsvarar en speciell typ av prob-id.

Mätvärdet skulle t.ex. kunna relatera till probens kumulativa värde, värden som avser en given typ av prob, d.v.s. prob-id.

Arbetsregistreringen är en lista av arbetsprocessorer, på vilken en given typ av prob för tillfället existerar.

Problänken, som motsvarar en given typ av prob, innefattar en länk till alla de prober vilka för tillfället existerar, varvid varje individuell problänk skulle kunna innefatta följande enheter: 10 15 20 25 30 5189 492 i; processor-id och probvärde (III) I de ovan angivna storheterna identifierar processor-idzn de respektive arbetspro- cessorema och probvärdet motsvarar en kopia av motsvarande probvärde på den respektive arbetsprocessom.

I fig. 2 har respektive prober, I, som existerar på respektive arbetsprocessorer, WP1 och WP2, visats som exempel. På WP1 existerar probtyper a-c; e, medan probtyper a; d-f existerar på WP2. Prober, I, till vilka inget värde har tilldelats, har visats medelst streckade linjer.

Därutöver har mättillfällen, II, indikerats på den administrativa processorn, AP, innefattande länkar, III, tillhörande prober, I, och det har indikerats medelst exempel att ett mättillfälle, II, innefattar problänkar vars individuella probvärden motsvarar probvärden på de respektive registrerade arbetsprocessorerna, WP1 och WP2. På den administrativa processorn existerar alla probtyper.

För illustrerande ändamål har endast probtyper d-i visats på den administrativa pro- cessorn AP, men det skall förstås att listan också skulle kunna inkludera åtminstone probtyper a-c och att listan skulle kunna vara mycket längre.

Funktion hos den första föredragna utföringsforrnen Metodens funktionen för överförande av värden mellan de respektive arbetsproces- sorerna och den administrativa processorn skall nu förklaras med hänvisning till de rutiner som visas i fig. 3 och 4 och handskakningsdiagrammet som visas i fig. 5.

I denna utföringsform förutsätts att den administrativa processom är kopplad till en yttre processor som förklarats ovan, men det skall förstås att kontrolluppgiftema hos den extema processorn kan implementeras på den administrativa processom i stället. 10 15 20 25 30 518 492 -.:2-f,;í 10 ' Enligt lokala rutiner implementerade på respektive arbetsprocessor som nämnts ovan, utför varje respektive arbetsprocessor beräkningar och registrerar händelser vilka orsakar de olika individuella probvärdena att lagras i det lokala minnet som är associerat med den arbetsprocessor som skall uppdateras.

Denna lokalt exekverade rutin, även betecknad som den första meddelanderutinen, som genomlöps på respektive arbetsprocessorer har visats i fig. 3.

När en händelse triggar att ett nytt probvärde skapas eller tilldelas lokalt, steg 1, säkerställer en första rutin i arbetsprocessom att den administrativa processom med- delas att en prob skapas på respektive arbetsprocessor, steg 2. Den administrativa processorn registrerar den givna typen av prob som existerar på arbetsprocessom och efterfrågar det nuvarande probvärdet från arbetsprocessom.

Därefter utför arbetsprocessom kontinuerligt eventuella förändringar av probvärden, steg 3.

När en händelse inträffar i de lokala arbetsprocessorerna vilken påverkar proben ifråga så att den raderas, steg 4, fortsätter arbetsprocessom till steg 5, i vilken arbetsprocessom begär att den administrativa processorn avregistrerar proben ifråga.

Den administrativa processom å andra sidan, håller kontinuerligt ett register över vilka probtyper som för tillfället existerar på de olika arbetsprocessorema i arbets- registret som nämnts ovan.

Parallellt med ovanstående rutin eller rutiner - om alla arbetsprocessorer tas med i beräkningen - utförs en första uppdateringsrutin på den administrativa processorn.

Denna första uppdateringsrutin har visats i fig. 4. 10 15 20 25 30 518 492 šII=šIIfš šz"z:"'=.="="ï* '"= 'i r i z '..'*..* *..:'..:°.:I. å. ll ' N är behov finns av en uppdatering eller att övervaka en speciell typ av probvärden, steg 1, görs en begäran om en mätning, steg 2. Det vill säga probvärdena motsva- rande en speciell typ begärs från de arbetsprocessorer, vilka har registrerats enligt den första rutinen som nämnts ovan, steg 3 och 4. Därefter levereras de ifrågavaran- de probvärdena, steg 5.

Följaktligen, när styrsystemet, såsom ett näthanteringssystem, ger ut ett kommando avseende en uppdatering av mätvärdena som lagras på den administrativa proces- sorn, accessar den administrativa processorn enbart de processorer på vilka proben ifråga existerar och efterfrågar endast dessa probvärden. Denna situation har visats i den övre delen av ñg. 5, jämför punkt 1) - 4).

Därefter sparas de nuvarande ackumulativa probvärdena på den administrativa pro- cessorn och motsvarande mätvärden beräknas och lagras i mätögonblicket (II) på den administrativa processorn, jämför punkt 5).

Därefter ges en reaktion från den administrativa processorn till nätverkshanterings- systemet, 6).

Denna mekanism har den effekten att väsentliga förbättringar med avseende på att undvika att kommunicera redundanta meddelanden på nätverket uppnås.

I fig. 5 visas det att prober kan begäras avregistrerade på den administrativa proces- som, 7), och därefter registreras, 8).

Ovanstående implementering åstadkommer också att probvärden kan skrivas till- baka till arbetsprocessom i händelse av att en eller flera arbetsprocessorer skulle för- lora innehållet i det lokala minnet. Detta har visats i den nedre delen av fig. 5, där en återstart, jämför punkt 9), har utförts på arbetsprocessom, orsakande att alla prob- värden och registreringar raderats. 10 15 20 25 518 3292 Under denna återskrivningsprocedur återförs alla probvärden eller återskrivs dessa till arbetsprocessom. Följaktligen kommer endast nyligen uppdaterade värden att gå förlorade.

Andra utföringsfonnen Vissa typer av applikationer kan ha en "skurliknande" karaktär av förändrade prob- värden avbrutna av långa perioder av inaktivitet.

Den andra utföringsfonnen enligt föreliggande uppfinning är en ytterligare utveck- ling av den första utföringsfonnen och försöker optimera uppträdandet med avseen- de på ovanstående mönster av skurliknande förändrade värden.

Datastrukturerna som används i denna implementation liknar ovanstående, förutom att datastrukturema avser problänkar lagrade i minnet som är associerat med den administrativa processorn och datastmkturer på arbetsprocessom modifieras.

Referens görs till ñg. 2.

Datastrukturen på arbetsprocessom har följande konfiguration: prob-id; probvärde; och timervärde (IV) Timervärdet är helt enkelt en räknare som ökas stegvis enligt tiden och vilken är anpassad att jämföras med ett förutbestämt pausvärde (time-out value).

Det skall noteras att probstrukturen IV ovan motsvarar prob I som definieras enligt den första utföringsfonnen av uppfinningen. 10 15 20 25 518 492 'Iï= 13 _, Datastrukturen på den administrativa processom, problänken, uppvisar följande konfiguration enligt den andra utföringsformen: processor-id; probstatus; och probvärde (V) Probstatus kan visa på antingen ett aktivt eller inaktivt status och tjänar som indika- tion på huruvida timervärdet har överskridit time-out-värdet utan att probvärdet har förändrats. Detta villkor tjänar till att indikera huruvida det är osannolikt att prob- värdet ifråga på en speciell arbetsprocessor kommer att förändras igen.

Det bör noteras att probdatastrukturen V ovan motsvarar prob III som den definieras enligt den första utföringsforrnen av uppfinningen.

Mätögonblicket enligt den andra utföringsforrnen av uppfinningen är identisk med mätögonblicket II som definieras enligt den första utföringsforrnen.

Funktion hos den andra utföringsforrnen En andra meddelanderutin som exekveras på den lokala arbetsprocessom har visats i fig. 6. Denna rutin motsvarar väsentligen den första meddelanderutinen som visas i fig. 3 med undantaget att time-out-särdraget har införts i steg 3.

I steg 3 etableras huruvida tiden sedan den sista förändringen i probvärdet överskri- der ett speciellt förbestämt intervall. Om detta är fallet, markeras probens status som inaktiv och det närvarande probvärdet överförs till den administrativa processorn.

Ovanstående överföring kan innebära att den administrativa processorn läser det nuvarande värdet, när den administrativa processom mottager information att proben ifråga har markerats som inaktiv. 10 15 20 25 30 518 492 -iïï=§ïI;i. .š 14 . .. _. .. .. s n ~ o Q n» Skulle förändringar ske igen inom det förbestämda intervallet kommer tillståndet hos proben att markeras som aktivt.

I linje med den första meddelanderutinen undersöks huruvida proben skall raderas och om så utges en begäran om avregistrering av motsvarande prob på den speciella arbetsprocessom av den administrativa processom. Dessa steg utförs i steg 4 och 5.

Parallellt med den andra meddelanderutinen exekverad på respektive arbetsproces- sorer exekveras en andra uppdateringsrutin som visas i ñg. 7 på den administrativa processorn.

I den andra uppdateringsrutinen, som annars motsvarar väsentligen den första upp- dateringsrutinen, överförs probvärden endast från de prober vilka både är registre- rade och aktiva. Detta sker i steg 3.

Följaktligen kommer probvärden som inte har förändrats inom det förutbestämda intervallet att överföras till den administrativa processorn.

För prober, vilka förändras på ett "skurliknande" sätt har det andra meddelandet och uppdateringsrutinen den effekten att trafik som relaterar till överförande av probvär- den, vilka inte har förändrats under en förutbestämd tidsperiod - och vilka därför inte bedöms vara sannolikt att de förändras i en nära framtid -inte krävs. Denna mekanism åstadkommer besparingar med avseende på utgivandet av administrativa meddelanden på nätverket.

I fig. 8 visas ett handskakningsdiagram avseende den andra meddelande- och upp- dateringsrutinen som visas.

Denna figur exempliflerar kommunikationen mellan två arbetsprocessom, WP1 och WP2, och en administrativ processor, AP, och ett nätverkshanteringssystem, NMS. 10 15 20 25 i- .a -. .v-. I . . nun.. .. ., x., , , l ;I.- o.. u .~.

. . .. .- : Q ø ø . :v 518 492 15 I detta exempel får en händelse, jämför steg 1), att prober motsvarande en speciell probtyp skapas och värden lagras vid de två arbetsprocessorerna. Påföljande begäran utfärdas av den administrativa processorn för att registrera probema, 2). Bägge probema är aktiva eftersom ändringar har utförts inom det förbestämda intervallet för att göra dessa aktiva.

Vid en senare tidpunkt triggar en händelse, 3), i näthanteringssystemet, NMS, den administrativa processom AP att begära de respektive aktiva probvärdena från de första och andra arbetsprocessorerna och därefter lagra dessa värden på den admi- nistrativa processom, 4) - 9).

Ett mätvärde beräknas därefter, 10), på basis av dessa probvärden och överförs till näthanteringssystemet.

Vid en senare tidpunkt genomgår probvärdet på den första arbetsprocessom WP1 en time-out; d.v.s. probvärdet har inte uppdaterats inom det förbestämda intervallet.

Följaktligen avger den första arbetsprocessom WP1 en begäran till den administra- tiva processorn för att markera proben inaktiv, 11), och det nuvarande probvärdet överförs till den administrativa processom, i vilket det lagras, 12).

För belysande ändamål visas hur den första arbetsprocessom vid en senare tidpunkt drabbas av ett sammanbrott, vilket orsakar probvärden att gå förlorade på arbetspro- cessom, 13)- 15).

Ett återskrivningsförfarande genomförs motsvarande återskrivningsförfarandet som beskrivs i samband med fig. 5. Detta innefattar att det lagrade probvärdet överförs till arbetsprocessom WP1 och proben markeras som aktiv, 15) - 16). 16 z : z Arbetsprocessom är återigen redo att utföra förändringar i värden, vilka t.ex. skulle kunna ökas. Dylika probvärden skulle kunna genomföras omedelbart och därefter ökas med probvärdet som erhålls från den administrativa processom, AP.

Claims (9)

10 15 20 25 30 51817492 - n 1 n - u. Patentkrav

1. Multi-precessorsystem innefattande en administrativ processor och ett flertal arbetsprecesserer innefattande CPU och minne, varvid processorena är sinsemellan förbundna medelst ett nätverk, varvid den administrativa processorn och arbetspro- cessem är anpassade för lagring av värden i datastrukturer kallade prober varvid den administrativa processorn är anordnad att hålla ett register över om en viss typ av prob existerar på en speciell arbetsprocesser och varvid varje arbetsprocesser är an- passad för att skapa och radera probtyper och förändra och öka motsvarande preb- värden existerande på den speciella arbetsprecessem, och om en probtyp skapas eller raderas på en arbetsprocesser, arbetsprecessem är anpassad för initiering av en meddelanderutin i vilken den administrativa processorn underrättas om det motsva- rande skapandet eller raderandet av probtypen på den speciella arbetsprecessem; varvid den administrativa processorn är anpassad för att initiera en uppdaterings- rutin, vid vilken den administrativa precessem hämtar en speciell typ av prebvärden enbart från de speciella arbetsprocessorerna, för vilka den specifika probtypen existerar, och varvid den administrativa processom lagrar de hämtade prebvärdena i en datastruktur på den administrativa processom.

2. Multiprocessorsystem enligt krav 1, kännetecknat av att den administrativa processom är anpassad att genemlöpa en återinskrivningsprocedur till en speciell arbetsprocesser, i vilken process prebvärden återinskrives i den speciella arbetspro- CCSSOIII.

3. Multiprocessorsystem enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att den adrni- nistrativa precessem är kopplad till en extem processer via ett andra nätverk, varvid den extema processom kan trigga den administrativa precessems uppdateringsrutin.

4. Multiprocessorsystem enligt något av föregående krav, kännetecknat av att den administrativa precessern upptecknar prebens tillstånd som aktivt eller inaktivt 10 15 20 25 30 « . . ø . .o 518 492 18 varvid det aktiva tillståndet indikerar att probens värde har förändrats inom den förbestämda tidsperioden sedan den föregående förändringen och att det inaktiva tillståndet indikerar att probens värde har varit oförändrat inom den förbestämda perioden och varvid den administrativa processom är anpassad att utföra en uppdateringsrutin i vilken den administrativa processom får en speciell typ av probvärden enbart från de arbetsprocessorer på vilken den speciella probtypen existerar i händelse av att respektive prob antagit ett aktivt tillstånd.

5. Multiprocessorsystem enligt krav 4, kännetecknat av att arbetsprocessom är anpassad att utföra en meddelanderutin i vilken den administrativa processom med- delas probens tillstånd och probvärdet, då proben antar ett inaktivt tillstånd.

6. Multiprocessorsystem enligt något av föregående krav kännetecknat av att den administrativa processom och respektive arbetsprocessor utgör en del av ett nät- verkskopplat system.

7. Metod för överförande av lokalt lagrade värden i ett processorkomplex inne- fattande arbetsprocessorer och en administrativ processor, varvid processorema är sammankopplade medelst ett nätverk, varvid typen av värden som lagras in i struk- turer kallade prober kännetecknad av att varje individuell arbetsprocessor utför en meddelanderutin, varvid den administra- tiva processom ombeds registrera om probtyper skapas och att registrera om prob- typer raderas, den administrativa processom utför en uppdateringsrutin, varvid värden motsvaran- de en speciell typ av prob hämtas av den administrativa processom enbart från de arbetsprocessorer på vilka ifrågavarande prob existerar.

8. Metod för att överföra lokalt anordnade värden i ett datorkomplex enligt krav 7, kännetecknad av att den administrativa processorn är anordnad att genomlöpa en 10 518 492 19 . n - n u n ; o: återinskrivningsrutin på en speciell arbetsprocesser, i vilken probvärden återinskrivs till den speciella arbetsprocessom.

9. Metod för att överföra lokalt anordnade värden i ett datorkomplex enligt krav 7 eller 8, kännetecknad av att meddelanderutinen vidare är anordnad att markera probens tillstånd som aktivt om det speciella probvärdet har förändrats inom en för- bestämd tidsperiod och annars markera proben som inaktiv och överföra probvärdet till den administrativa processorn om proben blir inaktiv, varvid uppdateringsrutinen vidare är anordnad att tillhandahålla enbart de probvärden som erhållits från de speciella arbetsprocessorema där proben existerar och är aktiv.