SE517548C2 - Intelligent mobil telekommunikationsnät-anordning - Google Patents

Description

517 548 logik såsom exempelvis att söka ett nummer, uppträder SIB på olika sätt. Med SIB logiken kan ett styrande förhållande etableras mellan den nod som håller en tj änstestyrfinildion, tj änstestyrpunkten SCP och den nod som håller tj änstekopplingsfimktionema, tj änstekopplingspunkten SSP. Exempelvis kan en specialiserad resursfurilction SRF påkallas om användarinteraktion behövs, exempelvis slå siffifor. Denna funktion liksom andra kan vara fristående såsom en intelligent perifer utrustning, IP, eller också kan den vara integrerad i tj änstekopplingspunkten, SSP. Kommunikation tillhandahålles genom att tillämpa den funktionalitet som tillhandahålles av "Intelligent Network Application Part" protokollet, INAP. Signalleringen utförs i enlighet med CClTT-signaleringssystem nr. 7.

Också det europeiska institutet för Telekommunikationstandard har utarbetat ett implementerbart intelligent nätprotokoll vilket kallas ETSI-Core INAP.

Genom att följa ovan nämnda standarder kan ett antal operationer utföras. Emellertid kör ett flertal operatörer intelligenta nät väsentligen baserat på leverantörsspecifika lösningar.

Figur l beskriver en nätkonfiguration för mobila intelligenta nättjänster i GSM 900/DCS 1800. GSM-systemet såsom specificerat av ETSI-standarden omfattar bland armat följ ande noder: hemmaregister HLR, mobilkopplingspunkt MSC, besöksregister VLR, och basstations-system BSS och det intelligenta nätet specificeras av CCITT i Q.l200-serien och ETSI signalleringsprotokoll och koppling, Intelligent Network Capability Set 1, "Core Intelligent Network Application Protocol" lNAP, DE/SPS-3015 rekommendationema och omfattar bl a följande noder: tj änstekopplingspunkt SSP, tj änstestyrpunkt SCP, och tj änstedatapunkt SDP. Nätkonfigurationen illustreras i figur l och svarar emot ett dedikerat överlagrat intelligent nät för mobila abonnenter. I allmänhet används en kombination av M-SSP och en M-SCP, dvs en M-SSCP eller en mobil tj änstenod av operatörema som tillämpar det intelligenta nätet. Access till mobila intelligenta nättjänster tillhandahålles de abonnenter som har givits en intelligent nätaccesskategori i hemmaregistret HLR. Denna kategori kan delas upp i en kategori för samtal till en mobil abonnent och en arman kategori för samtal från den mobila abonnenten. Den senaste kategorin överföres också till besöksregister VLR om den mobila abonnenten byter det område som täcks av ett besöksregistret VLR, dvs lägesuppdatering. Speciella utgående vior till M-SSP definieras i mellarmätslinjen och de besökta mobilkopplingspunktema G/MSC som väljes ut om givna triggningskriteria är uppfyllda. Uppringande parts nummer och uppringd parts nummer, men också befintligheten för den uppringande parten tillhandahålles M-SSP och vidarebefordras till motsvarande mobiltjänstestyrpunkt M- SCP. De accessade mobila intelligenta- nättj änstema måste ha blivit skapade och aktiverade i förväg i den mobila tj änstestyrpunkten M-SCP med användning av 517 548 tjänsteskapnings-miljö-fiiriktionen SCEF, vilken är byggd ovanpå drifi och underhållssystemet OMS. Detta visas emellertid inte i figuren. I figur 1 som visar ett överlagrat nät betecknar en heldragen linje en bärarförbindelse medan en streckad linje avser signalleiing (signalleringssystem nr 7). ISUP betecknar integrerad tjänsteanvändardel och TUP betecknar telefonanvändardel.

Om ett samtal återdirigeras ifrån det intelligenta nätet till det mobila nätet är det möjligt att indikera att inget meddelande skall ges till den uppringande abonnenten i det mobila nätet om den uppringda mobila abonnenten inte kan nås. Därigenom kan lN få tillbaka kontrollen över samtalet och vidtaga åtgärd beroende på de tjänster som är allokerade till abonnenten i IN. 141 IEEE Vehicular Technology Conference (19-22 maj, 1991, St. Louis, MO) Akihisa Nakajima et al, "Intelligent Digital Mobile Communcications Network Architecture for Universal Personal Telecommunications (UPT) Services", sid 83-87, illustreras en intelligent digital mobilkommuiiikationsnätarkitektur "IDMN". Nätet som beskrives är uppdelat i två lager, ett transportlager för transport av användarinformation och ett intelligent lager som styr tjänster. GATE-MSC (G-MSC) är inkluderat i transportlagret liksom V-MSC eftersom dessa utgör kommunikationsdelar och hemmaregistret, HLR, är inkluderat i det intelligenta lagret. Både det intelligenta lagret och transportlagret är hierarkiska och uppdelade i två nivåer.

Emellertid beaktar inte någon av de visade intelligenta mobil- näts-arkitekturema att den intelligenta nättj änstabonnenten verkligen är mobil eller rör sig i ett antal av de intelligenta nättj änstema som föreslås av exempelvis Capability Set 1. Således är de egentligen inte anpassade för mobila abonnenter. Därför kan ett antal krav inte uppfyllas t ex vad det gäller att kunna nå abonnenter, information om abonnentens befintlighet etc. och åtskilliga sofistikerade och personanpassade tjänster kan inte tillhandahållas.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Det är ett mål med föreliggande uppfinning att tillhandahålla en nätanordning såsom inledningsvis hänvisats till i vilken, speciellt för mobila abonnenter, tjänster kan tillhandahållas vilka är sofistikerade, personanpassade och differentierade. Speciellt är det ett mål med uppfinningen att tillhandahålla ett anordnande genom vilket produkter och tjänster kan erbjudas och tillhandahållas vilka är mer utarbetade och utsträcker sig bortom vad som har varit möjligt med grundläggande nätstandarder. Det är ett mål med töreliggande uppfinning att göra det möjligt för det intelligenta nätet att tillhandahålla tjänster som är specifika för mobila abonnenter, t ex mobila GSM-abonnenter men också 517 548 andra. Det är dessutom ett mål med föreliggande uppfinníng att personanpassa tjänsterna och tillhandahålla en större variation på tjänster, i synnerhet för mobila abonnenter.

Nätverksanordningen i enlighet med uppfinningen gör det speciellt möjligt för mobila abonnenter att kommunicera på ett sådant sätt att sannolikheten att lyckas är hög, med en hög tillgänglighet, dvs vid varje lämplig tidpunkt osv. på ett sådant sätt att t ex specialiserade personliga tjänster såsom exempelvis personliga kommunikationstj änster är tillgängliga för den mobila abonnenten.

Speciellt är det ett mål med uppfinningen att medge implementering av avancerade IN- tjänster i en tj änstestyrpunkt SCP. I ett utförande av uppfinningen erbjuds också möjligheten att bilda ett gränssnitt till andra nät/leverantörer som begär specifik mobildata.

Dessa såväl som andra mål uppnås med en nätanordning där medlen för tillhandahållande av kommunikation vidare omfattar första interförbindande medel (INAPX;lNAPX') separata från sagda intraförbindande medel för tillhandahållande av kommunikation mellan en logisk nod i det mobila nätet (MN-nod) och en första logisk nod i det intelligenta nätet eller en s k IN-nod.

Ett förfarande för ett tillhandahållande av intelligenta nättjänster i ett mobilt nät såsom inledningsvis hänvisats till omfattar följande steg: - det inkommande samtalet digireras till en tjänstekopplings- punkt i det intelligenta nätet, - tj änstekopplingsfinildionema/tj änstekopplingspunkten samlar in relevant data, - tj änstekopplingsfurilrtionema kommunicerar via data med en arman logisk nod i det intelligenta nätet, tj änstestyrpunkten via ett andra signalleringsprotokoll som består av intelligent nät-applikationsdel (INAPX;lNAPX') - det logiska tj änsteprogrammet tolkar data, - tj änstestyrfiirlktionerna (SCF) begär data från det mobila nätet via det utvidgade andra signalleringsprotokollet, den intelligenta nätapplikationsdelen (INAPX;lNAPX') - hemmaregistret/tj änstedatapunkten (HLR/SDP) i det mobila nätet begär data ifrån mobilkopplingspunkten/besökregister (MSC/V LR) databasen eller åtminstone en del av datan tillhandahålles direkt från MSC/V LR till M-SCP via INAPX', - hemmaregistret/tj änstedatapunkten (HLR/SDP) tillhandahåller tj änstestyrfinrktionema i det intelligenta nätet med åtminstone en del av den en utvidgad begärda datan, - tj änstestyrfimktionerna (SCF) fortsätter med tolkning och exekvering av tjänster. 517 548 Fördelaktiga utföringsforrner av uppfinningen anges av vidhängande underkrav.

KORT FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer i det följande att ytterligare beskrivas under hänvisning till bifogade figurer i vilka: Figur 2 illustrerar ett sätt för det (mobila) intelligenta nätet att få tillgång till infonnation i det mobila nätet, Figur 3 illustrerar en nätanordning för GSM 900/DCS 1800 där SSF är integrerade i MSC och G-MSC, Figur 4 illustrerar schematiskt HLR:s access via CSl-INAP protokollet, Figur 5 visar ett flödesschema som illustrerar tj änstedata funktionsprocedurer i GSM PLMN och Figur 6 illustrerar ett ytterligare utfóringsexempel av sammankoppling av nätnoder eller access till information.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN I det följande beskrives ett utforingsexempel där det mobila nätet tillämpar GSM- standarden även om det är självklart att anordningen enligt uppfinningen inte är begränsad att uppfylla GSM-standarden.

Till att böija med kommer nodema som GSM-systemet omfattar och såsom dessa är specificerade av ETSI-standarden och de av det intelligenta nätet omfattade nodema såsom specificerade att beskrivas.

GSM-systemet omfattar bl a följ ande noder: hemmaregister HLR, mobilkopplingspunkt MSC, besöksregister VLR och basstationssystemet BSS. Dessa noder kommer nu att kortfattat beskrivas.

Hemmaregistret HLR är en databas som används för hantering av mobila abonnenter.

Antalet sådana i ett publikt och mobilt nät PLMN, varierar beroende på kärmetecknen hos sj älva PLMN. Inforrnationen som lagras i HLR är i allmänhet av grundläggande slag, nämligen abonnentinformation och en del av den mobila lägesinforrnationen som medger 517 548 att inkommande samtal kan dirigeras till sagda mobils mobilkopplingspunkt MSC.

Administrativa handlingar av nätoperatören på abonnentdata utföres i hemmaregi stret HLR. Hemmaregistret HLR lagrar dessutom de identiteter som är väsentliga för systemet.

Dessa är den internationella mobilabonnentidentiteten lMSI, lSDN-nurnmer för den mobila stationen och adressen för det besöksregistret VLR där den mobila abonnenten för tillfället befinner sig.

Mobilkopplingspunkten MSC är en kopplingsstation som håller alla kopplingsfunktionerna som behövs för mobila stationer som befinner sig inom ett tillhörande geografiskt område som också kallas MSC-område. Mobilkopplingspunkten MSC tar hänsyn till abonnenternas mobila natur och hanterar de nödvändiga radioresurserna, i syrmerhet de procedurer som krävs för hantering och uppdatering av platsregistreringen och för utförande av handover.

Besöksregistret VLR är en fimktionell enhet som dynamiskt lagrar abonnentinforrnation, t ex lokaliseringsområde när abonnenten är inom det område för vilket det speciella VLR:et ansvarar. När en "roaming"mobil kommer in på ett MSC-område informerar MSC tillhörande VLR om detta. Mobilen kommer då in i registreringsproceduren genom vilken den tilldelas ett mobilabonnent "roaming"numrner MSRN eller en besökt nätadress som tjänar till att dirigera inkommande samtal till denna speciella mobil. Dessutom innehåller VLR infonnation som behövs för hantering av inkommande/utgående samtal. Denna information samlas in av VLR via en dialog med det hemmaregister HLR som är associerat med den mobila abonnenten. Ytterligare information som innehålles i besöksregistret är en temporär mobilabonnentidentitet om detta är tillämpbart, lokaliseringsområde i vilket mobilen har registrerats och data som relaterar till ytterligare tj änsteparainetrar.

Nu kommer basstationssystemet BSS att beskrivas kortfattat. BSS är den fysiska utrustningen som används för att ge radiotäclming för ett bestämt geografiskt område som kallas en cell och det omfattar den utrustning som behövs för kommunikation med en mobil station. Funktionellt är basstationssystemet BSS uppdelat i en styrfunktion som utförs av en styrbasstation BSC och en radiosändande funktion som utförs av sändarbasstationen BTS.

Det intelligenta nätet är i det beskrivna utföringsexemplet specificerat av CClTT i Q. 1200- serien och ETSI signalleringsprotokoll och koppling, Intelligent Network Capability Set 1, Core Intelligent Network Application Protocol INAP, DE/ SPS-301 5 rekommendationerna. CS-l tilhandahåller nätfönnåga att understödja tjänster som 517 548 definieras eller som är på väg att definieras av CCITT såsom exempelvis personliga kommunikationstj änster, "Freephone" och virtuella privata nättjänster såsom "Private Numbering plan" och också möjlighet att stödja introduktionen av tjänster som inte kommer att standardiseras av CCITT och/eller inte utgöra en del av den föreslagna uppsättningen av tjänster som inriktats på. I referensen som just hänvisats till definierar ETSI en undergupp av protokollet som definieras i Q.1218.

Det intelligenta nätet omfattar bl a följ ande noder: tj änstekopplingspunkt SSP, tjänstestyrpunkt SCP och tjänstedatapunkt SDP.

Tj änstekopplingspunkten SSP innehåller detekteringsfönnåga att detektera begäran om IN-tj änster. Dessutom innehåller den förrnågan att kommunicera med andra fysiska enheter som omfattar en tj änstestyrfiniktion SCF. En sådan enhet kan exempelvis vara en tjänstestyrpunkt SCP. Dessutom svarar den på instruktioner från andra fysiska enheter.

Funktionellt omfattar tj änstekopplingspunkten SSP, en samtalsstyrfinilrtion CCF, en tj änstekopplingsfunktion SSF och, när tj änstekopplingspunkten SSP agerar som en lokal växel, en sarntalstyrfimktion CCAF.

En ytterligare nod i det intelligenta nätet är tj änstestyrpunkten SCP. Denna nod omfattar de logiska SLP, vilka används för att tillhandahålla intelligenta nättjänster eller IN-tjänster.

Den kan innehålla kunddata eller ej. En SCP omfattar tjänstestyrfuriktionerna SCF och kan valfritt omfatta tj änstedatafurildionema SDF. SCF kan accessa data i SDF antingen direkt eller också genom ett signalleringsnät. SDP kan vara i SCP:s egna nät eller i något armat nät. Ett flertal SCP:er kan innehålla samma SLP:er och samma data för att förbättra tj änstetillförlitligheten och för att underlätta lastdelning mellan olika tj änstestyrpunkter SCP:er.

Den tredje nodkategorin i det intelligenta nätet som skall beskrivas är tj änstedatapunkten SDP. Tj änstedatapunkten omfattar data som används av de logiska tj änsteprogrannnen SLP för att tillhandahålla personanpassade eller individualiserade tjänster. Funktionellt omfattar en tj änstedatapunkt tj änstedatafiinlctioner SDF. Den kan accessas direkt av en tj änstestyrfunktion SCF, men också genom signalleringsnätet. Den kan också accessa andra tj änstedatapunkter SDP:er, i sitt eget så väl som andra nät.

För kommunikation mellan olika noder, tillämpas enligt det visade utföringsexemplet CCITT-signalleringssystem nr. 7. För kommunikation mellan mobila noder tillämpas ett protokoll, en mobilapplicationsdel MAP och för kommunikation med noder i det intelligenta nätet utnyttjas en utökad Capability Set l intelligent nätapplikationsdel lNAP; 517 548 i det illustrerade utfóringsexemplet kommer den i det följande benämnas INAPX, eller INAPX' i ett ytterligare utfdringsexempel. Enligt uppfinningen används en utökad eller utvidgad MAP vilken i det beskrivna utföringsexemplet kommer att betecknas X-MAP.

I figur 2 illustreras ett exempel på logisk sammankoppling av PLMN och lN-noder. Om ett inkommande samtal ifrån "Public Land Mobile Network" PLMN, eller "Public Switched Telephone Network" PSTN eller ISDN, (detta är givetvis också möjligt även om det inte kommer att beskrivas ytterligare här) skall hanteras eller behandlas av det intelligenta nätet, kommer samtalet att dirigeras till tj änstekopplingspunkten SSP, där tj änstekoppplingsfunktionen SSF samlar all data som är nödvändig (från IAM/IAI initialt adressmeddelande/initial adressinformation som kan indikeras i en triggertabell.

Triggertabellen indikerar vilka dataposter som skall hämtas och sändas till SCF per triggerfall. IAI är samtalsuppkopplingsmeddelandet i telefonanvändardelen TUP. IAM är den integrerade tjänstanvändardelens meddelande som sänds vid samtalsuppkoppling).

Data vidarebefordras då av SSF till tj änstestyrpunkten SCP. Kommunikationen mellan de två nodema i det intelligenta nätet, SSP och SCP, tillhandahålles av den intelligenta nätapplikationsdelen, lNAPX-protokollet som är ett utökat eller utvidgat INAP-protokoll.

Signalleringssystem nr 7 användes. En tolkning utföres av ett logiskt tjänsteprogram SLP.

Om så behövs, begär tj änstestyrfunktionema data om mobila abonnenter från det mobila nätet eller PLMN. Detta kommer att diskuteras ytterligare längre fram. Kommunikationen mellan tj änstestyrpunkten som omfattar tj änstestyrfimktionerna SCF, i det intelligenta nätet IN , och det mobila nätet, i allmänhet MN eller i det speciella fallet PLMN, tillhandahålles av det utvidgade sammankopplingsprotokollet, den intelligenta nätapplikationsdelen X, INAPX. Såsom ovan tillämpas signalleringssystem nr 7. Noden ifråga för det mobile nätet (eller speciellt PLMN) är hemmaregistret HLR, tjänstedatapunkten SDP, som omfattar tj änstedatafunktionerna SDF, och en hemmaregisterdatabas. Om mobildata begäres, kan HLR/SDP begära data fiån den andra noden i det mobila nätet, mobilkopplingspunkten/besöksregistret MSC/V LR. Denna nod omfattar också tj änstedatafunktioner och en mobilkopplingspunkt/besöksregister MSC/V LR databas. Kommunikationen mellan de två logiska nodema HLR/SDP och MSC/V LR i det mobila nätet tillhandahålles av ett första (intra) törbandsprotokoll, det utökade (utvidgade) eller Ericssons mobilapplikationsdel, X-MAP. När tj änstestyrfimktionerna SCF i tjänstestyrpunkten SCP i det intelligenta nätet har tagit emot begärda data, fortsätter tj änstestyrfiiriktionerrra SCF med tolkning och exekvering av tjänster. HPLM ses då som en tj änstedatapunkt SDP, sett ifrån tj änstestyrpunkten SCP.

HPLM består av ett hemmaregister HLR och MSC/V LR. Data som kan begäras av SCF från HLR och av HLR från MSC/V LR är lokaliseringsnumrner och lO 517 548 sarntalsuppkopplingsinforrnation. Lokaliseringsnumrner är ett nummer som definieras i MSC/V LR och som är tillägnat ett speciellt område, t ex en cell, en grupp av celler eller ett eller flera lokala områden. Samtalsuppkopplings-informationen indikerar för SCP den troliga utkomsten av ett försök från IN att koppla upp ett samtal. Skälet för utkomsten för en specifik sarntalsuppkoppling tillhandahålles. Detta kommer att diskuteras utförligare nedan.

Figur 5 visar ett flödesschema över tj änstedatafinildionsförfaranden i GSM PLMN.

Hemmaregistret HLR tar emot en tj änstebegäran från tj änstestyrpunkten SCP i det intelligenta nätet. När hemmaregistret HLR har tagit emot begäran, bestämmer det om en förfrågan till mobilkopplingspunkt/besöksregistret MSC/VLR, måste göras. Om ingen information begärs från MSC/V LR, returnerar hemmaregistret HLR den av SCP i det intelligenta nätet begärda informationen eller relevant fel.

Om emellertid information måste tillhandahållas av MSC/V LR bestämmer hemmaregistret HLR den intemationella mobilstationens identitet, lMSI-koden och besöksregister VLR adressen för mottagen Mobile-stations integrerade digitala tj änstenät eller MSISDN. Hemmaregistret HLR, skickar då det riktiga meddelandet till rätt MSC/V LR. Detta görs endast om MSC/V LR stödjer protokollet. När MSC/V LR har tagit emot en begäran från hemmaregistret HLR, bestämmer det vilket slag av data som skall hämtas från besöksregisterdatabasen och eventuellt från sarntalshanteraren i mobilkopplingspunkten MSC. Söknyckeln som tas emot i MSC/VLR är lMSI-koden. När hemmaregistret HLR tar emot ett resultat eller ett fel ifrån berörd MSC/V LR, kopplar den mottagna informationen till motsvarande resultat eller fel som kommuniceras till frågande tj änstestyrpunkt SCP i det intelligenta nätet IN.

I det speciella utiöringsexemplet är de generella kraven på HLR och MSC/V LR väsentligen följ ande: På HLR: Det utvidgade CSl INAPX-protokollet som kommer att beskrivas mer detalj erat nedan implementeras i HLR.

Det är vidare möjligt att begränsa antalet behandlade infonnationsbegäranden per tidsintervall i HLR. Det antas vara tillräckligt att göra detta med fast inställning av parameterar. Om gränsen är nådd, skickas en felindikering till SCP. 517 548 Det utvidgade MAP-protokollet X-MAP såsom kommer att ytterligare beskrivas nedan implementeras i HLR.

Vidare hanteras en kombinerad begäran såsom beskrivet ovan och HLR initierar inte X- MAP operationen mot MSC/VLR om inte MSC/VLR stöder protokollet.

Kraven på MSC/VLR är först och främst att X-MAP protokollet som kommer att specificeras ytterligare nedan implementeras i MSC/V LR där vidare hanteringen av en kombinerad begäran beskrives.

Lokaliseringsnurnmerbegäran skulle speciellt kunna vara av vilken känd standard som helst.

I det följ ande kommer fungerandet av HLR vid fallet av en lokaliseringsnummerbegäran att diskuteras.

Vid mottagande av en begäran om tillhandahållande av lokaliseringsnummer analyserar HLR mottagen MSISDN.

Om MSISDN är okänd i HLR skickas motsvarande indikation tillbaka till SCP. Annars bestämmer HLR [MSI och VLR-adressen. Om VLR- adressen inte är tillgänglig returneras motsvarande indikation till SCP, armars begär HLR lokaliseringsnummer från MSC/V LR.

Om lMSI och VLR-adressen är tillgängliga, kommer HLR att skicka ut ett meddelande mot berörd MSC/V LR med lMSI som söknyckel i MSC/V LR och begära lokaliseringsnumrner för berörd IMSI.

Ett mottaget lokaliseringsnummer vidarebefordras till SCP som svar på den begärda informationen. En felindikation som tagits emot från MSC/V LR kommer att kopplas till motsvarande CSl fel och skickas till SCP.

Fungerandet av MSC/V LR när ett lokaliseringsnummer begäres är följande: Vid mottagande av en begäran om tillhandahållande av lokaliseringsnummer hämtar MSC/V LR lokaliseringsnummer baserat på den kända befintligheten för abonnenten. Om abonnenten är okänd i MSC/V LR, indikerar en ny tillämpningspararneter om ett så kallat normallokaliseringsnummer skall skickas tillbaka eller motsvarande X-MAP fel.

Tillhandahållandet av lokaliseringsnummer är oberoende av abonnetens tillstånd. 517 548 ll Också begäran om samtalsuppkopplingsinformation kan vara av valfn' standard.

I det följande kommer de speciella kraven på och fimgerandet av HLR och MSC/V LR att diskuteras med avseende på en samtals-uppkopplingsinfonnationsbegäran.

Krav på, och fimgerande av HLR: Vid mottagandet av en begäran om samtalsuppkopplingsinformation, söker HLR efier abonnentdata relaterad till det mottagna MSISDN numret. Analoga kontroller utföres såsom om HLR skulle ha blivit ombett att tillhandahålla dirigeringsinformation.

Exempelvis kan ISDN bärarkapacitet ISDN-BC, hög lagerkapacitet HLC, låg lagerkapacitet LLC, begränsad användargrupp CUG-Checkinfo och antalet vidarekopplingar tas emot tillsammans med MSISDN numret. Endast en bärarkapacitet kan tas emot.

Om mottaget MSISDN är huvud-MSISDN och ingen BSC (bäraitj änstekod) kan härledas ur den mottagna informationen, använder HLR telefon i BSC. BSC:n, antalet vidarekopplingar och CUG infonnationen skickas i en möjlig begäran om sarntalsuppkopplingsinforrnation till MSC/V LR.

SDF-HLR felsituationer kopplas till motsvarande CSl fel.

Om resultatet av kontrollema är att varken dirigeringsinformation eller vidarekopplingsinformation kunde levereras till GMSC, returneras resultatet "samtal kommer inte att kopplas upp" till SCP. För SDF -HLR vidarekopplingssituationer kommer resultatet "samtal kommer att vidarekopplas" tillsammans med vidarekopplingsskäl att levereras.

När resultatet av analyserna är att en tillhandahåll-roaxning-nunirner- operation behövs, skickas en begäran om samtalskopplingsinforrnation till MSC/V LR. Om MSC/V LR svarar med "frånvarande abonnent" fortsätter HLR analysen på samma sätt som när "frånvarande abonnent" retumeras i tillhandahåll-roaniing-nummer-operationen. Om resultatet av samtalskopplingsinforrnationen mottages ifiån MSC/V LR lämnas det över till SCP. För andra felorsaker än "frånvarande abonnent" utför HLR koppling till CSl fel.

För alla fall, förutom enstaka personligt nummer som är en valfiri extratjänst som inte är definierad i GSM-standarden, analyserar HLR numret som vidarekopplats till för att undersöka om det är ett tj änstenurmner som kräver undertxyckande av meddelande. 517 548 12 Motsvarande information retumeras till SCP.

Funktionema i MSC/V LR i fallet av en samtalskopplings-inforrnationsbegäran kommer nu att kortfattat beskrivas.

Vid mottagande av en begäran om sarntalskopplingsinformation identifierar MSC/VLR abonnenten genom IMSI-koden.

Om MSC/V LR inte omfattar bastj änsten som indikerats i sarntalskopplingsinformationsbegäran, retumeras motsvarande fel.

Om MSC/V LR inte identifierar [MSI för abonnenten svarar MSC/V LR HLR i enlighet med en tillämpningsparameter såsom ovan refererats till under diskussionen om MSC/VLRs fungerande vid en begäran om lokaliseringsnumrner. Antingen retumeras resultatet "samtal kommer att kopplas upp" eller en felindikation till HLR. Denna procedur skiljer sig ifrån de vanliga procedurerna för tillhandahållande av "roaming number" i MSC/V LR.

Om MSC/V LR finner att den identifierade mobila abonnenten är markerad som urkopplad, svarar MSC/V LR med "frånvarande abonnent" om så indikerat genom exempelvis en utbytesparameter for tillhandahållande av "roaming number". Annars utför MSC/V LR analoga kontroller vad det gäller hanteringen av inkommande samtal med motsvarande information såsom tillhandahållen i samtalsuppkopplingsinformationsbegäran fiån HLR. Om antalet vidarekopplingar inte är inkluderat, anges att antalet vidarekopplingar är lika med noll.

Om abonnenten är ledig, kommer resultatet "samtal kommer att kopplas upp" att returneras till HLR.

Om resultatet av kontrollerna är att samtalet kommer att erbjudas till en upptagen MS, restumeras resultatet "samtal kommer att kopplas upp" till HLR.

Om resultatet av dessa kontroller är att samtalet kommer att vidarekopplas före sökning, retumeras resultatet "samtal kommer att vidarekopplas" med tillämplig orsak till HLR. Det nummer som vidarekoppling sker till kontrolleras inte av MSC/V LR. Den ursprungliga IN kategorin har ingen påverkan på logiken. Detta är också en extra valfri tjänst som inte är definierad i GSM. Denna tjänst triggar när samtalet skall dirigeras till IN. 517 548 13 Om resultatet av dessa kontroller är att samtalet varken kommer att vidarekopplas före sökning eller erbjudas abonnenten kommer resultatet "samtal kommer ej att kopplas upp" med angivande av skäl att returneras till HLR.

Abonnenten skall också betraktas som ledig om lägesuppdatering, sökning, hämtande av trippletter, tillhandahållande av "roaming number", lagring MS-data eller urkoppling pågår i MSC/V LR.

I ett synnerligen fördelaktigt utförande tillhandahåller det första signaleringsprotokollet, dvs den utvidgade (utökade) mobila applikationsdelen X-MAP, kommunikation mellan den första logiska noden MSC/V LR i det mobila nätet och den andra logiska noden HLR i det mobila nätet. Det första interförbindande medlet eller det andra signaleringsprotokollet tillhandahåller kommunikation mellan det intelligenta nätet och det mobila nätet, i detta fall mellan den första logiska noden eller tj änstestyrpunkten i det intelligenta nätet (M- SCP) och den första logiska noden eller MN-noden i det mobila nätet, dvs hemmaregister/tj änstedatapunkten HLR/SDP. Dessa protokoll, X-MAP och INAPX används för att begära antingen lokaliseringsnumrner, sarntalsuppkopplingsinformation eller både och för en speciell abonnent. Separata och olika protokoll används i det beskrivna utföringsexemplet för kommunikation mellan HLR och SCP respektive mellan HLR och MSC/V LR. Ett skäl för att använda separata protokoll är att viss data som är relaterad till abonnenten endast lagras i MSC/V LR såsom exempelvis lokaliseringsområde, cell och samtalsstatusinformation.

I det följ ande kommer tillämpningen av SCP-HLR protokollet eller INAPX att utvecklas något. Ett speciellt utföringsexempel kan exempelvis hänföra sig till kopplingssystemet i CME-20 (fas 5).

Målet med implementeringen av det utvidgade CS l-lNAPX-protokollet mellan IN och MN (GSM) nätet är att medge överföring av information för samtalsuppkoppling från GSM-nätet, i detta speciella utföringsexempel, mot IN-nätet.

Hämtad data kan användas i IN-nätet för att bestämma om ett samtal skall kopplas upp eller ej mot en viss mobil abonnent.

Speciellt kan IN-nätet accessa HLR via CSl-INAPX ETSI-protokollet. PLMN-nätet ses av IN-nätet som en extem databas. HLR är accesspunkten som samlar in all begärd data och skickar den över CSI-protokollet till SCF. Detta illustreras schematiskt i figur 4. 517 548 14 Capability Set 1, CS-l , såsom ovan hänvisats till definierar en initial undergrupp av IN- kapacitet. Den tillhandahåller nätkapacitet för att understödja tjänster vilka är eller kommer att bli definierade av CCITT (t ex "Universal Personal Telecommunication Service", "Freephone", och virtuella privata nättjänster såsom "Private Number Plan").

CS-1 tillhandahåller också kapacitet att stödja införandet av tjänster som varken kan bli standardiserade av CCITT och inte heller kan utgöra en del av en föreslagen uppsättning av efiersträvande tjänster såsom redan diskuterats ovan.

SDF innehåller kund- och nätdata för realtidsaccess av SCF i exekveringen av en tjänst tillhandahållen av IN. Den bildar ett gränssnitt med SCF:er såsom erfordrat och den bildar också gränssnitt med andra SDF:ar om detta är nödvändigt.

Vidare innehåller SDF data som avser tillhandahållandet eller arbetandet av IN- tillhandanhållna tjänster, jämför CCITT Q. 1 2XX, "Q-Series Intelligent Network Recommendations".

SCF kommenderar samtalstyrfunktioner vid processandet av lN-tillhandahållna och/eller kundtj änstbegäranden och kan också samverka med andra fintktionella enheter för att få access till ytterligare logik och för att erhålla tj änste- eller användardatainfonnation som krävs för att hantera ett samtal/tj änstelogisk instans, jämför den i det föregående nämnda referensen.

Såsom diskuterats ovan kan lokaliseringsnumrner och samtals-uppkopplingsinforrnation hämtas från GSM PLMN där lokaliseringsnumrner indikerar belägenheten för en mobil abonnent i MSC/V LR och där sarntalsuppkopplingsinforrnationen indikerar den tänkbara utkomsten av ett samtal till den mobila abonnenten. Resultaten kan antingen vara att samtalet kommer att kopplas upp eller att samtalet kommer att vidarekopplas (med beskrivande av skäl) eller att samtalet inte kommer att levereras (med beskrivning av skälet).

Detta är såsom ovan nämnts, möjligt att hämta lokaliseringsnummer, samtalsuppkopplingsinforrnation eller båda slagen av information med en och samma begäran.

Protokollen för gränssnittet mellan SCP och HLR är i det beskrivna utföringsexemplet TCAP på SCCP och MTP i signaleringssystem nr 7.

Speciellt kan ett resterade undersystemnumrner tilldelas INAPs HLR-SDF-tillärnpning. I l0 517 548 det beskrivna utföringsexemplet är det också möjligt att välja SSN per tillämpning (IN-nät med samverkande HPLMN) i HLR och SCF som tillämpningsparametrar.

I ett speciellt utföringsexempel är det t ex möjligt att addressera HLR-SDF med användning av MSISDN som en global titel.

Fördelaktigt uppfyller gränssnittet RETRIEVE-operationen såsom beskriven i SCl-INAP- specifikationen.

I det beskrivna utföringsexemplet kan endast data för en abonnent hämtas i en operation men enligt andra utföringsexempel är det möjligt att hämta data för fler än en person i en operation och speciellt är det också möjligt att uppdatera data för en abonnent.

Eftersom den existerande specifikationen av RETRIEVE-operationen inte innehåller all nödvändig data för att understödja uppfinningens funktionalitet tilldelas nya lokala attributtyper som MSISDN, CUG-checkinfo (begränsade användargrupp), nätsignalinfo, antal vidarekopplingar, lokaliseringsnummer och samtalsupp-kopplingsinfonnation Fonnatet och kodningen av MSISDN, CUG-eheckinfo, nätsigrialinfo och antalet vidarekopplingar är speciellt definierade såsom specificerat i GSM TS 09.02.

Fördelaktigt inkluderar samtalsuppkopplingsinforrnationen ett av följ ande skäl: Samtalet kommer att kopplas upp, eller samtalet kommer att vidarekopplas inkluderande ett av följ ande skäl: - Samtalsuppkoppling ovillkorlig CFU är aktiv-operativ och meddelandeundertryekning gäller - CFU är aktiv-operativ och ingen meddelandeundertryekning gäller - Samtalsuppkoppling på upptagen CFB är aktiv-operativ och meddelandeundertryekning gäller - CFB är aktiv-operativ och ingen meddelandeundertryekning gäller - Samtalsuppkoppling på CFNRc som inte kan nås är aktiv-operativ och meddelandeundertryekning gäller - CFNRc är aktiv-operativ och ingen meddelandeundertryekning gäller - Enstaka personligt nummer SPN är aktiv-operativ (detta gäller enstaka personliga nummer som är en specificerad extratj änst) eller 517 548 16 samtalet kommer inte att uppkopplas med ett av följ ande skäl: - Abonnenten är upptagen.

- Abonnenten är spärrad.

- Abonnenten kan inte nås.

- Maximala antalet uppkopplingar har överskridits - CUG-avslag.

- Abonnentfel. Antingen är bärartjänst eller teletj änst inte tillhandahållen.

- Något annat skäl som inte specificerats ovan.

De lokala attributtypema som behövs för att hämta olika data är MSIDN-nurnret för lokaliseringsinfonnation och MSISDN-numret för samtalsuppkopplingsinfonnationen.

CUG-checkinfo, nätsignalsinfo och antalet uppkopplingar är valfria.

Tidsgivningsvärden är operatörsdefinierade inom det område som specificeras i CSl- INAP specifikationen.

Vid misslyckad hämtning av information på rätt sätt, returneras ett av följande fel till SCF i det speciella utforingsexemplet vid: Attributfel, vilket indikerar att ett attribut som är givet i begäran är ogiltigt eller tvetydigt.

Om inget av attributen som är explicit listade i val kan retumeras, då rapporteras attributfel med "problem: inget sådant attribut eller värde".

Narnnfel som indikerar att namnet som använts för att accessa dataposten är ogiltigt eller slutligen tjänstefel som indikerar att SDF -databasen inte kan accessas eller inte kan utföra den begärda operationen eftersom t ex VLR inte kan tillhandahålla den begärda informationen.

Felet som returneras är det som har befiinnits ha högsta prioritet, där felen prioriteras som följer: namnfel, attributfel och tjänstefel.

Kodningen av felen skall definieras såsom specificerat i CSl-lNAP-specifikationen såsom i överensstämmelse med GSM TS 09.02. RETRlEVE-lNAP-operationen används såsom redan beskrivits mellan tjänstestyrpunkten SCP och hemmaregistret HLR. Genom uppfinningen utvidgas och definieras ett antal generiska attribut som inte har förutsetts i rekommendationerna för mobilspecifika data. Data som sänds från SCP till HLR i det 517 548 17 format som specificerats i GSM TS 09.02 är mobilstation ISDN-numrner, begränsad användargrupp, checkinformation eller CUG-checkinfo som är en GSM-specificerad extratj änst, nätsignalsinforrnation och antalet uppkopplingar. Som svar kan tj änstestyrpunkten SCP få, såsom redan diskuterats, lokaliseringsnurnrner och/eller samtalsuppkopplingsinformation.

Om emellertid ett fel uppträder, sänds motsvarande skäl i enlighet med rekommendationerna för RETRIEVE-operationen till tj änstestyrpunkten SCP. Mobila datalokaliseringsnurnrner och samtalsuppkopplingsinforrnation är inherenta för det mobila nätet. Lokaliseringsnurnret definieras som ett nummer som är definierat i MSC/V LR som är tilldelat av operatören för ett givet område (vilket som redan förklarats kan vara en cell, en grupp celler eller ett eller flera lokaliseringsområden). Forrnatet för lokaliseringsnurnret definieras såsom specificerat i CCITT-Q.763 (vit bok).

Samtalsuppkopplingsinfonnationen indikerar således till tj änstestyrpunkten SCP den tänkbara utkomsten av sarntalsuppkopplingsförsök från det intelligenta nätet liksom skälet för en specifik samtalsuppkopplingsutkomst tillhandahålles.

Ett tidgivningsvärde tilldelat denna operation är lämpligen operatörsdefinierat inom ett område såsom specificerats i CSl-INAP specifikationen.

Samtalsuppkopplingsinformationen från MSC/V LR till HLR liknar samtalsuppkopplingsinforrnationen från HLR till SCP men den är inte identisk. T ex utföres viss efterbehandling i HLR.

I det följ ande kommer HLR-MSC/VLR-protokollet eller mobil applikationsdelen X-MAP att diskuteras. Speciellt, i ett fördelaktigt utförande, användes en utökad eller utvidgad mobil applikationsdel, X-MAP. I ett speciellt utföringsexempel betecknas denna också som Ericsson MAP-utvidgningen för intelligenta nät mellan HLR och MSC/V LR i CME kopplingssystem, fas 5. När HLR tar emot en begäran ifrån IN-nätet att hämta samtalsuppkopplingsinformation och om den begärda infonnationen inte lagras i HLR, kommer HLR att hämta data från MSC/V LR och retumera denna till SCF.

Målet med detta krav är att medge att HLR hämtar begärd informationen för det intelligenta nätet som inte är lagrad i HLR, fiån MSC/V LR.

Gränssnittet mellan HLR och MSC/V LR är det utökade MAP-protokollet, dvs X-MAP.

När information väl är hämtad, överförs den till SCF. 517 548 18 Hämtad data kan användas i det intelligenta nätet, t ex för att besluta om ett samtal skall kopplas upp eller ej till en given GSM-abonnent.

Såsom redan nämnts ovan är lokaliseringsnumret ett nummer som är definierat i MSC/V LR tilldelat ett givet område som kan vara en cell, en grupp celler, eller ett eller flera lokaliseringsorrrråden.

SDF bildar gränssnitt med SCF:ar såsom kräves och den bildar också gränssnitt med andra SDF:er om nödvändigt.

I SDF innehålles data som relaterar till tillhandahållandet eller opererandet av IN- tillhandahållna tjänster.

En ny X-MAP-operation som kallas hämta info för IN, mellan HLR och MSC/VLR, är införd för att hämta information som inte är lagrad i HLR för GSM-abonnenter såsom exempelvis lokaliseringsnumret och samtalsuppkopplingsinfonnationen separat eller i en och samma begäran.

Kraven på MSC/V LR och respektive HLR har redan definierats ovan. De parametrar som är nödvändiga för att hämta information är: IMSI-numret såsom en obligatorisk parameter som är relevant för lokaliseringsinformation och för sarntalsuppkopplingsinfonnation: IMSI-numret som är en obligatorisk parameter, CUG-checkinfo, bastj änstekoden och antalet uppkopplingar som valfiia parametrar. Lokaliseringsinfonnation såväl som samtalsuppkopplingsinformation kan hämtas i en och samma begäran för en speciell abonnent. Om både lokaliseringsnummer och samtalsuppkopplingsinforrnation begäres och endast en av dem är tillgänglig, så kommer den att retumeras till HLR. Detta orsakar inte något operationsfel. Formatet vid kodningen av lMSI, CUG-checkinfo, bastj änstekoden och antalet vidarekopplingar definieras och specificeras i GSM TS 09.02.

Formatet och kodningen av lokaliseringsnummer definieras såsom specificerat i CCITT Rec. 0.763 (vit bok) och samma format och kodning av samtalsuppkopplingsinforrnationen såsom specificerad med avseende på CSl-INAP- protokollet.

Sarntalsuppkopplingsinforrnationen inkluderar antingen resultatet att samtalet kommer att kopplas upp, eller resultatet att samtalet kommer att vidarekopplas inkluderande ett av följande skäl: 517 548 19 CFB är aktiv-operativ, CFNRc är aktiv-operativ eller SPN är aktiv-operativ eller slutligen att samtalet inte kommer att kopplas upp med inkluderande ett av följande skäl: Abonnenten är upptagen, Abonnenten kan inte nås, Det maximala antalet vidarekopplingar har överskridits, CUG-avslag, samtalsvidarekoppling avslagen på grund av CUG-fel eller något armat skäl som inte är specificerat ovan.

Följ ande fel kan tas emot som ett resultat från denna operation: frånvarande abonnent, oidentiñerad abonnent, data saknas, hjälpmedel ej aktiverat, oväntat datavärde.

Felkodsvärdena och tillämpligheten skall överensstämma med GSM TS 09.02.

Tidgivningsvärdet som är tilldelat denna operation är operatörsdefinierat på mellan l5-30 sekunder.

Vad som ovan nämnts avser fördelaktiga uttöringsformer. Givetvis är också ett antal andra utföringsformer möjliga. Enligt en aspekt av uppfinningen avser det GSM mobil- specifika-intelligenta nättjänster. En av dessa tjänster är dirigering av ett samtal till närmaste abonnent. Den närmaste abonnenten förstås här som aktuellt läge och inte närmaste abonnentlinje eller närmaste noirnalläge.

Det avser mobila lN-tj änster som hanterar den lokaliserings-infonnation som hänför sig till en tänkbar uppringd abonnent innan någon genomkoppling erbjuds eller tillhandahålles. För användningen av ett logiskt tj änsteprogram SLP som söker efter den närmaste abonnenten (fast eller mobil) till en speciell uppringande abonnent (fast/mobil) är det möjligt att räkna ut det relativa avståndet. Lokaliseringsnumret för den eventuellt uppringda abonnenten hämtas av tj änstestyipunkten SCP från exempelvis GSM PLMN. T ex kan den eventuellt uppringda abonnenten vara den närmaste taxin, den närmaste reparationsbilen eller liknande. Detta anges givetvis som ett exempel. Tjänster kan nås genom att man ringer ett speciellt tjänstenummer som är känt av tj änsteanvändama.

En ytterligare tjänst är dirigering av ett samtal beroende på samtalsuppkopplingsinfonnationen som tillhandahålles av GSM PLMN till IN baserad på 517 548 den eventuellt uppringda abonnenten. Vidare avser de lN-tj änster som hanterar den samtalsuppkopplings-information som relaterar till den eventuellt uppringda abonnenten innan någon genomkoppling erbjudes.

Ett logiskt tj änsteprograrn SLP övervakar samtalstatus för en eventuellt uppringd abonnent med en given frekvens eller med givna tidsintervall. Med detta logiska tj änsteprogram kan den uppringande abonnenten bli informerad om eller varnad för den aktuella statusen för den eventuellt uppringda abonnenten eller programmet kan användas för etablera en förbindelse till den uppringda abonnenten så snart som den eventuelle mobila abonnenten är ledig eller kan nås. Speciellt kan samtalet kopplas om till ett meddelande eller till någon annan destination som är specificerad av abonnenten med tjänsten.

Den eventuellt uppringda abonnenten som refereras till är speciellt en mobil abonnent som vill bli nådd av den ringande abonnenten även om han är upptagen eller inte kan nås av nätet. Dessa tjänster kan bland andra nu tillhandahållas eftersom det intelligenta nätet kan begära mobil data från GSM PLMN. GSM PLMN är här endast angivet såsom ett exempel. Såsom redan diskuerats ovan omfattar dessa data ett lokaliseringsnumrner och/eller samtalsuppkopplingsinforrnation som är inherent i det mobila nätet.

I ett nätarrangemang är aktuell status för en mobil abonnent och dess aktuella befintlighet inte känd för tj änstestyrpunkten SCP före försök att etablera ett samtal. Med denna information kan det intelligenta nätet tillhandahålla tjänster specifika för mobila abonnenter, t ex GSM-abonnenter. Samtidigt ses det mobila nätet som en tj änstedatapunkt SDP sett från det intelligenta nätet.

Vidare, med kända nätarrangemang har det endast varit möjligt att dirigera samtal till den närmaste mobila abonnenten baserat på identiteten eller platsinforrnation som är kopplad till den uppringande abonnenten utan att ha någon information om befintligheten för den eventuellt uppringda abonnenten. Med föreliggande uppfinning är befintligheten för den mobila abonnenten känd av det intelligenta nätet innan genomkoppling.

I figur 3 illustreras ett exempel på ett nätarrangemang i enlighet med uppfinningen. I detta speciella fall avser det GSM 900/DCS 1800. Heldragna linjer avser bärarförbindelser medan streckade linjer illustrerar signallering. Tj änstekopplingsfunktionen är integrerad i mobilkopplingspunkterna, MCS:er och GMSC. Därigenom kan nätresursema utnyttjas mycket mera effektivt. Det kan dessutom ses att abonnentdatautbyte mellan hemmaregistret HLR och mobila tj änstestyrpunkten M-SCP utföres via de interförbindande medlen INAPX, eller de första förbindande medlen som är ett andra 517 548 21 signalleringsprotokoll som skiljer sig ifrån det första signalleringsprotokollet X-MAP mellan ett hemmaregister-/tj änstedatapunkt HLR/SDP och mobilkopplingspunkt/besöksreigstret MSC/V LR såsom diskuerats ovan under hänvisning till figur 2. Det andra signalleringsprotokollet, eller INAPX används också för signallering inom det intelligenta nätet, dvs mellan tj änstekopplingspunkten SSP och tjänstestyrpunkten SCP. Samtalet kan komma in ifrån PSTN, PLMN och ISDN, dvs det publika kopplade telefonnätet, det publika mobila landnätet och det integrerade digitala tj änstenätet och tj änstekopplingspunkten för det intelligenta nätet är den logiska noden för det intelligenta nätet för inkommande samtal.

I ett alternativt utföringsexempel tillhandahåller ett utökat signalleringsprotokoll INAPX' också direkt kommunikation med MSC/V LR som omfattar tj änstedataftnxktionerna. Detta illustreras i figur 6.

I ett alternativt utföringsexempel kan SCP uppdatera data som är lagrad i HLR och MSC/V LR via en uppdaterande lNAP-operation.

Dessutom kan MSC/V LR ha SDF-funktionalitet. Då måste SCP hämta [MSI-numret och VLR-adressen från HLR först genom att sända MSISDN. SCP skall därvid också hämta abonnent- och samtalsstatus som är relaterad till data i MSC/V LR genom att sända IMSI- nurnret till MSC/V LR inom hämtoperationen (RETRIEVE) för INAPl. Därigenom kan all data som är tillgänglig i MSC/V LR läsas av SCP. I ett speciellt utföringsexempel kan data uppdateras i HLR (och MSC/V LR).

Uppfinningen skall givetvis inte begränsas till de visade utföringsformerna utan den kan varieras på ett antal olika sätt inom patentkravens omfång. T ex kan säkerhetsaspekter beaktas och HLR kan t ex förses med förmågan att bekräfta att den begärande SCF har tillåtlese att få tillträde till abonnentdata i HLR osv.

Claims (25)

10 15 20 25 30 517 548 22 .. PATENTKRAV

1. Intelligent mobil telekommunikationsnätanordning som tillhandahåller tjänster omfattande medel för att tillhandahålla kommunikation inom de mobila respektive intelligenta näten och mellan åtminstone en logisk nod i det intelligenta nätet och åtminstone en logisk nod i det mobila nätet (PLMN), där sagda medel omfattar första intraförbindande medel (X-MAP) tillhandahållande kommunikation mellan en första logisk nod och en andra logisk nod i det mobila nätet, sagda medel för tillhandahållande av kommunikation vidare omfattar första interförbindande medel (INAPXJNAPXÛ separata från sagda intraförbindande medel för tillhandahållande av kommunikation mellan en logisk nod i det mobila nätet (en MN-nod) och en första logisk nod i det intelligenta nätet eller en s k IN-nod, kännetecknad därav, att den första logiska mobilnätsnoden (MN -nod) är ett hemmaregister och den forsta logiska IN-noden är en tj änstekontrollpunkt (SCP) och att åtminstone de två första noderna i de intelligenta respektive mobila näten som är förbundna, är förbundna på ett sådant sätt att abonnentdatautbyte erbjudes/tillhandahålles mellan ett hemmaregister (HLR) och åtminstone en mobil tj änstestyrpurikt (M-SCP).

2. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att de första intraförbindande medlen (X-MAP) omfattar ett första si gnalleringsprotokoll och tillhandahåller kommunikation mellan en första och en andra mobihiäts-nod.

3. Anordning enligt patentkrav 2, kännetecknad därav, att det första signalleringsprotokollet är en utökad eller utvidgad mobil applikationsdel (X- MAP).

4. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav, att de första interförbindande medlen (H\IAPX;lNAPX') är ett andra signalleringsprotokoll. 10 l5 20 25 30 517 548 23 a n « v a n | | . . , . , ,,

5. Anordning enligt patentkrav 4, kännetecknad därav, att att det andra signalleringsprotokollet är en intelligent nätapplikationsdel (lNAPX;l1\IAPX').

6. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav, att den andra logiska MN-noden är en mobilkopplingspurrkt/-besöksregister (MSC/V LR).

7. Anordning enligt något av föregående patentlaav, kännetecknad därav, att de första interförbindande medlen (INAPX) förbinder den första logiska IN-noden med den första logiska MN-noden (HLR).

8. Anordning enligt något av patentkraven l-7, kännetecknad därav, att de första interförbindande medlen (lNAPX') förbinder den första logiska IN-noden med åtminstone den andra logiska MN-noden.

9. Anordning enligt något av patentkraven l-8, kännetecknad därav, att de första utökade interförbindande medlen (INAPX) också tillhandahåller för signallering mellan den första logiska lN-noden (SCP) och en andra logisk IN-nod (SSP).

10. Anordning enligt patentkrav 9, kännetecknad därav, att den andra logiska IN-noden är en tj änstekopplingspunkt (SSP).

11. ll. Anordning enligt patentkrav något av föregående patentkrav, kännetecknad därav, - att den första MN-noden (HLR) agerar som en tj änstedatapunkt (SDP) mot den första logiska lN-noden som är en tj änstestyrpunkt (SCP). 10 15 20 25 30 517 548 ZLI

12. Anordning enligt patentkrav 11, kännetecknad därav, att hemmaregistret som kan ses som en tj änstedatapunkt, dvs HLR/SDP omfattar tj änstedatafunktioner (SDF) och en hemmaregisterdatabas.

13. Anordning enligt patentkrav 6, kännetecknad därav, att den andra logiska MN-noden omfattar tj änstedatafinilctioner (SDF) och en mobilkopplingspunkt/besöksregisterdatabas.

14. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav, att tj änstekopplingsfunktionerna är integrerade i de besökta mobilkopplingspunkterna (V- MSC).

15. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav, att vidare det publikt kopplade telenätet (PSTN) är förbundet logiskt med det intelligenta nätet.

16. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav, att signalleiingsprotokollen tillämpar CCITT-signalleringssystem nr 7.

17. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav, att när intelligentnätshantering önskas för ett inkommande samtal från exempelvis PLMN eller PSTN, diiigeras samtalet till en tj änstekopplingspunkt (SSP) där tj änstekopplingsfunldionerna (SSF) samlar in data som kommuniceras till tj änstestyrpunkten (SCP) via det utökade signalleringsprotokollet (INAPXJNAPX). 10 15 20 25 30 517 548 25 n en | o c c n ~ - . . , , ,,

18. Anordning enligt patentkrav 17 , kännetecknad därav, att tj änstestyrfunktionerna (SCF) begär mobil data från PLMN via hemmaregistret/tj änstedatapunkten (HLR/SDF) via det utökade (andra) signalleringsprotokollet (INAPX).

19. Anordning enligt patentkrav 18, kännetecknad därav, att hemrnaregister/tj änstedatapunkten (HLR/SDP) begär data från mobilkopplingspunkten/besöksregister (MSC/V LR) databasen, där sagda data tillhandahälles eller kommuniceras via det första signalleringsprotokollet, den mobila applikationsdelen (X-MAP).

20. Anordning enligt patentkrav 17, kännetecknad därav, att tj änstestyrfunktionerna (SCF) begär mobil data direkt från MSC/V LR via det utökade andra signalleringsprotokollet (INAPX').

21. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav, att det mobila nätet är GSM-nätet.

22. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav, att den omfattar logisk förbindelse av det integrerade digitala tjänstenätet (ISDN).

23. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav, att data som begärs av det intelligenta nätet omfattar data som är inherent i nätet såsom lokaliseringsnummer och/eller samtalsupp-kopplingsinforrnation 10 15 20 25 517 548 26 n n nu n o a o u | o n n ; . .,

24. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav, att data uppdateras i HLR via det utökade si gnalleringsprotokollet (INAPXJNAPXÜ.

25. Förfarande för tillhandahållande av tj ånster såsom exempelvis universiella personliga telekommunikationstj änster (UPT-tj ånster) i ett mobilt intelligent nät omfattande följ ande steg: - undersökande om intelligent nätbehandling begärs; om ja, kännetecknas förfarandet av följande steg: - det inkommande samtalet dirigeras till en tj änstekopplingspunkt i det intelligenta nätet, - tj ånstekopplingsfilriktionema i tj änstekopplingspunkten samlar in relevanta data, - tj änstekopplingsfunldionerna kommunicerar med en annan logisk nod i det intelligenta nätet, tj änstestyrpunkten, via ett andra signalleringsprotokoll, en utvidgad intelligentnätapplikationsdel (lNAPX), - de logiska tj änsteprogrammen tolkar datan, - tjånstestyrfunktionerna (SCF) begär data från det mobila nätet via det utvidgade andra signalleringsprotokollet, den intelligenta nåtapplikationsdelen (INAPX), - hemmaregister/tj änstedatapurakten (HLR/SDP) i det mobila nätet begär data från mobilkopplingspunkt/besöksregister MSC/VLR-databasen eller åtminstone en del av datan tillhandahålles direkt från MSCN LR till M-SCP via lNAPX', - hemmaregister/tj ånstedatapunkten (HLR/SDP) tillhandahåller tj änstestyrfuxktionerna för det intelligenta nätet med åtminstone någon av den begärda datan, - tj änstestyrfunktionerna fortsätter med tolkning och exekvering av tjänster.