SE517373C2 - Ljusabsorbator - Google Patents

Description

20 25 30 35 517 375 Solfångarna placeras vanligtvis på taket hos en byggnad. De har ofta en konstruktion och form som avviker markant från byggna- dens. Solfångarna blir därför onödigt iögonfallande.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla upp- värmning eller kylning medelst en ljusabsorbator som är billig att införskaffa och installera samtidigt som den kan drivas utan till- försel av elenergi. Ett annat syfte är att ge ljusabsorbatorn en sådan konstruktion så att den smälter väl in mot en omgivande miljö.

Detta syfte uppnås med ljusabsorbatorn av det inledningsvis nämnda slaget, vilken kännetecknas av att den innefattar ett på avstånd från det yttre skiktet anordnat inre materialskikt som in- nefattar ett material med strålningsabsorberande egenskaper och vilket inre materialskikt utgör åtminstone en begränsnings- yta hos nämnda utrymme och medel som är inrättade att medge en självcirkulation av ett gasformigt första medium genom nämnda utrymme. l samband med infallande solstrålning kan ett sådant strålningsabsorberande inre materialskikt erhålla en hög temperatur. Det gasformiga första mediet, som med fördel är luft, erhåller när det kommer i kontakt med det inre material- skiktet i utrymmet en förhöjd temperatur. Denna uppvärmda luft tillförs med fördel en lokal eller en plats som har ett uppvärm- ningsbehov. Luften erhåller här en direkt uppvärmning och ett rörsystem med ett värmetransporterande vätskeformigt medium kan uteslutas. Därmed elimineras även risken för vätskeläckage.

Genom att ljusabsorbatorn innefattar medel för självcirkulation av det gasformiga mediet behövs således inte heller någon me- dietransportör såsom en fläkt eller pump. Driftkostnaderna för ljusabsorbatorn blir därmed obefintliga. Då inga rörledningar be- höver anordnas i utrymmet kan ljusabsorbatorn göras tämligen tunn. Det gör att den kan lättare kan anpassas till den omgivan- 10 15 20 25 30 35 517 373 de miljön. Ljusabsorbatorns yta kan förse med ett dekorativt ut- seende och/eller en struktur för att påminna om en traditionell fasad.

Enligt en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning innefattar nämnda medel ett element som är inrättat att avdela utrymmet i åtminstone ett första delutrymme som innefattar en första öppning och ett andra delutrymme som innefattar en andra öppningen så att passage av det gasformiga mediet mel- lan nämnda första och andra delutrymmen endast kan ske på en lägre nivà i utrymmet än de båda första och andra öppningarnas nivåer. Det befintliga gasformiga mediet i utrymmet värms upp, av den infallande solstrålningen genom det första materialskik- tet, till en högre temperatur än den luften som är anordnad i den lokal eller dylikt som avses att värmas upp. Den infallande sol- strålningen ger ofrånkomligt en inte exakt lika hög lufttemperatur i de det första och andra delutrymmena. Den värmda luften i re- spektive första och andra delutrymme erhåller i och med upp- värmningen en lägre densitet och luften i respektive delutrymme strävar efter att stiga uppåt. I det delutrymme som uppvisar den högre lufttemperaturen erhålls ett luftflöde uppåt. Denna upp- värmda luft leds ut genom den i delutrymmet anordnade öpp- ningen. Härigenom erhålls ett undertryck i utrymmets nedre parti och luft sugs från delutrymmet med den något lägre lufttempe- raturen över till delutrymmet med den något högre temperatu- ren. Härigenom sugs luft med en lägre temperatur in genom öppningen i delutrymme med den något lägre lufttemperaturen.

Denna skillnad i lufttemperatur mellan delutrymmena ökar i sin tur självdraget. Med fördel är de första och andra öppningarna är anordnade på en väsentligen högsta höjdnivå i respektive första och andra delutrymme. Därmed kan den luft som har den högsta temperaturen i det delutrymmet som har den högsta lufttemperaturen ledas ut genom öppningen för att användas i uppvärmningssyfte. Med en sådan placering av öppningarna förhindras att den luft som har den högsta temperaturen blir stillastående i respektive delutrymmes högst belägna parti. Den 10 15 20 25 30 35 517 373 här beskrivna självcirkulationen startar således automatisk när luften i utrymmet värms upp av infallande solstrålar och den av- stannar automatiskt när ingen solstrålning tillförs.

Enligt en annan föredragen utföringsform av föreliggande upp- finning är nämnda yttre och inre materialskikt väsentligen pa- rallellt anordnade. Därmed kan ljusabsorbatorn göras tämligen' tunn. Enligt en första utföringsform begränsas nämnda utrymme av en yta hos det inre materialskiktet som är vänd mot det första materialskiktet. Det cirkulerande gasformiga mediet cirkuleras här i ett utrymme mellan det yttre materialskiktet och det inre materialskiktet. Ljusabsorbatorn kan här göras mycket tunn. En- ligt en andra utföringsform begränsas nämnda utrymme av en yta hos det inre materialskiktet som är vänd från det första ma- terialskiktet. Det cirkulerande gasformiga mediet cirkuleras här i ett utrymme som är beläget bakom det inre materialskiktet. Det andra utrymmet som här bildas mellan det yttre materialskiktet och det inre materialskiktet innefattar med fördel luft eller vacu- um. Ett sådant andra utrymme utgör en isolering mellan det vid drift av ljusabsorbatorn kalla yttre materialskiktet och det varma inre materialskiktet. En annan fördel med denna utföringsform är att det cirkulerande gasformiga mediet inte kommer i kontakt med det yttre materialskiktet. En sådan kontakt medför i regel en nedsmutsning av det transparenta yttre materialskiktets inre yta. En sådan nedsmutsning förhindrar solstrålarna att passera genom det yttre materialskiktets och därmed även ljusabsorba- torns kapacitet. Den inre ytan hos det yttre materialskiktet behö- ver således här endast i undantagsfall rengöras.

Enligt en annan föredragen utföringsform av föreliggande upp- finning innefattar ljusabsorbatorn organ för att medge reglering av det gasformiga medieflödet genom åtminstone en av nämnda första och andra öppningar. För att medge reglering av luftflödet genom nämnda utrymme i ljusabsorbatorn är det lämpligt att ett organ, exempelvis, i form av ett luftspjäll anordnas i en kanal eller dylikt som leder till en av nämnda öppningar. Tillförseln av 10 15 20 25 30 35 517 373 varmluft kan därmed regleras eller helt stoppas då inget upp- värmningsbehov föreligger. Ett sådant spjäll kan även regleras automatiskt i beroende av lufttemperatur i, exempelvis, den lokal som ska värmas. En ljusmätare kan användas för att styra nämnda organs öppningsgrad för att medge styrning av medie- strömmen genom ljusabsorbatorn. Ett rörformigt anslutningsdon kan vara anordnat för tillförsel av uppvärmd luft till en lokal som har ett uppvärmningsbehov. Ett sådant anslutningsdon är före- trädesvis krökt, exempelvis, 90° uppåt så att en ”skorstenseffekt” erhålls med ett ökande självdrag som följd.

Enligt en annan föredragen utföringsform av föreliggande upp- finning innefattar nämnda andra skikt en metallplåt med en svart yta. metallplåtar erhåller i regel en hög temperatur när de ut- sätts för solljus. Sådana strålningsabsorberande plåtar har såle- des en hög strålningsabsorptionsförmåga och en låg värme- emissionsförmåga. För ett metallmaterial med en svartfärgad yta blir dessa egenskaper optimala. Eventuell kan andra färgade ytor användas hos det inre materialskiktet och även andra mate- rial än metaller kan användas.

Enligt en annan föredragen utföringsform av föreliggande upp- finning innefattar nämnda andra skikt invändiga kanaler som är inrättade att genomströmmas av ett andra medium. Varma dagar när en uppvärmning av luften i en lokal inte är önskvärd kan ett sådant modifierat andra materialskikt utnyttjas för att värma upp ett andra medium. Ett sådant andra medium kan vara vatten som är inrättat att värmas och användas som tappvarmvatten.

Ett vätskeformigt medium behöver nödvändigtvis inte en kon- ventionell pump för att cirkuleras utan kan förses med en trans- portanordning som ger en självcirkulation av mediet. Alternativt kan ett sådant andra medium även vara inrättat att cirkuleras i ett område under markytan så att det kyls och attmediet avger denna kyla i det andra materialskikt. Genom att leda det andra mediet ned i, exempelvis, ett borrhål i marken erhåller det en relativt låg temperatur. Denna låga medietemperatur överförs till 10 15 20 25 30 35 517 375 det andra materialskiktet som kyler den luft som självcirkulerar i Ijusabsorbatorns utrymme. Varma sommardagar kan därför en komfortkylning av luften erhållas i samma lokal som annars värms upp av ljusabsorbatorn. Samtidigt erhålls lagring av vär- me i ett sådant borrhàl som kan utnyttjas som värmekälla för en värmepump. Med fördel innefattar det gasformiga mediet luft och nämnda utrymme innefattar åtminstone en öppning som medger kommunikation med luft utanför ljusabsorbatorn. Här uppstår möjligheten att ljusabsorbatorn genom den uppkomna självcirkulationen av luft kan utnyttjas som en frånluftsanord- ning. I detta fall skapas ett för huset nyttigt undertryck. Alterna- tivt kan ljusabsorbatorn användas som en tilluftsanordning, vil- ket kan skapa en renare luftmiljö, exempelvis, i hus med höga radonhalter.

Enligt en annan föredragen utföringsform av föreliggande upp- finning är ljusabsorbatorn inrättad att appliceras på en utvändig yta hos en byggnad. Här kan luften i byggnaden medelst korta luftkanaler ledas till och från ljusabsorbatorn. Genom sin tunna konstruktion kan Ijusabsorbator anordnas så att dess yttre mate- rialskikt hamnar på en motsvarande nivå som byggnadens yttre materialskikt. Härigenom kan ljusabsorbatorn med lämplig to- ning av det yttre eller inre materialskiktet fås att smälta in vä- sentligen helt mot byggnadens yttre yta och färg. Ljusabsorba- torn kan vara applicerbar på en väggyta hos byggnaden. En så- dan väggyta är med fördel vänd mot söder. Med en lämplig kon- struktion av ljusabsorbatorn kan den påminna om en fönsterkon- struktion eller en del av väggfasaden. Alternativt kan ljusabsor- batorn vara applicerbar på en takyta hos byggnaden. l detta fall kan Ijusabsorbatorns anordnas så att det yttre materialskikt lig- ger i höjd med det yttre takmaterialet. Ljusabsorbatorns yttre materialskiktet kan här innefatta en form som motsvarar formen hos takpannor. Enligt ett ytterligare alternativ kan ljusabsorba- torn innefattas i en ytterdörr hos byggnaden. Ljusabsorbatorn erhåller därmed en relativt enkel montering. 10 15 20 25 30 35 517 373 Enligt en annan föredragen utföringsform av föreliggande upp- finning innefattar det inre materialskiktet åtminstone ett element som är inrättat att alstra elektrisk energi. Sådana element kan vara solceller. Solcellerna erhåller här en önskad kylning genom det självcirkulerande gasformiga första mediet.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA l det följande beskrivs såsom exempel föredragna utföringsfor- mer av uppfinningen med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka: Fig 1 visar en ljusabsorbator enligt en första utföringsform, Fig 2 visar ljusabsorbatorn i Fig 1 sedd från sidan, Fig 3 visar en ljusabsorbator enligt en andra utföringsform, Fig 4 visar ljusabsorbator i Fig 3 sedd från sidan och, Fig 5 visar ett inre materialskikt enligt en andra utföringsform.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGS- FORMER AV FÖRELIGGANDE UPPFINNING I Fig 1 och 2 visas en ljusabsorbator 1 enligt en första utfö- ringsform av föreliggande uppfinning. Ljusabsorbatorn 1 inne- fattar ett yttre materialskikt av ett ljusgenomsläppligt material här exemplifierad som en glasskiva 2. Glasskivan 2 är fäst i en ramkonstruktion 3 som sträcker sig runt glasskivans kanter.

Ramkonstruktionen 3 ger ljusabsorbatorn en ládliknande form.

Ljusabsorbatorn 1 innefattar här ett inre materialskikt i form av en den strålningsabsorberande plåt 4 med en svart yta. En så- dan svart strålningsabsorberande plåt 4 har goda strålningsab- sorberande egenskaper och den erhåller därför en hög tempe- ratur när den utsätts för solstrålning. 4. Det inre materialskiktet Glasskivan 2 och den strålningsabsorberande plåten 4 är vä- sentligen parallellt anordnade. Mellan glasskivan 2 och den 10 15 20 25 30 35 517 573 strålningsabsorberande plåten 4 bildas ett väsentligen slutet ut- rymme 5. I utrymmet är ett långsträckt element 6 anordnat som är inrättat att avdela utrymmet 5 i ett första delutrymme 7 och ett andra delutrymme 8. Det långsträckta elementet 6 har en sträckning mellan en övre ände 6a som anligget tätt mot en övre kantyta hos utrymmet 5 och en nedre ände 6b som är belägen på ett avstånd från en nedre kantyta 6b hos det långsträckta elementet 6. Det långsträckta elementet 6 har även en sträck- ning mellan glasskivan 2 och den strålningsabsorberande plåten 4 så att luft endast kan passera mellan det första 7 och andra 8 delutrymmet nedanför det långsträckta elementets 6 nedre ände.

Det första delutrymmet 7 innefattar en första öppning 9 vid ett övre parti och det andra delutrymme 8 innefattar en andra öpp- ningen 10 vid ett övre parti. Ljusabsorbatorn 1 är här fäst mot en vägg 11 hos en byggnad. Ljusabsorbatorn 1 appliceras så att de första 9 och andra 10 öppningarna blir belägna på samma höjd- nivå. Genom väggen sträcker sig två passager 12 som mynnar i respektive första och andra öppning 9, 10 , av vilka en visas i Fig 2. Passagerna 12 medger passage av luft mellan byggnaden och utrymmet 5. Ett organ i form av ett luftspjäll 13 är anordnat för att medge reglering av luftflödet genom åtminstone en av nämnda passager 12. En smal luftpassage 14 är anordnad vid ett nedre parti hos ljusabsorbatorn 1 för att utjämna tryckskillna- der mellan luften i utrymmet 5 och omgivande luft. Ljusabsor- batorns utrymme 5 innefattar även tre öppningar som medger förbindelse med omgivande luft utvändigt ljusabsorbatorn 1. En ventil 15, 16 och 17 är anordnad för respektive öppning så att det är möjligt att reglera öppningarna mellan ett öppet och ett stängt läge.

Då solen belyser ljusabsorbatorn 1 passerar solstrålningen ge- nom den transparenta glasskivan 2 och den strålningsabsorbe- rande plåten 4 värms upp. Den strålningsabsorberande plåten 4 värmer i sin tur upp den anliggande luften i utrymmet 5. I något av det första 7 eller andra 8 delutrymmet erhåller luften ovillkor- ligen en något högre Iufttemperatur. När luften i utrymmet 5 er- 10 15 20 25 30 35 517 375 håller en högre temperatur än i byggnaden strömmar den värm- da luften från det delutrymme 7, 8, som har den något högre lufttemperaturen, uppåt och ut genom delutrymmets 7, 8 öpp- ning 9, 10. Genom förekomsten av den smala luftpassagen 14 förhindras att ett alltför högt lufttryck erhålls i utrymmet 5 innan självcirkulationen av luft genom utrymmet 5 startar. Om, exem- pelvis, lufttemperaturen inledningsvis är något högre i det andra delutrymmet 8 än i det första delutrymmet 7 stiger den upp- värmda luften i det andra delutrymmet 8 uppåt och ut genom öppningen 10. Detta luftflöde leder till att luften i det första del- utrymmet 7 sugs nedåt. Luften från det först delutrymmet 7 sugs, via passagen mellan det långsträckta elementets nedre ände 6b och utrymmets nedre kantyta, till det andra delutrymmet 8. Genom att luften i det första utrymmet 7 sugs nedåt sugs samtidigt luft in genom öppningen 9 från byggnaden. Eftersom den insugna luften från byggnaden har en lägre temperatur än luften i det andra delutrymmet 8 uppstår en temperaturskillnad mellan luften i det första och andra delutrymmena 7, 8. Denna temperaturskillnad leder till en självcirkulation av luften genom utrymmet 5 mellan öppningarna 9, 10 när ljusabsorbatorn utsätts för solstrålning. Varma dagar när ingen uppvärmning önskas av luften i byggnaden kan ventilen 15 öppnas samtidigt som luft- spjället 13 stängs för öppningen 10 i det andra delutrymmet 8.

Härigenom erhålls ett luftflöde från byggnaden, via luftkanalen 12, den första öppningen 9, det första delutrymmet 7 och det andra delutrymmet 8, innan den värmda luften leds ut genom den öppna ventilen 15 i ljusabsorbatorn 1. I detta fall utnyttjas ljusabsorbatorn 1 för att ge ett frånluftsflöde. En alternativ ven- tilation kan erhållas genom ljusabsorbatorn 1 om ventilerna 16 och 17 istället öppnas och ventilen 15 stängs. Då infallande sol- strålning värmer luften i utrymmet 5 stiger luften i utrymmet uppåt och ut genom öppningarna 9, 10 och till byggnaden. Luft sugs härvid in utifrån via ventilerna 16, 17 till utrymmet 5. Hår utnyttjas ljusabsorbatorn 1 för att ge ett tilluftsflöde till byggna- den. Då solstrålningen upphör sjunker även lufttemperaturen i utrymmet 5. Skillnaden i temperatur mellan luften i utrymmet 5 10 15 20 25 30 35 517 373 10 och luften i byggnaden minskar. Det leder till att temperaturskill- naden mellan luften i de första 7 och andra 8 delutrymmena minskar tills självcirkulationen av luft i ljusabsorbatorns utrymme 5 upphör. Luftspjället 13 bör då stängas för att säkerställa så att ingen luft cirkuleras genom utrymmet 5. l Fig 3 till 5 visas en ljusabsorbator enligt en andra utförings- form. Denna utföringsform skiljer sig från den ovan visade ge- nom att utrymmet 5 för cirkulation av luft här är beläget bakom den strålningsabsorberande plåten 4. Den cirkulerande luften kommer här således i kontakt med den yta hos den strålnings- absorberande plåten 4, vilken är vänd från glasskivan 2. Ett andra utrymme 18 bildas här mellan glasskivan 2 och den strål- ningsabsorberande plåten 4. Det andra utrymmet 18 tjänar här som ett värmeisolerande skikt mellan glasskivan 2 och den strålningsabsorberande plåten 4. Det andra utrymmet 18 inne- håller företrädesvis luft men det kan även innehålla någon an- nan typ av gas eller ett vacuum. Ljusabsorbatorn innefattar en smal luftpassage 14. Med en sådan luftpassage 14 erhålls en tryckutjämning mellan luften i utrymmet 18 och omgivande luft.

En fördel med att anordna utrymmet 5 för luftcirkulation innanför den strålningsabsorberande plåten 4 är att den cirkulerande luften här inte kommer i kontakt med glasskivan 2. Därmed för- hindras nedsmutsning av glasskivans 2 inre yta. En sådan ned- smutsning skulle innebära att glasskivan 2 måste rengöras in- vändigt regelbundet eftersom en smutsbeläggning nedsätter glasskivans 2 transparenta egenskaper och därmed ljusabsor- batorns 1 kapacitet. Ljusabsorbatorns 1 strålningsabsorberande plåt 2 innefattar i denna utföringsform även invändiga kanaler 19, se härvid Fig 5, som visar ett parti av en sådan strålnings- absorberande plåt 2. Dessa kanaler 19 är inrättade att leda ett andra medium som kan vara en vätska eller en gas. I denna ut- föringsform är en tredje öppning 20 anordnad vid ett nedre parti i utrymmet 5. En luftkanal 21 som mynnar i öppningen 20 sträcker sig genom väggen 11. Luftkanalen 21 medge ett luftflö- 10 15 20 25 30 35 517 373 11 de mellan utrymmet 5 och byggnaden. Ett luftspjäll 22 är anord- nat för att öppna och stänga Iuftkanalen 21.

Den i Fig 3 till 5 visade andra utföringsformen fungerar på sam- ma sätt som den i Fig 1 och 2 visade första utföringsformen av- seende ett basutförande med en självcirkulation av luften genom utrymmet 5 och uppvärmningen av luften i byggnaden. När ett uppvärmningsbehov inte föreligger i byggnaden stängs luft- spjället 13 och ett andra medium i form av, exempelvis, vatten kan cirkuleras genom kanalerna 19 i den strålningsabsorberan- de plåten 4. Den strålningsabsorberande plåten 4 värmer upp det cirkulerande vattnet i kanalerna 19 till en temperatur så att vattnet kan användas som tappvarmvatten. Alternativt kan det andra mediet som cirkuleras i den strålningsabsorberande plå- tens 4 kanaler 19 vara inrättat att varma dagar tillföra komfort- kyla till luften i byggnaden. Ett sådant andra medium kan vara inrättat att cirkuleras mellan den strålningsabsorberande skiktet 4 och ett borrhål beläget i markytan. Det andra mediet kyls ned under cirkulationen i borrhålet varefter det kylda mediet kyler den strålningsabsorberande plåten 4 som i sin tur kyler luften som självcirkulerar i utrymmet 5. Den tredje öppningen 20 är i detta fall öppen. Luften i utrymmet 5 kyls i kontakt med den strålningsabsorberande plåten 4. Den kylda luften sjunker nedåt i utrymmet 5 och leds via den tredje öppningen 20 och Iuftkana- len 21 till byggnaden. Samtidigt sugs ny luft in i utrymmet 5 från byggnaden via öppningarna 9, 10. Med en sådan konstruktion kan kylning av luften i byggnaden erhållas varma dagar. l sam- band med en sådan process laddas värme ned i borrhålet. Den- na värme i borrhålet kan tillvaratas, medelst en värmepump, när ett uppvärmningsbehov av byggnaden föreligger.

Det yttre materialskiktet 2 innefattar med fördel en form som överensstämmer med byggnadens yttre materialskikt. Genom att sänka ned ljusabsorbatorn i ett tak eller i en vägg hos en bygg- nad kan ljusabsorbatorns yttre materialskikt anordnas på vä- sentligen samma nivå som tak eller väggmaterialets yttre yta. 10 15 517 375 12 Härigenom kan ljusabsorbatorn 1 fås att smälta in nästan helt mot byggnaden. Det yttre materialskiktet 2 kan , exempelvis, förses med texturerat glas som liknar traditionella fasad eller takkonstruktioner. Takmonterade ljusabsorbatorer kan förses med en transparent yta utformad som taktegel eller annan tak- beläggning. Härmed kan hela tak och fasader användas som lju- sabsorbatorer. Ljusabsorbatorn kan även anordnas i en ytter- dörr. Ljusabsorbatorn erhåller därmed en mycket enkel monte- ring på en befintlig byggnad.

Föreliggande uppfinning är på intet sätt begränsad till de ovan på ritningarna beskrivna utföringsformerna utan kan modifieras fritt inom patentkravens ramar. Exempelvis så kan den ljusab- sorbator som visas i Fig 1 och 2 även förses med kanaler 19 i den strålningsabsorberande plåten 4. Eventuellt kan flera lju- sabsorbatorer användas och den alstrade uppvärmda luften kan, exempelvis, samlas i ett centralt utrymme för att användas när ett uppvärmningsbehov föreligger.

Claims (19)

10 15 20 25 30 35 517 373 13 Patentkrav

1. Ljusabsorbator (1) innefattande ett yttre materialskikt (2) av ett åtminstone delvis transparent material, ett utrymme (5) ge- nom vilket ett första medium är inrättat att cirkuleras under upp- värmning av Ijusstrålning som passerar genom det yttre materi- alskiktet (2), ett på avstånd från det yttre materialskiktet (2) an- ordnat inre materialskikt (4) som innefattar ett material med stråiningsabsorberande egenskaper och vilket inre materialskikt (4) utgör åtminstone en begränsningsyta hos nämnda utrymme (5) och medel som är inrättade att medge en självcirkulation av ett gasformigt första medium genom nämnda utrymme (5), kän- netecknad av att nämnda medel innefattar ett element (6) som är inrättat att avdela utrymmet (5) i åtminstone ett första delut- rymme (7) som innefattar en första öppning (9) och ett andra delutrymme (8) som innefattar en andra öppning (10) så att pas- sage av det gasformiga mediet mellan nämnda första (7) och andra (8) delutrymmen endast kan ske på en lägre nivå i utrym- met (5) än de båda första (9) och andra (10) öppningarnas nivå- er.

2. Ljusabsorbator enligt krav 1, kännetecknad av att nämnda element (6) har en sträckning mellan en övre ände (6a) som an- ligger mot ett övre kantyta hos utrymmet (5) och en nedre ände (6b) som är belägen på ett avstånd från en nedre kantyta hos utrymmet (5).

3. Ljusabsorbator enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att de första och andra öppningarna (9, 10) är anordnade på en vä- sentligen högsta nivà i respektive första (7) och andra (8) delut- wmme

4. Ljusabsorbator enligt något av föregående krav, känneteck- nad av att nämnda yttre (2) och inre materialskikt (4) är väsent- ligen parallellt anordnade. 10 15 20 25 30 35 517 373 14

5. Ljusabsorbator enligt krav 4, kännetecknad av att nämnda ut- rymme (5) begränsas av en yta hos det inre materialskiktet (4) som är vänd mot det yttre materialskiktet (2).

6. Ljusabsorbator enligt krav 4, kännetecknad av att nämnda ut- rymme (5) begränsas av en yta hos det inre materialskiktet (4) som är vänd från det yttre materialskiktet (2).

7. Ljusabsorbator enligt något av föregående krav, känneteck- nad av att ljusabsorbatorn innefattar organ (13) för att medge reglering av det gasformiga medieflödet genom åtminstone en av nämnda första och andra öppningar (9, 10).

8. Ljusabsorbator enligt något av föregående krav, känneteck- nad av att nämnda inre materialskikt (4) innefattar en metallplåt med en strålningsabsorberande yta.

9. Ljusabsorbator enligt något av föregående krav, känneteck- nad av att nämnda inre materialskikt (4) innefattar invändiga ka- naler som är inrättade att genomströmmas av ett andra medium.

10. Ljusabsorbator enligt krav 9, kännetecknad av att nämnda andra medium är vatten som är inrättat att värmas och användas som tappvarmvatten.

11. Ljusabsorbator enligt krav 9, kännetecknad av att nämnda andra medium är inrättat att även cirkuleras i ett område under markytan för att kylas och att mediet är inrättat att kyla det inre materialskikt (4) och därmed det gasformiga mediet i utrymmet (5)-

12. Ljusabsorbator enligt något av föregående krav, känneteck- nad av att nämnda gasformiga medium innefattar luft och att ut- rymmet (5) innefattar åtminstone en öppning (15, 16, 17) som medger kommunikation med luft belägen utanför ljusabsorbatorn (1)- 10 15 20 25 517 375 15

13. Ljusabsorbator enligt något av föregående krav, känneteck- nad av att den är inrättad att appliceras på en utvändig yta hos en byggnad.

14. Ljusabsorbator enligt krav 13, kännetecknad av att det yttre materialskiktet (2) är inrättat att åtminstone delvis bilda byggna- dens yttre materialskikt.

15. Ljusabsorbator enligt krav 13 eller 14, kännetecknad av att ljusabsorbatorn (1) innefattas i en väggyta hos byggnaden.

16. Ljusabsorbator enligt 13 eller 14, kännetecknad av att lju- sabsorbatorn (1) innefattas i en takyta hos byggnaden.

17. Ljusabsorbator enligt krav 16, kännetecknad av att ljusab- sorbatorns (1) yttre materialskikt (2) innefattar en yttre form som motsvarar formen hos ett yttre takskikt av takpannor eller annan takbeläggning.

18. Ljusabsorbator enligt 13 eller 14, kännetecknad av att lju- sabsorbatorn (1) innefattas i en ytterdörr hos byggnaden.

19. Ljusabsorbator enligt något av föregående krav, känneteck- nad av att det inre materialskiktet (4) innefattar åtminstone ett element som är inrättat att alstra elektrisk energi.