SE517325C2 - Intelligent nod i telekommunikationssystem - Google Patents

Description

a>u~v 10 15 20 25 30 35 0 II und! 0090 '2 coucoo g coon: uøøvøt mobila nätet som avses är GSM, varför nämda kort får anses vara ett vanligt kort av SIM-typ.

De ovan nämnda dokumenten beskriver dock inte explicit ett system för både utgående och inkommande samtal varvid de utgående samtal är debiteringsbara den mobila abonnenten.

REDOGÖREL§E FQR UPPFINNINGEN TEKNISKT PROBLEM Syftet med uppfinningen är att åstadkomma en i förhållande till teknikens ståndpunkt förbättrat och förenklat system för kommunikation där en abonnent påi ett smidigt sätt kan förflytta sig mellan ett så kallat fast eller trådbundet kommunikationssystem och ett mobilt eller radiobundet kommunikationssystem.

I de nuvarande mobila telenäten såsom t.ex. GSM innehar abonnenterna ett SIM-kort till vilket abonnentens abonnemang är knutet och på vilket information om abonnemanget finns lagrat. Till kortet hör också en IMSI-funktion som är en funktion för att identifiera abonnenten i radiosystemet. I nätet är uppgifter om var abonnenten befinner sig lagrat i ett organ benämnt HLR.

Varje mobil tillhör ett hemregister HLR vilket innehåller all nödvändig abonnent- och mobil-information I nätet knyts sedan ett abonnentnummer ur tillgängliga nummerserier till detta IMSI och används för sökning av abonnenten vid anrop till denne. Vid avgående samtal används IMSI i näten för att knyta debiteringen till den kund som ringer. På likartat sätt används i DECT ett "smart card" med motsvarande abonnentinformation då N U 20 25 30 35 vann cont oovøøo v 0 oo uno-oo 0 oo 0000 un I 0:00 :och o I o uooøvo 517 zfzš' benämnt DIM-kort. SIM-korten kan idag bara användas för samtal i de mobila telenätet och endast i den egna operatörens nät.

Det tekniska problem uppfinningen avser är därför att åstadkomma en anordning och metod som möjliggör att en nätoperatör i det fasta nätet kan erbjuda "radioabonnenter" access till det fasta nätet genom att abonnenten utnyttjar sitt SIM/DIM-kort i en kortläsande anordning som är samverkbar med en fast teleterminal som är ansluten till operatörens fasta telenät.

Lösgxnsnn Ovannämnda syften uppnàs genom att uppfinningen uppvisar de i bifogade patentkrav angivna kännetecknen.

FQRDELAR Uppfinningen är avsedd att möjliggöra en integrering av t.ex. ett GSM-abonnemang eller annat trådlöst abonnemang och ett fast telekommunikationssystem och som medger att en abonnent med endast GSM-abonnemang vid behov kan registrera sig vid och debiteras utgàende samtal vid en fast teleterminal medelst utnyttjande av det i GSM/DECT- abonnemanget abonnentknutna identitetskortet SIM/DIM.

FI RBE KRIVNIN Uppfinningen skall nu beskrivas med hjälp av icke begränsade utföringsexempel och med hänvisning till bifogade, schematiskt utförda ritningar. I ritningen visar; 10 15 20 25 30 35 07 ...s \'l°°"': (NI-foun- mf' I, 'IÛO OI IIIO IQ OI; I I Iil o n o o. m oooo o o o o oo o ooov nooo o uøoovo Ü II IOO II il IIIO Il figur 1 en utföringsform enligt uppfinningen.

Detaljerad beskrivning.

Uppfinningen bestàr av ett antal olika anordningar, dels kundägda som ansluts till fasta nätet, och dels nya noder i fasta nätet. Funktionen hos de olika noderna beskrivs närmare nedan. Först beskrivs funktionen i dess helhet.

I det enklaste utförandet bestàr abonnentutrustningen [A]som visas i figur l av ett underställ till en vanlig telefon, där telefonen ansluts med sitt jack. I utrustningen A finns interface till SIM kort 3, datorenhet 4 med kommunikationsinterface 2 samt anslutningdon 1 till telefonen. Denna enhet fungerar som en klient i nätet.

När en abonnent vill utnyttja sitt kort för att vara anträffbar i det fasta nätet, sättes SIM kortet pà vanligt sätt in i A, och han blir roaminguppdaterad till denna nod (Fasta ledning) För att detta skall kunna ske finns i det fasta nätet en intelligent nod, IN nod, [N ] som fungerar som server till ovanstàende klient. Denna nod kan dels kommunicera med datorenheten i A, och via de standardiserade protokollen i GSM med GSM nätet samt med det vanliga fasta nätet.

Vid kommunikationen mellan A och noden används ett eget protokoll, som kan krypteras med de befintliga SIM/Sak nycklarna för GSM. Kommunikationen kopplas upp genom att enheten A ringer ett speciellt 020-nummer som ej debiteras det fasta abonnemanget B, och startar JIIIII |»|1| 10 15 20 25 30 35 kommunikationen. Protokollen pá de lägsta skikten kan här vara standard modemkommunikation för fasta nätet eller ISDN. Pà lager 3 utnyttjas ett för operatören eget protokoll.

Noden kan fràn mobiltelefonnäten betraktas antingen som ett eget trafikomràde eller som ett eget nät.

Vid avgàende anrop kommunicerar telefonapparaten med datorn i klienten, och lämnar där önskat B-nummer.

Datorn kopplar upp mot nätnoden via den fasta förbindelsen, och lämnar A-nummer till servern som kopplar upp samtalet i fasta nätet. När detta är klart sammankopplas telefonen med fasta nätet.

Funktionaliteten för "Call control" ligger sáledes i nätnoden, och denna övervakar sedan samtalet för att bland annat kunna debitera och utföra inkoppling av andra tjänster.

Samtalen debiteras sedan pà kortinnehavaren pà samma sätt som i mobiltelefonnätet.

Till SIM abonnenten inkommande samtal kan lösas pà en rad skilda sätt beroende pà de möjligheter nätet erbjuder. Den enklaste formen är att abonnenten innan SIM kortet sättes i klienten A slàr in aktuellt nummer pà abonnemanget B för förbindelsen till klienten om ej funktionen "A-nummer identifiering" används. Vid uppdateringen och inloggningen överföres detta till noden. Den intelligenta noden kan kontrollera korrekt nummer genom tillbaka ringning i protokollet. Noden kan sedan använda detta för att nà rätt med dirigeringen.

Nackdelen med detta förfarande är att páringande abonnenter blir debiterade full mobiltelefontaxa trots att kopplet sättes upp i fasta nätet. Detta beror pà att cononi v»|:| 10 15 20 25 30 35 _ ... ¿.

. .. ... .. .. J.. .. o p oo 00011! cotton nätet idag baserar taxeringen pà slaget nummer och ej pà verkligt uppsatt koppel.

Om intelligensen i noden A utnyttjas kan SIM abonnenten krediteras för dessa samtal, men detta ger problem mellan olika kostnads och debiteringsställen. Metoden används endast idag för debitering av roaming C leg, dvs vid vidarekoppling eller roaming till omràde med högre taxa.

En annan lösning är att ge A abonnenten automatiskt talmaskinbesked och lata denne ringa om till den lägre kostnaden.

I framtiden, när näten blir intelligentare kan man tänka sig en omstyrning av samtalet och samtidigt debitera för den aktuella koppeluppsättningen. Detta kräver dock möjlighet att ge A information om verklig kostnad för samtalet.

När SIM kortet avlägsnas ur klienten, gör denna en uppkoppling till noden och fär till stand en avloggning, så att senare samtal ej kan pàföras detta kort.

Mer sofistikerade kan till exempel abonnentutrustningen som nämts tidigare innehålla "telefonifunktionen" samt förses med fler läsare för samtidig inloggning i fasta nätet för flera SIM.

Klienten ägs eller hyrs i normalfallet av kunderna och ansluts till vilken vanlig fast förbindelse som helst.

Den kan även flyttas mellan olika förbindelse efter kundens önskemål. Enheten ställer ej nàgra extra krav pà förbindelsen mer än att detta är ett öppnat abonnemang.

Om ISDN anslutning används, kan detta förbättra systemet beroende pà fler funktioner i detta nät. Användningen 000000 ».|-; 10 15 20 25 30 35 Ii o! I ÜI..ÛI:.7.. . 517 32.5 . .. .. .. .. :vals tand' 190000 skall ej ge kostnader för denna förbindelse. Vid användning av tilläggstjänster via anordningen, skall dessa ej påverka den fasta förbindelsen.

Den intelligenta noden kan implementeras på olika sätt i nätet. Antingen är det en i nätet fristående nod eller så kan den integreras i mobiltelefonväxeln eller i en lokalstation. Funktionen förklaras utifrån en fristående nod.

Noden innehåller centralenhet, gruppväxel ,databas för temporära identiteter, kommunikations interface samt anordningar för taxering. I nät där förfrågan görs före koppeluppsättning kan växelfunktionen uteslutas.

Mot det nät som innehåller HLR för SIM noden som antingen en av mobilnätets MSC eller ett fristående nät hos annan operatör.

I detta senare fall måste noden då ha egna nätkoder mm som definieras i GSM. Kommunikationen mellan GSM nätet och noden sker helt enligt de signalsystem 7 protokoll som definierats i GSM för signalering MSC-HLR och HLR- HLR.

Noden innehåller även signaleringsinterface mot det publika fasta telefonnätet för koppeluppsättning. Denna väg kommunicerar noden med klienterna, via fördefinierade 020 nummer.

När anrop inkommer till noden från en klient kommunicerar dessa med speciellt protokoll. Protokoll finns för uppdatering, anrop till fasta nätet samt avregistrering. Protokoll för anrop mot GSM abonnenten kan även finnas beroende på hur detta löses, som normal . s nns. 10 15 20 omstyrning av samtal till annat nummer utan kommunikation med klienten, eller via klienten.

Vid uppdatering lagrar noden en temporär identitet för denna SIM som dä motsvarar det abonnentnummer i det fasta nätet där klienten är inkopplad. Som kontroll gör noden en motringning mot klienten för att kontrollera att korrekt nummer angetts.

Vid samtal fràn klienten/SIM abonnenten debiteras dennes abonnemang med för noden fastställd taxa, som kan skilja fràn taxor i nätet eller mobiltelefontaxan.

Taxering av samtal till klienten/SIM abonnenten löses beroende pà hur uppsättningen sker.

Uppfinningen är inte begränsad till de visade utföringsexemplen, utan kan varieras pà godtyckligt sätt inom ramen för uppfinningstanken, sà som den definieras av de efterföljande patentkraven. 000000

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 40 go oo en 00 I I co ,, oouo c I OIIIOC 00000 IDO' OOOI 0100 Unni van: ICO- O OIIO ICO' OQO 51% PATENTKRAV

1. Anordning vid telesystem innefattande ett fast tele- O.q nät och ett radiobaserat telenät som har en abonnemangs- utrustning vilken för sin funktion kräver ett abonnemangs- beroende kort som är sammanförbart med abonnemangsutrust- ningen, varvid nämnda kort även är sammanförbart med en så att den funktionalitet som finns i det radiobaserade nätet blir abonnemangsutrustning i det fasta publika telenätet, tillgänglig för en användare som utnyttjar abonnemangs- utrustningen som är ansluten till det fasta nätet till- sammans med nämnda kort, kännetecknad av att debiteringen av eventuella utgående samtal kan belasta kortabonnenten vilken hanteras av en i nätet befintlig intelligent nod som även styr kommunikationen mellan de sammankopplade fasta och radiobaserade näten och abonnemangsutrustningen.

2. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad av att abonnemangsutrustningen i det fasta nätet innehåller en eller flera kortläsare, kommunikationsinterface och data- enheter.

3. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad av att kommunikationen mellan abonnentutrustningar sker med ett eget protokoll vilket kan krypteras med i radionätet befintliga krypteringsnycklar. f ^

4. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad av att den intelligenta noden är en i nätet fristående nod. (f f.

5. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad av att den intelligenta noden är integrerad i mobiltelefonväxeln.

6. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad av att den intelligenta noden är integrerad i en lokalstation. <1

7. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad av att noden innehåller centralenhet, gruppväxel, databas för temporära identiteter, kommunikationsinterface samt anord- ningar för taxering.

8. -« 8. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad av att noden innehåller signaleringsinterface mot det publika fasta telefonnätet för koppeluppsättning varvid kommunikationen mellan noden och klienterna sker via fördefinierade nummer. <“

9. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad av att abonnentutrustningens komponenter är inbyggda i telefonauto- mater för att ge kort- eller SIM-abonnenter möjlighet att ICO-II 0000 OO 0000 ringa från dessa och låta kostnaden belasta kortet /Ö (SIM).

10. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad av att funktionaliteten för ”CALL KONTROLL” ligger i nätnoden varvid denna övervakar samtalet för att bland annat kunna 5 debitera och utföra inkoppling av andra tjänster.

11. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad av att funktionalitet i noden automatiskt kan belasta samtalsavgift på fast abonnemang och/eller mobilt abonnemang. ,,~

12. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad av att 10 funktioner i den intelligenta noden handhar roamingfunk- tionalitet för både det fasta och det radiobaserade nätet.