SE517159C2 - Magnetfältgenerator för en elektromedicinsk behandlingsapparat samt förfarande för framställning därav - Google Patents

Description

25 30 " si? 159 och elektriska fält har applicerats på den sjuka och skadade kroppsdelen och man har hoppats på det bästa. Ett exempel på detta slag av behandling beskrivs i US-patentet nr. 3,915,15l. Den är i huvudsak anpassad för behandling av brutna ben och använder företrädesvis platta spolar för generering av ett rnagnetiskt fält vars flöde är anordnat längsgående med behandlingsföremålet, dvs. parallellt med ett ben eller en arm I en utföringsfonn introduceras förutom det magnetiska fältet ett elektrostatiskt fält. Detta åstadkommes genom två diametralt motstående elektroder till vilka en elektrisk spämiing med relativt hög potentialskillnad tillförs. Härigenom uppnås ett elektriskt fält som strömmar genom behandlingsföremålet väsentligen i rät vinkel mot magnetfältets flöde. Genom att tillföra en elektrisk spänning vars amplitud fluktuerar regelbundet bringas de elektriskt laddade partiklama i behandlingsområdet i en oscillerande rörelse. Beroende på flödesriktningarna hos ett magnetiskt och ett elektriskt fält oscillerar de laddade partiklarna endast i räta vinklar mot skelettstrukturen och således vinkelrätt mot behandlingsföremålets huvudblodflöde.

Det venösa blodflödet, dvs. blodflödet mot hjärtat, påverkas därmed inte av denna behandling.

En annan apparat beskrivs i GB-A-871672. Detta dokument beskriver en apparat för medicinska ändamål i vilken ett elektriskt och ett magnetiskt fält alstras. Dessa fält är reglerbara och varíerbara och kan ändras i polaritet. De elektriska och magnetiska fälten är anordnade vinkelrätt mot varandra för att genom deras samtidiga verkan i behandlingsföremålet alstra en elektrodynamisk effekt som kan bringas till ett optimumvärde genom regleringen eller varieringen av de två fältens fasförhållande. En tillämpning av denna apparat är en kortvågsapparat, vilken samtidigt alstrar ett elektriskt kondensatorfält och ett magnetspolefält i ett område som kan väljas som önskas i föremålet som behandlas. Denna apparat matas med växelström, vilket innebär att elektrolyten kommer att rotera i två olika riktningar beroende på det magnetiska fältets riktning. Detta innebär att elektrolyten roterar mot blodets flödesriktning i halva cykeln och därigenom motverkar blodcirkulationen. Detta resulterar också i att värme genereras i elektrolyten. 10 15 20 25 30 x; För att lösa de ovarmämnda problemen introducerades en elektromagnetisk behandlingsapparat, såsom beskrivet i EP-62032. Vid användning av apparaten som beskrivs i EP-62032 accelererar en anordning läkningsprocessen genom att bringa elektriskt laddade partiklar i vävnad till att rotera i en spiralformig rörelse vilken understöder metabolismen i vävnaden och ökar blodflödets volym. Anordningen används för behandling av patienter som lider av reumatiska sjukdomar såväl som för behandling av patienter med cirkulationsstömingar och trombos. De elektriska och magnetiska fält som alstrar den spiralformiga rörelsen erhålls genom att anordna magnetiska och elektriska linser inuti och koaxiellt med elektromagnetiska spiraler (solenoider) som tillhandahåller huvudinagrietfältet.

Det har dock visat sig att anordningen som beskrivs i EP-62032 är svår att tillverka och att anordningen i huvudsak är avsedd för tillverkning för hand. Detta har gjort produkten dyrare och därigenom fått anordningen att bli mindre framgångsrik på marknaden. Vidare har den manuella och komplicerade tillverkningsprocessen ökat risken för felaktig placering av linselement i anordningen. En sådan felaktig placering kunde allvarligt försämra anordningens fimktion. Särskilt användningen av kärnelement för magnetlinselementen som är fástade vid magnetfältgeneratorns huvudkärna har resulterat i en svår tillverkningsprocess.

Redogörelse ñr uppfinningen Ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en magnetfältgenerator, vilken är utformad för automatisk tillverkning och därigenom skydda mot felaktig placering av linselement i anordningen, varigenom risken för produktion av dåliga magnetfältgeneratorer reduceras.

Detta syfie uppnås genom en magnetfältgenerator som har linskämelement med två fria ändar, det vill säga linskärnelement som inte är fästade vid huvudkärnan, i enlighet med den kännetecknande delen hos patentkrav 1. Genom att tillhandahålla en 10 15 20 25 30 * $f1§1s9 magnetfältgenerator som innefattar ett stödelement för magnetlinsema anordnat inuti nämnda öppning hos huvudkärnan som alstrar ett huvudmagrietfält reduceras risken för felaktig placering av linselementen, i syrmerhet eftersom linskärnorna inte är fästade vid huvudkämarl.

Syftet med uppfinningen uppnås även genom en magnetfältgenerator i enlighet med den kännetecknade delen hos patentkrav 10. Genom att tillhandahålla linssolenoider anordnade på linskärnelementen som var och en har två fria ledningsanslutningar, var och en ansluten till ett kretskort som stöder nämnda huvudkäma, är magnetfältgeneratorn anpassad för automatisk användning och den korrekta positionen hos linselementen kan säkerställas.

Ett andra syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en fältgenerator ßr en elektromagnetisk behandlingsapparat, vilken är utformad för automatisk tillverkning och därigenom skyddar mot felaktig placering av linselement i anordningen, varigenom risken för produktion av dåliga fältgeneratorer reduceras.

Detta syfte uppnås av en fältgenerator som har linskärnelement med två fi'ia ändar, det vill säga linskämelement som inte är fästade vid huvudkärnari, i enlighet med den kännetecknade delen hos patentkrav 19. Genom att tillhandahålla de elektriska linselementen på ett kretskort som uppbär närnnda huvudkärna reduceras risken för felplacering av de elektriska linselementen och fältgeneratom anpassas för industriell produktion.

Ett tredje syfie med uppfinningen är att tillhandahålla en tillverkningsmetod för fältgeneratorer, innefattande magnetfältgeneratorer som har niagnetfältelement med linskärnor som inte är fästade vid huvudkärnari, varvid risken för felplacering av de magnetiska och/eller elektriska linserna reduceras. Detta uppnås genom ett förfarande enligt patentkrav 30. Genom att först koppla magnetiska linser, ett stöd för magnetlinser, och ett huvudkärnelement till ett kretskort, och därefter anordna en 10 15 20 25 30 huvudsolenoid på nämnda huvudkärna, uppbärs de magnetiska linserna av stödelementet, huvudkäinari, kretskortet och huvudspolen, och förhindras därigenom från oavsiktlig rörelse till en felaktig position.

Ett fiärde syfie med uppfirmingen är att tillhandhålla en elektromagnetisk behandlingsapparat för behandlingen av biologisk vävnad, företrädesvis för accelerering av läkningsprocessen i en del av märmiskokroppen såsom en arm eller ett ben, innefattande en första och en andra magnetisk generator enligt uppfinningen.

Detta syfie uppnås genom en elektromagnetisk behandlingsapparat enligt patentkrav 29.

Beskrivning av ritningar I det nedanstående kommer en utföringsforrn av uppfinningen att beskrivas med m1 de bnagda fimngama, där fig. 1 är en sidovy i perspektiv av en elektromedicinsk behandlingsapparat enligt känd teknik, fig. 2 visar ett elektriskt kretsschema för apparaten, fig. 3 visar en vy av en isärtagen fältgenerator enligt uppfinningen, fig. 4 visar en vy uppifrån av en fältgenerator enligt uppfinningen, fig. 5a-5c visar några exempel av partikelbanor i elektromagnetiska ült, fig. 6 visar ett tvärsnitt av en fältgenerator enligt uppfinningen längs snittet A - A i fig. 4, och fig. 7 visar en vy underifrån av ett stödelement. 10 15 20 25 30 si 1 s 9 Detaljerad beskrivning av uppfinningen Känd teknik I figur 1 visas en lältgenerator enligt tidigare känd teknik. Eftersom fiiltgeneratorn enligt känd teknik innehåller liknande delar och genererar ett liknande elektriskt och magnetiskt fält kommer fältgeneratorn enligt känd *teknik att beskrivas i detalj. I fig. 1 visas en schematisk sidovy av en behandlingsapparat enligt känd teknik. De ingående delarna är två ringformiga solenoidsystem 2 koaxiellt anordnade horisontellt och på ett visst avstånd fiån varandra. Varje solenoidsystem 2 är vid sin omkrets utrustat med en solenoid 3. Dessa solenoider är elektriskt kopplade i serie och bildar tillsammans ett generatorsystem 4 för magnetfält. Mellan de två solenoidsystemen 2 finns en nedre och en övre tältelektrod 5, 6 anordnade på ett sådant sätt att centrumaxehi i varje fältelektrod sammanfaller med varandra. Den gemensamma centrumaxeln för iältelektrodema 5, 6 korsar centrumaxeln hos solenoidsystemet 2 vinkelrätt, och vid väsentligen samma avstånd från varje solenoidsystem 2. Solenoidsystemen 2 och tälteelektroderna 5, 6 är anordnade på ett sådant sätt att vart och en av dem manuellt kan justeras längs en horisontell resp. vertikal riktning i förhållande till varandra.

Detta arrangemang resulterar i att behandlingsapparatens centrum, dvs. behandlingszonen mellan solenoidsystemet 2 och tältelektrodema 5, 6, vilket definieras av det område där de magnetiska och elektriska fälten korsar varandra, kan justeras till större eller mindre storlek och på detta sätt anpassas till storleken hos behandlingsföremålet, exempelvis kan det vara mindre om ett föremål som en ankel skall behandlas och större när ett lårben skall behandlas.

Vart och ett av de i behandlingsapparaten ingående solenoidsystemen 2 består av en ringformad kärna 2, uppbyggd av transformatorelplåtar 8. Dessa metallplåtslaminat av exempelvis järn är på ett konventionellt sätt isolerade fiån varandra och tätt packade i solenoidsystemets 2 längsgående axiella riktning. I innerutryrnmet definierat av varje ringformig kärna 7 finns en magnetisk och en elektrisk lins 9, 10 anordnade. 10 15 20 25 1511 195.991 f* E” Elementen 12 - 15, 19 - 22 som ingår i varje lens är fastade vid den ringformiga kärnans 7 inneryta.

Vid solenoidsystemets 2 omkrets, på den ringforrniga kärnans 7 ytteryta finns en solenoid 7 anordnad. Solenoiden 3 består av en isolerad kopparlindning vars tråddiameter är anpassad till den maximala ström som skall matas genom solenoiden 3. För att hålla solenoidens 3 lindningar på plats är två sidoplattor 24 av dielektriskt material anordnade på respektive sidoytor hos solenoiderna. För att upprätthålla ett tillräckligt starkt magnetfält kan ett antal trådvarv krävas. Bägge solenoiderna 3 som ingår i behandlingsapparaten är elektriskt kopplade i serie varigenom ett homogent magnetfält upprätthålls i behandlingszonen.

Den magnetiska linsen 9 anordnad i kärnan 7 är av den så kallade kvadrupeltypen, och innehåller fyra linselement 12 - 15 som vart och ett bildar en magnetisk pol. De löreträdesvis cylindriskt formade linselementen 12 - 15, vilka exempelvis kan vara utstansade ur samma material som den ringforrnade kärnan 7 är belägna symmetriskt längs kärnans 7 inneryta på ett sådant sätt att de två linselementen 12, 13 som bildar nordpolema och de två linselementen 14, 15 som bildar sydpoler är anordnade i par mittemot varandra. Den yta hos linselementet 12 - 15 som är vänd inåt mot den magnetiska linsens 9 mitt är hyperboliskt utformad. Härigenom upprätthålls ett mera homogent niagnetfält i den magnetiska linsens centrum. Omkring varje linselement 12 - 15 finns linssolenoider 16 anordnade på ett sådant sätt att centrurnaxeln hos varje solenoid 16 sammanfaller i en och samma punkt i solenoidsystemets 2 mitt.

Linsolenoiderna 16 är kopplade elektriskt på ett sådant sätt att två diametralt anordnade linselement 14, 15 fimgerar som sydpoler och de andra två som nordpoler.

Linsolenoiderna 16 som ingår i den magnetiska linsen kan vara elektriskt kopplade i serie och anslutna till en spänningsenhet 17. Huvudändarnålet med den magnetiska linsen 9 är att konvergera elektriskt laddade partiklar som passerar genom den 10 15 20 25 30 magnetiska linsen 9. Dess funktion bör dock ses i samband med andra delar som ingår i den elektromagnetiska behandlingsapparaten 1.

Också den elektriska linsen 10 som ingår i solenoidsystemet 2 är av den så kallade kvadrupeltypen, dvs. även denna har fyra linselement, här kallade linselektroder 19 - 22. Varje linselektrod 19 - 22 består av ett elektriskt ledande material, exempelvis koppar eller liknande, och är väsentligen stavforrnad. Ytan som vänder mot solenoidsystemets mitt är företrädesvis hyperboliskt utformad för att upprätthålla den önskade fältfördelningen. Linselektrodema 19 - 22 är symmetriskt anordnade inuti den ringformade kärnan 7 hos solenoidsystemen 2, på ett sådant sätt att de två linselektrodema 19, 20 med positiv potential och de två linselektrodema 21, 22 med negativ potential är anordnade i par díametralt motstående varandra. Linselektrodema 19 - 22 som är elektriskt isolerade från den ringformade kärnan med isolatorer 25 är förskjutna med en vinkel om 45° i förhållande till linselementen 12 - 15 innehållna i solenoidsystemet 2. Linselektroderna 21 - 22 som har en negativ potential är anslutna och kopplade till den negativa polen hos spänningsenheten 17. Den ovanbeskrivna elektriska linsen 10 divergerar de elektriskt laddade partiklarna som passerar genom dess centrala sektion.

I mitten av den elektromagnetiska behandlingsapparaten, dvs. i dess behandlingszon, finns anordnat ett elektriskt fält som är riktat vinkelrätt mot magnetfältet. Detta elektriska fält genereras av en övre och en nedre fältelektrod 6, 5 som utgör en del av en elektrisk fältgenerator 26. Den övre fältelektroden 6 består av ett ringforrnat rör av metall, varvid röränden vänd mot behandlingszonen är hyperboliskt utformad. Denna övre fältelektrod 6 ges en positiv potential, vilket resulterar i att det elektriska fältets flöde riktas nedåt.

Den nedre filtelektroden 5 består liksom den övre faltelektroden av metall, och är formad som ett ringfonnigt rör. Ett galler 23 är anordnat vid dess innerkant. Gallret 23 består av band eller stavar av volfram eller molybden, och är anordnat i den övre 10 15 20 25 30 S, “ ' ' ik '2 delen av den nedre filtelektroden 5. Gallrets 23 övre kanter är utformade med en skarpt äggformad profil och riktade mot den övre fältelektroden 6. Härigenom erhålls ett elektriskt fält, vars flöde är fokuserat mot den inre delen av den nedre fältelektroden. Detta resulterar i att en mera koncentrerad fältfördelriing erhålls i behandlingszonen.

Såsom visat i fig. 2 är alla solenoider 16 anordnade i linselementen 12 - 15 kopplade i serie, och alla linselektroder 19, 20 med positiv potential är sammankopplade och ledningsförbundna med den positiva polen hos spänningsenheten 17. Linselektrodcrna 21, 22 är på ett besläktat sätt kopplade till den negativa polen hos spänningsenheten 17.

En och samma spänningsenhet försörjer hela behandlingsapparaten 1 med dess elektriska energi. Spänningen består av en halwågslikriktad sinusspänning som aldrig passerar noll. Den frekvens med vilken spänningen varierar har valts till 66 Hz, men kan naturligtvis variera mellan exempelvis 20 och 100 Hz. Även spärmingens amplitud kan regleras fi-itt. Spänningen till solenoiderna 3 och 16 kan antingen vara positiv eller negativ. Det är naturligtvis möjligt att separera det rent elektriska systemet från det elektromagnetiska systemet, och därigenom försörja solenoiderna 3, 16 å ena sidan och linselektroderna 19 - 22 och fältelektroderna 5, 6 å andra sidan med spänningar vilkas värden skiljer sig åt. Det är dock önskvärt att spänningen till båda systemen kan variera i enlighet med amplitud, frekvens och polaritet.

I en utföringsform kan ett rör eller munstycke 27 för gas- eller vätsketillsats anordnas vid en eller bägge ändarna av den elektromagnetiska apparaten, dvs. koaxiellt med solenoidsystemets 2 centrumaxel. Genom detta rör eller munstycke 27 kan elektriskt laddade partiklar, möjligen blandade med en eller flera medicinskt aktiva substanser, tillföras till behandlingszonen via solenoidsystemen.

Kort teoretisk maggeto-hydraulisk bakgggd 10 15 20 25 30 10 Funktionen hos elektromagnetiska behandlingsapparater baserar sig på allmänt accepterade fysiska och kemiska lagar samt upptäckter inom den medicinska forskningen. Den teoretiska grunden har bland annat inhärntats från den magneto- hydrodynamik och plasmafysik som beskrivs i ”Classical Electrodynamics” av Jackson och ”Vacuurngaselectronphysics” av Lyman Spitzen, Princeton University. Vad det gäller de medicinska upptäcktema exempelvis till Medicine and Biology, Nr. 3, 1969.

Fig. 5a - 5c visar banor för laddade partiklar i olika fält i enlighet med accepterade naturlagar. E och B representerar ett elektriskt och ett magnetiskt fält. I fig. 5a visas rörelsebarran för en positiv partikel i ett magnetiskt fält riktat ”bort från betraktaren”.

I fig. 5b visas rörelsebanan för en negativ partikel i ett magnetiskt fält riktat ”mot betraktaren”. Slutligen visas i fig. Sc hur en negativt laddad partikel utför en spiralforrnig rörelse i två mot varandra vinkelräta fält, varvid partikeln transporteras en sträcka W av ett magnetfält B riktat mot betraktaren och ett elektriskt fält E riktat uppåt (såsom visat av pilar). Det är bland annat denna rörelse som åstadkoms av den elektromagnetiska behandlingsapparaten beskriven i EP 062032 och den elektromagnetiska behandlingsapparaten enligt uppfinningen.

Den elektromagnetiska behandlingsannaratens fimktion Vårt blod innehåller, såsom är känt, ett antal olika grundämnen och substanser. De vanligaste jonema, de så kallade anjonema och katjonema, är kalium-, natrium-, klorid-, kalcium-, järn-, sulfat-, och fosfatjoner. Eftersom en jon är en partikel vars resulterande laddning antingen är positiv eller negativ påverkas den av elektriska och magnetiska fält. Om jonen passerar genom ett av dessa fält överförs energi till den varigenom den rör sig längs banor såsom visat i fig. 5a - 5c. Jonens hastighet beror bland andra faktorer på viskositeten hos den omgivande substansen. Också jonens förmåga att dra med sig andra partiklar i substansen kan påverka rörligheten.

Konvektionsrörelser i substansen och densitetsgradienter kan också i någon mån påverka jonens rörelse. 10 15 20 25 30 311.59 11 Vid ett antal skador och sjukdomar har det varit fördelaktigt att använda en behandling som förorsakar hyperaemi, dvs. en lokal övertillförsel av blod och ökat genomflöde av blod. Detta har hittills uppnåtts genom fysioterapi, varvid i huvudsak olika former av uppvärmningsapparater har använts, såsom värmelampor och högfrekvenstekniker. Det ökade blodflöde som har uppnåtts på detta sätt hjälper till med transporten av t.ex. näringsämnen, proteiner och syre till cellerna och olösta produkter från dem. Denna metabolism stöder läkningsprocesserria. En väsentlig nackdel vid behandling med värmelampor är att den infiaröda strålningen endast kan passera genom ett fåtal millimeter av huden och därigenom endast påverkar kroppsytan.

En elektromedicinsk behandlingsapparat enligt uppfinningen eller EP 062032 är effektiv också på djupare liggande vävnad. Detta beror på att alla positivt eller negativt laddade partiklar i ett elektriskt eller magnetiskt fält påverkas och att dessa partiklar finns spridda i alla delar av vävnaden.

Den elektromagnetiska strålningen är avsedd att påverka de bioelektriska potentialerna på organismens cellplan, exempelvis cellmembran och mitokondrier etc., men kommer naturligtvis även att påverka vattenfördelningen i organismen beroende på vattenmolekylemas specifika struktur. Andra organiska molekyler med dipolkarakteristik kommer antagligen också att påverkas. Då spänning tillförs genererar behandlingsapparaten ett horisontellt magnetfält och ett vertikalt elektriskt fält definierat av det område där de magnetiska och elektriska fälten korsar varandra.

Om laddade partiklar, exempelvis jonerna i blodplasma, förs in i behandlingszonen påverkas de till att röra sig i ett bestämt mönster. Jonemas bana påverkas av styrkan hos de magnetiska och elektriska fälten. De drar med sig oladdade partiklar i deras omedelbara omgivning. Styrkan hos fälten är valfiitt reglerbar. Den magnetiska flödestätheten uppnår exempelvis 2000 Gauss. Styrkan hos både det magnetiska och elektriska fältet kan variera med pulsfiekvensen hos den introducerade spänningen. En 10 15 20 25 30 s11 1ss 12 pulsfrekvens om 66 Hz har visat sig sammanfalla med kroppens biologiska aktivitet, men kan när det behövs regleras mellan 20 - 80 Hz.

Genom att placera den relevanta kroppsdelen, exempelvis en arm eller ett ben, i behandlingszonen väsentligen vinkelrätt mot både magnetfältet och det elektriska fältet utför jonerna en spiralformig rörelse i blodkärlens längdriktning (se fig. 5c). alla laddade partiklar har en lika stor förskjutningsrörelsekomponent, och varje laddad partikel i större eller mindre omfattning drar med sig andra oladdade närliggande partiklar, erhålls ett ökat genomflöde av blod i kärlen.

Eftersom väsentligen Den energi som överförs till jonen resulterar i en rörelse, vilken i korthet kan beskrivas på följande sätt. En positivt laddad partikel som närmar sig ett magnetiskt fält kommer att böjas av och rotera moturs sett i magnetfältets flödesriktning. Om ett elektriskt fält appliceras vinkelrätt mot magnetfältet och det elektriska fältet är riktat uppåt kommer de positivt laddade partiklarna att accelerera mot den högra sidan av magnetfáltet. Om partikeln är negativt laddad kommer förhållandet att vara det motsatta. Den slutgiltiga rörelsebanan kommer att vara spiralformig, dvs. skruvformad, med en konstant stigning. Detta åskådliggörs i fig. 5c.

Beroende på det faktum att de laddade partiklarna börjar röra sig och därigenom för med sig närliggande partiklar erhålls en fördelaktig ökning av blodgenomflödet i den behandlade vävnaden. Även en smärtstillande effekt kan påvisas. Smärta beror på syrebrist i vävnaden eller på en ackurnulering av smärtsubstanser. En ökning av blodflödet ger ökad syretillförsel och stöder avlägsnandet av smärtsubstanserna.

Eftersom även det centrala nervsystemet fungerar med hjälp av elektriskt laddade partiklar, vilka bland annat passerar in och ut ur nervcellerna och på detta sätt överför information exempelvis till muskler, kan också neurologiskt förorsakade sår eller sjukdomar behandlas med den häri beskrivna elektromagnetiska apparaten. 10 15 20 25 30 ësf ska 13 En stor andel av sjukdomarna hos äldre personer härrör från cirkulationssystemet och dess omgivningar. Inom detta sjukdomsområde är det svårt att tillverka lämplig medicin eftersom biefïekterna på andra organ ökar, i synnerhet för äldre personer.

Många personer lider av så kallad urkalkning av skelettet då de blir äldre. Detta ökar kraftigt risken för frakturer, varvid lårbensbrott är en vanlig skada. Behandlingstiden för denna typ av skada kan vara mycket lång och förbruka en stor andel medicinska vårdresurser. Genom behandlingen med den beskrivna elektromagnetiska apparaten uppnås en snabbare vid behandling av dessa benbrott. Det har visats att kalciumjoner kan tvingas att vandra tillbaka in i skelettet, varigenom ett degenererat skelett kan regenereras. På detta sätt kan benfiakturer förebyggas. Även läkningen av bensår, brärmsår och långsamtläkande, infekterade sår kan accelereras med den beskrivna elektromagnetiska apparaten. Detta kan exempelvis genomföras genom att en medicinskt aktiv substans, såsom aktiv jod eller antibiotika i form av en spray, tillförs till behandlingszonen genom accelerering via exempelvis ett munstycke 27 från ett eller bägge solenoidsystemen 2. Detta är också fallet vid syrgasterapi med övertryck. Därvid kan ett bombardernang av såret med medicinskt aktiva substanser uppnås. Tack vare denna behandlingsmetod kan fall som annars skulle utveckla en resistent infektion undvikas.

Uppfinningen kommer att beskrivas ytterligare med hänvisningar till fig. 3, vilken visar en vy av en fältgenerator i isärtaget skick för en elektromedicinsk behandlingsapparat enligt uppfinningen, fig. 4 som visar en vy uppifrån sett av en fáltgenerator enligt uppfinningen, fig. 6 som visar ett tvärsnitt av en fáltgenerator enligt uppfinningen längs snittet A - A i fig. 4, och fig. 7 som visar en vy underifrån av ett stödelement för de magnetiska linsema, huvudkänian och huvudspolen. Fältgeneratom enligt uppfinningen kan företrädesvis användas i en elektromedicinsk behandlingsapparat av den tidigare kända typen beskriven i samband med figur 1. F ältgeneratom innefattar en magnetfältgenerator och en elfältgenerator. Magnetfältgeneratorn irmefattar 10 15 20 25 30 .s11v1sa 14 åtminstone en solenoid 3 anordnad på en huvudkärna 7 som definierar en öppning 111. Huvudkärnan 7 har första och andra axiella väggpartier 112a, 112b, varvid nänmda öppning och inre och yttre radiella väggpartier 113a, 113b definieras.

Huvudkärnan 7 definierar företrädesvis en sluten magnetisk krets och är i en föredragen utföringsform anordnad som en ring- eller toroidformig kärna. I en föredragen utföringsform av uppfinningen är solenoiden 3 anordnad på ett av nämnda axiella väggpartier 112, 112b och företrädesvis delvis täckande öppningen 111 i huvudkärnan 7. Genom detta arrangemang skall solenoiden 3 utgöra stöd för magnetiska linselement ll4a - d anordnade inuti en öppning eller kanal 111 i huvudkärnan 7 definierad av nämnda öppningar lll och den invändiga radiella väggen 113a hos huvudkäman 7.

Magnetfältgeneratom innefattar ett magnetiskt linssystem. Linssystemet innefattar företrädesvis ett jämnt antal linselement 114a - d anordnade inuti nämnda öppning eller kanal hos närrmda huvudkärna. Varje magnetisk lins ll4a - d innefattar ett linskärnelement 12 - 15 som har två fria ändar 115a, 115b, dvs. inte är fästat vid huvudkärnan 7, och en solenoid 16 anordnad på nämnda linskämelernent 12 - 15.

Linskärnan 12 - 15 är företrädesvis tappfonnad, dvs. formad som ett långsträckt cylindriskt element med två ändpartier 1l5a, 115b och en mantelyta 116.

Linskämoma 12 -15 är företrädesvis väsentligen vertikalt anordnade i förhållande till huvudkärnans 7 innervägg 113a och anordnade väsentligen parallellt med ett plan som utsträcker sig vinkelrätt mot en centnmiaxel hos nämnda kanal eller öppning 111 hos huvudkärnan 7. Linskärnomas ändpartier 115a, riktade mot centrumaxeln 117 hos huvudkärnans 7 kanal eller öppning, är företrädesvis hyperboliskt utformade. Varje linskärna 12 - 15 uppbär en linssolenoid 16 anordnad på linskärnorna. Varje linsolenoid 16 har två fiia trådanslutningar 118a, 118b som var och en är ansluten till ett kretskort 101. I en föredragen utföringsform av uppfinningen uppbär kretskortet 101 huvudkärnan 7 såväl som linssolenoidema 16. I en föredragen utföringsform av uppfinningen är linskärnoma 12 - 15 anordnade axiellt rörliga inuti linssolenoidema 16 och kan därför, efter att de magnetiska linselementen 1 14a - d och huvudkärnan 7 10 15 20 25 30 f 517~».^1e59 f 15 har anordnats på kretskortet 101, glida mot huvudkärnan 7 varvid linskärnorna 12 - 15 kommer i kontakt med huvudkäman 7.

De magnetiska linselementen 114a - d uppbärs av ett stödelement 102 anordnat inuti kanalen eller öppningen 111 hos huvudkärnan 7. Stödelementet 102 är tillverkat av ett icke-ledande ett plastmaterial.

Stödelementet 102 har en första uppsättning 119 av stödytor anordnade för att icke-magnetiskt och material, exempelvis förhindra rörelse hos huvudkärnan i en radiell Vidare har Stödelementet en andra uppsättning 120 av stödytor anordnade för att förhindra dislokation av de magnetiska linselementen, och i synnerhet för att förhindra dislokation av de i linssolenoiderna glídbart anordnade linskärnoma. Vidare innefattar stödelementet i en föredragen utföringsform en tredje uppsättning 121 av stödytor anordnade för att uppbära ett kretskort, och i ytterligare en föredragen utföringsform en fjärde uppsättning 122 av stödytor anordnade för att uppbära huvudsolenoiden. I en föredragen utföringsforrn där öppningen eller kanalen 111 hos huvudkärnan 7 är cylindrisk, är stödelementet 102 väsentligen format som en cylinder med fördjupningar som formar 123 nämnda andra uppsättning 120 av stödytor. Den radiellt utåtriktade mantelytan utgör nämnda första uppsättning 119 av stödytor, och delar av en första och en andra axiell ändvägg utgör nämnda tredje och fjärde uppsättning 119, 120 av stödytor. I en föredragen utföringsfonn, såsom frarngår ur fig. 3, har ett axiellt tvärsnitt av stödelementet 102 formen av ett malteserkors, där mellanrummen mellan korsets vingar utgör stöd för linselementen och de radiellt utåtriktade delarna hos vingarna utgör stöd för att förhindra dislokation av huvudkärnan. Ãndväggen 121 som utgör stöd för ett kretskort 101 är i en föredragen utföringsform försedd med fästmedel 103, 104 för fastsättning på kretskortet. I en föredragen utföringsforrn har fästmedlen 103, 104 formen av en uppsättning knoppar anpassade för en trång inpassning i hål l24a, 124b anordnade i kretskortet.

Stödelementet 102 kunde vara anordnat som en solid kropp eller, såsom visat i fig. 3, innesluta kaviteter 125. Kavitetema 125 kunde vara öppna eller slutna. I en uppfinningen föredragen utföringsfonn av innefattar stödelementet 102 10 15 20 25 30 51 1 1 ss i 16 distributionskanaler 126 för att underlätta åtkomst för injicering av en stelnande massa. Massan injiceras efter montering av fältgeneratorn för att stabilisera generatorn och förhindra dislokation av någon av dess delar. I den i fig. 3 visade utföringsforrnen är distributionskanalerria 126 utformade som fördjupningar tillhandahållna i den andra uppsättningen 120 av stödytor som ger stöd åt linselementen. Vidare innefattar den fjärde uppsättningen 122 av stödytor i en föredragen utföringsform medel 127 för att förhindra radiell dislokation av huvudspolen 3. I den i fig. 3 visade utföringsforrnen är dessa medel 127 utformade som ett axiellt utsprång på den fjärde uppsättningen 122 av stödytor hos stödelementet. Utsprånget 127 är företrädesvis utformat för en trång inpassning i en centrumöppning 128 hos en toroidformad huvudsolenoid 3.

Stödelementet 102 ger därvid axiellt och radiellt stöd och huvudsolenoiden 3. Vidare kunde stödelementet 102 förses med en smal anslutningskanal 106 för en ändtråd 129 hos huvudsolenoiden. Anslutningskanalen håller fast tråden och stabiliserar därför fältgeneratorn ännu mera och underlättar anslutning av den fiia änden till kretskortet.

Huvudsolenoidens andra fria trådände 130 är företrädesvis ansluten till samma kretskort 101 , företrädesvis i en anslutning radiellt utanför huvudkärnan.

Kretskortet 101, vilket är av en konventionell typ, innefattar anslutningar l31a, b för linssolenoidemas fi~ia trådändar. Kretskortet innefattar vidare en anslutning 17 för spänningstillförsel till linssolenoiderna, och företrädesvis även för huvudsolenoiden.

Kretskortet innefattar även elektriska ledare (ej visade), formade genom etsning enligt normal praxis, vilka sammankopplar motstående par av magnetiska sydpoler och motstående par av magnetiska nordpoler. De magnetiska linselementen utgör företrädesvis ett kvadrupelelement som har två diametralt motstående sydpoler och två diametralt motstående nordpoler. Sydpolerna är anordnade med 90° fiån varandra.

I en föredragen utföringsforrn innefattar kretskortet vidare ett jämnt antal elektriska linselement 19 - 22, företrädesvis fyra, bildande en del av ett elektriskt linssystem i en elfältgenerator. Linselementen 19 - 22 är anordnade radiellt inuti huvudkärnans öppning. De elektriska linselementen är utformade som plattformiga elektroder anordnade på eller i kretskortet. De elektriska linselementen är företrädesvis 10 15 20 25 30 511 159» 17 hyperboliskt utformade i området 132 riktat mot mitten av huvudkärnans öppning.

Kretskortet innefattar vidare ledare som sammankopplar de elektriska linselementen i par med positiv potential och par med negativ potential där varje elektrod i ett par är anordnad i väsentligen diametralt motstående positioner. I en föredragen utföringsform av uppfinningen är det elektriska linssystemet av kvadrupeltyp och innefattar fyra linselement, två avsedda att ha negativ potential anordnade vid diametralt motstående positioner, och tvâ linselement avsedda att ha positiv potential anordnade vid diametralt motstående positioner, varvid de negativa och positiva elektrodema är anordnade 90° fi-ån varandra. I en föredragen utföringsform är de elektriska linserna anordnade 45° fiån positionen för den magnetiska linsema.

I en föredragen utföringsforrn av uppfimiingen är kretskortet försett med fästmedel för att fästa kretskortet vid ett hölje. I en föredragen utföringsforrn är fästrnedlen utformade som på höljets insida anordnade knoppar vilka är anordnade för att emottagas i hål anordnade i kretskortet.

Uppfirmingen avser också en metod för tillverkning av en fältgenerator för en elektromedicinsk behandlingsapparat för behandling av biologisk vävnad. Förfarandet innefattar en serie av metodsteg.

I ett första steg fästes de magnetiska linserna, stödelementet, och huvudkärnan vid ett kretskort. I en föredragen utföríngsfonn fästes fiia ändar hos solenoider hos de magnetiska linselementen vid på kretskortet tillhandahållna anslutningar. Efter att ha positionerat solenoiderna på kretskortet fästes stödelementet vid kretskortet och stabiliserar därvid omedelbart linselementen. Därefter monteras huvudkärnan genom att positionera huvudkärnan omkring stödelementet. Genom demia operation förhindras dislokation av linskärnelementen positionerade inuti linssolenoidema.

I ett andra metodsteg, utfört efier fastsättning av linssolenoiderna, stödelementet och huvudkärnan, anordnas huvudsolenoiden på huvudkärnan. I en föredragen 10 . gi; zu: å 0 u 18 utfóririgsfonn täcker huvudsolenoiden åtminstone delvis öppningen i huvudkärnan, och försluter därmed, tillsammans med huvudkärnan, stödelementet och kretskortet, linssolenoiderna.

I en fóredragen utfóringsfonn fästes därefter kretskortet vid en insidesvägg hos ett hölje med hjälp av fästrnedel. Vidare injiceras i en fóredragen utiöringsform en stelnande massa i höljet efier att monteringen av fältgeneratorns delar har slutfórts, och stabiliserar därvid ännu mera fältgeneratoms delar fiån att dislokaliseras. Epoxi kunde användas som stelnande massa.

Uppfinningen skall ej vara begränsad till de ovan angivna exemplen, utan kan varieras inom ramen för patentkraven.

Claims (14)

10 15 20 25 is17 1s9 íïïïšši-iiflïïffi V) Patentkrav

1. En magnetfältgenerator för en elektromedicinsk behandlingsapparat för behandling av biologisk vävnad, innefattande åtminstone en solenoid väsentligen koaxiellt anordnad med en öppning definierad i en huvudkäma och ett magnetiskt linssystem innefattande ett jämnt antal av linselement anordnade inuti nämnda öppning hos nämnda huvudkäma, varvid varje magnetisk lins innefattar ett linskärnelement med två fria ändar och en linssolenoid anordnad på nämnda linskärnelement, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda magnetfältgenerator vidare innefattar ett stödelement för de magnetiska linsema anordnat inuti nämnda öppning hos nämnda huvudkärna.

2. En magnetfaltgenerator enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda stödelement är centralt anordnat inuti nämnda öppning hos nämnda huvudkärna.

3. En magnetfältgenerator enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda stödelement innefattar väggpartier som bildar en fördjupning förhindrande dislokation av linssolenoiderna.

4. En magnetfältgenerator enligt något av patentkraven 1 - 3, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda stödelement innefattar väggpartier som bildar en fördjupning förhindrande dislokation av linskärnan i en riktning mot en rnitt av nämnda huvudkärnas öppning. 10 15 20 25 30 2.0

5. En magnetfältgenerator enligt något av patentkraven 1 - 4, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda fördjupning tillsammans med huvudkämelementet innesluter varje linselement, och förhindrar varje linselement från dislokation i ett plan som utsträcker sig genom huvudkämelementet.

6. En magnetfältgenerator enligt något av patentkraven 1 - 5, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda stödelement innefattar distributionskanaler för tillhandahållande av åtkomst för injicering av en stelnande massa.

7. En magnetfältgenerator enligt något av patentkraven 1 - 6, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda stödelement är anordnat för att uppbära ett kretskort som uppbär nämnda huvudkärria.

8. En magnetfältgenerator enligt något av patentkraven 1 - 7, k ä n n e t e c k n a d- a v att nämnda stödelement tillhandahåller stöd för huvudspolen.

9. En magnetfältgenerator enligt något av patentkraven l - 8, k ä n n e t e c k n a d a v att varje linssolenoid anordnad på nämnda linskärnelement har två fria trådanslutningar var och en ansluten till ett kretskort som uppbär nämnda huvudkärna.

10. En elektromagnetisk behandlingsapparat för behandlingen av biologisk vävnad, företrädesvis för accelerering av läkningsprocessen i en del av människokroppen såsom en arm eller ett ben, innefattande en första och en andra magnetisk generator enligt något av föregående patentkrav, och att nämnda första och andra magnetiska generatorer är anordnade för att tillhandahålla ett alternerande magnetfält, och att nämnda elektromagnetiska behandlingsapparat vidare innefattar en första och en andra elektrod anordnad för att generera ett elektriskt fält vinkelrätt mott nämnda magnetfält. 10 15* ål!

11. Förfarande för tillverkning av en fältgenerator för en elektromedicinsk behandlingsapparat för behandling av biologisk vävnad enligt något av föregående patentkrav, innefattande följ ande produktionssteg: - att först koppla magnetiska linser, ett stöd för magnetiska linser, och ett huvudkämelernent till ett kretskort; - att därefter anordna en huvudsolenoid på nämnda kärna.

12. Ett förfarande för tillverkning av en fáltgenerator enligt patentkrav 11, k ä n n e t e c k n a t a v att solenoiden tillhandahåller axiellt stöd åt de magnetiska linselementen.

13. Ett förfarande för tillverkning av en fältgenerator enligt något av patentkraven ll eller 12, k ä n n e te c k n at a v att faltgeneratorn är innesluten i ett hölje.

14. Ett förfarande för tillverkning av en fältgenerator enligt patentkrav 13, k ä n n e t e c k n at a v att en stelnande massa injiceras in i höljet.