SE516831C2 - Tjänsteinteraktionshanterare - Google Patents

Description

.vu 516'831 2 deras och/eller prioriteras när andra tjänster håller på att användas av en abonnent. Marknadsföring och administrering av en stor samling tjänster åt abonnenter fordrar alltså upprät- tande av en "tjänsteinteraktionslista" som indikerar de speci- ella tjänsteprioriteterna och hindren som är tillämpliga inom systemet beroende av vilka speciella tjänster som antingen för närvarande är i bruk eller för närvarande invokeras av en abonnent. Detta är inte någon bra lösning i det att en abon- nent, som har betalat för en viss tjänst genom sitt abonne- mang, skall inte förhindras att använda denna tjänst bara för att han för närvarande utnyttjar en beroende tjänst varmed det föreligger en händelsekonflikt eller på grund av att mjukvaran inte kan förverkliga båda tjänsterna samtidigt.

Eftersom telekommunikationslösningarna dessutom blir alltmer nätverksorienterade, föreligger ett stort behov av att åstadkomma en tjänsteinteraktionshanterare för att övervaka uppträdandet av händelser inom såväl väljarén som nätverket samt koordinera de olika tjänstehanterarnas aktiviteter för att säkerställa att de korrekta tjänsterna mottager händelsen i korrekt ordning, så att tjänsternas förverkligande inte av- bryter väljarens eller nätverkets uppförande på ett olämpligt sätt. Systemet enligt den föreliggande uppfinningen åstadkom- mer en sådan tjänsteinteraktionshanterare.

Redogörelse för uppfinningen Vid en aspekt på den föreliggande uppfinningen inne- fattar den styrning av anpassningen mellan detekteringen av händelser inom ett väljarsystem och förverkligandet av tele- kommunikationstjänster av tjänstelogiken för att hantera in- teraktionen av olika av ett flertal tjänster som skall åstad- kommas av systemet. Systemet utvärderar händelserna för att styra âstadkommandet av telekommunikationstjänsterna medelst tjänstelogiken. Det föreliggande systemet möjliggör isolering av varje tjänst från övriga tjänster och sammanbinder dem en- bart genom tjänsteinteraktionshanteraren enligt den förelig- gande uppfinningen.

Vid en annan aspekt pà uppfinningen innefattar den o ul' _: 5164331 3 styrning av tjänsteinteraktionen inom ett telekommunikations- väljarnätverk, som innefattar en tjänsteväljarplattform vilken .Fu- har kopplingsavslutningslogik samt mjukvaralogikblock för för- verkligandet av vissa kopplingstjänster. Väljarplattformen in- nefattar tjänstehanterare för att alstra styrsignaler från nätverket till logikblocken för att invokera och förverkliga en tjänst som svar på abonnentalstrade händelser inom nätver- ket. tjänstehanterare för styrning av anpassningen av som flyter frán de händelser som uppträder inom serviceväljar- En tjänsteinteraktionshanterare är ansluten till varje information plattformen till tjänstehanteraren för att möjliggöra en jämn interaktion mellan ett flertal tjänster som invokerats av en enda abonnent under ett anrop inom serviceväljarplattformen.

Dessutom lagras information som hör samman med varje abonnent som kan invokera tjänsterna, och är indikativa för parametrar- na som hänför sig till invokeringen och abonnentens användning av tjänsterna, vilken lagring sker i en databas till vilken tjänsteinteraktionshanteraren har access.

Vid en ytterligare aspekt på uppfinningen hänför sig den till ett telekommunikationsnätverk som betjänar ett fler- tal abonnenter som har en serviceväljarplattform innefattande logik för avslutning av koppling mellan dessa abonnenter.

Mjukvarablock åstadkommer tjänstelogik för förverkligande av ett flertal kopplingstjänster som svar på nätverkshändelser som alstras av åtgärder som vidtages av abonnenterna. En tjänstehanterare hör samman med var och en av kopplingstjäns- terna för att mottaga signaler fràn nätverket som är indikati- va för händelser som alstrats av abonnenternas åtgärder och för att alstra styrsignaler till kopplingstjänstelogiken. En databas lagrar information som hänför sig till varje abonnent inom nätverket och som har kapacitet att invokera och styra kopplingstjänsterna. En tjänsteinteraktionshanterare är anslu- ten mellan tjänstehanteraren och databasen för mottagning av signaler fràn tjänstehanteraren som är indikativa för händel- ser som mottagits av hanteraren och innefattar organ som är pàverkbara av de mottagna händelserna och informationen som är lagrad i databasen hänförlig till den abonnent som orsakat ..~n 'o u... 516 851 4 händelserna. Tjänsteinteraktionshanteraren instruerar tjänste- hanteraren vilka signaler som skall sändas till nämnda tjäns- telogik för att interaktivt förverkliga de tjänster som invo- kerats av händelserna som alstrats av abonnentens pàverkning- ar.

Kort redovisning av ritningarna För en mer fullständig förståelse av den föreliggande uppfinningen samt för att påvisa ytterligare ändamål och för- delar med densamma, kommer hänvisning nu att ges i den följan- de beskrivningen till bifogade ritningar, där fig. 1 visar ett blockschema för en tilläggs/SCP-nätverkstruk- tur som inbegriper tjänsteinteraktionshanteraren enligt den föreliggande uppfinningen, fig. 2A - 2K visar diagram som illustrerar ett flertal olika möjliga kopplingslägen som kan uppträda inom ett väl- jarsystem,; fig. 3 visar ett blockschema som illustrerar en tjänsteinter- aktionshanterare som är konstruerad i enlighet med idén enligt den föreliggande uppfinningen för att stödja tjänster både i en väljare och i en tilläggsenhet, fig. 4 visar ett blockschema som illustrerar en tjänsteinter- aktionshanterare konstruerad i enlighet med idén enligt den föreliggande uppfinningen belägen i såväl en tele- kommunikationsväljare som en tilläggsenhet, fig. 5 visar ett blockschema som illustrerar interaktionen mellan avgående/avslutande kopplingshalvor inom en te- lekommunikationsväljare med en tjänsteinteraktionshan- terare som är konstruerad i enlighet med idén enligt den föreliggande uppfinningen, fig. 6A visar ett blockschema som illustrerar mjukvarasyste- mets arkitektur för ett tjänsteförverkligande system som innefattar tjänsteinteraktionshanteraren som är konstruerad i enlighet med idén enligt den föreliggande uppfinningen, fig. 6B - 6E visar blockscheman som illustrerar populationen i databaserna för tjänsteinteraktionshanterare anordnade 1|.|| 516331 5 i enlighet med systemet enligt den föreliggande uppfin- ningen, fig. 7A - 7H visar flödesscheman som illustrerar processer som utförs i tjänstehanteraren enligt den föreliggande upp- finningen, fig. 8A - 8D visar flödesscheman som illustrerar processer som utförs i tjänsteinteraktionshanteraren enligt den före- liggande uppfinningen, fig. 9A och 9B visar flödesscheman som illustrerar processer som utförs i tjänstelogiken enligt den föreliggande uppfinningen och fig. 10A - 1OC visar diagram som illustrerar kopplingslägen som illustrerar exempel på tjänsteinteraktion som visas i fig. 7A - 7H, BA - 8D OCh 9A - 9B.

Detaljerad redogörelse I allmänhet fordrar styrningen av tjänsteinteraktio- nen enligt principerna för den föreliggande uppfinningen en specifikation av en algoritm för hanteringen av utnyttjandet av flera tjänster inom samma koppling. En sådan algoritm måste vara tillräckligt generisk för hantering av alla möjliga kom- binationer av tjänsteutnyttjande i samma koppling. Interaktio- ner hanteras på grundval av kopplingsbilden, tjänsterna som abonnenterna har aktiverat eller har access till, den förelig- gande kopplingshändelsen som bearbetas, en lista på tjänster som kan vara invokerade i svaret på händelsen som bearbetas, en lista på tjänster som för tillfället utnyttjas, en lista på kopplingshändelser som de aktiva tjänsterna inbegriper samt en lista på kopplingshändelser som invokerar nya tjänster.

Vissa grundkoncept utnyttjas vid förverkligandet av tjänsteinteraktionshanteringen enligt den föreliggande uppfin- ningen. Dessa koncept innefattar en aktiv tjänstelista (AFL) som innehåller alla tjänster som är aktiva vid ett visst an- rop, liksom en kopplingsvy (CV) som omfattar en begreppsmässig bild av ett anrop som innehåller både nätverk och styrben.

Varje kopplingsvy definieras och är identifierbar som en stan- dardanropskonfiguration såsom kommer att förklaras ytterligare u |~" '- -..- I-»nß »- --v 516 831 6 nedan. En tjänsteinhiberingslista (FIL) omfattar de tjänster ¿} som skall inhiberas vid en viss koppling och listan sändes Iä? över nätverket och förblir aktiv under varaktigheten av en :Ä koppling. En tjänsteinteraktionshanterares (FIM) svar är en händelse eller åtgärd som tjänstehanteraren (FM) måste reagera af på. Svaret kan vara en beläggningsbegäran, en händelse, en be- ¶:§ gäran för ett tjänsteavslutande eller en order för fortsätt- Ü? ning av anropsprocessen. En tjänstelista (FL) omfattar de I tjänster som är tillgängliga i nätverket, vilka var och en av _., dessa tjänster identifieras av en unik global beteckning.

En tjänsteorder utnyttjas för att manipulera kopp- lingsvyn som sändes av tjänstelogiken till tjänstehanteraren men inte till tjänsteinteraktionshanteraren. Ett fortsätt- ningssvar eller ekvivalent tjänstesvar är noteringar från en tjänstelogik till tjänstehanteraren att tjänsten har fullgjort sin bearbetning, är i ett stabilt läge och återför styrningen till serviceväljarplattformen. Varje fortsättningssvar eller ekvivalent svar sändes från tjänstehanteraren till tjänste- interaktionshanteraren. En nästa händelselista (NEL) omfattar samtliga händelser som aktiva tjänster och FIM biträder medan en pågående tjänstelista (PFL) omfattar samtliga tjänster som kan vara invokerat klassificerade av sina beläggningspunkter, dvs den punkt i kopplingsprocessen där tjänster kan invokeras.

Varje tjänst har en specifik beläggningspunkt.

Interaktioner som specificerats enligt den förelig- gande uppfinningen grundar sig på halvkopplingsmodellen där abonnenter verkar vara olika ândkontor, så att en abonnent som är antingen på hårdvaraavstånd eller mjukvaraavständ från en abonnent i en annan ände kan signalera och använda tjänster. I detta system styr tjänsteinteraktionshanteraren (FIM) körtids- tjänsteinteraktioner baserade på en grupp data. Abonnentdata- gruppen definieras såsom nästa händelselista (NEL), kopplings- vyn (CV), den aktiva tjänstelistan (AFL), den pågående tjäns- telistan (PFL) och den föreliggande händelsen som just bearbe- tas. Valfritt kan nätverket till datan lägga en tjänsteinhibe- ringslista (FIL) som en del av datagruppen som skall användas av FIM. Enbart FIM utgör anpassning till tjänstehanteraren »|.;; »..n; 516 :831 7 (FM) och dess databas för att lösa interaktioner och har kapa- citet att mottaga nätverkshändelser och tjänstesvar från FM.

FIM alstrar vidare ett svar till FM för varje händelse och för varje tjänstesvar samt har kapaciteten att både läsa och skri- va information fràn och till abonnentdatagruppen inom databa- sen. FIM använder en grupp systemprinciper för att styra kör- tidstjänsteinteraktionen som inbegriper styrmekanismer för in- teraktionslösning under normala förhållanden liksom under fel- förhállanden. Interaktioner styrs på grundval av olika nivåer av interaktionsspecifikation innefattande abonnentgrunder, affârsgruppgrunder och väljargrunder. Varje FIM kan avsluta en tjänst vid vilken som helst tidpunkt samt inhibera beläggning av en tjänst som grundar sig på inhiberingslistan som mottages frän nätverket och lagras i databasen.

FIM:s gränssnitt till tjänstehanteraren är sådant att nästa händelselista (NEL) initialt är konstruerad av samtliga tjânstebeläggningspunkter. När en beläggningspunkt påträffas sänder FM ett meddelande som innehåller händelsen till FIM för att bestämma nästa funktionsinriktning. FIM returnerar sedan ett svar till FM, som kan innefatta en order att belägga en tjänst eller att fortsätta normal kopplingshantering baserat på den abonnentdatagrupp som utlästs av FIM. Om ordern är att belägga en tjänst så sänder FM en beläggningsbegäran till tjänstelogiken. När tjänstelogiken sänder ett fortsätt-svar till FM, sändes svaret sedan vidare till FIM. FIM kan sända en annan begäran till FM eller just ett fortsätt-meddelande och vid denna punkt adderar FM tjänsten till den aktiva tjänste- listan (AFL). Vid varje tjänstesvar uppdateras nästa händelse- lista (NEL) med den tjänstetillförda NEL:an. När en tjänst re- dan existerar i en koppling och en nätverkshändelse mottages som befinner sig i NEL, sänder FM händelsen till FIM. FIM be- stämmer sedan den funktion som fordras från abonnentdatagrup- pen och sänder den till FM. När en nätverkshändelse mottages som inte är abonnerad, "sväljer" FM helt enkelt händelsen eller ignorerar den.

Alla tjänstesvar av fortsätt-typ sändes från FM till FIM. Om nätverkshändelser mottages medan FIM bearbetar en an- _. 4 nu o o ~ u u 516 (831 8 nan händelse eller tjänstesvar, mellanlagrar FM nätverkshän- delsen inom en databuffert. Endast en nätverkshändelse kan be- arbetas i taget för ett visst kopplingsexempel för att säker- ställa att processen förblir synkron.

Systemet enligt den föreliggande uppfinningen före- slår en lösning på problemen med tjänsteinteraktion som kan förverkligas på nätverksnivà. Sådana nätverk kommer sannolikt att grunda sig på standarder som fastställes av "Advanced Intelligent Network (AIN), Release 1, Switching Systems Generic Requirements, TA-NWT-001123" utfärdad maj 1991 av Bellcore, vilken härmed ingår som referens.

Nätverkets tjänsteinteraktionshanterare (FIM) enligt den föreliggande uppfinningen är uppdelad i tre huvudtjänste- plattformsområden som innefattar: (1) väljarbaserade tjänste- interaktioner, (2) val/hjälptjänsteinteraktioner och (3) ori- ginerande/terminerande halvkopplingsinteraktioner.

Vnl. i _ 1 .

Den väljarbaserade tjänsteinteraktionshanteraren in- nefattar en central processormjukvaraenhet som är en samman- hängande enhet med tjänstehanteraren i den bemärkelsen att den är en del av tjânstehanterarens funktion men dock inte någon del av denna mjukvaraenhet. Tjänsteinteraktionshanteraren är strategiskt placerad inom nätverket för att styra händelser som genereras av nätverket och för att sedan distribuera dessa händelser till de intresserade tjänsteplattformarna. När tjänsteinteraktionshanteraren (FIM) mottager ett svar av fort- sätt meddelande-typ från tjänsteplattformarna för att uppnå ett önskat resultat under en tjänsteinteraktionskonflikt, så kan svarsmeddelandet även kräva att FIM beordrar att en hän- delse genereras för en sekundär tjänst innan kopplingsproces- sen kan fortsätta.

Själva FIM består av datafiler, även betecknade som celler, som lagrar resultaten av tjänsteinteraktioner. Filerna anropas dynamiskt under körtid av händelse- eller fortsätt-typ tjänstesvar samt av tjänster som är inbegripna i kopplingen vid just denna tidpunkt. Resultaten av tjänsteinteraktioner v nu a- n u n ~ q u n n ...

I o one u n 9 U 0 I o n. .acc n. oc: acc oo o a n u o a n g . :en n .u a c. , -aan n .- 516 *851 9 definieras av order, som ger total flexibilitet när ett önskat resultat definieras för lösning av en viss tjänsteinteraktion.

Med hänvisning till fig. 1 framgår av det där visade blockschemat idén för nätverkets FIM-struktur, som vid en hög nivà indikerar att tjänsterna stöds på olika plattformar i hela nätverket. Strukturen innefattar väljarbaserade tjänster 11, tilläggstjänster 12, som hanteras av tjänsteinteraktions- hanteraren 13, samt SCP-tjänster 14 (tjänster som exekveras i en SCP-nod), som hanteras av en separat tjänsteinteraktions- hanterare 15. De väljarbaserade tjänsterna hanteras av ett tjänstehanterarblock 16, som funktionellt innefattar en tjäns- teinteraktionshanterarmodul 17 och en modul 18 för àterupp- ringningston (RDT). Var och en av tjänstehanterarna är samord- nad med en grundläggande modell för originerande koppling (OBCM) 19. En modell för grundläggande terminerande koppling (TBCM) 21 har en därmed samverkande tjänstehanterare 22 varmed en tjänsteinteraktionshanterare 23 och en modul 24 för åter- uppringningston (RDT) är funktionellt samordnad. Den grundläg- gande modellen 19 för originerande koppling och den grundläg- gande modellen 21 för terminerande koppling är givetvis sam- ordnade via väljaren 25.

Funktionen àteruppringningston (RDT). även känd som mjuk hållning, anses som en enhetlig del av tjänstehanteraren.

Detta pà grund av att analyser av den uppringda användarinfor- mationen direkt eller indirekt kan invokera en tjänst och re- sultaten av analyserna bör därför vara lätt tillgängliga för tjänsteinteraktionshanteraren för eventuell tjänstebeläggning.

Tjänsteinteraktionshanterarens ansvar med avseende pá väljarbaserade tjänsteinteraktioner inom en väljarbaserad mil- jö kan uppdelas i flera funktionella komponenter på följande Sätt: (a) FIM alstrar en tjänsteövertagningspunkt (TOP) och en före- trädeslista på basis av per abonnent, per affärsgrupp eller per kontor. Företrâdesordningen ges av den administrations- funktion som tilldelas av operatören av väljaren. (b) FIM alstrar en mekanism för inhibering av aktuella tjäns- ter. Sádan inhibering av aktuella tjänster kan dynamiskt be- 516 831 10 stämmas på basis av per koppling (exempelvis kan detta beord- ;; ras från en hjälpfunktion eller genom administrativ funktion _52: som åstadkommes av systemets operatör). 'üÜ: (c) FIM alstrar en mekanism för att medge att en eller flera aktuella tjänster belägges när de hänför sig till samma hän- delse. Sådana tjänster uppsättes selektivt av operatörens ad- Qnj ministrativa funktion. Qfiï (d) FIM alstrar en mekanism för att medge både en aktuell ' tjänst och en aktiv tjänst mottager en tillhörande händelse, som även uppsatts av operatörens administrativa funktion. (e) FIM alstrar en mekanism för att medge en eller flera akti- va tjänster att mottaga en tillhörande händelse vald genom operatörens administrativa funktion. (f) FIM alstrar även en mekanism för bortkoppling av en viss tjänst vald genom operatörens administrativa funktion. (g) FIM stöder systemfelprinciper när valda FIM-data inte specificeras.

För att möjliggöra att FIM utför dessa ansvarsområden måste den ha ett antal parametrar som är specificerade för detta. Dessa krav satisfieras medelst insignaler till FIM ut- förda antingen genom order från operatören eller dynamiskt på basis av per koppling för styrning av interaktionen av tjäns- terna som styrs av tjänstehanterarna som är samordnade med FIM. Dessa krav eller insignaler innefattar: (a) det föreliggande kopplingsvyläget, (b) de föreliggande aktiva tjänsterna, (c) händelser som genereras av nätverket, g' (d) svar från tjänsteplattformarna och ,Ä.; (e) eventuell tjänsteinhiberingsinformation. _k: FIM fordrar att varje tjänst som skall styras har ett :¿ : globalt identifieringsnummer för att möjliggöra kommunikation beträffande desamma inom nätverket. Vart och ett av ovan an- givna FIM-krav definieras som FIM-avgreningsparametrar. Det bör observeras att även andra parametrar såsom styrnings- och yf... passiva benlägen kan införas om så behövs.

Den första parametern, kopplingsvyläget, är en speg- ling av kopplingsbilden mellan den styrande användaren och v-. .. va.. - >>»>1 516831 ll själva nätverket. Diagrammen som visas i fig. 2A - 2K illu- strerar ett antal möjliga kopplingsvyer som kan vara av in- tresse för FIM. Även om flera möjliga lägen har identifierats, så är de tio lägena som visas i fig. 2A - 2K enbart illustra- tiva för principen med lägeskarakterisering. Varje kopplingsvy som visas består av en eller tvâ kopplingssegment och ett an- tal ben. Att mata detaljer om all denna information till FIM skulle vara en ytterst kostsam dataväxlingstransaktion och undvikes vid det föreliggande systemet genom att tilldela var och en av kopplingsvyerna en kopplingsvylägesidentitet. Denna kopplingsvylägesidentitet användes av FIM som en avgrenings- parameter. Såsom visas i fig. 2 omfattar 2A - 2K ett flertal kopplingskonfigurationsdiagram som illustrerar olika möjliga kopplingsvylägen, vart och ett av dessa har tilldelats en lä- gesidentitet enligt den föreliggande uppfinningen. I dessa kopplingskonfigurationsdiagram är styrbenet alltid på vänster sida om kopplingspunkten och det passiva benet alltid på höger sida. Benstatus för varje koppling är inte explicit àtergiven och kan vara pågående, uppdelad, förenad, delad, ersättande eller interaktiv. Noteringen "L+N" hänför sig till närvaron av två eller flera passiva ben, dvs en flerpartskoppling med minst två passiva ben. Diagrammet i fig. 2A (läge 1) illustre- rar ett avlyft tillstànd för den originerande parten eller parten A. Fig. 2B (läge 2) illustrerar kopplingsavslutning från en originerande eller styrande part A till en termineran- de eller passiv part B. Fig. 2C (läge 3) illustrerar en avslu- tad koppling från en styrande part A till ett flertal passiva parter B, dvs en trevägs kopplingsavslutning. Fig. 2D (läge 4) illustrerar en koppling avslutad från en styrande part A till en passiv part B, där parten A har bringat parten B pà vänta.

Fig. 2E (läge 5) illustrerar en trevägs koppling från en sty- rande part A till ett flertal parter B, där parten A har bringat samtliga parter B på vänta.

Fig. 2F (läge 6) illustrerar en kopplingskonfigura- tion där en styrande part A har fullföljt en första koppling till en passiv part B och sedan lagts pà vänta följt av en andra koppling av den styrande parten A till en passiv part C Il' H' '(516 831 12 där kopplingen är pågående. Fig. 2G (läge 7) illustrerar på "fä liknande sätt en första koppling av en styrande part A till en :ÉI5 passiv part B, som har lagts på vänta följd av ett avlyft för- 'Ü:: hållande för den styrande parten A. Fig. 2H (läge 8) illustre- gfiß rar en första koppling av en styrande part A som var fullföljt . till ett par parter B (L+N) följt av en andra koppling av den Qïß styrande parten A till en part C , som har lagts på vänta, Ä: varefter parten A återgår till trevägskopplingen med parterna B. Fig. 2I (läge 9) illustrerar en första koppling av en sty- rande part A till ett par parter B, som har lagts på vänta, följt av en andra koppling av den styrande parten A till en passiv part C, som är fullföljd och pågår. Fig. 2J (läge 10) illustrerar en kopplingssekvens där en första koppling av en styrande part A har fullföljts till en passiv part C, som har lagts på vänta, varvid parten A har återgått till den första kopplingen med parten B. Slutligen illustrerar fig. 2K (läge ll) en första koppling av den styrande parten A till ett par parter B, som har lagts på vänta, följt av ett avlyft förhål- lande för den styrande parten A.

Den lägesbaserade tjänsteinteraktionshanteraren an- vänder när det är nödvändigt aktiva tjänster på ett styrben som en avgreningsparameter. I vissa situationer kan aktiv tjänsteinformation mottagas från en tilläggssida eller den originerande/terminerande sidan av halvkopplingen under kopp- lingsuppsättningen. Ett exempel på detta kan inbegripa de för- hållandena när originerande väntkoppling (CWO) aktiveras mot Jf kopplingens termineringssida. Nätverkshändelser utgör punkter E i samtalsuppkopplingen som ingår i abonnentfunktionerna, såsom pä klykslagning, som kan abonneras på som en tilläggs/SCP-tjänst _ eller väljarbaserade tjänster. Det är även ett krav att FIM ~ kan abonnera på dessa händelser och kriterierna för ett sådant abonnemang innefattar: (a) en specifik händelse kan invokera en bestämd tjänst, exem- pelvis väntande koppling (CAW), vid en upptagen händelse, (b) en specifik händelse kan invokera en kommunikation mellan »»»|| F; en tillägg/SCP och (c) en specifik händelse utgör en del av nästa händelselista, 516 831 13 som är av intresse för en aktiv tjänst eller tillägg/SCP. Ett exempel på detta är väntande koppling (CAW) när en aktiv kopp- ling abonnerar pá signalhändelse i sin nästa händelselista.

Vid mottagning av någon av dessa händelser är FIM i läge att distribuera händelsen enligt kopplings/tjänstescena- riet vid denna punkt i kopplingsbehandlingsproceduren. FIM har även kapacitet att beordra tjänstehanteraren att köställa nät- Qß verkshändelser tills tjänster och kopplingsvyn är i stabilise- = rat tillstånd.

Meddelanden av svarstyp från servicelogiken kan re- sultera i följande: (a) FIM kan vilja generera en händelse för att antingen beläg- ga eller stabilisera en viss tjänst efter det att föregående tjänst har utfört en viss funktion och (b) på grund av funktioner som utförts av en föregående tjänst, kan en belagd tjänst nu vara redundant och därför har FIM möjlighet att avsluta denna tjänst.

Medan servicelogiken har styrning av kopplingsproces- sen kommer varje händelse som genereras av nätverket att kö- ställas tills FIM har fullgjort dessa uppgifter. Under vissa förhållanden kan det även vara ett krav pà FIM att känna till om en eller flera passiva nätverksben intager ett vänteförhál- lande. Denna information kan mottagas från halvkopplingsmodel- lens originerings/termineringssida under vilken som helst punkt i kopplingen.

Med avseende på väljarbaserade systemfel, om det inte föreligger några aktiva tjänster i kopplingen, kontrolleras först beläggningspunkten eller övertagningspunkten (TOP) på abonnentniván. Om någon TOP inte definieras kontrolleras TOP på affärsgruppnivàn, sedan kontrolleras TOP på kontorsnivàn.

Om några tjänster inte definieras på kontorsnivàn så får sy- stemfelet fortsätta normal kopplingsbehandling. Om det före- ligger aktiva tjänster inom kopplingen som hänför sig till samma händelse och något körtidsresultat inte definieras för denna interaktion, då invokeras systemfelet. Det vill säga, den sista tjänsten att övervaka för denna händelse kommer att mottaga en notering om händelsen. Under dessa situationer 546 -831 14 hindrar systemfel beläggning av en tjänst om övertagnings- v: punkten är samma händelse. ng; Den föreliggande uppfinningen innefattar två lösning- Ää ar på väljar/tilläggstjänsteinteraktion, vilka var och en är beroende av administrativ konfiguration. Först visas i fig. 3 Ä? ett blockschema för en tjänsteinteraktionsmodul som stöder gu; tjänster både vid val och tillägg. Väljarbaserade tjänster 31 ¿Ä_ och tilläggsbaserade tjänster 32 är båda associerade med en tjänstehanterare 33, som funktionellt innefattar en tjänste- interaktionshanterare 34 samt en återuppringningstonmodul 35.

Vid denna konfiguration styr den väljarbaserade tjänsteinter- aktionsmodulen tjänsteinteraktioner för tjänster som är både väljarbaserade och tilläggsbaserade. Ett krav på FIM är att samtliga tjänster som ligger i tillägget är kända för FIM genom ett globalt tjänsteidentifieringsnummer. Administratio- nen kanfsedan styra samtliga interaktioner på samma sätt som om allaftjänster skulle ligga i själva väljaren. En exemplifi- erande beskrivning av denna lösning ges nedan i samband med FIM-databaspopulationen i Fall 1, som börjar på sid 17.

Med hänvisning till fig. 4 framgår av ett blockschema en konfiguration där en tjänsteinteraktionshanterare förelig- ger både i väljaren och tillägget. Där är väljarbaserade tjänster 36 och tilläggsbaserade tjänster 37 associerade med en enda tjänstehanterare 38. En första tjânsteinteraktionshan- terare 39 föreligger i tillägget 37 medan en andra tjänste- interaktionshanterare 41 och en återuppringningstonmodul 42 båda är associerade med tjänstehanteraren 38. Interaktion mellan väljarbaserade tjänster styrs av väljarbaserad FIM 41, medan interaktioner mellan tilläggsbaserade tjänster styrs av tilläggsbaserad FIM 39. När interaktioner uppträder mellan läges- och tilläggsbaserade tjänster, distribueras lösningen på tjänsteinteraktioner mellan nämnda båda FIM såsom illustre- ras nedan i samband med FIM-databaspopulationen för Fall 2 och 3 som börjar på sid 20.

För att förverkliga denna konfiguration stâlles ett vun- _ 11:-: 516 -851 15 krav på väljaren, så att när kommunikation upprättas med ett tillägg sänder väljaren följande information: (a) samtliga väljarbaserade tjänster, om sådana föreligger, som för tillfället är aktiva för den styrande abonnenten, (b) samtliga pågående väljarbaserade tjänster som kan invoke- ras på en föreliggande tjänstehändelse samt (c) samtliga pågående väljarbaserade tjänster som kan invoke- ras vid något tillfälle under kopplingsprocessen.

Vid mottagning av denna information är FIM i tilläg- get i ett läge för styrning av tjänsteinteraktioner medelst följande funktioner: (a) den kan inhibera vissa väljarbaserade tjänster från att bli invokerade, såväl i den föreliggande händelsen som tjäns- ter som kan invokeras senare under kopplingsprocessen samt (b) genom expansion av tillgängliga tilläggs/väljarmeddelanden eller genom införing av anpassade tilläggs/väljarmeddelanden, kan tilläggsbaserad FIM beordra FIM i väljare att invokera nåä gon av mekanismerna som angivits ovan med avseende på ansvaret för FIM i en väljarbaserad miljö. i Som en utökning kan det, för att FIM i tilläget skall helt styra tjänsteinteraktioner mellan väljar- och tilläggs- baserade tjänster, vara nödvändigt för tilläggsbaserad FIM att hänföra sig till fortsatta svarsmeddelanden som genereras från väljarbaserade tjänster.

Som ett alternativ till multi-FIM-lösningen med att ordna en FIM både i väljaren och i tillägget såsom beskrivits ovan, kan kommunikationen mellan FIM i väljaren och tillägget minimeras genom att inte ha något informationsutbyte mellan väljare/tillägg utan i stället förlita sig på den följande proceduren: (a) väljarbaserad FIM tager alla beslut för att medge uppkopp- ling av kommunikationsdialogen med ett tillägg beroende av kopplingsvyn och de aktiva/pågåendebaserade väljartjänsternar (b) tilläggsbaserad FIM inhiberas från att invokera tilläggs- baserade tjänster beroende av mottagen kopplingsvy, (c) väljarbaserad FIM medger vissa begäranden från tillägget beroende av kopplingsvyn och de aktiva väljarbaserade tjäns- | | n n ou u - | u no 0 ø"“. u.. o.. o u n u Q nu ;||nø vunna 516 851 16 terna. Detta medger väljarbaserad FIM att avslå tilläggsbegä- randen, och (d) väljarbaserad FIM styr händelsedistributionen mellan väl- jarbaserade tjänster och tillägget såsom tidigare angivits vid ansvaret för FIM enligt ovan. ..r¿¿. 3111].. 1.

Med hänvisning till fig. 5 framgår av ett där visat blockschema hur en öppen kommunikation mellan originerande och terminerande koppling utförs inom ett telekommunikationsväl- jarsystem. Såsom visas är väljarbaserade tjänster 51 associe- rade med en tjänstehanterare 52, som har en tjänsteinterak- tionshanterare 53 och en återuppringningstonmodul 54 samordnad med den grundläggande modellen 55 för originerande koppling.

På liknande sätt är väljarbaserade tjänster 56 associerade med en tjänstehanterare 57, som har en tjänsteinteraktionshantera- re 58 och en återuppringningstonmodul 59 samordnad med en grundläggande modell 60 för terminerande koppling. Modellerna 55 resp. 60 för originerande och terminerande koppling är associerade via väljaren 61. Uppförandet för vardera kopp- lingsmodellen är detsamma oavsett deras läge inom samma växel eller inte. Detta gäller även tjänsteinteraktionshanterarna_ Nätverkstjänster fordrar att kommunikationslänken 61 mellan de båda kopplingsmodellerna är expanderad för att överföra aktiv tjänsteinformation. Vid fall med väntande originerande kopp- ling (OCW) under samtalsuppkoppling mot termineringssidan, är det nödvändigt för kommunikationslänken att inbegripa informa- tion med den effekten att denna uppkoppling försöker att invo- kera väntkoppling på den terminerande sidan. Den terminerande sidan använder denna information för att utställa aktiverings- biten för väntkoppling att bli aktiverad för detta samtalsupp- kopplingsförsök. När en upptagenhändelse genereras och matas till en tjänsteinteraktionshanterare för bearbetning, kan den invokera väntkoppling eller ej beroende på vilka andra pågåen- de eller aktiva tjänster som inbegripes i kopplingen vid denna tidpunkt. Signalhändelsen nätverksbehandlas för att orsaka att tjänster av inbrytningstyp invokeras på den terminerande si- a ø n | nu o 0 o u"- 1 9.... n o n o n . nu n nan 516 831 17 dan. Tjänsteinteraktionshanteraren beslutar hur denna signal- händelse skall bearbetas enligt tidigare upprättade inmatade operatörbeordrade data.

Med hänvisning därefter till fig. 6A framgår av ett blockschema hur den totala mjukvarasystemarkitekturen är in- korporerad i systemet enligt den föreliggande uppfinningen. Av fig. 6A framgår att det inom mjukvaramodulerna för väljaren 71 föreligger en tjânstehanterare 72 som är externt kopplad till den mjukvaramodul som alstrar andra tjänster, tillägg eller andra tjänsteinteraktionshanterare som representeras av block 73. På liknande sätt är tjänstehanteraren 72 även kopplad till den originerande baskopplingsmodellen eller den terminerande baskopplingsmodellen för att erhålla lâgesinformation såsom representeras av block 74. En tjänsteinteraktionshanterare 75 är anordnad mellan tjänstehanteraren 72 och tjänsteinterak- tionshanterarens databas 76 för att styra gränssnittet mellan tjänstehanteraren och andra komponenter i systemet. Tjänste- hanteraren 72 fångar upp signaler som är indikativa för samt- liga händelser från nätverket och leder dem till tjänsteinter- aktionshanteraren 75 på grundval av en tjänsteinteraktionshan- terares nästa händelselista (NEL). Om FIM inte abonnerar på en viss händelse, dvs händelsen ingår inte i FIM:s NEL, ignorerar eller "sväljer" FIM nätverkshändelsen och väntar på nästa hän- delse som indikeras av nätverket.

Nedan anges ett flertal exempel på situationer där FIM-databaser är belagda med information för att alstra logik- träd enligt den föreliggande uppfinningens lära. Dessa exempel innefattar flera olika scenarier där en eller flera FIM kan ingå i en eller flera nâtverkselement.

Eàll_l I det första fallet antages FIM ingå i en serviceväl- jarplattform (SSP) som styr samtliga tjänsteinteraktioner.

Denna arkitektur är likartad den som visas och diskuteras ovan i samband med fig. 3. Flera illustrativa avgreningsparametrar kommer att antagas i samband med de speciella exempifierande tjänsterna, vilkas interaktion diskuteras i samband med flö- n a n . nu . | a . nu n ul". ..- |,. man: 516 831 18 desscheman i fig. 7 - 10 enligt nedan. Först tilldelas varje tjänst ett globalt identifieringsvärde, exempelvis trevägs- koppling (TWC) = 15 och väntkoppling (CAW) = 18. Därefter väljes de tillgängliga avgreningsparametrarna för att inbe- gripa följande: (a) en händelse, (b) kopplingsvyläge (LÃGE), (c) aktiv tjänstelista (AFL), (d) pågående tjänstelista (PFL) samt (e) styrande benstatus (CLSLÃGE).

Dessutom kan inhiberingstjänsteinformation erhållas från servicelogiken. Sådan information är emellertid styrd av tjänstehanteraren (FM). Om inhiberingstjänsteinformation mot- tages, maskerar FM därefter den pågående tjänstelistan med inhiberingstjänsteinformationen innan kommunikation sker av denna information till FIM.

Väljarsystemets operatör säkerställer grundbesluten som avser hur de olika tjänsterna skall interagera med var- andra vid uppträdandet av givna förhållanden. Därefter alstrar operatören en datapopulation inom FIM-databasen grundad på specifika avgreningsparametrar som skall användas för att nå vissa interaktionsresultatceller beroende av vissa existerande förhållanden. Den föreliggande illustrationen komplementerar exemplet som som beskrivs i samband med flödesscheman i fig. 7 - 10, som löser interaktionskonflikter mellan en trevägs kopp- lingstjänst och en väntkopplingstjänst.

H" 3 J 1 Med avseende på en NEDKOPPLINGSHÃNDELSE kan FIM-data- basen populeras av systemadministrationen för att åstadkomma önskat resultat av tjänsteinteraktioner mellan trevägskopp- lings- och väntkopplingstjänster såsom anges nedan: KOMMANDO: SNB = Snb, AFL = TWC & CAW; HÃNDELSE = NEDKOPPLING; LÃGE = LÃGE8; RESULTAT = NEDKOPPLA-CAW.

FIM-databasen 81 är, såsom visas i fig. 6B, populerad för att åstadkomma ett tråd där den primära tjänsten 82 indi- n - a | nu rann» 516 831 19 keras vara trevägskoppling, den sekundära tjänsten 83 indike- flää ras vara väntkoppling. Dessutom indikeras LÃGES-parametern 84 :Q vara LÃGE8 och interaktionsresultatcellen 85 definieras vara __~ sändning av ett NEDKOPPLINGS-meddelande till väntkopplings- tjänstlogiken. Andra träd, 86 och 87, kan vara kopplade pà liknande sätt till grenar som svar på andra händelser (andra än NEDKOPPLINGS-händelsen) som definieras i FIM-databasen.

H" 3 J 2 Med ett ytterligare exempel kan en andra händelse FORTSÄTT definieras av administrationen inom FIM-databasen pà följande sätt: KOMMANDO: SNB = Snb, AFL FORTSÅTT; LÅGE NEDKOPPLA - TWC.

Såsom indikeras i fig. 6C är FIM-databasen 81 popule- Twc & cAw; HÅNDELSE = LÅGE9; RESULTAT = rad för att som svar på händelsen FORTSÄTT indikera att den primära tjänsten 82 visas vara trevägskoppling och den andra tjänsten 83 indikeras vara väntkoppling. Dessutom indikeras LÄGE 84 vara LÃGE9 medan interaktionsresultatcellen 85 popule- ras för att indikera sändningen av ett meddelande NEDKOPPLING till trevägskopplingslogiken.

H" 3 1 3 Som ännu ett exempel kan en tredje händelse FORTSÃTT även populeras med avseende på andra parametrar såsom anges nedan: KoMMANDo= sNB = sub; AFL Twc & cAw; HÅNDELSE = FORTSÅTT; LÄGE = LÅGE2; RESULTAT = FORTSÄTT.

Såsom indikeras i fig. 6D är denna händelse fortsätt populerad inom händelsedatabasen 81 till att indikera att den primära tjänsten 82 är trevägskoppling och den sekundära tjänsten 83 är väntkoppling. Dessutom visas i kategorin LÅGE 84 att LÃGE9 leder till en resultatcell 85a som indikerar överföringen av ett nedkopplingsmeddelande till trevägskopp- lingen medan LÃGE2 i delen LÃGE 84 visas leda till en resul- tatcell 85b för sändning av ett meddelande FORTSÄTT KOPPLINGS- .|,14 516 831 20 PROCESSEN till tjänstelogiken. Det bör observeras att det ovan angivna trädet i samband med LÃGE9, såsom indikeras i fig. 6C, redan existerade, varför endast den vederbörande cellen behö- ver uppdateras i samband med LÅGE2-variationen i denna data- baspopulation.

EALL_2 Ett andra fall kan illustreras där en första FIM (FIMI) ingår i en serviceväljarplattform (SSP) som styr inter- aktionerna för SSP och SCP. En andra FIM (FIM2) ingår i ett tillägg och styr tilläggsinteraktion samt, i samband med FIMl i SSP, nätverksinteraktioner. I detta fall föreligger tvâ FIM- databaser som kräver population. I detta scenario ingår tjäns- telogiken för trevägskoppling (TWC) i tillägget, men är endast identifierad som en tilläggskommunikation. Det vill säga, det globala tjänsteidentifieringsnumret är ej känt för SSP eller SCP och tjänsten identifieras endast som en adress i tilläg- get. Väntkopplingstjänsten (CAW) ingår i en SSP där interak- tioner styrs av den första FIM (FIM1) i SSP. Det vill säga, det globala tjänsteidentifieringsnumret är känt för SSP för just denna tjänst. I detta fall kan FIM-databasen i SSP popu- leras genom att administrationen utfärdar ett kommando såsom anges nedan: KOMMANDO; SNB = snb; AFL = cAw s. TILLÄGG,- HÄNDELSE = NEDKOPPLING; LÄGE = LÄGEe; RESULTAT = NEDKOPPLA - CAW.

Såsom indikeras i fig. 6E populeras FIM-databasen i SSP 88 med den primära tjänsten 82 visad som TILLÄGG och den sekundära tjänsten 83 visad som väntkoppling (CAW). Dessutom visas kategorin LÄGE 84 vara LÅGE8 medan interaktionscell- resultatet 85 är sändning av ett NEDKOPPLINGS-meddelande till väntkopplingslogiken.

Populationen av FIMl, lokaliserad i SSP, pâverkas vi- dare av följande kommandon från administrationen: Komzmno; sNB = snb; AFL cAw L TILLÄGG,- HÄNDELSE = FoRTsÄTT; LÄGE = LÄGEQ ,- RESULTAT = NEDKOPPLA - TILLÄGG.

II e - n u oo o c u a - no 05... 516 831 21 CAW R TILLÄGG; HÅNDELSE = LÅGE2; REsULTAT = FORTSATT. lokaliserad i tillägget, KOMMANDO: SNB = snb; AFL EORTSÄTT; LÅGE Härutöver populeras FIM2, med följande kommando från administrationen: KoMMANDo= SNB =snb; AFL = cAw R Twc; EÅNDELSE = FORTSATT; LÅGE = LÅGE9; RESULTAT = NEDKOPPLA - TWC.

Varje gång SSP kommunicerar med tillägget är det nöd- vändigt att inbegripa var och en av följande informationsdelar i meddelandet som medföljer denna kommunikation, så att FIM i tillägget kommer att mottaga all nödvändig information för att utföra lämpliga beslut. Denna information innefattar följande: (a) kopplingsvyläge, (b) aktiv tjänstelista, (c) pågående tjänstelista, (d) eventuell inhiberingslista samt (e) styrbensläge.

EALL_í Ett tredje fall kan illustreras där en FIM är belägen på samtliga plattformar, dvs på SSP, tillägget och SCP. Varje plattform är ansvarig för styrning av sina egna interaktioner och för nätverksinteraktioner. Detta är ett scenario liknande det som visas i fig. 1, som indikerar att det föreligger tre FIM-databaser att populera.

I detta scenario föreligger FIM-logiken för trevägs- koppling i tillägget och FIM-logiken för väntkoppling i SCP.

Ingen av tjänsterna är kända för SSP, dvs det föreligger inte något globalt tjânsteidentifieringsnummer och de existerar en- dast som adresser i sina respektive plattformar. Under dessa omständigheter kan de tre FIM-databaserna vara populerade pà följande sätt genom åtgärder vidtagna av administrationen.

För det första kan med avseende på SSP FIM följande kommandon användas: KOMMANDO: SNB = NEDKUPPLA; LÅGE = NEDKOPPLA - SCP. snb; AFL = TILLÄGG R scP; HÅNDELSE = LÅGEB; RESULTAT = n ø a u no nI" 4 nu | o n e . nu 5"16 '8Éš1 22 KoMANDo= SNB = snb; AEL TILLÄGG R scp; HÄNDELSE = FQRTSÄTT; LÄGE = LÄGE9; RESULTAT = NEDKOPPLA - TILLÄGG.

KoMMANDo= SNB =snb; AFL = TILLÄGG & SCP; HÄNDELSE = EORTSÄTT; LÄGE = LÄGE2; RESULTAT = FGRTSÄTT.

Med avseende på SCP FIM kan följande kommandon använ- das: KoMANDo= SNB = snb; AFL = TILLÄGG R CAW; HÄNDELSE = NEDKOPPLA; LÄGE = LÄGES; RESULTAT = NEDKGPPLA - cAw.

KoMANDo= SNB = snb; AFL = TILLÄGG R cAw; EÄNDELSE = FGRTSÄTT; LÄGE = LÄGE9; RESULTAT = EORTSÄTT.

Med avseende på TILLÄGG FIM kan följande kommandon användas: KoMMANDo= SNB = snb; AFL = Twc & SCP; HÄNDELSE NEDKGPPLA; LÄGE - LÅGE9; RESULTAT = NEDKGPPLA - Twc.; KoMANDo= SNB = snb; AFL ;Twc R SCP; HÄNUELSE FORTSÄTT; LÄGE fLÄGE2; RESULTAT = EORTSÄTT.

Samtliga nödvändiga data måste inbegripas i alla kom- ll munikationer med samtliga plattformar eftersom det inte före- ligger någon global tjänsteidentifiering med avseende på någon av dessa tjänster vid deras respektive plattformar. Varje kom- munikation inom nätverket liksom till var och en av plattfor- marna måste därför innefatta följande tjänster: (a) kopplingsvyläge, (b) styrbensläge, (c) aktiv tjänstelista/aktiv plattform (exv SCP/TILLÄGG), (d) pågående tjänstelista/pågående plattform (exv SCP/TILLÄGG) och (e) eventuell inhiberingslista.

Såsom framgår av vart och ett av de ovan givna exemp- len på databaspopulation, som indikeras i fig. 6B - 6E, år FIM-databaserna populerade av systemadministrationen i enlig- het med önskade interaktionsresultat som skall uppnås under givna händelser, som kan uppträda inom nätverket. Var och en av dessa händelser bör påskynda ett visst interaktionsresultat uuuu nu s n"° 'u U.,- _ -u-c u u 516-831 23 av FIM:na till lämpliga tjänstehanterare för utförande av kor- rekt disposition av dessa interaktioner. Exemplen i flödes- schemana som ges nedan illustrerar ytterligare det sätt varmed tjänsteinteraktionsbeslut fattas beroende av vilka händelser som uppträder och i överensstämmelse med administrationspopu- lerade FIM-databaser.

Nedan ges i samband med flödesscheman enligt fig. 7A - 7H, 8A - 8D, 9A och 9B liksom i samband med diagrammen en- ligt fig. 10A - 10C ett exempel på det sätt varmed en tjänste- interaktionshanterare, som är konstruerad enligt den förelig- gande uppfinningen, löser tjänsteinteraktioner som uppträder mellan två kopplingstjänster. Tjänsterna som användes i det exempel som ges nedan kan föreligga på olika plattformar, exempelvis serviceväljarplattformen (SSP), dvs telekommunika- tionsväljaren, en tilläggs- eller en servicestyrningspunkt (SCP). Varje tjänst anses vara inbördes exklusiv, dvs varje tjänst fungerar oberoende av de övriga och är inte medveten om de övriga. I det nedan beskrivna exemplet föreligger tjänste- interaktionshanteraren (FIM) i SSP. Det är emellertid irrele- vant var tjänsteservicelogiken befinner sig i nätverket så länge som varje tjänst är identifierad med en unik global identifieringsbeteckning. Det bör även noteras i det nedan givna exemplet vid beskrivningen av tjänsternas uppförande och vid kommunikationen mellan de olika komponenterna, att det in- te har förevarit någon strävan att optimera antalet transak- tioner mellan SSP och tjänsteservicelogiken, utan snarare att förklara mer i detalj med exempel de grundläggande koncepten som inbegripes i FIM-funktionerna.

Den första tjänsten som användes i det nedan angivna exemplet, väntkoppling (CAW), är aktiv vid den styrande abon- nenten, dvs den abonnent som har försetts med CAW-tjänst och som är aktivt invecklad i ett annat samtal. Det vill säga den styrande abonnenten är i en talförbindelse med en annan part och hör en kopplingsväntton i det instrument som han använder som anropar den sty- I det nedan för access. Den väntkopplade abonnenten, rande abonnenten, hör en rington i sin telefon. givna exemplet kommer, om den styrande abonnenten lägger pà »rnaa 5416 831 24 sin telefon, resultatet att bli en àterinkoppling av den vänt- kopplade abonnenten, dvs abonnenten som anropar den styrande abonnenten och som tidigare hörde en rington i sin telefon.

Den andra tjänsten som inbegripes i det nedan givna exemplet är en trevägskopplingskonferens (TWC), som är aktiv vid den styrande abonnenten, som har försetts med TWC-tjäns- ten, och den styrande abonnenten står i konferenskonfiguration med två andra kopplingar. Vid det föreliggande exemplet kom- mer, om den styrande abonnenten lägger på, resultatet att bli en nedkoppling av de båda kvarvarande kopplingarna.

I tjänsteinteraktionsscenariot som anges i det föl- jande exemplet, är den styrande abonnenten försedd med både CAW och TWC. Den styrande abonnenten är aktivt inbegripen i en TWC-konferenskoppling med två andra kopplingar samt är aktivt inbegripen i en CAW-koppling som ett resultat av att ha blivit anropad av en extern tredje part. Det vill säga, den styrande abonnenten som är inbegripen i konferenskopplingen, hör an- ropsväntton i sin telefon. Om den styrande abonnenten skulle ha lagt på telefonen, såsom beskrevs ovan, skulle både TWC- och CAW-tjänsterna under normala förhållanden förvänta sig att få en nedkopplings-HÃNDELSE från väljarens serviceväljarplatt- form (SSP). Detta exemplifierande scenario representerar en typisk tjänsteinteraktion i realtid. I det nedan givna exemp- let har den styrande abonnenten skräddarsytt uppförandet av just denna tjänteinteraktion till att resultera i: (a) fullständig nedkoppling av kopplingens återstående ben (varje ben representerar varje koppling som den styrande abon- nenten var konfererande med) och (b) återuppkoppling av den styrande abonnenten till den vänt- kopplade abonnenten.

För att tjänsteinteraktionshanteraren som användes i det nedan givna exemplet skall fungera korrekt, så innefattar den vissa prerekvisit för tjänsteutformningen enligt följande: (a) samtliga tjänster som förväntas ha sina interaktioner lös- ta av tjänsteinteraktionshanteraren (FIM) måste vara synliga och passa den grundläggande halvkoppelmodellen såsom de speci- .1" ,. . ..._ 516 851 25 ficeras av C.C.I.T.T. eller andra tillämpliga standardbestäm- mande myndigheter, (b) samtliga tjänster måste vara tilldelade en unik global identifieringsbeteckning oavsett deras läge eller den platt- form på vilken de är förverkligade, (c) samtliga tjänster mäste förvänta sig mottaga kopplingsvyer som de, under normala förhållanden, inte skulle förvänta sig mottaga. I sådana fall manipulerar tjänstelogiken kopplingsben som de skulle manipulera under normala operationsförhàllanden, (d) samtliga tjänster måste vara exklusivt utformade från var- andra och máste uppföra sig pà ett autonomt sätt, (e) samtliga tjänster måste ha ett stabilt förhållande före sändning av ett FORTSÃTT-meddelande eller ekvivalent svar.

Detta kräver att samtliga uppteckningar såsom AMA (debite- ring), STATISTIK och NÄSTA HÃNDELSELISTA (NEL) uppdateras in- nan tjänsten sänder ett fortsätt- eller ekvivalent svar, (f) tjänster får endast lämna kopplingen genom att specificera en NÄSTA HÅNDELSELISTA (NEL) med nell följ: av ett FORTSÄTT- meddelande, vilket meddelande får inte innehålla någon kopp- lingsrelaterad data, 4 (g) tjänster måste förvänta sig bli tömda i förväg av tjänste- interaktionshanteraren (FIM). Tjänsterna kan emellertid uppda- tera varje nödvändig uppteckning och (h) tjänster måste förvänta sig att BCT-läget kan vara annat än vad som normalt förväntas vid mottagning av en given hän- delse.

Processerna som illustreras i flödesschemana enligt fig. 7A - 7H representerar processer som uppträder i tjänste- hanteraren (FM) som en del av serviceväljarplattformens (SSP) kopplingsavslutningslogik. Dessa produrer hänför sig till exemplet för FIM-databaspopulationen som givits ovan i samband med Fall 1. Processerna som illustreras i samband med fig. 8A - 8D representerar den funktionsförmàga som förverkligas inom tjänsteinteraktionshanteraren (FIM), som såsom angivits ovan kan vara placerad på vilken som helst plattform i nätverket, men i det föreliggande exemplet har valts att ligga i service- väljarplattformens (SSP) kopplingsavslutningslogik. Processer- u n ø ø nu - e e u aa u u"' u -.G-' n n a | » nu 516 831 26 na som visas i flödesschemana enligt fig. 9A och 9B illustre- rar funktionen för tjänstelogiken som förverkligats som en del av kopplingsavslutningslogiken inom serviceväljarplattformen i Q det föreliggande exemplet, även om såsom angivits ovan den :gi skulle kunna föreligga i vilken som helst av elementen inom __:: nätverket. gå; Med hänvisning först till fig. 7A startar processen _3": med mottagningen av ett nedkopplingsmeddelande, som mottages Iïßï från SSP som svar på att den styrande abonnenten lägger på uy. telefonen. Vid 101 mottager tjänstehanteraren (FM) ett medde- ät: lande som indikerar den händelse som uppträtt, i detta fall en nedkopplingshändelse, från serviceväljarplattformens kopp- lingsprocesslogik. Därefter, vid 102, laddar systemet kopp- lingsvylägesidentiteten i tjänstehanteraren.

Med hänvisning i korthet till fig. 10A framgår att kopplingsvyn vid denna punkt i behandlingen (som representerar läge 8 i enlighet med vad som användes i exemplet ovan i sam- band med den exemplifierande FIM-databaspopulationen enligt Fall 1), visar sig i det övre diagrammet indikera att den sty- rande abonnenten ligger i en trevägs konferenskoppling med två parter och, såsom indikeras i det nedre diagrammet, samtidigt mottager ett samtal från en annan part. Varje kopplingsvyläge som kan uppträda i väljaren är tilldelat ett identitetsnummer, såsom illustrativt representeras i de olika diagrammen enligt fig. 2A - 2K, för att förenkla meddelandeutväxlingen under be- handlingen. Återgående till fig. 7A framgår att vid 103 laddar systemet den styrande abonnentens aktiva tjänster, i detta fall CAW och TWC, i tjänstehanteraren. Därefter vid 104, lad- dar systemet i tjänstehanteraren en identifiering av samtliga möjliga pågående tjänster för den speciella händelsen som mot- tagits, dvs en nedkopplingshändelse. Vid 105 laddar systemet statusindikationen för det styrande kopplingsbenet, exempelvis om det är uppdelat, förenat, pågående, ersättande, delat osv.

Vid detta speciella exempel användes inte någon sådan ladd- ningsstatus. Slutligen, vid 106, sänder tjänstehanteraren ett meddelande till tjänsteinteraktionshanteraren (FIM) som iden- 1»nn| »mun 516 831 27 tifierar vilken speciell händelse som har uppträtt och till- frågar tjänstehanteraren hur behandlingen skall fortsättas.

Detta meddelande leder till flödesschemat enligt fig. 8A, som framställer de behandlingsprocedurer som ingår i tjänsteinter- aktionshanteraren och som illustrerar avgreningsparametrarna varmed den utför sina funktioner. Administrationen har tidiga- re populerat FIM-databasen såsom visas i fig. 6B och beskri- vits ovan i samband med Fall 1.

Med hänvisning till fig. 8A framgår att tjänsteinter- aktionshanteraren (FIM) mottager ett nedkopplings- och fråge- meddelande från FM med förfrågan om hur att fortsätta med av- seende på behandlingen av det meddelande som den mottagit från SSP. Vid 110 mottager FIM meddelandet från FM som indikerar den händelse som uppträtt samt en fråga om ytterligare behand- ling. Vid 111 frågar systemet vilken händelse som mottogs av FM och vid undersökning av det mottagna meddelandet, bestämmer från ett antal möjliga händelser, inbegripande SVAR, UPPTAGEN, FORTSÃTT osv, att det var ett NEDKOPPLINGS-meddelande. Vid 112 frågar systemet vad som är den primära aktiva tjänsten av de tjänster som för närvarande är aktiva med avseende på den sty- rande abonnenten. Varje möjlig tjänst tilldelas ett globalt numeriskt värde. Den primära aktiva tjänsten är den tjänst som har lägst numeriskt värde och befattar inte i sig vid denna punkt med prioriteten för tjänsterna inbördes. Under antagande att trevägskoppling (TWC) är tjänst nummer 3 (illustrativt in- dikerat ovan som tjänst nummer 15 i samband med exemplet i Fall 1) och väntkoppling (CAW) är tjänst nummer 6 (illustra- tivt indikerat ovan som tjänst nummer 18 i samband med exemp- let enligt Fall 1), förflyttar sig systemet först genom grenen för TWC till 113, där det frågar vad som är den sekundära ak- tiva tjänsten. Med förflyttning genom CAW-grenen till 114, frågar systemet om det föreligger någon ytterligare pågående tjänst eller inte. Om så är fallet skulle systemet förflytta sig utmed grenen 115 för bestämning av vilka tjänster som var pågående. Om pågående tjänster kan invokeras av denna händelse som har mottagits, då behandlas de pågående tjänsterna på sam- ma sätt som de aktiva tjänsterna. Om några aktiva tjänster u q n a nu o u | ; | av .n -~"' .I .,_. v n | c | « ao :mun >>.u» 516 '831 28 inte var involverade så använder FIM samma mekanism för prio- ritering av de pågående tjänsterna. I det föreliggande exemp- let förelåg inte några pågående tjänster. På grund av ett ne- gativt svar vid 114 förflyttar sig därför FIM till fig. 8B och frågar vid 116 vad som är kopplingsvyläget. Såsom påpekats ovan har varje kopplingsvyläge tilldelats en specifik beteck- ning för att underlätta kommunikationen inom systemet. Under antagande att kopplingsvyläget som illustreras i fig. 10A har lägesnummer 1 (illustrativt identifierat i fig. 10A som läge 8 enligt exemplet från fig. 2H), förflyttar sig systemet till 117 och ställer frågan om benstatus fordras eller inte. Om så är fallet förflyttar sig systemet till avgreningsparametrarna vid 118 för att uttaga informationen med avseende på benstatus från tjänstehanteraren, dvs om benet är pågående, uppdelat osv. Eftersom benstatus inte fordras i det föreliggande exemp- let, förflyttar sig systemet till 119 där det når en "resul- tatcell". Efter det att FIM har behandlat samtliga avgrenings- parametrar inom sin realtidsdatabas, innehåller resultatcellen resultatet av den specifika tjänsteinteraktion som tidigare har definierats genom administrativ påverkan av systemoperatö- ren, såsom illustreras i fig. 6B och som har diskuterats ovan med avseende på Fall 1. Systemet förflyttar sig till 120 där det sänder ett tjänsteinteraktionsresultatmeddelande som er- hålles från resultatcellen, dvs "sänd händelsen till tjänste- logiken för väntkopplingstjänsten (CAW)", till tjänstehantera- ren. Behandlingssekvensen flyttar sig sedan till fig. 7B och vid 121 mottager FM tjänsteinteraktionsresultatmeddelandet från FIM (dvs att sända nedkopplingshändelsen till den första tjänstelogiken). Vid 122 sänder systemet meddelandet som iden- tifierar den mottagna speciella händelsen till relevant tjäns- telogik (CAW) som indikerar den händelse som har uppträtt. Vid 123 sändes NEDKOPPLINGS-händelsemeddelandet till CAW-logiken varefter systemet förflyttas till behandlingssekvensen enligt fig. 9A. Vid mottagande av meddelandet mottager tjänstelogiken och SSP händelsemeddelandet, dvs CAW-logiken mottager NEDKOPP- LINGS-meddelandet och förflyttar sig till 126, där tjänste- logiken svarar på händelsen genom att sända lämplig instruk- r-»on 1.-pa 516 '831 29 tion för att SSP:ns kopplingsavslutningslogik skall vidtaga åtgärd för tjänstehanteraren. I detta speciella fall är in- struktionen ett förflyttningsbenmeddelande. Därefter, vid 127, matar FM fram instruktioner till SSP för behandling av den lämpliga funktionen och kopplingsavslutningslogiken förflyttar benet pà instruerat sätt. Vid 128, efter en lyckad avslutning av den av SSP erfordrade funktionen, sänder FM ett avslut- ningserkännandemeddelande till tjänstelogiken för CAW-tjänsten som behandlats. Därefter, vid 129, instruerar tjänstelogiken för CAW-tjänsten SSP att uppdatera den nödvändiga datan i sy- stemet, exempelvis den automatiska meddelandedebiteringsdatan (AMA), nästa händelselista (NEL) eller annan nödvändig data.

Därefter övergår behandlingen till fig. 7C och FM mottager vid 131 ett meddelande från tjänstelogiken som anger att den skall instruera SSP att uppdatera all nödvändig data. Vid 132 vida- rematar FM sådana instruktioner till SSP för behandling genom uppdatering av all nödvändig data. Vid 133, efter lyckad av- slutning av uppdateringsfunktionen i SSP, sänder FM ett medde- landeilyckad uppdatering till tjänstelogiken för CAW-tjänsten, som därefter svarar genom att sända ett meddelande "fortsätt" till FM. Logikflödet för behandling övergår sedan till fig. 7D och meddelandet "fortsätt" behandlas såsom illustreras i fig. 6C och diskuteras ovan med hänvisning till Fall 1.

Med hänvisning till fig. 7D framgår att vid 135 mot- tager FM meddelandet (händelsen) "fortsätt" från tjänstelogi- ken för CAW-tjänsten och vid 136 laddas kopplingsvyidentiteten i FM. Vid denna punkt representeras kopplingsvyn av diagrammet enligt fig. 10B (detta läge angavs illustrativt ovan som läge9 i exemplifieringen enligt fig. 2I). Därefter, vid 137, laddas de aktiva tjänsterna, CAW och TWC, i FM och vid 138 laddas i FM samtliga möjliga pågående tjänster för den mottagna händel- sen. I detta speciella exempel föreligger det inte några såda- na varför systemet förflyttar sig till 139, där statusindike- ringen för det styrande kopplingsbenet laddas i tjänstehante- raren, om ett sådant användes för den speciella tjänsten och händelsen. I det föreliggande exemplet användes emellertid inte någon styrande kopplingsbenstatus. Vid 141 sänder FM ett snus: o ul°' .l- u,,. 0 v ~ n n nu va: v:|-; f..;| 516 851 30 meddelande med avseende på den händelse som uppträtt och frå- gar hur att ytterligare gå vidare.

Med hänvisning till fig. 8C framgår att vid 142 mot- tager FIM ett meddelande från FM som är indikativt för den fortsatta händelsen som har uppträtt liksom dess fråga med av- seende pä vidare behandlingar. Vid 143 behandlar FIM händelsen i enlighet med de avgreningsparametrar som illustreras i fig. 8A och BB, och som svar på sådan behandling informeras FM be- träffande resultatet på grundval av den resultatcell som upp- nåtts, i likhet med den procedur som illustrerats i fig. 7B.

Därefter, vid 144, sänder FIM ett meddelande nedkoppla händel- sen till tjänstelogiken för nästa tjänst, dvs TWC-tjänsten, och förflyttar sig till fig. 7E för behandlingens fortsättan- de. Vid 145 mottager FM tjänsteinteraktionsresultatmeddelandet från FIM, dvs instruktionen att sända en nedkopplingshändelse till den andra tjänsten och efter förflyttning till 146, sän- der den ett meddelande till den relevanta tjänstelogiken“(TWC- tjänstelogiken) med indikation på den händelse som uppträtt.

Vid 147 sändes meddelandet nedkoppla händelsen till TWC-Iogi- ken varefter systemet förflyttas till fig. 9B, där tjänste- logiken inom serviceväljarplattformens (SSP) kopplingsavslut- ningslogik vid 151 mottager händelsemeddelandet, dvs TWC- tjänstelogiken mottager ett nedkopplingsmeddelande, och efter förflyttning till 152 svarar tjänstelogiken på händelsen genom att sända instruktioner för SSP-funktion till FM. Denna består av ett meddelande att rensa återstående kopplingsben. Vid 153 frammatar FM instruktionerna till SSP för behandling av lämp- lig funktion vid rensningen av kopplingens samtliga återståen- de ben. Vid 154 sänder FM, efter SSP:s lyckade fullgörande av funktionen, ett avslutningserkännandemeddelande till tjänste- logiken för TWC-tjänsten. Vid 151 instruerar tjänstelogiken för TWC-tjänsten SSP att uppdatera all nödvändig data, inne- fattande AMA, NEL osv samt förflyttas till fig. 7F för ytter- ligare behandling.

Med hänvisning till fig. 7F framgår vid 156 att FM mottager ett meddelande från tjänstelogiken att instruera SSP att uppdatera datan samt, vid 157, vidarematar FM dessa in- nu ,. _- | | u » uu n-»n- 516 851 31 struktioner till SSP för behandlinggenom uppdatering nödvän- diga data. Efter avslutad uppdateringsfunktion av SSP vid 158 sänder FM ett meddelande uppdatering lyckad till tjänstelogi- ken för TWC-tjänsten, som därefter svarar genom att sända ett "fortsätt-"meddelande till FM. Systemet flyttas sedan till fig. 7G. Efter FM:s mottagning vid 161 av ett "fortsätt-"med- delande (dvs händelsen) från tjänstelogiken för TWC-tjänsten, flyttas systemet till 162, där kopplingsvylägesidentiteten laddas i FM. Vid denna punkt i processen är kopplingsvyn den som illustreras i diagrammet enligt fig. lOC (detta läge var illustrativt angivet ovan som läge2 såsom exemplifierades i fig. 2B). Vid 163 laddar systemet de aktiva tjänsterna för CAW-tjänsten i FM och flytter till 164, där samtliga möjliga pågående tjänster för den mottagna händelsen laddas i FM. I detta speciella exempel föreligger inte några sådana. Vid 165 laddar systemet en statusindikering för det styrande kopp- lingsbenet. I detta speciella exempel användes emellertid inte någon sådan indikering. Vid 166 sändes ett meddelande från FM till FIM med avseende på den händelse som uppträdde tillsam- mans med en fråga om hur att fortsätta härefter i behandling- en. Administrationen har tidigare populerat FIM-databasen så- som illustreras i fig. 6D och beskrivits i samband med Fall 1.

Systemet flyttar sedan till fig. 8D, där FIM vid 167 mottager ett meddelande från FM som är indikerande för händelsen, dvs fortsättningshändelsen, som uppträdde tillsammans med frågan om ytterligare behandling. Vid 168 behandlar FIM händelsen på ett sätt liknande det som illustreras i samband med fig. 8A och 8B som diskuterats ovan, och därefter informeras FM om uppnått resultat från resultatcellen i likhet med det som illustreras i samband med fig. 7B ovan. Vid 169 kommer om det inte föreligger några ytterligare tjänsteinteraktioner, såsom i det föreliggande exemplet, systemet att sända ett "fort- sätt-"meddelande till FM och flyttar till fig. 7H.

Med hänvisning till fig. 7H framgår att vid 171 mot- tager FM ett tjänsteinteraktionsresultatmeddelande från FIM, dvs ett “fortsätt-"meddelande, eftersom några ytterligare in- teraktioner inte är nödvändiga i det föreliggande exemplet. r v o u nu 516 831 32 Vid 172 fortsätter FM med kopplingsbehandling genom att begära (NEL) och flyttar till 173, där systemet sänder ett nästa händelsebegäranmeddelande nästa händelse från nästa händelsekön för att erhålla nästa händelse från kön och fortsätta behand- lingen på sätt som anges ovan.

Såsom framgår av den ovan givna beskrivningen möjlig- gör tjänsteinteraktionshanteraren enligt den föreliggande upp- finningen att flera tjänster som förverkligas inom ett tele- kommunikationsväljarnätverk, kan styras på ett logiskt sätt med undanröjande av olämpliga eller skadliga interaktioner mellan dessa tjänster som svar på händelser, som alstrar icke önskvärda funktioner inom väljaren på grund av interaktioner mellan tjänsterna.

Det förmodas att den föreliggande uppfinningens funk- tion och konstruktion skall vara uppenbar från den föregående beskrivningen samt att, även om det visade och beskrivna för- farandet och apparaten har karakteriserats som det föredragna, uppenbara ändringar och modifieringar kan utföras utan att man fràngàr idén med och ramen för uppfinningen såsom den definie- ras av följande patentkrav. nu» ~v n o u -na cn- _ n u: v. u . . .- s - . uu- .. n ø n u - n o nu en uno. no u so. so; u a u u un.. s a nu unc: n

Claims (34)

..,., 11.), 516 831 33 P A T E N T K R A V

1. Förfarande för styrning av tjänsteinteraktionen inom ett telekommunikationsväljarnätverk, som innefattar en serviceväl- jarplattform med kopplingsavslutningslogik- och mjukvaralogik- block för förverkligande av vissa kopplingstjänster, samt tjänstehanterare för att alstra styrsignaler till dessa block medelst nätverket för att invokera och förverkliga en tjänst som svar på abonnentalstrade händelser inom nätverket, vilket förfarande omfattar: alstrandet av en tjänsteinteraktionshanterare som är kopplad till varje tjänstehanterare för att styra övergången av infor- mation som går fràn de händelser, som uppträder inom service- väljarplattformen, till tjänstehanteraren för att möjliggöra jämn interaktion av ett flertal tjänster som invokeras av en enda abonnent under en koppling inom serviceväljarplattformen.

2. Förfarande för styrning av tjänsteinteraktionen inom ett telekommunikationsväljarnätverk enligt patentkrav 1, vilket även omfattar: att inom en databas till vilken tjänsteinteraktionshanteraren har access, lagra information som är associerad med varje abonnent som kan invokera nämnda tjänster och är indikativa för parametrar som är relaterade till invokeringen och abon- nentens användning av tjänsterna.

3. I ett telekommunikationsnätverk som betjänar ett flertal abonnenter är anordnat en serviceväljarplattform som innefattar logik för upprättande av kopplingar mellan abonnenterna, mjukvarablock för att alstra tjänstelogik för förverkligande av ett flertal kopplingstjänster som svar på nätverkshändelser alstrade av åtgärder vidtagna av abonnenterna, en tjänstehanterare som är associerad med kopplingstjänsterna för att mottaga signaler från nätverket, vilka är indikativa för händelser som alstras av abonnenternas åtgärder samt för att alstra styrsignaler till kopplingstjânstelogiken, en databas för att lagra information som är relaterad till varje abonnent inom nätverket och med kapacitet att invokera och styra kopplingstjänsterna samt v-« _ 516 '831 34 en tjänsteinteraktionshanterare som är ansluten mellan tjäns- tehanteraren och databasen för att mottaga signaler från tjänstehanteraren, vilka är indikativa för händelser som mot- tages av hanteraren och innefattar organ som är påverkbara av de mottagna händelserna och informationen som är lagrad i da- tabasen relaterad till den abonnent som orsakat dessa händel- ser för att instruera hanteraren om vilka signaler som skall sändas till tjänstelogiken för att interaktivt förverkliga de tjänster som invikerats av händelserna som alstrats genom abonnentens åtgärder.

4. I ett telekommunikationsnätverk med kombinationen enligt patentkrav 3, där de händelsepáverkade organen inom tjänste- interaktionshanteraren innefattar beslutsträdlogikorgan som är programmerbara av nätverkets operatör.

5. I ett telekommunikationsnätverk med kombinationen enligt patentkrav 3, där informationen som lagras i databasen med av- seende på varje abonnent omfattar: enjnästa händelselista som innehåller samtliga händelser av vilka tjänstelogiken är páverkbar, en indikation på det föreliggande kopplingsläget för abonnen- ten, en lista över samtliga kopplingstjänster som kan invokeras av abonnenten samt en lista över samtliga kopplingstjänster som för närvarande är aktiva för abonnenten.

6. I ett telekommunikationsnätverk med kombinationen enligt patentkrav 3, där tjänstehanteraren innefattar: organ för att lagra varje händelseindikativ signal som motta- ges från nätverket i ett buffertminne, organ för att vidaremata varje lagrad successiv händelseindi- kativ signal till tjänsteinteraktionshanteraren som svar på mottagandet av en fortsättsignal från tjänsteinteraktionshan- teraren.

7. I ett telekommunikationsnätverk med kombinationen enligt patentkrav 3, där nätverket innefattar ett tillägg och tjäns- teinteraktionshanteraren är lokaliserad inom tillägget.

8. Förfarande för att hantera interaktionen av kopplingstjäns- Jym, 516 831 35 ter inom ett telekommuníkationsnätverk innefattande en ser- viceväljarplattform med logik för förverkligande av minst två kopplingstjänster som svar på nätverkshändelser associerade med abonnentátgárder, en tjänstehanterare associerad med nämn- da tjänster och en databas, vilket förfarande omfattar: lagring i databasen av en uppsättning informationer som är associerad med minst en abonnent som har access till kopp- lingstjänsterna, varvid informationen innefattar en nästa hän- delselista som innehåller samtliga händelser för vilka tjäns- terna är päverkbara, en indikation pà det föreliggande kopp- lingsläget för abonnenten, en lista över samtliga tjänster som kan invokeras av abonnenten och en lista över tjänsterna som för närvarande är aktiva för abonnenten, mottagning vid tjänstehanteraren av signaler från nätverket, vilka är indikativa för händelser som àstadkommits av abonnen- ten, lagring av de mottagna händelserna i en databuffert inom; tjänstehanteraren, sekvensvis jämförelse inom tjänstehanteraren av varje succes- siv händelse som är lagrad i bufferten med information pä näs- ta händelselista som är lagrad i databasen och är associerad med abonnenten och som svar pà överensstämmelse mellan varje lagrad händelse och informationen på nästa händelselistan bestämmes i enlighet med en algoritm den information som skall matas till tjänstelogi- ken av tjänstehanteraren för att förverkliga dessa tjänster för abonnenten,

9. Förfarande för hantering av interaktionen av kopplings- tjänster inom ett telekommunikationsnätverk enligt patentkrav 8, där nämnda algoritm är utformningsbar av serviceväljar- plattformens operatör.

10. Förfarande för hantering av interaktionen av kopplings- tjänster inom ett telekommunikationsnätverk enligt patentkrav 8, där nämnda algoritm som en beslutsparameter innefattar en eller flera av nämnda bitar av information som lagras i data- basen.

11. ll. Förfarande för hantering av interaktionen av kopplings- . | | ; n. 516 831 36 tjänster inom ett telekommunikationsnätverk enligt patentkrav 8, vilket innefattar det ytterligare steget att inhibera jämförelsen av varje successiv händelse som lag- rats i bufferten med händelser på nästa händelselistan tills tjänstelogiken har behandlat informationen som mottagits som svar pá tidigare jämförelse.

12. Förfarande för hantering av interaktionen av kopplings- tjänster inom ett telekommunikationsnätverk enligt patentkrav ll, där tjänstelogiken alstrar en bekräftelsesignal som är in- dikativ pà att behandlingen av varje instruktion har full- följts.

13. Förfarande för hantering av interaktionen av kopplings- tjänster inom ett telekommunikationsnätverk enligt patentkrav 8, där bestämningssteget innefattar: alstrandet av ett resultat frän ett beslutslogikträd, vidarematning av detta resultat till tjänstehanteraren samt sändning av styrinstruktioner från tjänstehanteraren till tjänstelogiken.

14. System för att hantera interaktionen av kopplingstjänster inom ett telekommunikationsnätverk innefattande en serviceväl- jarplattform med en logik för att förverkliga minst två kopp- lingstjänster som svar pá nätverkshändelser associerade med abonnentàtgärder, en tjänstehanterare associerad med nämnda tjänster samt en databas, vilket system omfattar: organ för att i databasen lagra en uppsättning informationer associerad med minst en abonnent som har access till kopp- lingstjänsterna, vilken infomation innefattar en nästa händel- selista som innehåller samtliga händelser för vilka tjänsterna är pàverkbara, en indikation på det föreliggande kopplingslä- get för abonnenten, en lista över samtliga tjänster som kan invokeras av abonnenten samt en lista över de tjänster som för närvarande är aktiva för abonnenten, organ för att vid tjänstehanteraren mottaga signaler från nät- verket, vilka är indikativa för händelser som abonnenten åstadkommit, organ för att lagra de mottagna händelserna i en databuffert inom tjänstehanteraren, m”. 516 831 37 organ för att inom tjänstehanteraren sekvensvis jämföra varje successiv händelse som lagras i bufferten med information pà nästa händelselistan som lagras i databasen och är associerad med abonnenten samt organ som är påverkbara av en överensstämmelse mellan varje lagrad händelse och informationen pà nästa händelselistan för att i överensstämmelse med en algoritm bestämma den informa- tion som skall vidarematas till tjänstelogiken av tjänstehan- teraren för att förverkliga tjänsterna för abonnenten.

15. System för hantering av interaktionen av kopplingstjänster inom ett telekommunikationsnätverk enligt patentkrav 14, där algoritmen är utformningsbar av serviceväljarplattformens operatör.

16. System för hantering av interaktionen av kopplingstjänster inom ett telekommunikationsnätverk enligt patentkrav 14, där algoritmen som en beslutsparameter innefattar en eller flera av bitarna av informationen som lagras i databasen.

17. System för hantering av interaktionen av kopplingstjänster inom ett telekommunikationsnäcverk enligt patentkrav 14, vil- ket även innefattar: organ för att inhibera jämförelsen av varje successiv händelse som är lagrad i bufferten med händelser på nästa händelselis- tan tills tjänstelogiken har behandlat informationen som mot- tagits som svar pà den tidigare jämförelsen.

18. System för hantering av interaktionen av kopplingstjänster inom ett telekommunikationsnätverk enligt patentkrav 17, där tjänstelogiken alstrar en bekräftelsesignal som är indikativ pà en instruktion för att fortsätta serviceväljarplattformens behandling.

19. System för hantering av interaktionen av kopplingstjänster inom ett telekommunikationsnätverk enligt patentkrav 14, vilket även innefattar organ för att alstra ett resultat från ett beslutslogikträd, organ för att vidaremata detta resultat till tjänstehanteraren samt organ för att sända styrinstruktioner från tjänstehanteraren till tjänstelogiken. 516 831 38

20. Tjänsteinteraktionshanterare för ett telekommunikations- nätverk som förser abonnenter med kopplingstjänster som svar på abonnentàstadkomna funktioner, vilken tjänsteinteraktions- hanterare omfattar: en central processormjukvaraenhet, datafiler inom mjukvaraenheten för lagring av önskade resultat av inbördes tjänsteinteraktioner, vilka resultat definieras av operatörskommandon för att alstra flexibilitet vid lösning av tjänsteinteraktionskonflikter samt organ för att inom mjukvaraenheten periodiskt alstra signaler som är representativa för det föreliggande kopplingsvyläget för varje abonnent som har ett flertal aktiva tjänster för att mata logikavgreningsparametrar inom datafilerna och alstra nämnda önskade interaktionsresultat mellan tjänsterna.

21. Tjänsteinteraktionshanterare enligt patentkrav 20, där signalerna som är representativa för kopplingsvyn innefattar kopplingssegment och ben som representerar möjliga samtals- kopplingshändelser.

22. Tjänsteinteraktionshanterare strategiskt placerad inom ett telekommunikationsnätverk för att styra händelser som genere- ras av nätverket och administrera tjänsterna som är aktiva in- om abonnentväljarplattformar, vilken tjänsteinteraktionshante- rare omfattar: organ för att mottaga signaler som kommunicerar kopplingshän- delser från nätverket, organ för att invokera tjänster från tjänsteplattformar som svar på mottagning av signalerna som kommunicerar kopplings- händelser, organ för att mottaga svar från abonnentväljarplattformarna med avseende pà status för tjänsterna samt organ för att analysera nämnda händelser och nämnda svar från abonnentväljarplattformarna för att lösa tjänsteinteraktions- konflikter.

23. Tjänsteinteraktionshanterare enligt patentkrav 22, där analyseringsorganet innefattar en central processormjukvara- enhet, vilken mjukvaraenhet omfattar: datafiler för att lagra de önskade tjànsteinteraktionsresul- 516831 39 taten, vilka resultat definieras av operatörkommandon för att alstra flexibilitet vid lösning av tjänsteinteraktionskonflik- ter samt organ för att alstra signaler som är representativa för abon- nentkopplingsvyer för att användas som logikavgreningsparamet- rar inom mjukvaraenheten vid uppnående av de önskade resulta- ten.

24. Tjänsteinteraktionshanterare enligt patentkrav 23, där signalerna som representerar kopplingsvyerna innefattar kopp- lingssegment och ben som representerar möjliga samtalskopp- lingshändelser.

25. Förfarande för att styra händelser och att administrera tjänster inom ett telekommunikationsnätverk, vilket förfarande omfattar stegen: att strategiskt placera en tjänsteinteraktionshanterare i ett läge inom nätverket för att kommunicera med nätverksväljare, tillägg och andra tjänsteplattformar, attfinom tjänsteinteraktionshanteraren mottaga signaler som kommunicerar händelser från nätverket, att begära tjänster fràn abonnentväljarplattformarna som svar på mottagningen av signalerna som kommunicerar kopplingshän- delser, att inom tjänsteinteraktionshanteraren mottaga svar frán tjänsteplattformarna med avseende pá tjänsternas status samt att inom tjänsteinteraktionshanteraren analysera nämnda hän- delser och svaren frán abonnentväljarplattformarna för att lö- sa tjänsteinteraktionskonflikter_

26. Förfarande enligt patentkrav 25, där steget att analysera nämnda händelser och svar innefattar definiering av resultaten för tjänsteinteraktionskonflikterna via kommandon till en cen- tral processormjukvaraenhet.

27. Förfarande enligt patentkrav 26, där steget att analysera nämnda händelser och svar innefattar stegen: att lagra datafiler som innehåller de önskade resultaten för tjänsteinteraktionskonflikter, att lagra kopplingsvyer som omfattar kombinationer av möjliga händelser, ,.. .en _ - ~ -- v- .W- v., 516 831 40 att omvandla kopplingsvyerna till logiska avgreningsparametrar samt att mata de logiska avgreningsparametrarna till datafilerna för att åstadkomma flexibilitet vid lösning av tjänsteinterak- tionskonflikter.

28. Förfarande enligt patentkrav 27, där steget att lagra kopplingsvyer innefattar lagring av kopplingssegment och ben som representerar möjliga samtalskopplingshändelser_

29. Förfarande enligt patentkrav 25, där nämnda andra tjänste- plattformar innefattar en servicestyrningspunkt.

30. System för att styra händelser och att administrera tjäns- ter inom ett telekommunikationsnätverk, vilket system omfat- tar: en tjänsteinteraktionshanterare som år strategiskt placerad i ett läge inom nätverket för att kommunicera med nätverksvälja- re, tillägg och andra tjänsteplattformar, organ för att inom tjänsteinteraktionshanteraren mottagaisig- naler som kommunicerar händelser från nätverket, organ för att begära tjänster från abonnentväljarplattformarna som svar pà mottagningen av signalerna som kommunicerar kopp- lingshändelser, organ för att inom tjänsteinteraktionshanteraren mottaga svar från tjänsteplattformarna med avseende pà tjänsternas status samt organ för att inom tjänsteinteraktionshanteraren analysera nämnda händelser och svar från abonnentväljarplattformarna för att lösa tjänsteinteraktionskonflikter.

31. System enligt patentkrav 30, där organet för att analysera nämnda händelser och svar innefattar organ för att definiera resultaten av tjänsteinteraktionskonflikter via kommandon till en central processormjukvaraenhet.

32. System enligt patentkrav 31, där organet för att analysera nämnda händelser och svar innefattar: organ för att lagra datafiler som innehåller de önskade resul- taten för tjänsteinteraktionskonflikterna, organ för att lagra kopplingsvyer som omfattar kombinationer av möjliga händelser, ~oon I 516'831 41 organ för att omvandla nämnda kopplingsvyer till logiska av- greningsparametrar samt organ för att mata de logiska avgreningsparametrarna till da- tafilerna för att åstadkomma flexibilitet vid lösningen av tjänsteinteraktionskonflikter.

33. System enligt patentkrav 32, där organet för att lagra kopplingsvyer innefattar organ för att lagra kopplingssegment och ben som representerar möjliga samtalskopplingshändelser.

34. System enligt patentkrav 30, där nämnda andra tjänste- plattformar innefattar en servicestyrningspunkt.