SE515555C2 - Mellanläggsskiva och sätt att framställa denna - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 515 .555 2 gör att varor, som är placerade mellan två skivor, står i kontakt med områden av både hög och låg friktion.

Vid användning av skivor i livsmedelsindustrin hän- der det att förpackningar läcker. Detta medför problem med att hålla skivorna torra och rena. Tillförsel av vätska eller fukt försämrar wellpappskivors mekaniska egenskaper och funktion, och dessutom ökas risken att smältlimssträngarna skall lossna från wellpappskivan.

Skivor av wellpapp tål vanligtvis inte att tvättas, vilket leder till att skivan blir ohygienisk och inte kan återanvändas på ett bra sätt. Även friktionssträngarna slits ut och lossnar från skivorna vid deras återanvänd- ning. Ett annat problem med dessa kända mellanläggsskivor är att smältlimssträngarna måste avlägsnas från wellpapp- skivorna, om wellpappen skall återvinnas från förstörda mellanläggskivorna.

US-5 401 563 visar en mellanläggsskiva av termo- plastmaterial. Skivan tillverkas genom extrudering, och därefter präglas skivans ena eller bägge storytor i ett mönster för att inom präglade områdena minska kontaktytan mot varor som placeras på skivan. Genom att minska kon- taktytorna minskas även friktionen som håller varorna på plats. Präglingen utförs inte utmed skivans randpartier eftersom syftet är att randpartiet skall bilda en barriär med högre friktion för att hindra varorna från att oav- siktligt glida av skivan. Samtidigt vill man att varorna ska kunna glida av skivan vid pålastning och avlastning.

Detta medför att varorna ofta anligger med en alltför låg friktion mot skivans mitt och rör sig i förhållande till skivan vid hantering. Om friktionen görs för hög inom skivans randparti blir det problem vid avlastningen.

Varor som med hög hastighet glider upp på randpartiet, kan bromsas upp så kraftligt att de stjälper. Tillförs 10 15 20 25 30 515 5551515 i 3 för mycket gummi till det extruderade materialet för att öka materialets friktionskoefficient, får mellanläggsski- van en alltför låg styvhet och skivans funktion försäm- ras.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en förbättrad mellanläggsskiva som undanröjer ovan nämnda problem.

Ett annat ändamål är att åstadkomma en mellanläggs- skiva med förbättrade staplingsegenskaper för varor. Ännu ett ändamål är att åstadkomma en mellanläggs- skiva som enkelt kan återvinnas.

Ytterligare ett ändamål är att åstadkomma ett enklare och förbättrat sätt att framställa en mellan- läggsskiva.

Dessa och andra ändamål uppnås med en mellanläggs- skiva och sätt enligt vad som definieras i de självstän- diga patentkraven. De osjälvständiga patentkraven anger särskilt föredragna utföringsformer av uppfinningen.

Uppfinningen bygger på en skiva som har en stomme med en friktionsbeläggning. Friktionsbeläggningen är an- ordnad i försänkningar i skivan och företrädesvis skjuter upp från försänkningarna. Detta medför att varor som är staplade på skivan anligger stadigt mot friktionsbelägg- ningen och att friktionsbeläggningen förblir kraftigt förankrad på stommen även om denna skulle utsättas för fukt eller vätska. Genom att beläggningsmaterialet har högre friktion än stommen hindras varorna från att glida på skivan.

Genom att friktionsbeläggningen bildats av ett elastmaterial kan materialets hårdhet väljas i beroende av vilken typ av varor som mellanläggsskivorna är avsedda för. Man kan t ex använda ett särskilt mjukt elastmate- rial om man vill att kanter på varorna skall tryckas ner lO 15 20 25 30 515 555 4 i friktionsbeläggningen för att förstärka friktionen med en mekanisk kvarhållningseffekt. Möjligheten att vid be- hov välja även mjuka elastmaterialtyper beror på att friktionsbeläggningen sträcker sig ner i stommens för- sänkningar.

En stor fördel med uppfinningen ligger i material- valet. Även om stommen och friktionsbeläggningen bildas av material med olika friktionskoefficienter och med olika hårdhet kan materialet i stommen och materialet i friktionsbeläggningen väljas bland närbesläktade polymer- material så att återvinningen av förbrukade skivor under- lättas - de kan helt enkelt malas ner så att det malda materialet återanvändes direkt.

Enligt en föredragen utföringsform består stommen och beläggningen av polyolefinmaterial. Genom att både stommen och beläggningen kommer från samma materialfamilj kan skivan återvinnas utan att separation av de olika ma- terialen krävs. Vidare skapas starka materialbindningar mellan stommen och beläggningen om material ur samma ma- terialfamilj används, när beläggningen förankras vid tillverkning genom formsprutning.

Beläggningen är företrädesvis anordnad på motstående sidor av stommen för att åstadkomma en anliggning med hög friktion både ovanifrån och underifrån mellan staplade skivor och varor.

I ytterligare en föredragen utföringsform förbinds beläggningarna på de motstående sidorna genom hål som sträcker sig genom stommen. Detta gör att beläggningarna på motsvarande sidor av stommen även är mekaniskt för- bundna med varandra. Detta ökar kvarhållningen av belägg- ningarna. Dessa hål tillåter dessutom att beläggnings- materialet formsprutas från ena sidan av stommen vid tillverkningen av mellanläggsskivorna. l0 l5 20 25 30 11- v» 1 1 1- -1 1 | ~ 11 »u 11 a. 1 . 11 1 11 11 u: v» n u :1v _ ._ .. . 1 .. .-1.. . . 1 1 1 11 n 1 1 - v 1 1 1 1. 1 11 5 Beläggnigen är med fördel fördelad gruppvis i möns- ter över skivans storytor. Detta medför att grupperna kan anpassas till utformningen av de staplade varorna. Exem- pelvis kan beläggningen vara utformad med ett centralt fält omringat av ringformiga beläggningsytor. Det cen- trala fältet och ringarna är förbundna medelst förbind- ningssträngar. Vid tillverkning av skivan är det fördel- aktigt om beläggningens olika delar, såsom ringarna och de centrala fälten, är förbundna med varandra. Vidare medför förbindelsesträngarna att större friktionsytor er- hålles på storytorna.

Enligt ett föredraget sätt tillverkas mellanläggsskivan genom att stommen formsprutas och utformas med försänkningar utöver sina storytor och att friktionsbeläggningen anbringas i försänkningarna och företrädesvis utskjuter från stommens storytor. Dessutom förses stommen med hål, som förbinder försänkningarna på motstående sidor av stommen med varandra.

Eftersom skivan tillverkas genom formsprutning, erhålles god sammanbindning mellan de två materialen i stommen och belägg- ningen. För att möjliggöra beläggning av hela stommen med be- läggningar används flera munstycken, vilket gör att produk- tionstiden blir kort. Kostnadsmässigt finns det klara vinster med att tillverka skivan genom formsprutning. Kvalitetsmäs- sigt åstadkommes en enhetlig skiva av två material vilka företrädesvis har olika friktionskoefficienter.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer i fortsättningen att beskrivas ytterligare genom ett utföringsexempel under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig l visar i perspektiv en föredragen utföringsform av skivan enligt uppfinningen.

Fig 2 är en planvy och visar skivans ena storyta.

Fig 3 är en sektion längs linjen III-III i fig 2. 10 15 20 25 30 515,. 555 6 Fig 4 är en sidovy av en stapel av varor med mellanläggs- skivor placerade mellan de olika skikten av varor.

Beskrivning av föredragna utföringsformer Den på ritningarna visade mellanläggsskivan 10 en- ligt uppfinningen har en stomme 11 av ett termoplastmate- såsom polypropen eller HD-eten rial, ("High density" eten). Stommen 11 är huvudsakligen rektangulär och har försänkningar 12 fördelade utöver stommens 11 storytor 13. I försänkningarna 12 har ett beläggningsmaterial 14 anbringats så att det sammanfaller eller företrädesvis utskjuter från storytorna 13. Som beläggningsmaterial 14 används ett material, som har högre friktionskoefficient än materialet i stommen 11. Företrädesvis används emel- lertid ett material, som hör till samma plastmaterial- grupp som materialet i stommen 11 men som har formen av ett termoplastiskt elastmaterial för att det skall ha gummiliknande egenskaper. Exempelvis kan beläggningsmate- rialet 14 vara en termoplastisk elast (TPE), såsom Santoprene® (kan erhållas från Advanced Elastomer Systems N.V., Belgien) eller liknande. Eftersom materialet i stommen 11 och materialet i beläggningen 14 är nära be- släktade, erhàlls mycket stark adhesion mellan de båda materialen. Fasthàllningen av beläggningen 14 ökas ytter- ligare genom att den sträcker sig ned i stommens 11 för- sänkningar 12. Genom att anbringa beläggningen 14 i för- sänkningar 12 ökas dessutom anliggningsytan mellan stom- men 11 och beläggningen 14, så att förankringen blir starkare.

Vidare blir mellanläggsskivan 10 tvättbar och därmed även återanvändningsbar eftersom den är tillverkad av plastmaterial som klarar höga temperaturer och även vissa kemikalier. 10 15 20 25 30 u... 51.5 555 7 Stommens 11 funktion är att tillhandahålla en styv- het hos mellanläggsskivan 10 för att denna skall kunna ge ett bra stöd åt varor 15 som placeras på stommen 11. Sam- tidigt skall stommen 11 vara slagtålig, ha en låg vikt och klara av stora variationer i temperatur utan att materialegenskaperna försämras.

Beläggningens 14 funktion är att tillhandahålla en god kvarhållning av varor 15 på mellanläggsskivan 10. Be- läggnigen 14 har därför en högre friktionskoefficient jämfört med stommen 11. Genom att beläggningen 14 har gummiliknande egenskaper kommer den vid val av lämpliga hårdhetsegenskaper att deformeras av de på skivan 10 pla- cerade varorna 15. I ett sådant fall kommer varorna 15 också att hållas kvar genom en typ av mekanisk fasthåll- ning. Beläggningens 14 utformning anpassas företrädesvis efter de varor 15 som avses att staplas på skivan 10. Med varor 15 avses alla produkter lämpade för stapling, såsom förpackningar, maskinelement eller andra kommersiella varor.

Om stommen 11 har en hårdhet av 80-120 Shore A bör beläggningen 14 ha en lägre hårdhet på omkring 50-75 Shore A för att inte slitas ut eller skadas vid använd- ning av skivan 10.

Vid uppfinningen är det särskilt fördelaktigt att fördela beläggningen 14 över storytorna 13 i ett mönster, som omfattar grupper av belagda områden. Företrädesvis omfattar beläggningen 14 grupper av områden med ett cent- ralt fält 16 och runt detta placerade ringar 17, som med förbindelsesträngar 18 är förbundna med det centrala fäl- tet 16. Detta kan ha formen av en heltäckande belägg- ningsyta 14. I den föredragna utföringsformen är belägg- ningsringarna 14 och det centrala cirkelformiga fältet 16 anordnade i grupper om nio. Gruppernas ringar 17 är i sin 10 15 20 25 30 515 555. 8 tur via förbindelsesträngar 18 förbundna med intillig- gande ringar 17 som tillhör andra grupper. Med ringar 17 avses i detta sammanhang alla väsentligen slutna former ellipser, trianglar, av beläggning 14, såsom cirklar, kvadrater, rektanglar, mànghörningar osv.

Enligt en andra utföringsform av friktionsbelägg- ningen 14 utgörs den av i mönster gruppvis fördelade friktionsdubbar. Friktionsdubbarna är företrädesvis cir- kelformiga och heltäckande i liksom det centrala fältet 16 beskrivet ovan. Dubbarna är företrädesvis anordnade i försänkningar 12 men skulle även kunna formsprutas direkt på en plan stomme. Dimensioner och funktionen av dubbarna överensstämmer med ringarna 17 och det centrala fältet 16. Formen av dubbarna kan även den varieras i likhet med ringarna 17 och de centrala fälten 16 i ovan nämnda ut- föringsform. Spår i dubbarna kan åstadkomma god passform för god fasthållning av varor 15 genom friktion och meka- nisk anliggning.

I fig 3 visas en sektion av mellanläggsskivan 10 där det tydligt framgår hur beläggningen 14 anordnas i för- sänkningar 12 i stommen 11. Där framgår även att belägg- ningen 14 sträcker sig ner i stommens 11 storytor 13 för att åstadkomma en väl förankrad beläggning 14. Vidare visas hur hål 19 sträcker sig genom stommen 11 och för- binder försänkningarna 12 på de motstående storytorna 13 av stommen 11. Detta ger som nämnts tidigare en mekanisk förbindelse mellan beläggningarna 14 på stommens 10 mot- stående storytor 13. Varje ring 17 och centralt fält 16 har vars ett hål 19 som förbinder dem med motsvarande ring 17 och fält 16 på stommens motstående storyta 13.

Beläggningarna 14 på stommens 11 motstående ytor 13 har företrädesvis ett överensstämmande mönster. Detta för att ge de i skikt staplade varorna 15 samma goda fasthållning 10 15 20 25 30 515 555 9 såväl ovanifrån som underifrån. Denna s k dubbelfrik- tionsverkan mellan två skivor ger en mycket bra fasthåll- ning av varorna. Vid längre transporter kan denna dubbel- friktionsverkan förstärkas genom att t ex en krympfilm används för att pressa samman de staplade skivorna 10 mot varorna 15, såsom burkar. Givetvis kan beläggningarnas 14 mönster varieras på stommens 11 motstående sidor 13 så länge en god fasthållning av varorna 15 åstadkommes.

Den föredragna mellanläggsskivan 10 har en längd och bredd i ett intervall som sträcker sig från ca 400 x 200 mm till ca 1200 x 800 mm. Skivans tjocklek är på ca 2-10 mm, företrädesvis ca 3 mm. Beläggningen 14 sträcker sig förbi storytorna 13 med ca 0,1-0,5 mm, före- trädesvis ca 0,2 mm. Försänkningarna 12 sträcker sig ner i stommen 11 med ca 0,5-1 mm. Beläggningens 14 ringar 17 har företrädesvis en inre diameter på ca 40 mm och en yttre diameter på ca 50 mm. De centrala fälten 16 har företrädesvis en diameter på ca 50 mm.

I fig 4 visas hur ett flertal skivor 10 används för att stapla varor 15, såsom sexpack av aluminiumburkar.

Varorna 15 anordnas i skikt mellan skivorna 10. Genom att stommen 11 är tillverkad av polypropen får den en låg vikt som underlättar hantering vid förflyttning och stap- ling. I figuren visas tre skikt av varor 15 men antalet skikt kan varieras efter behov. Eftersom varorna 15 har en säker fasthållning på skivorna 10, elimineras behovet av ytterligare emballage.

Vid framställning av skivan 10 formsprutas först stommen 11 i en första form som åstadkommer försänkningar 12 och hål 19. Sedan flyttas stommen 11 till en andra form och beläggningen 14 anbringas i försänkningarna 12 genom formsprutning. Försänkningarna 12 fungerar som kanaler vid formsprutningen av beläggningen 14. De två 10 5.15 555 10 separata formarna skulle också kunna ersättas av en form med rörliga kärnor eller roterande formhalvor.

Det inses att en mängd modifieringar av den ovan be- skrivna utföringsformen av uppfinningen är möjliga inom uppfinningens ram, såsom definierad av de efterföljande patentkraven. Såsom nämnts ovan skulle friktionsbelägg- ningens 14 mönster kunna varieras efter olika varor 15 och exempelvis omfatta cirkelformiga grupper av belägg- ningsmaterial 14. I vissa fall är det möjligt att belägg- ningen 14 inte behöver utskjuta från försänkningarna 12 utöver storytorna 13 för att erhålla god kvarhållning av varorna 15.

Claims (9)

10 15 20 25 30 5{5'SSš"”° ll PATENTKRAV

1. Mellanläggsskiva, som är användbar vid stapling av varor (15) och har en skivformig stomme (11) och en därpå fäst friktionsbeläggning (14), varvid stommen (11) och friktionsbeläggningen (14) är av material med olika friktionskoefficienter, k ä n n e t e c k n a d av att stommen (11) har utöver båda sina storytor (13) för- (12), (12) delade försänkningar att nämnda försänkningar på motstående sidor av stommen (11) är förbundna med varandra via ett genomgående hål (19), att friktionsbeläggningen (14) är fastsatt i för- sänkningarna (12), att friktionsbeläggningen (14) på den ena sidan av stom- men (11) är sammanhängande med friktionsbeläggningen (14) på den andra sidan av stommen (ll) via nämnda ena genomgående hål (19) och att både stommen (11) och friktionsbeläggningen (14) består av polymermaterial, varvid stommens (11) material är ett termoplastmaterial och friktionsbe- läggningens (14) material är ett termoplastiskt elastmaterial.

2. Mellanläggsskiva enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att stommen (11) och beläggningen (14) är huvudsakligen av olefinplaster.

3. Mellanläggsskiva enligt krav 1 eller 2, k ä n - n e t e c k n a d av att stommen (11) består av poly- propenmaterial och beläggningen (14) av en termoplastisk elast på basis av olefinpolymermaterial. 10 15 20 25 30 n. II n|~ av u 515 šss." 12

4. Mellanläggsskiva enligt nàgot av krav 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av att friktionsbeläggningen (14) utskjuter fràn försänkningarna (12).

5. Mellanläggsskiva enligt nägot av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att försänkningarna (12) och beläggningen (14) (13) (16) är fördelade gruppvis över storytorna i form av mönster, som omfattar ett centralt fält och runt detta anordnade ringar (17) samt omfattar förbindelsesträngar (18) mellan det centrala fältet (16) och ringarna (17).

6. Mellanläggsskiva enligt krav 5, k ä n n e - t e c k n a d av att även angränsande ringar (17) i mönstret är förbundna med varandra medelst förbindelse- strängar (18).

7. Mellanläggsskiva enligt krav 5 och 6, k ä n - n e t e c k n a d av att förbindelsesträngar (18) även finns mellan ringarna (17) i angränsande grupper av möns- ter.

8. Sätt att framställa en mellanläggsskiva, vilken har (14), vid vilket en stomme (11) med en friktionsbeläggning sätt stommen (11) framställs och förses med friktionsbelägg- ningen (14) pà sina storytor (13), k ä n n e t e c k n a t av att stommen (11) formsprutas och utformas med försänk- ningar (12) utöver båda sina storytor (13), att stommen (11) förses med ett hàl (19), som förbinder de motstàende storytornas (13) försänkningar (12) med var- andra och att friktionsbeläggningen (ll) anbringas i försänkningarna (12) genom formsprutning pà ett sådant sätt att friktionsbeläggningen (14) pà ena sidan av stommen är sammanhängande med friktionsbeläggningen (14) pà den andra sidan av stommen via nämnda ena genomgående häl (19). 5 515 ššš? 13

9. Sätt enligt krav 8, ; ~ - x 1 ~ k ä n n e t e c k n a t av att friktionsbeläggningen (14) (12) anbringas i försänkningarna genom formsprutning pà ett sådant sätt att beläggningen (14) (13). utskjuter fràn storytorna