SE514552C2 - Microdialyssond - Google Patents

Description

25 30 514 552 2 då/om personen rör sig (även om personen är relativt stilla kan fordarande rörelser finnas it. ex. en muskel) och vid utdragandet av sonden.

I och med att användningen av milcrodialys blir vanligare och används oftare oftare uppkommer andra problem såsom övervakning och styrning av proben under infö- randet och användningen. Det faktum att mikrodialys tillhandahåller en unik möjlig- het att bestämma jämvikten för substanser och/eller de närvarande mängdema eller avsaknaden av substanser eller att övervaka speciella statusförändringar med avse- ende på substanser i anslutning t. ex. till användningen av mediciner, vid kirugi etc. Övervakning och styrning av sondläget under införandet/utdragandet och använd- ning har varit ett problem p. g. a. att sonden är liten och materialet i sonden inte gör det möjligt att använda vanliga förfarande för att detektera sonden då införandet har påbörjats. Detta blir dessutom mer problematiskt ju djupare in i vävnaden som mik- rodialysen skall ske.

Sammanfattning av uppfinningen.

Det är sålunda ett ändamål för uppfinningen att tillhandahålla en rnikrodialyssond, som är lämplig för allmän användning i levande vävnad då prov tas för t. ex. diag- nostiska ändamål. Speciellt är ändamålet en förbättad sond, vilken skall kunna mot- stå krafter som verkar på sonden under användning och utdragning av densamma.

Ett ytterligare ändamål är att ge god åtkomst till membranet för den intracellulära vätskan och fortfarande kunna skydda membranet och att kunna dra tillbaka hela sonden.

Ett ytterligare ändamål hos uppfinningen är att tillhandahålla en mikrodíalyssond, vars placering kan övervakas och styras med användning av medel såsom röntgen eller liknande under införande/utdragning eller under dialys för att underlätta pla- ceringen av sonden på en förbestämd plats och att styra sondens placering. 10 15 20 25 30 514 552 « ' V t - « « < V < « I enlighet med uppfinningen uppnås dessa och andra vilka framgår av be- skiivningen av uppfinningen medelst en rnikrodialyssond genom att en deformerbar nätstrumpa är anpassad att innestänga och skydda åtminstone nämnda dialysmem- bran, varvid den proximala änden av den deformerbara nätstrumpan är fäst vid son- den mellan sondens proximala ände och dialysmembranet och av att nänmda defor- merbara nätstrurnpa då den utsätts för en dragverkan i stmmpans längsgående rikt- ning deformeras så att stmmpans diameter minskar.

Uttrycket "innestänga" skall förstås sådant att nätstrurnpan alltid är fäst vid sondens proximala del men att den andra änden av strumpan kan vara antingen öppen eller _ fillsluten eller fäst vid probens distala ände.

Kort beskrivning av ritningama Uppfinningen kommer nu att beskrivas med hänvisning till exempel och de med- följande ritningarna där: Fig. la-d visar fyra exempel på en mikrodialyssond i sektion uppvisande nätstrum- pan enligt uppfinningen. a. Sond med nätstrumpa i en första utföringsfonn av enligt uppfinningen. b. Sond med en nätstrurnpa även den enligt den forsta utiöringsformen.

Sond med nätstmmpa i en andra utföringsform enligt uppfinningen. d. Sond med nätstrumpa i en andra utfóringsform enligt uppfinningen.

Fig. 2 visar ett exempel på den typ av nät som företrädesvis används i uppfm- ningen.

F ig. 3a-b visar förändringarna i den defonnerbara nätsuumpans dimensioner a) icke påverkad b) påverkad.

Fig. 4 visar ett snitt genom sonden med suumpan enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 514 552 Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer av uppfinningen.

I fig. la-d är liknande detaljer betecknade med motsvarande sifiror.

En första utföringsforrn av mikrodíalyssonden enligt uppfmningen visas i fig. la.

Sonden uppvisar ett distalt ändstycke 110 och en distal rörformig fattning 112. Den distala rörfonníga fattningen 112 i kombination med ändstycket 110 utgör sondens längst fram belägna spets. En proximal rörformig fattning 111 och ett proximalt ändstycke 113 utgör den andra änden av sonden som sådan. Den proximala rörfor- miga fattningen 111 är permanent fäst vid ett proximalt ändstycke 113. Ett membran 115 är fäst vid den distala rörforrniga fattningen 112, varvid membranet 115 uppvi- sar en mindre diameter än fattningen. Membranet är företrädesvis rörformigt. Fatt- ningen i sig är tillsluten vid dess mest distala ände t. ex. med användning av lim el- ler liknande, vilket utgör den distala änden 110. Den andra änden av membranet 115 är fäst vid den proximala rörformiga fattningen 111. Det påpekas att ovanstående beskrivet ett exempel på en utföringsform av den distala änden av sonden i sig och de konstruktiva detalj ema av denna kan variera inom kravens omfång eller vara obe- roende av de konstruktiva detaljema av den distala änden av sonden beroende på skilda utföringsformer av uppfimiingen.

I det proximala ändstycket 113 är två rör 107 och 108 utgörande inloppet till sonden och utloppet fiån sonden anslutna till sonden för att låta perfusionsvätskan passera genom densamma. Notera ovan möjligheten av reverserat flöde.

För att ge en korrekt förståelse av uppfinningens anges exempelvisa dimensioner nedan. Längden av sonden kan vara t. ex. 5 cm från den mest distala änden av son- den till den proximala delen av den proximala rörfonniga fattningen 111. Längden av den rörforrriiga fattníngen kan vara ca 2 cm, sålunda kan längden av membranet vara aproximativt 3 cm. Diametem hos den proximala rörformiga fattningen kan vara ca 1 mm och den yttre diametern av membranet kan vara ca 0,6 mm. 10 15 20 25 30 514 552 Dessa dimensioner indikerar att sondens delar, speciellt membranet är mycket tun- na. Membranet kan t. ex.vara framställt av polyamid och draghållfastheten hos det- samma är svårt att mäta korrekt eftersom det lätt skadas. Dylika membran framställs t. ex. av Gambro AB, Sverige. _1nom membranet 115, vilket är format som ett rör framställt av ett semipermiabelt material, sträcker sig ett första rör 116 väsentligen från den proximala änden av rö- ret till den distala änden. Detta första rör 116 uppvisar en tillstängd distal ände och har åtminstone en öppning 117 vid eller nära den distala änden. Öppningen 117 ut- gör ett passage för perfusionsvätska som kommer in i utrymmet 118 definierat av det första röret 116 och dialysmembranet 115 i kombination med den proximala rör- formiga fattningen 11 1 och den distala rörforrniga fattningen 112. För borttransport av perfusionsvätska sträcker sig ett andra rör 119 från den proximala änden av röret och öppnar sig i samma utrymme 118 någonstans nära den proximala änden av son- den och bildar därvid ett utlopp för perfusionsvätskan. Perfusionsvätskan har nu bli- vit ett dialysat och har upptagit ämnen som utbytts över det semiperiabla membra- net. Sondens distala ändstycke 110 kan t. ex. fästas permanent vid den distala änden av det första röret 116.

Enligt uppfinningen omger en skyddande deformerbar nätstrumpa 120 dialysmem- branet 115, varvid -den skyddande strumpan är anpassad att innesluta nämnda dia- lysmembran 115. Den mest distala änden 121 av strumpan 120 har tillslutits varvid en säckliknande behållare bildas i vilken sonden införts och fästs vid den proximala änden av densamma. Stnimpans distala ände är fäst mellan den proximala rörfonni- ga fattningen 111 och det proximala ändstycket 113.

På detta sätt kan strumpan säkert dras tillbakai samma steg som sonden dras tillbaka och strumpan kommer att säkerställa att hela sonden kommer att följa med ut vid tillbakadragning. 10 15. 20 25 30 514 552 r < < i 1 _ 6 I fig. lb visas en andra utföringsform av sonden med en annan konstruktion och be- roende därpå en arman konstruktion av strumpan. Sonden uppvisar ett distalt änd- stycke 210. Ändstycket 210 utgör den' längst fram belägna spetsen på sonden. Ett proximalt rör 211 innefattar den andra änden av sonden som sådan. Den mest proximala delen av sonden visas inte på ritningen.

Ett rörlilmande membran 215 är fast vid det distala ändstycket 210. Membranet 215 i sig sj älv är tillslutet vid dess mest distala ände t. ex. med användning av lim eller liknande och utgör det distala ändstycket 210. Den andra änden av membranet 115 är fäst vid det proximala röret 211.

Inom membranet 215 vilket har formen av ett rör framställt av semipermiabelt mate- rial, sträcker sig ett första rör 216 väsentligen från sondens proximala ände till dess distala ände. Det första röret 216 uppvisar en tillsluten distal ände och har åtminsto- ne en öppning 217 vid eller nära den distala änden. Öppningen 217 utgör ett passage för perfusionsvätska som kommer in i utrymmet 218 definierat av det första röret 216 och dialysmembranet 215. För att avlägsna perfusionsvätskan sträcker sig ett andra rör fiån den proximala änden av röret och öppnar sig i samma utrymme 118 någonstans nära den proximala änden av sonden och bildar därigenom ett utlopp för perfusionsvätskan. Perfusionsvätskan kommer in i sonden genom det första röret 216 vilket visas komma in i det andra röret genom en av dess väggar. Det distala ändstycket 210 hos sonden kan t. ex. fästas på permanent sätt till den distala änden av det första röret 216.

Den skyddande deformerbara nätstrumpan 220 omger nämnda dialysmembran 215, varvid den skyddande strumpan är anordnad att omsluta nämnda dialysmembran 215. Den mest distala änden 221 av strumpan 220 har tillslutits så att den formar en säcklilmande behållare i vilken sonden införs och är fäst vid den proximala änden av densamma. Den öppna änden av den säcklilcnande strumpbehållaren 220 fästes vid utsidan av den rörfonriiga fattningen 211 medelst lim eller liknande 230. Fästandet av strumpan 220 vid den rörforrniga fattningen 211 görs företrädesvis i närheten av 10 '15 20 25 30 514 552 ~ c< -'<-<<~t u: rv 7 det genomgående hålet för det första röret 216 så att fästning och försegling av kantema av genomgående hålet mot det första röret 216 kan göras i ett steg.

I fig. lc visas samma typ av sond som i fig. _ lb. Utföringsformen skiljer sig från den i fig. lb genom det att den deformerbara nätstmmpan 320 är fäst vid det distala änd- stycket 310 med lim eller genom att smälta materialet i ändstycket 310, membranet 315, den mest distala delen av den deformerbara nätstrumpan 320 i ett eller flera steg, och därigenom utforma den mest distala delen av sonden som en enhet.

I fig. ld visas en ytterligare utföringsform av uppfinningen. Sonden som visas är vä- sentligt identisk med den som finns i fig. lb och lc. Skillnaden mellan utförings- formerna är att den distala änden av den deformerbara nätsnumpan 420 inte är till- stängd alls men länmar ändstycket 410 fri från anslutning till strurnpan 420. Denna utföringsfonn fimgerar fortfarande på samma sätt som föregående utföringsformer p. g. a. att där sonden dras ut kommer strurnpan att hållas kvar av vävnaden och kommer därmed att uppvisa en minskande diameter och därigenom säkerställa att hela sonden kommer att kunna dras ut.

Införandet av denna sista utföringsform i en muskel eller liknande sker företrädesvis med användning av ett instrument, som är anpassat för att hjälpa till vid införandet och därefter avlägsnas, sådana anordningar är i sig kända inom tekniken och utgör inte ändamålet för denna uppfinning.

Den skyddande deformerbara nätstrumpan enligt uppfinningen kan formas av ett elastiskt nät av den typ där trådarna i nätet vid ett icke påverkat tillstånd möter var- andra under förbestämd vinkel och bildar romboidliknande öppningar i nätet. När kraft utövas väsentligen i strumpans allmänna längdriktningen kommer nätet i ett påverkat tillstånd att dras ut så att den spetsiga vinkeln minskar, varvid nätet för- kortas i ríktningen vinkelrät mot draglinjen d. v. s. för att minska diametern hos strumpan för att stödja sonden t. ex. speciellt membrandelen av densamma, och för- hindra att sonden går sönder. Alla trådanordningar vilka kommer att fungera som 10 15 20 25 30 514 552 8 beskrivs ovan är lämpliga för användning enligt uppfinningen. Nätet skulle sålunda också kunna varit vävt material vilket uppvisar ungefär liknande karakteristiska då det gäller deformeringsegenskaper.

Förkortningen av nätet i en riktning vinkelrät mot draglinjen är orsaken till att utfö- ringsformen i fig. Id kommer att fimgera även fast den distala änden av strumpan är öppen. Då sonden uppvisande den defonnerbara strumpan dras tillbaka kommer strumpans diameter att minska, och håller därigenom samman sonden och hindrar sonden fiån att gå sönder.

Exempel på nät i den skyddande smnnpan visas i fig. 2a-b, där i fig. 2a visas ett flätat nät, vilket kan expanderas i en eller två vinkelräta rikningar med användning av dragkrafter. Sådant material format som en strumpa eller ett rör och vilken har en förbestämd omkrets i ett icke sträckt tillstånd kommer då det dras uti den längstgå- ende riktningen av röret att sträckas och Omkretsen kommer att minska.

En sond enligt uppfinningen kommer således att hålla sig samman som en enhet un- der alla omständigheter.

I fig. 3 visas förändringar i den deformerbara nätstrumpan som icke påverkad och påverkad. De dimensionella förändringarna av strumpan som icke påverkad i fig. 3a kan jämföras med det påverkade tillståndet som visas i fig. 3b när strumpan har ut- satts för ett sträckningsmoment och således har omslutit sonden hårdare än i fig. Sa.

Det bör emellertid noteras att tillståndet hos den deformerbara strumpan som visas i fig. 3a fortfarande kan vara i ett påverkat tillstånd i den betydelsen att strumpan for att passa över sonden till en viss grad har sträckts i omkretsrikmingen. D. v. s. strumpan kan innan den placeras över sonden ha uppvisat en mindre omkrets än sonden. 10 15 20 25 30 514 552 9 Nätstrtimpan skyddar sonden då den används i en muskel eller i annan levande väv- nad, Då den används för ändamålet att t. ex. kontinuerligt övervaka, används sonden enligt uppfinnjngen i en levande vävnad vilket betyder att krafter kommer att utövas på sonden av den' omgivande vävnaden under nlilaodialysen. I några fall kan detta orsaka skada på membranet genom att åstadkomma sprickor och liknande i mem- branet. Den viktiga aspekten är att kunna avlägsna hela sonden i ett steg, varvid den söndrade sonden hålls samman av den skyddande strumpan. Ett gott mått på den förbättring som erhållits av sonden enligt uppfinningen är att nätstrumpan visar en dragstyrka av aproximativt 10-20 N, jämfört med membranet i sig, vars styrka som har sagts ovan är mycket liten.

En snitt genom sonden enligt uppfmningen i ornrådet för membranet visas i fig. 4. I figuren visas inte det första och det andra röret utan enbart de omgivande membra- net 15 och nättrådarna 25 som utgör den deformerbara nätstrumpan 20. Som syns i figuren lämnar nätstmrnpan 20 tillgång till membranet 15 från vävnadens sida av detsamma. Mellan trådarna som utgör materialet i strumpan finns tillräckligt med utrymme for membranet att åstadkomma god kontakt med den extracellulära väts- kan. Detta verkar för en god kontakt och en god återvinningsresultat från mikrodia- lysen.

I sonden enligt uppfimiingen uppnås en ytterligare förbättring genom att introducera i nätet en förbestämd mängd av t. ex. metalljoner eller metall så att sonden uppvisar röntgentäthet. Metallen bör företrädesvis ha införts i materialet som bildar sonden och dispergeras i denna i form av grundärrmet d. v. s. som metall eller som en del av föreningarna från vilket nätet framställts.

I en ytterligare utföringsform kan metallen dispergeras i åtminstone en av trådarna som materialet består av. Det finns också en möjlighet att substituera en eller flera av plastmaterialtrådarna med en metalltråd. Uppfinningen har beskrivits med refe- rens till utföringsfonner av densamma uppfinningens omfång beskrivs emellertid av de tillhörande kraven.

Claims (9)

10 15 20 25 30 * 514 552 10 Patentkrav

1. Milcrodialyssond, innefattande ett dialysmembran (115,2l5,315,415) anordnat och uppburet mellan en stängd distal ände hos sonden, och en proximal ände av densamma, varvid membranet (1 15,2l5,3 15,415) väsenligen omger ett utrymme i (1 18,218,3 18,418) för passage av perfusionsvätska; varvid sonden uppvisar inlopps- och utloppsorgan (107, l08;207,208; 307,3 08;407,408) för perfusionsvätska, känne- tecknat av att en deformerbar nåtstrurnpa (120,220,320,420) är anordnad att omge och skydda åmiinsmne dinysmembranet (11s,z1s,s1s,41s), varvid den defomefba- ra strumpans proximala ände fäst vid sonden mellan sondens proximala ände och dialysmembranet (115,215,315,415)

2. Mikrodialyssond enligt krav 1, kännetecknad av att den deformerbara strumpan (l20,220) uppvisar en sluten distal ände (l21,22l), vilken omger sondens distala ände (110,210)

3. Mikrodialyssond enligt krav 1, kännetecknad av att den deformerbara nät- stmmpan (320) uppvisar en sluten distal ände, vilken utgör en enhet tillsammans med sondens distala ände (310).

4. Mikrodialyssond enligt krav 1, kännetecknad av att den deformerbara nät- strumpan (420) uppvisar en öppen distal ände.

5. Milcrodialyssond enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den de- formerbara nätsmmipan då den utsätts fören dragkraft i strumpans (120,220,320,420) längsgående riktning deformeras så att strumpans diameter mins- kas.

6. Mikrodialyssond enligt lcrav 6, kännetecknad av att den deformerbara nät- strumpan (120,220,320,420) är ogenomsynlig för röntgenstrålning genom tillsats to 10 15 514 5É2 11 det materialet som utgör nätstrumpan och som bibringar materialet dylika karakteri- sfika.

7. Mikrodialyssond enligt krav 6, kännetecknad av att substansen utgörs av en metall dispergerad i materialet som bildar den deformerbara nätstrumpan (120,220,320,420)

8. Milcrodialyssond enligt krav 4, kännetecknad av att substansen utgörs av en metallj on innefattad i en förening eller en av föreningarna vilka utgör materialet som bildar den deformerbara nätstrumpan (120,220,320,420)

9. Milcrodialyssond enligt något av lcfaven 1 - 3, kännetecknad av att den defor- merbara nätsmnnpan (120,220,320,420) är ogenomsynlig for röntgenstrålning ge- nom substitution eller inkluderande av röntgenogenomsynliga trådar i materialet i nätmaterialet.