SE513704C2 - Anordning och förfarande vid ett switchat telekommunikationssystem - Google Patents

Description

20 25 30 513 2704 MAC-adresser (Medium Access Control), kan göras pà något av följande sätt. a) Välj en grupp portar, b) Välj en grupp av MAC-adresser eller c) Välj en grupp av protokoll, exempelvis IP eller IPX.

Standarden IEEE 802.lQ, vilken tagits fram som industristandard för VLAN, baseras pà standard LAN-switchar enligt IEEE 802.2-standarder. Switchar vilka implementerar standarden IEEE 802.lQ är i princip switchar kompatibla med IEEE 802.lD (LAN-switchar) regler standarden vilka har inkommande och utgående identifiera VLAN- modifikationer för vid datapaket, ett extra protokoll för att förmåga hos andra switchar och anslutna slutsystem och dessutom har en VLAN-transportmekanism baserad på implementering av VLAN-märkning av datapaket via specifika identifieringsbitar i datapaketen.

Standarden IEEE 802.lD beskriver hur en så kallad LAN-switch skall agera. En LAN-switch skall förmedla användardata vid lager tvà i OSI-stacken, baserat på MAC-adressering. Inom denna standard finns regler kring hur förmedlingslogik och portar skall agera för att uppfylla exempelvis krav på transparent bryggning, det vill säga att förmedlingslogiken blir osynlig för apparater anslutna till domänen. Inom standarden finns också topologiregler för att undvika loopar.

För att kunna erbjuda prioritering av Ethernet-trafik finns standarden IEEE 802.lp. Denna är ett tillägg till standarden IEEE 802.lD. datapaket, till Kommunikationen är också uppdelad i olika nivåer, där varje Ethernet-kommunikationen sker i form av vilka fogas ett paket med en adress. nivå har sitt adresspaket.

Tekniken för virtuella lokala nät används för att minska kostnader vid tillägg, flytt eller förändring av slutanvändarutrustning exempelvis inom företag. Personalen 10 15 20 25 30 35 5153704 inom en del av företaget, exempelvis inköpsavdelningen, delar på samma resurser i nätverket. Genom att associera samtliga användare och resurser till ett VLAN är det möjligt att lägga till nya eller ta bort gamla utrustningar, flytta personal mellan våningsplan och förändra deras avdelningstillhörighet utan att flytta kablage eller förändra accessfilter i IP-vägväljare.

I den amerikanska patentskriften US 5,75l,967 beskrivs ett lokala Systemet ställer in nätverkets Switchar på önskat sätt så systenx för att konfigurera virtuella nätverk. att anslutna ändstationer sammanbindes i en önskad topologi och systemet kan omkonfigurera switcharna när ändstationerna flyttar. Systemet har en central anordning för att utföra dessa uppgifter. Denna anordning innefattar en krets för att avkänna modifieringar av topologin. Den centrala anordningen har även en krets som innehåller regler för hur switcharna skall omkonfigureras när ändstationer flyttar och en krets för att avläsa reglerna och bestämma hur ändstationer och switchportar skall grupperas. I den centrala anordningen ingår slutligen en krets som genomför den automatiskt beslutade omkonfigureringen. Systemet är effektivt men har nackdelen att det är helt automatiskt styrt av den centrala anordningen och inte på något enkelt sätt kan påverkas av brukarna.

Den internationella patentansökningen WO98/44684 beskriver teknik för att skapa virtuella broadcast-domäner, vilka är virtuella nätverk inom ett större fysiskt nätverk. Även ett påloggningförfarande beskrivs i vilket en terminal som slås på hänföres till en första virtuell broadcastdomän. När användaren senare loggar på omkopplas han till den virtuella En andel av stationerna i det till Ett meddelande från en broadcastdomän han tillhör. större nätverket är anslutna dennna virtuella broadcastdomän. av dessa stationer när endast de stationeréísom är anslutna till domänen.

Påloggningsförfarandet har fördelen att det är möjligt att 10 15 20 25 30 513 7404 logga på fràn en godtycklig terminal, men det innebär också administrativa kostnader. nEDoGöRELsE rön UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning angriper ett problem hur en slutanvändare i ett telekommunikationssystem skall kunna välja önskade tjänster ur ett utbud av tjänster, vilka levereras på tjänstenät av tjänsteleverantörer. tillförsäkra tjänsterna en Ett annat överföringskvalitet, problem är att som svarar mot behovet för respektive tjänst.

Ytterligare ett problem rör sekretess, närmare bestämt hur de valda tjänsterna skall hållas hemliga för obehöriga tjänsteleverantörer.

Problemen löses genom att användarna har en fysisk anslutning som kan överföra samtliga typer av tjänster.

Varje användare har också en egen terminal kopplad till anslutningen och terminalen har portar för de erbjudna tjänsterna. Användaren väljer tjänster genom att aktivera motsvarande förhindra överbelastning av portar. För att prioriteras tjänsterna efter vilket behov de full anslutningen har att realtid, går före tjänster sonx med. bibehållen kvalitet kan överföras i realtid. Tjänster som kräver överföras med avbrott.

Något mera i detalj löses problemet så att tjänstenäten med de erbjudna tjänsterna är anslutna till en switchad domän.

Användarens fysiska anslutning förbinder denna domän med terminal och önskade terminalportar användarens egen aktiveras. Användarapparater är anslutna till de aktiverade överföres i avgränsade till portarna. Informationen signalsekvenser, datapaket, vilka fogas var sitt 10 15 20 25 30 512» 5704 Detta adresspaket innehåller information om hur Datapaketet adresspaket. högt det aktuella datapaketet är prioriterat. kan härigenom släppas fram i användarens terminal omedelbart eller fördröjas, allt efter vad ifrågavarande tjänst fordrar för att användaren skall uppfatta en fullgod tjänst. Den switchade domänen, som är ansluten till flera användare, kan ha motsvarande prioritering av trafiken men kan alternativt förj att kunna fram all trafik överdimensioneras släppa omedelbart.

Tjänstenäten är skilda fràn varandra även på de virtuella broadcastdomänerna genom att en viss typ av kopplingselememt, s.k. hubs, är uteslutna från den switchade domänen. Det råder _full sekretess mellan tjänste- leverantörerna, så att ingen leverantör kan komma åt trafiken på ett annat av tjänstenäten.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är således att erbjuda brukarna tillgång till tjänster som finns på olika tjänstenät. Slutanvändaren skall fritt kunna välja servicenivå och skall på ett enkelt sätt kunna ändra sin servicenivå.

Ett annat ändamål är att de erbjudna tjänsterna skall ha hög kvalitet. Detta skall åstdkommas utan att systemet överdimensioneras kraftigt.

Ett ytterligare ändamål är att de olika tjänsteleveran- skall komma åt informationen på varandras nät. törerna hindras att En fördel med uppfinningen är att användarna på ett enkelt sätt kan komma åt Mönskad service från tjänstenäten. En förändring av servicenivàn kräver inga omfattande omställningar av servrar i näten.

En annan fördel är att nätoperatören, ofta ägare av det lokala nätet, slipper hålla reda på tjänsteleverantörerna 10 15 20 25 513 6704 och till vilka leverantörer användarna är anslutna.

Nätoperatören kan om så önskas överlåta åt användarna att själva ställa om portarna på sina egna terminaler när användarna önskar förändrad service.

En fördel är också att trafiken från de olika tjänste- leverantörerna kan prioriteras, så att tjänster som så fordrar överföres i realtid medan andra tjänster kan ha fördröjd överföring med bibehållen kvalitet.

Ytterligare en fördel är att det är enkelt för användaren att erhålla en ny tjänst. fördel är att mellan tjänsteleverantörer försvåras. Ännu en obehörig avlyssning I föreliggande beskrivning förekommer termen telekommunika- tionssystem, vilken avses täcka ett mycket brett tekniskt område och omfatta exempelvis telefoni-, data-, video- och telemetrisystem.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av föredragna utföringsformer och med hänvisning till bifogade ritningar.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar ett förenklat blockschema över ett nät; Figur 2 visar ett översiktligt schema över en nätverks- terminal; Figur 3 visar ett blockschema över en kommunikations- struktur med oliks skikt; Figur 4 visar blockscheman med datasekvenser för skikten; 10 15 20 25 30 513 7:34 Figur 5 visar ett blockschema med märkning av data- sekvenserna; Figur 6 visar ett blockschema med en datasekvens; Figur 7 visar ett blocksçhema över prioritering av trafik; Figur 8 visar ett diagram med den skiktade kommunikations- strukturen över olika anordningar i nätet med sina anslutningar.

FÖREDRAGNA UTFöRINGsE-ogggg Ett ganska stort antal olika tele- och datatjänster finns tillgängliga. pà olika tjänstenät och skilda användare har möjlighet att välja vissa önskade tjänster och abonnera på dessa. Användaren kan exempelvis vara en fristående privatperson eller tillhöra någon typ av kollektiv. I figur 1 illustreras mycket schematiskt hur ett stort antal tele- och datatjänster distribueras från tjänsteleverantörer l-4 (exempelvis telefoni, Internet och kabelteve), via en switchad domän 5 till användare A1 i ett hem eller pà ett lokalt företag. Användarna har varsin nätterminal NTl-NT7, som beskrives närmare nedan. Hos användaren Al av nätterminalen NTl har ritats ut några användarapparater, en telefon 6, en teveapparat Y och en terminal 8 för Intranet. switch SWl med en I den switchade d9m§n§ngm5 visas en användarport Pf som är ansluten till en upplänksport Pe i nätterminalen NTl. Även en IP-vägväljare IPl och en operatör OPl av den switchadeuggmänen är visade, båda anslutna till SWl. anslutna till switchen SWl eller andra i figuren icke visade switchen Även defflövriga nätterminalerna NT2-NT7 är switchar i den switc§Ãae_ domänen 5. För prioritering av tafik finns i den switchade domänen en policy-server PS1, som i figuren visas förbunden med nätterminalen NT7.

Förbindelsen är visad med en streckad linje för att markera 10 15 20 25 30 513 7084 att det rör sig om en logisk förbindelse, vilken överförs pà de normala fysiska förbindelserna. Denna logiska förbindelse sträcker sig även till de övriga nätterminalerna.

Den switchade domänen 5 understödjer en generell virtuell broadcast-domän (VBD), virtuellt lokalt nät vilken (VLAN) möjligheter att kunna separera olika tele- och datatjänster. exempelvis kan vara ett över Ethernet. Detta erbjuder illustrerar den funktionen hos NT1-NT7. I att den switchade domänen 5 opererar enligt standarderna IEEE 802.lD, IEEE 802.1Q samt IEEE 802.lp, substandard till IEEE 802.lD. att den switchade domänen 5 Figur 2 övergripande nätterminalerna utföringsexemplet specificeras vilken är en I princip är det ej nödvändigt stödjer standarden 802.lp. I föreliggande utföringsexempel skall nätterminalerna stödja standarden IEEE 802.lD för transparent bryggning, IEEE 802.lQ för virtuellt bryggade lokala nätverk (VLAN) samt IEEE 802.lp för att prioritera trafik (Class of Service). skall förmedla datatjänster, lokala nät, för att dem till den till samtidigt tillgodose de prioriteringar Mera specifikt upplänksporten Pe samtliga tele- och transporterade över separata nätterminalen Pd på skall (via virtuella sedan låta tjänsteport Pc resp distribuera nätterminalen vilken tjänsten hör. Vidare nätterminalen IEEE 802.lp) och tevetjänsterna, som operatören valt. Exempelvis kan telefoni- som skall överföras i realtid, ha högre prioritet än en telemetritjänst. sätt skall trafik vilken från användarapparaterna 6,7,8 via nätterminalens tjänsteportar Pà samma genereras distribueras till upplänksporten Pe med hänsyn till Exempelvis skall realtid, ha Pc, Pd , de prioriteringar som kan förekomma. telefonitjänsten, som kräver överföring i företräde framför Internet-tjänsten. 10 15 20 25 30 515 äüll Oavsett vilken telekommunikation det gäller, exempelvis data eller telefoni, delas kommunikationen upp i' en skiktad struktur som visas i figur 3. Varje skikt har sin specifika uppgift mot överliggande och underliggande skikt och tillsammans utgör skikten en stack. Inom Internet-tekniken kallade TCP/IP-stacken 10. Denna kommunikationsmodell, som visas i figuren, innehåller fem skikt ll-15: utnyttjas den så Skikt ll, Applikation: Definieras av en användarprocess, vilken kommunicerar med en annan process. Denna andra process kan vara exempelvis e-mail via protokollet SMTP eller ”surfing” via protokollet HTTP.

Skikt 12, Definieras av att kontroll av överföring av data mellan Transport: ändstationer kan tillföras.

Transmission Control .Protocol (TCP) erbjuder en säker överföring av' data ”mellan användarprocesserna, emedan dess User Datagram Protocol (UDP) ej tillför detta. Vidare definieras i detta skikt ett begepp ”port”, soul ej skall förväxlas med port tillhörande en switch. Det här nämnda begreppet ”port” har till uppgift att kunna särskilja maskin vilka utnyttjar samma pIOCeSSeI' Sämma transportprotokoll.

Skikt 13, Internet; Internet Protocol (IP) definierar detta skikt. Det är på denna nivå man kan erbjuda vägval genom så kallade IP-protokollet, IP- aresseringen och tillhörande IP-vägväljare (routrar).

IP-vägväljaren med skalbarheten som finns i dagens vägvalsprotokoll ger Internet. IP-protokollet_ erbjuder ingen säker överföring.

Detta överlåts åt Överliggande protokoll, som kan vara TCP eller, om man användeí:gEP¿Tapp1ikationsprotokoll.

Skikt 14, Länk: Dettai skikt definierar koppling till det fysiska mediwn smn_d§Lë skall transporteras över. Skiktet kan, men behöver ej, tillföra säker överföring. Vidare kan 'mIIH V' 10 15 20 25 30 10 513 704 skiktet vara paket- eller strömorienterat; IP ställer inga krav pà detta. Typiska länktekniker är Ethernet, ATM, Frame Relay etc.

Skikt 15, som kan vara optisk fiber, Fysisk: Detta skikt beskriver det fysiska mediet, koppar, etern osv.

Figur 4 visar inkapslingsförfarandet för data i de olika Skikten. från applikationsskiktet 11 till transportsliktet 12, varvid en Applikationsdata 16 levereras header 17 tillfogas detta data. Header 17 och data 16 skickas på liknande sätt till internetskiktet 13, varvid åter en header 18 tillfogas. Slutligen sänds data till addering av en header 19 länkskiktet betraktas 17 och 18 som data. länkskiktet 14 och samma process, till data, applikationsdata 16 och header data fullständigt sändare och mottagare över det fysiska skiktet 15. utföres. Pà Nu är inkapslat och kan transporteras mellan Det fullständigt inkapslade data 16, 17, 18, 19 når, via det fysiska skiktet 15, traverseras stacken 10 uppåt, sin slutdestination hos användaren. Här varvid header 19,18 och 17 i tur och ordning tas bort i respektive skikt. Header 19, med innehåller 12 bitar, med sätt till önskat etiketten Ram Header i figuren, vars hjälp datasekvensen på känt styrs virtuellt lokalt nät. I övriga header finns information om felkorrigering, multiplexering m.m.

Standarden 802.1Q möjliggör skapandet av virtuella lokala nät (VLAN) exempelvis Ethernet. baserad på broadcastteknik, sätt att implicit eller explicit. över en länknivà Det finns två implementera märkning av paketen på länknivå: Implicit märkning sker pà sådant sätt att identifieringen av lokalt nät vävs in i ett specifikt virtuellt destinationsadressen i. paket-headern 19. Explicit märkning sker så att ett extra fält läggs till i paketet 16,l7,18 med 10 15 20 25 30 11 513 7Û4 en etikett Ram Dataarea. Implicit märkning har nackdelen att vara mer komplex. Explicit märkning har nackdelen att den adderar till längden av paketet.

Den ovannämnda standarden 802.lQ använder sig av explicit märkning om 4 bytes, såsom visas i figur 5. En första del 21 om 2 bytes (VLAN E) användes för att identifiera att paketet Ethernet, användes exempelvis är märkt. För version 2, hexadecimal representation av 8100, som indikerar att det är ett paket med märkning enligt standarden 802.lQ. Resterande tvà bytes är uppdelad i tre delar. Första delen är ett Class (CoS)-fält 22 om tre bitar, vilket användes för Sedan följer en bit 23 (TR) ”least of Service prioritering. vilken indikerar significant bit skall gälla vid ”least adressformatet, dvs om principen first", konverteringar av länkteknik. bit first” first” eller ”most significant bit first", Principen significant ”most signifcant. bit De sista 12 användes i._Ethernet och användes .för Token Ring eller FDDI. bitarna, ett fält 24, (VLAN) paketet tillhör. indikerar vilket virtuellt lokalt nät Även Internet-nivån _13 har möjlighet att erbjuda Detta utföres via Internet Protocol version 4 Wnärmare i figur 6. Ett fält 25, och kallat (TOS), erbjuder möjlighet till särskild prioritering av paket, pà (COS) prioritering.

(IPV4) omfattande och beskrivs en byte ”Type of Service” liknande sätt som fältet 22 i länkpaketet i figur 5.

Prioritering av trafiken utföres i nätterminalerna NT1-NT7 pà länknivà, skikt IÄ, via inspektion av Class of Service- fältet (CoS) och erbjuder således, 8 möjliga prioriteringar. 22 i figur 5. CoS-fältet innehåller tre bitar En viktig punkt är på vilken nivå i TCP-IP-stacken 10 man särskiljer trafik för att sedan_ exekvera detta genom CoS-fältet. I figur '7 visas sambandeg_mellan efli av användarapparaterna, 10 15 20 25 30 12 515 704 terminalen 8, och den tillhörande nätterminalen NT1 i det fall att prioriteringen skall bestämmas. Policyservern PS1 är utritad i den swichade domänen 5 med sina logiska förbindelser 9 till nätterminalen NT1 och användarapparaten 8. I tillhöra förutom länknivån (skikt 13) utföringsexemplet beskrivs nätterminalen (skikt 14) (skikt 12). även Internet-nivån och transportnivàn Beskrivningen börjar nerifrån i stacken 10.

Två fall uppstår vid prioriteringen. I första fallet stödjer länkkortet i användarapparaten standarderna IEEE 802.lQ och IEEE 802.lp. dessa standarder.

I andra fallet stödjer länkkortet ingendera av fallet, följande. Antag att porten Pd för intranätet i nätterminalen till 'vilken användarapparaten 8 är ansluten, tillhör lokalt nät (VLAN). Om länkkortet i 802.lQ och 802.lp, kan detta kort direkt märka CoS-bitarna 22 i det paket som skall fràn switchade domänen 5 till en mottagare.

För första prioritering på länknivå, gäller NT1, ett virtuellt standarderna användarapparaten stödjer användarapparaten genom den transporteras Nätterminalen utför olika virtuella IEEE märker den prioritering som skall gälla mellan lokala nät. Om länkkortet ej 802.lQ och IEEE 802.lp krävs att datapaketet fràn användarapparaten med rätt VLAN-identitet stödjer standarderna nätterminalen och CoS-bitar enligt figur 5. I inget av fallen kräver nätterminalen NT1 internetnivàn eller transportnivån i TCP/IP-stacken 10.

CoS-fältet 22 erbjuder som tidigare Prioriteringen via nämnts 8 nbjliga klasser. Om det nu existerar fler än 8 stycken virtuella lokala nät att prioritera emellan, kan ett flertal virtuella lokala nät Enligt ett annat alternativ kan man, enligt ett alternativ samlas inom en klass. 10 15 20 25 13 4 utan IEEE-standard, virtuellt lokala nät, vilket teoretiskt erbjuder 4096 = 2” något stöd i någon prioritera på olika klasser, där exponenten 12 hänför sig till de 12 bitarna i fältet 24 i figur 5.

Prioritering pà Internet~nivå, skikt 13: TOS-fältet i figur 6 erbjuder möjlighet att prioritera trafik. Denna prioritering mappas sedan ner i CoS-fältet. En annan möjlighet är att endast utnyttja tre bitar i TOS-fältet och på så sätt uppnå ett-till-ett mappming mellan ToS- och CoS- fälten.

För det andra fallet, prioritering på transportnivà, gäller De parametrar som finns att variera på transport- (TCP UDP) variationer av protokoll och följande. skikt 12, är (O-65535). portnummer kan sedan mappas ned i fältet 25 TOS eller fältet nivån, protokoll eller samt portnummer 22 CoS. TCP och port 80 är associerat med ”surfing” på nätet och kan härigenom 'tilldelas en specifik prioritet i förhållande till all annan trafik.

Möjligheten finns även att göra denna prioritering i nätterminalerna. Detta kräver dock att dessa terminaler stödjer Internet-nivån (skikt 13) och transportnivàn (skikt 12).

För prioritering pà applikationsnivà (skikt ll) gäller följande. På applikationsnivà kan man särskilja olika typer av applikationer. Så (användes exempelvis HTTP för surfing och RTP applikationsprotokollen olika används för realtidsapplikationer. Ur de skapas sedan prioriteringsregler, vilka slutligen omsätts i CoS-märkning pà länknivån. 10 15 20 25 30 14 513 704 Om applikationsnivà-prioritering enligt skall NTl, applikationsnivàn stödjs i nätterminalen. ovanstående att stycke utföras i nätterminalen krävs även Regler för prioriteringar kan utformas och efterlevas pà olika ställen i. telekommunikationssystemet. För' det första kan användarapparaten, enligt exemplet terminalen 8, erbjudas möjligheten att själv sätta CoS-märkningen. För det andra kan nätterminalen erbjudas att bestämma CoS- märkningen. För det tredje kan den så kallade policy-servern PS1 utnyttjas för att ge prioriteringar. Exempelvis kan ett inloggningförfarande i policy-servern identifiera användaren, vilken sedan erhåller en viss prioritetsklass, vilken i sin tur omsätts i nätterminalen och den switchade domänen.

Utförandet av prioriteringen pà länknivàn, skikt 14 i figur 3, kan ske på olika sätt. Traditionell köhantering baseras pà en kö med tillhörande buffert per port. Detta fungerar ej för prioriterad trafik. Istället införes en kö med tillhörande buffert per prioriterad trafikklass och per port. Till detta kan ytterligare komplexitet adderas för att uppnå tillräcklig kvalitet för exempelvis trafikflöden i realtid. Ett exempel pà en sådan komplex köhantering är Weighted Fair Queuing-algoritmen.

Datapaket som genererats från användarapparaten 8 i figur 7 kan, enligt diskussionen ovan, märkas för prioritering antingen i användarapparaten eller i nätterminalen NT1.

Denna märkning användes sedan för att kunna prioritera trafiken så att användarapplikationer erháller den kvalitet de erfordrar. Nätterminalen NTl kan nu lämna Ethernet-paket till den switchade domänen SWl antingen med eller utan märkning. Om nätterminalen skickar datapaket utan märkning kan inte den switchade domänen utnyttja prioriteringen utan 10 15 20 25 30 51315704 principen att bandbredd, för att applikationerna skall erhålla erfordrad kvalitet. efter får fungera erbjuda tillräckliga resurser, exempelvis användar- Datapaket som enligt figur 7 skall transporteras från den switchade domänen, via nätterminalen NTl, till en av användarapparaterna 6,7 eller 8, kan vara märkta enligt standarden IEEE 802.1p. I så fall kan nätterminalen I det fall kan inte prioritering enligt understödja prioritering enligt denna standard. att datapaketet ej är märkt, standarden IEEE 802.1p understödjas. Dock kan prioritering enligt standarden IEEET8O2,1Q utnyttjas, lokalt nät (VLAN) , har företräde _för transport genonx nätterminalen det vill säga att virtuellt exempelvis för ett visst telefoni, NTl i förhållande till ett exempelvis Intranet,_ HM annat virtuellt lokalt nät, Figur 8 illustrerar systemet mer i detalj. Figuren är baserad på den skiktade kommunikationsmodellen i figur 3 och diagrammatisk form hur applikationsskiktet 11, internetskiktet 13 och länkskiktet 14 visar i transportskiktet 12, är gemensamma för de olika delarna i kommunikationssystemet enligt figur 1. I figuren är visade switchportarna Pa, Pb, förbundna. Vidare är figuren 5 till höger Pl, via vilka delarna_här uppdelad i den domänen om den switchade streckade vertikala linjen och till vänster om denna linje användaren Al, som kan vara ett hem eller lokalt företag.

Den switchade domänen omfattar minst en switch, switchen sw1, vilken stöder stanaarderna IEEE 802.10 och IEEE so2.1Q.

Vidare kan den understödja IEEE 802.lp, men det är inte något krav. Till _den" syitchade domänen finns anslutna tjänster, enligt utföringsexemplet Intranet och teve, samt IP-vägväljaren IP1. Denna kan ha två funktioner. För det första kan tjänster anslutas till den switchade domänen via 10 15 20 25 30 16 513 704 IP-vägväljaren, exempelvis internet, och för det andra erbjuder den möjlighet att erbjuda kommunikation mellan de separata tjänstenäten.

I hemmet/det lokala finns vilken skall stödja standarderna IEEE802.lD, IEEE 802.lp, Teveapparaten 7 når tevetjänsten och dataterminalen 8 når företaget nätterminalen NTl, IEEE 802.lQ och samt ett antal användarapparater 6,7 och 8. intranätet, såsom angivits i anslutning till figur 1.

Intranät samt teve, vilka bärs av Portarna Pd och Pj tillhör det Två tjänstenät är skapade, VLAN. med prickade linjer markerade tjänstenätet VLANI, vilket bär Pk tillhör det med vilket bär virtuella lokala nät, Intranät-tjänsten. Portarna Pc och streckade linjer markerade tjänstenätet VLAN2, tevetjänsten. De med heldragna linjer markerade trafik från Pj eller Pk stöder standarden IEEE förbindningarna bär samtliga tjänstenät. Om någon av portarna Pa, Pb, 802.1Q kan även dessa skilja mellan de olika tjänstenäten.

Detta är dock ingen förutsättning för att systemet skall fungera.

I figur 2 illustrerades en potentiell uppsättning av tjänsteportar för användarapparater. En specifik port, exempelvis en port Pm för telemetri, kan vara sådan att den ej använder sig av länkteknik baserad på Medium Access MAC, detta fall skall porten associeras med den MAC-adress som Control, utan någon annan teknik exempelvis RS232. I nätterminalen NTl i sig har.

Antag att användaren Al är ansluten till Intranet-tjänsten till kontaktar operatören OPl av den switchade domänen 5.

Användaren Detta och önskar ansluta sig TV-tjänsten. en applikation befintlig i Sätt. kan ske via ett telefonsamtal, eller på annat Operatören Intranet-tjänsten 10 15 20 25 30 17 515 7Û4 konfigurerar porten Pc så att den tillhör ett tjänstenät (VLAN) för teve. Användarapparaten 7 för teve erhåller sedan nödvändiga parametrar, antingen dynamiskt eller statiskt, för att kunna nàs via Internet-nivån 13. På samma sätt kan tjänsten kopplas ifràn genom att operatören konfigurerar om porten Pc så att den. ej längre tillhör tjänstenätet för teVe .

Det erbjuds även lnöjlighet att prioritera trafik inom ett tjänstenät. Antag att användaren är ansluten till Intranet- tjänstenätet. I utbudet hos Intranet-tjänsten finns erhålla exempelvis möjlighet att information via ett vanligt web- interface, information från operatören. Vidare kan erbjudas tjänsten att lyssna och se pà en återuppspelning av exempelvis ett lokalt möte i ett bostadsområde. Web-applikationen utnyttjar HTTP och àteruppspelningstjänsten utnyttjar Real Time Protocol (RTP).

Enligt figur 7 kan då möjligheten att prioritera RTP- trafiken i förhållande till HTTP-trafiken erbjudas.

Det finns även möjlighet att kombinera ett eller flera tjänstenät. Antag att kanalutbudet som finns tillgängligt via TV-tjänstenätet ligger lagrat i en server på Intranet- tjänstenätet. På detta sätt är det möjligt att användaren använder sin apparat för Intranet-tjänsten för att välja och konfigurera sin användarapparat för TV-nättjänsten.

I ett typiskt scenario kommer ett stort antal nätterminaler at vara anslutna till den switchade domänen, betydligt fler Detta än de sju nätterminaler NII-NT7 som visas i figur 1. ställer speciella krav pà konfigurering och övervakning av dessa nätterminaler. att effektivt kunna I ett sådant Länknivån 14 är ej tillräcklig för administrera ett stort antal nätterminaler. 10 18 515 7Û4 fall är det en lösning att låta nätterminalerna vara tillgängliga pà Internet, transport- och applikations- nivàerna.Det är då möjligt att skapa ett eller flera virtuella lokala nät (VLAN) där alla eller åtminstone en alla konfigurering och monitorering ske effektivt, delmängd av nätterminaler ingàr. Härigenom kan exempelvis via Övervakning och konfigurering kan ske (SNMP) och utnyttja exempelvis HTTP IP multicast- teknik. via Simple Network. Management Protocol och Trivial (TFTP) och därmed ett web-interface som applikation för detta.

File Transfer Protocol

Claims (4)

10 15 20 25 19 513 704 ÉATENTKRAV

1. Anordning vid switchat innefattande: - en switchad domän (5) innefattande åtminstone en switch (SWl); - åtminstone ett tjänstenät (l,2,3,4) anslutet till den switchade domänen (5), vilket tjänstenät kan leverera en tjänst; - en användarport (Pf) för en användare (Al) hos åtminstone en av switcharna (SWl) i den switchade domänen, kännetecknad därav att anordningen innefattar: (NTl) hos användaren, (Pf): - åtminstone en lokal nätterminal vilken nätterminal är ansluten till användarporten (Pc,Pd) hos nätterminalen (NT1) för använ- darapparater (6,7,8); och - tjänsteportar - medel (8) för konfigurering av tjänsteportarna (Pc,Pd) för respektive av användarapparaterna (6,7,8).

2.Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav att den omfattar medel (PS1) för att prioritera trafik mellan användarporten (Pfl ooh de skilda tjänsteportarna (Pc,Pd) pà sådant sätt att förutbestämda krav på överföringskvalitet för de olika tjänsterna uppfylles. telekommunikationssystemt 10 15 20 25 20 513 704

3. Förfarande vid switchat telekommunikationssystenn vilket i system innefattar: - en switchad domän (5) innefattande åtminstone en switch (SWl); och - åtminstone ett tjänstenät (l,2,3,4) anslutet till den switchade domänen, varvid förfarandet omfattar konfigurering av en användarport (Pf) hos åtminstone en av switcharna (SWl) i den switchade domänen, vilken användarport är avsedd för en användare (Al) i telekommunikationssystemet, kännetecknat därav att förfarandet även innefattar: - anslutande av en lokal nätterminal (NTl) till användarporten (Pf), vilken nätterminal är belägen hos användaren (Al); - konfigurering av tjänsteportar (Pc,Pd) hos den lokala nätterminalen (NTl), vilka tjänsteportar är avsedda för användarapparater (6,7,8) hos användaren, varvid konfigureringen av användarporten (Pf) innefattar konfigurering för en förutbestämd andel av tjänstenäten (l,2,3,4)-

4. Förfarande enligt patentkrav 3, kännetecknat av prioritering av trafik mellan användarporten (Pf) och tjänsteporten (Pc,Pd) pà sådant sätt att förutbestämda krav på överföringskvalitet för de olika tjänsterna uppfylles.