SE513646C2 - Sätt och artelleriprojektil r bankorrigering av aerodynamiska projektiler försedda med impulsmotorer - Google Patents

Description

513 6426 Det har även tidigare föreslagits att förse t ex artillerigranater med s k impulsaggregat som på kommando ger granaten ifråga en relativt dennas bana vinkelrät impuls som resulterar i att granaten förs över i en ny bana som beroende av impulsens riktning kan innebära en sido- eller längskorrlgering. Irnpulsen bör därvid ges i eller mycket nära projektilens tyngdpunkt efiersom den annars resulterar i en icke önskvärd pendling för projektilen. För att kunna klara av nödvändiga banändringar har det vidare alltid krävts flera impulsaggregat. Detta har i och med att impulsaggregaten hittills har varit relativt utryrnmeskrävande och dessutom blockerat granatens centrala och likaledas rymligaste delar inneburit vissa problem speciellt vid sådana granater som skall frmgera som bärare för flera substridsdelar avsedda att spridas över ett bestämt målområde.

Impulsaggregaten har hittills oftast utgjorts små raketrnotorer med kort brinntid vars utloppsdysor för de olika till en enhet samlade irnpulsaggregaten fördelats omkring proj ektilens periferi nära dess tyngdpunkt. Det har emellertid redan tidigare föreslagits att utnyttja impulsaggregat som skapat den önskade impulskrafien genom att skjuta loss tungrnetallstavar eller liknande från projektilens yta. Även denna senare typen av impulsaggregat måste ge den önskade impulsen nära proj ektilens tyngdpunkt.

För alla typer av impulsstymingar tillkommer dessutom att projektilens rotationsläge måste kontrolleras mycket noga med ett gyro eller på annat sätt samtidigt som projektilen måste ha antingen en helt autonom styrfunktion som bestämmer dess avvikelser fiån en tänkt ballistisk bana och ger nödvändiga kommandon för aktivering av impulsaggregaten i rätt tidpunkt alternativt ha en mottagare som kan motta styrkommandon fiån en markstation som gjort nödvändiga baninmätrrirrgar och korrigeringsberälflringar.

Den totala avvikelse mellan en beräknad ballistisk bana och den verkliga banan utgörs av summan av ett flertal olika felkällor med olika bakgrund och olika av storlek. I grova drag kan man dock anse att summan av längsfelen och summan av sidfelen kan bli i stort sett lika stora även om felens inbördes storlek kan variera från tillfälle till tillfälle. Det föreligger alltså ett starkt behov av att kunna korrigera båda feltypema i lika hög grad och med hittillsvarande teknik har man därför varit hänvisad till att tillse att man haft tillgång till tillräckligt många och kraftiga impulsaggregat för att kunna klara av detta. 513 6463 I enlighet med föreliggande uppfinning föreslås nu en inskränkning av användningen av projektilens impulsaggregat till att endast avse korrigeringar i sidled medan nödvändiga korrigeringar i flygbanans längsled genomförs som en bromsning av proj ektilen, vilket i sin tur innebär att proj ektilens flygbana alltid måste kalkyleras så att den i realiteten aldrig blir för kort. Den för genomförandgavsåittet enligt upp ñnningen nödvändiga bromsningen av projektilen ifråga kan sedan genomföras med väsentligt mindre skrymmande organ än de för sidkorrigeringen av projektilbanan nödvändiga irnpulsaggregaten. För att bromsa en genom atmosfären i en ballistisk bana flygande proj ektil kan det sålunda vara tillräckligt om man avlägsnar en större eller niindrt; del av projektilens inledningsvis aerodynamiskt utformade nosparti eller att man från projektilkroppen fäller ut renodlade bromsanordningar. En ytterligare fördel är att dessa bromsorgan inte nödvändigtvis måste vara anordnade i höjd med projektilens tyngdpunkt.

I enlighet med föreliggande uppfinning har det alltså blivit möjligt att i princip spara i det närmaste halva utrymmet för impulsaggregaten jämfört om dessa även skulle utriyttjas' för den nödvändiga bankorrigeringen samtidigt som organen för längskorrigeringen kan förläggas till t ex proj ektilens avsmalnande nosparti.

I enlighet med en variant på uppfimiingen föreslås dessutom att man vid bankorrigeringama medelst impulsaggregaten istället för att utnyttja ett impulsaggregat som ger en aktiv bankorrigeringsimpuls nära proj ektilens tyngdpunkt utnyttjat minst två impulsaggregat av vilka ett placerats i projektilens flygriktning framför dess tyngdpunkt samt ett bakom densamma sarnt att dissa impulsaggregat aktiveras momentant dvs sarntidigt varvid de valda impulsaggregaten, som kan vara av raket- eller massa- (proj ektil)typ, är så anpassade med hänsyn till det egna avståndet till proj ektilens tyngdpunkt och dessutom så inriktade att de sammantaget ger proj ektilen en impuls vars resultant ligger nära dess tyngdpunkt och därmed ger proj ektilen en ny bana utan pendling.

Skulle en större bankorrigering vara nödvändig än den som kan erhållas med ett dylikt par av impulsaggregat eller laddningar utnyttjas i enlighet med tidigare teknik flera korrigeringssteg varvid det gyro eller annan rollägeskontroll som finns tillgänglig utnyttjas för att ge dessa bankorrigeringar i rätt riktning.

Genom att dela upp de för projektilens bankorrigering nödvändiga impulsaggregaten på två grupper som är placerade på avstånd från proj ektilens tyngdpunkt och låta dessa samverka 513 646 4 vid bankorrigeringarna har det blivit möjligt att friställa projektilens mittre del, vilken som regel även är den del som har det största tvärsnittet, för aktiv last t.ex. substridsdelar.

Genom att förutsätta att projektilkorrigeringen i sida sker medelst impulsladdningar och i längd genom en eventuell bromsning krävs endast att proj ektilbanan aldrig får vara för kort men däremot mycket väl inledningsvis kan ge en för lång skottvidd.

Uppñnningen har deñnierats i de efterföljande patentkraven och den skall nu något ytterligare beskrivas i samband med bifogade figurer av vilka Figur 1 visar ett schematiskt längdsnitt genom en artillerigranat, Figur 2 visar ett tvärsnitt längs II-H i Figur 1 och Figur 3 visar ett schematiskt schema för en bankorrigering enligt uppfinningen.

Den i Figur l visade artillerigranaten 1 uppvisar ett mittre parti 2 för aktiv last t ex substridsdelar, ett frärnre parti 3 med gyro för kontroll av granatens momentana rollvinkel mottagare för korrigeringsorder samt organ för utförande av dessa medan dess bakre parti 4 har plats för ett basebleed aggegat och är försett med utfällbara fenor 5. Fenorna 5 är väsentliga i sammanhanget efiersom det är väsentligt enklare att med impulsmotorer korrigera projektilbanan för en fenstabiliserad ballistisk projektil än för en rollstabiliserad dylik. Dessutom ingår en främre och en bakre grupp av impulsaggregat 6 resp 7. På figuren är även en utstötningsladdning 8 för utstötning av den i projektilens mittre del 2 förvarade aktiva lasten utritad. I projektilens främsta del är slutligen ett avlägsningsbart ringformigt parti 9 utritat. Om detta avlägsnas ökas proj ektilens 1 luñmotstårrd högst väsentligt vilket alltså innebär en bromsning av projektilen och en avkortning av dess ballistiska bana.

Partiet 9 kan även ersättas av utfällbara bromsklaffar av varierande konstruktion.

Som framgår av Figur 2 innefattar impulsaggregaten 6 resp 7 ett antal radiellt anordnade impulsladdningar 10 samt en centralt anordnad del lldär tändfunktionerna för de olika impulsladdningarna förutsätts vara placerade. Med denna radiella placering av impulsladdningarna får man plats med förhållandevis många visserligen mindre men dock tillräckliga impulsladdningar inom en liten projektilvolyrn. 513 646 å.

Det händelseförlopp som initieras av sättet enligt uppfinningen har vidare illustrerats på Figur 3. En vid 12 placerad artilleripjäs avfyrar en granat 13 som motsvarar granaten 1 på Figur l. Helst skulle man nu önskat att denna noggrant följt den streckprickade banan 14 mot målet 15 som här antas utgöras av en bro. Olika felkällor som inte helt kunnat förutses gör emellertid att granaten följer den delvis heldraget delvis streckat utritade banan 16 mot den ostyrda nedslagsplatsen 17. Som framgår av figuren är detta dels fel i sida dels bortom målet. Från inmätningsenheten 18 görs en inrnätning av proj ektilens 13 bana och den felaktiga banan kan berälmas. I punkten 19 får sedan granaten order att initiera en impulsladdning i var och en av gruppema av impulsmotorer 6 resp 7. Detta resulterar i den med pilen 20 schematiskt markerade banändringen. Efier banändringen kommer projektilen 13 sålunda att följa den nya banan 21 som dels är heldragen dels ringstreckad.

Denna nya bana 21 skulle om den helt fullföljdes ge nedslag i punkten 22, dvs rätt i sida men för långt. I punkten 23 initieras därför en bromsning av projektilen vilket ger en modifiering 24 av projektilbanan 21 vilket som figuren visar skulle ge en träff i målet.

Claims (7)

513 6466 PATENTKRAV

1. I. Sätt att under dess väg mot ett förutbestämt mål (15) korrigera projektilbanan (16) för en med impulsmotorer för bankorrigering försedd, i en ballistisk bana mot ett mål flygande projektil (1, 13), vars projektilbana redan inledningsvis valts sådan att den inte kan bli för kort, kännetecknat därav att genom inmätningen i banan konstaterade fel i sida korrigeras genom aktivering av erforderligt antal impulsaggregat (6, 7) medan projektilens ( 1, 13) likaledes genom inmätning i banan konstaterade fel i längsled korrigeras medelst på i och för sig känt sätt genomförd bromsning av densamma, åstadkommen genom en ökning av projektilens eget lufimotstånd.

2. Sätt enligt krav 1 kännetecknat därav att för korrigering av projektilens (1,l3) bana i sidled utnyttjas momentant utlösta impulsaggregat (6, 7) anordnade såväl framför som bakom proj ektilens tyngdpunkt.

3. Sätt enligt krav 1 eller 2 kännetecknat därav att resp impulsaggregats (6, 7) impulskrafter avpassats till dess avstånd till projektilens tyngdpunkt så att proj ektilen ej bringas att pendla samtidigt med att den överförs till sin nya bana (21).

4. Sätt enligt krav 3 kännetecknat därav att proj ektilens bana begränsas i längsled genom att en större eller mindre del av dess företrädesvis aerodynamiskt utformade nosparti (9) avlägsnas på kommando vid en tidpunkt som beräknats med utgångspunkt fiån det vid dess inmätning i banan konstaterade banfelet.

5. Artilleriprojektil (1, 13) av den typ som är försedd med impulsaggregat (6, 7) för korrigering av projektilbanan (16) och är avsedd att skjutas ut i en ballistisk bana för att i banan, efter inmätning i densamma ,ges bartkorrigeringar i längd och sida i enlighet med 513 646 -, sättet enligt endera av krav l - 4 i enlighet med vid inmätningen konstaterade banfel kännetecknad därav att projektilen förutom impulsaggregat (6, 7) utformade att då de aktiveras korrigera projektilbanan i sidled även innefattar organ med vilka proj ektilens lufirnotstånd oberoende av sidokorrigeringen kan ökas för att därigenom förkorta dess bana i längsled.

6. Artilleriproj ektil enligt krav 5 kännetecknad därav att projektilen innefattar på var sin sida om den egna tyngdpunkten anordnade grupper av impulsaggregat (6,7) av vilka ett ur varje grupp på kommando momentant kan initieras for att ge proj ektilen en önskad banändring i sidled.

7. Anilleriproj ektil enligt kraven 5 till 7 kännetecknad därav att projektilens bromsning är utfonnade att aktiveras genom att delar av dess aerodynamiskt utformade front (9) avlägsnas eller medelst utfállbara klaffar eller organ med motsvarande funktion.