SE513533C2 - Tandsmycke - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 515 533 Uppfinningen innebär i grunden att tandsmycket pà sin baksida förses med en urtagning som sträcker sig runt tandsmyckets om- kretsrand och definierar en kontinuerlig omkretskant, vilken väsentligen ligger i ett plan för att stödja mot tandytan.

I föredragna utföringsformer är urtagningen skàlformig, sä att de centrala delarna av tandsmyckets baksida är konkava. I föredragna utföringsformer är smycket på sin utsida i när- heten av sitt omkretsparti utformat lutande snett nedåt utåt.

Smyckets baksida är företrädesvis ràgjort eller/och försett med formationer såsom gropar, skåror etc vilka har en bredd av storleksordningen några hundradels millimeter. De kan även ha ett djup i samma storleksordning. Såsom ett exempel kan sådana gropar ha en radie av 1-2 hundradels millimeter.

För att fästa tandsmycket utbredes av ett skikt av ett härd- bart bindemedel (sàkallad komposit) på en tandyta över en area som är något större än tandsmyckets area, varefter tandsmycket nedtryckes i detta skikt. Härefter bortskrapas kompositöver- skottet runt smyckets omkrets, varvid dock en håltjäl mellan tandsmyckets omkretsranddel och tandytan lämnas fylld med kom- posit. Den kompositfyllda hàltjâlen avjämnas exempelvis genom slipning efter kompositens härdning.

Genom att smyckets baksida har en skàlformad urtagning, kan smyckets materialtjocklek göras betydligt mindre än smyckets höjd från tandytan, och detta innebär att operatören/tand1äka- ren med begränsad kraftutövning kan böja smycket sá att dess stödkant anpassas till tandytans/underlagets kurvatur vid den önskade positionen för smycket. Härigenom kan man enkelt mini- mera spalten mellan tandytan och smyckets stödkant. När sedan smycket fixeras i bindemedlet/kompositen, erbjuder den härdade kompositen en stabilisering av smycket. 10 15 20 25 30 513 5333 Det uppfinningsenliga smycket monteras i vissa fall för att ut- göra en utsmyckning under en begränsad tidsperiod, varvid allt- så smycket avlägsnas efter viss tid. Under dessa omständigheter är det givetvis viktigt att inga missfärgningar eller andra skador uppkommer i tandytan.

I vissa utföringsformer kan urtagningens periferiranddel, som angränsar till smyckets stödrand, vara anordnad lutande mot planet i vilket smyckets stödyta utbreder sig i. Detta inre randparti lutar i en utföringsform snett nedåt utåt mot planet/ randytan. I en annan utföringsform kan nämnda randparti helt eller delvis luta snett nedåt/inàt för att bilda en underskuren yta, vilken är avsedd att bli bäddad i kompositskiktet. Smyckets väsentligen kontinuerliga kantdel,som stödjer mot tandytan,kan vara relativt tunn och därmed relativt lätt deformerbar för att enkelt kunna deformeras plastiskt för att bättre ansluta till tandytan runt smyckets omkrets.

Genom att urtagningens periferidelar lutar snett nedåt/utåt mot smyckets stödplan (tandytan) kommer denna yta att frambringa en deplacering av kompositen i urtagningen vid dess omkrets i an- slutning till smyckets nedtryckning i kompositen. Härigenom sä- kerställes dels att kompositen bringas till intim ytanliggning mot urtagningens inneryta i dess omkretsparti, och vidare kom- mer kompositen att i närheten av urtagningens omkretsparti dri- vasigp i större omfattning mot urtagningens botten vid omkrets- partiet än i urtagningens mer centralt belägna del (med förut- sättningen att kompositen inte helt fyller ut urtagningen, och den ytterligare förutsättningen att urtagningen utbreder sig över väsentligen hela undersidan av smycket).

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas i exempelform med hänvisning till den bilagda ritningen. 10 15 20 25 30 513 533 Fig 1 visar en sektion genom tandsmycket såsom fäst på en tand.

Fig 2 visar en planvy över tandsmyckets baksida.

Fig 3 visar en sektion genom en alternativ utformning av tandsmycket.

Med hänvisning till fig 1 visas en axialsektion genom ett tand- smycke 1 enligt uppfinningen, såsom fäst på en i huvudsak plan tandyta 6. Smycket 1 har på sin mot tandytan 6 vända sida en skålformad urtagning 2 som utbreder sig över väsentligen hela smyckets 1 baksida. Smycket 1 har sålunda ett omkretsparti 3 vars utsida 31 och insida 32 båda lutar snett nedåt utåt.

Smycket 1 stöder mot underlagsytan 6 med en stödkant 33 som är väsentligen kontinuerlig.

Urtagningens 2 yta uppvisar en mångfald gropar 40 med en radie av exempelvis 1-2 hundradels millimeter.

För att fäst smycket 1 på tandytan 6 anbringas ett skikt av en härdbar komposit 50 på tandytan 6 i ett område där smycket 1 skall placeras. Smycket 1 nedtryckes i kompositen 50 tills stödranden 33 väsentligen ligger an mot tandytan 6. Komposit- skiktet 50 kan ha en tjocklek sådan att den skålformade urtag- ningen 2 på smyckets 1 baksida fylles till en signifikant andel av urtagningens 2 fria höjd. I fig 1 visas urtagningen 2 nästan fylld av komposit 50.

Vid smyckets 1 nedtryckning i kompositskiktet kommer kompositen i närheten av den lutande väggytan 32 att deplaceras uppåt/inåt varigenom kompositen får en intim kontakt med väggytan 52, och stiger till en förhöjd nivå i området radiellt innanför det lu- tande innerväggpartiet 32. 10 15 20 25 515 533 Kompositmaterialet 50 utanför smyckets yttre omkretsvägg 31 av- skrapas runt smyckets 1 omkrets, under bildning av en háltjåls- utfyllnad 51 mellan tandytan 6 och väggytan 31.

Efter kompositens 50 hârdnande kan håltjâlsutfyllnaden 51 sli- pas av.

Genom att smycket 1 tack vare urtagningen 2 pà undersidan har en relativt ringa väggtjocklek, kan smycket 1 plastiskt defor- meras så att den väsentligen kontinuerliga stödkanten 32 för- lägges i en konfiguration som nära ansluter till tandytans 6 konfiguration längs stödkanten 33. Härigenom minimeras spalten mellan smyckets stödyta 33 och tandytan 6. Av fig 1 kan man ut- läsa att tandsmycket 1 har en god säkring gentemot förskjutning i tandytans plan. Dessutom uppnås vid smyckets 1 nedtryckning i kompositmaterialet 50 förhållandet att kanten mellan stödytan 33 och tandytan 6 blir liten och med stor sannolikhet utfylld och tätad av kompositmaterial. Dessutom säkerställes med hål- tjälsutfyllnaden 51 en ytterligare säkerhet gentemot bildning av spalter i vilka bakterier och annat kan intränga och föror- saka missfärgningar och skador i tandytan 6.

Av fig 3 kan man utläsa en modifikation som innebär att urtag- ningens 2 periferiväggyta 32 har ett ytavsnitt 321 som lutar snett nedåt/inàt, för att bilda en underskuren yta som är av- sedd att ligga bäddad i kompositskiktet 50 i urtagningen 2.

Claims (9)

5 10 15 20 25 30 35 513 533 P a t e n t k r a v

1. Tandsmycke innefattande en ytutbredd smyckeskropp (1), vilken är avsedd att ligga i huvudsak planparallell med en tand- Yta (6) delsskikt (50), kännetecknat av att tandsmycket är utformat för och är avsedd att fästas vid denna medelst ett bindeme- att vara manuellt deformerbart för formanpassning till tandytan vid fastgöringsstället och att smyckeskroppen (1)pà sin baksida, som är avsedd att vara vänd mot tandytan,har en skàlformig ur- tagning, vilken vid kroppens (1) omkrets pà baksidan definierar en kontinuerlig stödkant (33), med vilken smyckeskroppen (1) efter formanpassning närgränsar mot tandytan.

2. Tandsmycke enligt krav 1, kânnetecknat av att urtag- ningen (2) är ràgjord (40) för stegring av vidhäftningen mot bindemedlet.

3. Tandsmycke enligt krav 2, kännetecknat av att urtag- ningens (2) yta är försedd med en mångfald gropar (40) med en radie av några hundradels millimeter.

4. Tandsmycke enligt krav 3, kännetecknat av att tand- smyckets utsida i dess till stödkanten (33) angränsande vägg- parti (31) lutar snett nedåt/utåt fràn det centrala området av smyckeskroppens utsida.

5. Tandsmycke enligt nàgot av kraven 1-4, kännetecknat av att urtagningens randparti (32) som angränsar till stödkan- ten (33) lutar snett nedåt/utåt från urtagningens centrala bottenomràde.

6. Tandsmycke enligt något av kraven 1-5, kännetecknat av att urtagningens randparti (32) har en delyta (321) som lutar nedåt/inåt mot smyckets (1) centrala del till bildning av en underskuren delyta runt urtagningens omkrets, varvid denna 10 15 20 25 30 513 53§ underskurna yta (32l)är avsedd att vara inbäddad i bindemedels- skiktet (so).

7. Tandsmycke enligt något av kraven 1-6, kännetecknat av att en hàlkälsutfyllnad (51) av bindemedlet är anordnad mellan smyckeskroppens (1) utåt exponerade periferiranddel (31) och tandytan runt smyckeskroppens (1) omkrets, och att hàlkäls- utfyllnaden (51) sluttar nedåt utåt från smyckeskroppen mot tandytan.

8. Tandsmycke enligt något av kraven 1-7, kännetecknat av att smyckeskroppens (1) periferiranddel (31) pà smyckeskrop- pens (1) utåt exponerade sida är ràgjord för att stegra hål- kälsutfyllnadéns (si) víd5äftning;_ "

9. Förfarande för att applicera ett tandsmycke på en tandyta, varvid tandsmycket innefattar en ytutbredd smyckes- kropp som är avsedd att ligga i huvudsak planparallell med en tandyta (1), varvid smyckeskroppen fästes vid tandytan medelst ett bindemedelsskikt (50), kännetecknat av att man använder ett tandsmycket som är utformat för att vara manuellt deformerbart för formanpassning till tandytan vid fastgöringsstället, varvid smyckeskroppen (1) på sin baksida, som är avsedd att vara vänd mot tandytan, har en skålformig urtagning vilken vid kroppens (1) omkrets definierar en kontinuerlig stödkant (33), och att tandsmycket manuellt deformeras så att dess stödkant närgränsar till tandytan runt smyckeskroppens (1) omkrets efter smyckes- kroppens (1) nedtryckning i bindemedelsskiktet (50) och att en hålkälsutfyllnad (51) av bindemedel är anordnad mellan smyckes- kroppens (1) utåt exponerade periferiranddel (31) och tandytan runt smyckeskroppens (1) omkrets, varvid hàlkälsutfyllnaden (51) sluttar nedåt utåt från smyckeskroppen till tandytan.