SE513073C2 - Skäranordning - Google Patents

Description

513 073 2 tenderar vid små stockar den aggressiva huggverkan hos flishuggens knivar att resultera i att en stock som be- arbetas kastas framåt i flishuggen, så att stockens för- flyttningsrörelse är oregelbunden och okontrollerad och resultatet blir en oregelbunden flisproducerande hugg- verkan. Förutom att medföra problem med att styra stock- rörelsen uppstår också lokala slitområden tillsammans med en grov huggverkan i flishuggen.

Ett huvudändamål med uppfinningen är att åstadkomma en för bakar avsedd flishugg med en ny konstruktion som styr huggdjupet som åstadkoms av flishuggens knivar, var- vid en mer enhetlig huggverkan och mer styrd förflyttning av stocken genom flishuggen åstadkoms.

Ett annat ändamål är att åstadkomma en flishugg för bakar vid vilken tveeggade knivar åstadkommer huggverkan, vilken flishugg omfattar avtagbara och utbytbara slit- plattor som tillsammans med knivarna åstadkommer ett en- hetligt huggdjup hos knivarna. Slitplattorna avlägsnas och byts lätt ut, när underhållet kräver det.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen om- fattar flishuggen ett roterande motordrivet huvud med ett flertal knivaggregat fördelade runt huvudet. Varje kniv- aggregat i flishuggen omfattar en tve-eggad kniv som är anordnad med en verksam huggegg som förflyttar sig i en huvudsakligen konisk bana vid flisproducering. En avtag- bar hållare håller denna kniv på plats varvid hàllaren täcker den icke-verksamma huggeggen hos kniven. Hållaren är belagd med en yttre slityta som under drift av flis- huggen glider mot den yta som just huggits av huggeggen hos den kniv som hör ihop med slitytan för att åstadkomma ett förvalt huggdjup med hänsyn till en motsvarande följande kniv i flishuggen.

I en speciell och föredragen utföringsform av upp- finningen kan flishuggen vara försedd med en eller flera avtagbara avgränsningsplattor varvid slitytor på dessa plattor förflyttar sig väsentligen i ett plan, varvid 10 15 20 25 30 35 513 3073 detta plan är beläget parallellt med, men på avstånd från ett plan som bildas genom planingseggarna i flishuggen.

Kort beskrivning av ritningarna Detta och andra ändamål och fördelar uppnås medelst uppfinningen som beskrivs nedan tillsammans med bifogade ritningar, på vilka fig 1 är en ändvy av ett flishuggsskärhuvud i en för bakar avsedd flishugg enligt uppfinningen, fig 2 är en något förstorad vy av ett parti på sidan av flishuggsskärhuvudet som visas i fig 1, fig 3 är en sidovy av ett knivaggregat i flishuggen för stockbakar, fig 4 är en sprängvy som visar en avgränsningsplatta som kan inkluderas i skärhuvudet och som visar delar som används vid montering av avgränsningsplattan, fig 5 är en topplanvy av en avtagbar slitplatta i ett knivaggregat, fig 6 och 7 är sidovyer som visar motstående sidor av den i fig 5 visade slitplattan, fig 8 och 9 är tvärsektionsvyer längs linjen 8-8 resp 9-9 i fig 5, fig 10 är en ändvy av slitplattan i fig 5, och fig 11 och 12 är deltvärsektionsvyer av ett kniv- aggregat i plan som är vinkelräta i förhållande till skärhuvudets rotationsaxel och som är tagna längs linjer- na ll-ll resp 12-12 i fig 2.

Detaljerad beskrivning av den föredragna utföringsformen Som framgår av ritningarna och speciellt av fig 1 och 2 visas i dessa figurer en ändvy resp en delsidovy av ett skärhuvud 10 hos en flishugg för stockbakar. Flis- huggen (eller kantverket som den ibland kallas) är en träbearbetningsmaskin som förutom skärhuvudet omfattar en vagn eller stockstödsorgan (ej visat) som uppbär en stock eller annat arbetsstycke, varvid stocken och vagnen är förflyttningsbara tvärs skärhuvudets ände i en riktning som sträcker sig längs stocken och tvärs skärhuvudets 10 rotationsaxel 11. Skärhuvudet tillsammans med den gängse -. vn 10 15 20 25 30 35 |<1 ., .C v 513 0733 4 motorn för att rotera det med motordrift, är på vanligt sätt monterat på ett stativ varvid stativet är för- flyttningsbart horisontellt längs en bana som är paral- lell med skärhuvudets rotationsaxel. Denna rörelse för- flyttar skärhuvudet mot eller ifrån geometriaxeln hos den stock som bearbetas.

Skärhuvudet drivs med motor runt sin rotationsaxel 11. När en stock frammatas tvärs skärhuvudets framsida och i sådan utsträckning att skärhuvudet överlappar stockens kantparti huggs ett sådant parti bort av skär- huvudet och flis åstadkoms därav.

Vid skärhuvudets framsida och en del av skärhuvudet är en frontplatta 14 inrättad. Frontplattan är fastsatt på fronten av ett motorroterat rotorhuvud 16 (också en del av skärhuvudet) som är roterbart runt geometriaxeln 11. Som framgår speciellt av fig 1 omfattar rotorhuvudet i den utföringsform av uppfinningen som beskrivs häri sex stycken längs sin omkrets fördelade plattformsområden 18.

Fastgjord på varje plattformsområde är vad som häri refe- reras till som ett knivaggregat 20.

Vid en mer detaljerad betraktelse av ett knivaggre- gat (med hänvisning också till fig 3), såsom termen an- vänds häri, omfattar vart och ett vad som häri refereras till som en hållare 28. Hållaren 28 har en basparti 30, som är fastgjort medelst lämpliga fästorgan vid ett plattformsområde 18. Hållaren omfattar också ett upp- rättstående parti 32, bundet med och bildar en vinkel i förhållande till det ett bärande parti 34 vilket är för- upprättstàende partiet, och ett stöttande parti 36.

Som framgår också av fig 11 och 12 åstadkommer det bärande partiet 34 stöd för en knivmonteringsenhet för montering av en långsträckt tve-eggad kniv 42. Knivmon- teringsenheten omfattar ett långsträckt knivstöd eller bärelement 46 som vilar mot hållarens bärande parti 34.

Ett säkert läge för knivstödet på hållaren åstadkoms av ansatsskruvar 48 (se fig 2) som är fastgjorda på det bärande partiet vilket ligger an mot en bakre kant av -|0~: 10 15 20 25 30 35 2513 073 5 bärelementet 46. Knivstödet är intill sin främre kant försett med ett grunt spår 50 och en låg upphöjning 52 avgränsas mellan spåret 50 och bärelementets 46 främre parti.

Kniven 42 har en bottenyta och utskuret uppåt från bottenytan finns ett grunt spår 56. Mitt emot bottenytan 54 finns bakre knivytor 58, 62. Kanter 64, ytterkanter. Kniven är symmetrisk kring ett plan som 60 och en fastspänningsyta 66 sträcker sig längs knivens motstàende delar bottenytan och spåret 56.

Kniven är inrättad på knivstödet med stödets upphöj- ning 52 placerad inuti spåret 56. Detta positionerar kniven korrekt på knivstödet eller bärelementet. När kniven är positionerad på detta sätt är en av knivens eggar frilagd och intar ett verksamt huggläge, såsom exemplifieras av egg 64, varvid denna egg är belägen framför knivbärelementet. Knivens motstàende egg, såsom exemplifierad av egg 66, intar ett overksamt eller oanvänt läge.

En långsträckt avtagbar slitplatta 70 håller kniven hårt mot bärelementet 46. Slitplattan fungerar också i den speciella beskrivna konstruktionen som ett klämorgan Slitplattan har en ansats 72 som passar i ett på bärelementet 46 an- som klämmer mot knivens fastspänningsyta 62. ordnat spår 74.

En serie skruvar eller fästorgan 76 håller slit- plattan, knivbärelementet och kniven samman och mot hål- larens bärande parti 34. Dessa är skruvade i lämpliga gängade kanaler som är anordnade i hàllarens bärande parti.

De andra knivaggregaten i skärhuvudet är konstruera- de pà samma sätt som knivaggregatet som speciellt beskri- vits här. Vart och ett har en långsträckt tve-eggad kniv som motsvarar kniv 42. Alla dessa knivar sträcker sig på ett snedställt sätt så att deras främre ändar ändar som visas mot betraktaren i fig 1) befinner sig (som är de närmare skärhuvudets geometriaxel än knivarnas bakre lO 15 20 25 30 35 5136073 ändar. Knivarna är också placerade för att vara sned- ställda eller vinklade i förhållande till ett plan som omfattar skärhuvudets geometriaxel och som passerar genom knivens ände. Denna vinklade position av kniven innebär att när skärhuvudet roteras för att åstadkomma huggning (vilket skulle vara i en moturs riktning i fig l) leder knivens yttre ändparti och dess verksamma huggegg kniven när huggning utförs vilket resulterar i en skivande verkan när flisen huggs.

De verksamma eller använda huggeggarna hos de olika knivarna förflyttar sig i en gemensam konisk bana när skärhuvudet roterar. Dessa eggar som rör sig i denna ko- niska bana är de som utför den huvudsakliga flishuggande verkan när skärhuvudet roteras mot en stock när stocken förflyttas tvärs skärhuvudet.

Det skall noteras att varje slitplatta i ett kniv- aggregat, nu med hänvisning också till fig 5-10, har en yttre slityta som i den speciella beskrivna utförings- formen, består av tre plana ytpartier nämligen ytparti 86a, sig från slitplattans främre kant 92 i en vinkel som är ytparti 86b och ytparti 86c. Ytpartiet 86a sträcker ungefär lika stor som vinkeln som bildas av den bakre knivytan 58 i förhållande till knivens framsida. Ytpar- tiet 86b lutar utåt från slitplattans innerkant 90 och skär ytpartiet 86a längs linjen 93. Som framgår av fig 1 ligger linjen 93 ungefär i ett plan som passerar genom skärhuvudets geometriaxel. Ytpartiet 86b divergerar från slitplattans botten och breder ut sig utåt så att slit- plattan egentligen har en ökande tjocklek från sin inre ände till sin motstående yttre ände i ett område som sträcker sig längs slitplattans längd. Det bakre ytpar- tiet 86c skär ytpartiet 86b i linjen 96.

Med den konfiguration som beskrivits och med slit- plattan fastspänd på knivelementet och placerad mot bär- elementet 46 åstadkoms en slityta med en yttre ände i ett område där slitytan skär ett plan som sträcker sig från geometriaxeln för rotorn, vilken ände rör sig i en konisk lO 15 20 25 30 35 513 avs tfï M U f 7 bana som i huvudsak är parallell med och placerad bara något inåt i förhållande till banan för den verksamma huggeggen hos kniven som hålls av slitplattan (så väl som de motsvarande knivarna i de andra knivaggregaten). Slit- ytan hos slitplattan är i punkter fördelade längs slit- plattans längd i kontakt med ytan som just huggits av huggeggen hos den av slitplattan på plats hållna kniven för att förhindra stocken eller arbetsstycket från att matas fram i en för hög hastighet så att den påverkar skärhuvudets funktion och produktionen av korrekt huggna flis. Ett huggdjup fastställs av slitytan genom åstad- kommande av ett enhetligt litet avstånd för arbets- styckets just huggna yta innanför banan för den följande knivens huggegg.

Vid en typisk installation av den konstruktion som just beskrivits och med en slitplatta utformad som be- skrivits kan ett område av plattan där ytpartierna 86a, 86b skär varandra längs linjen 92 röra sig med skärhuvu- det i arbete i en konisk bana som är parallell med, men placerad endast kanske mindre än 1/4 tum innanför banan hos knivens huggegg. Detta avstånd bör vara enhetligt över hela slitplattans längd.

Med den konfiguration som beskrivits varvid slit- plattan klämmer mot en kniv och aggregat ligger an kor- rekt mot knivstödet 46 vid diskreta punkter eller ställen på den verksamma huggeggen hos en kniv, som är fastspänd av slitplattan, roterar sådana punkter på slitplattan som ligger direkt bakom varandra i bågar, som ligger endast något innanför de bågar i vilka knivpunkterna rör sig.

För ytterligare förklaring och med hänvisning till fig 2 roterar punkt A på kniven i en cirkulär båge vilket visas På slit- plattan roterar punkter vid B och C i bågar som är beläg- vid R1 i fig ll vid rotation av skärhuvudet. na bara något innanför bågen R1. Vid punkt D på kniven, vilket är längre ut på kniven, rör sig knivstället i en båge som visas vid R2 i fig ll och 12. Punkterna som är indikerade vid E och F roterar i bågformiga svep endast 10 15 20 25 30 35 513 8073 något radiellt innanför bågen R2. Detta förhållande upp- nås för ett flertal punkter längs knivens hela huggeggs- längd. Slitplattans slityta kommer vid, för att göra det tydligare punkter fördelade längs slitplattans hela längd i kontakt med den yta som just huggits av knivens huggegg för att förhindra stocken eller arbetsstycket från att matas framåt för snabbt och från att vid en hastighet pà- verka skärhuvudets drift. Ett huggdjup fastställs av slitytan genom anordnande av ett enhetligt avstånd mellan den just huggna ytan hos arbetsstycket och huggeggens Det skall noteras att vid drift av flishuggen för bakar tvingas en stock framåt när bana hos den följande kniven. skärhuvudet roteras så att när varje kniv hugger in i träet bildas en huggyta som befinner sig något innanför den följande knivens huggeggs koniska bana och genom styrning av stockens frammatning tenderar detta hugg- djupsavstånd att vara enhetligt.

Vid en typisk installation av konstruktionen som just beskrivits kommer punkter som är fördelade längs slitplattans längd att röra sig i banor vilka som mest är belägna inte mer än 1/4 tum radiellt innanför banorna för punkterna på den knivhuggegg som befinner sig direkt framför punkterna på slitplattan.

I det beskrivna skärhuvudet omfattar varje kniv- aggregat dessutom vad som kallas en planande kniv 110 vilken också är en tve-eggad kniv med ett liknande tvär- snitt som kniv 42. Kniven är monterad med sin verksamma huggegg 112 frilagd. Kniven är fastspänd i en hållare 114 som fastspänner kniven mot ett stöd som är konstruerat på liknande sätt som bärelementet 46. Ett fästorgan 116 hål- ler ihop enheten.

Vart och ett av knivaggregaten omfattar en planande kniv liknande den som specifikt beskrivits. De frilagda huggeggarna hos alla dessa knivar rör sig med skärhuvu- dets rotation i en gemensam bana som är belägen i ett plan vilket är vinkelrätt mot skärhuvudets rotationsgeo- metriaxel. Detta plan indikeras i fig 2 vid 120. 10 15 20 25 30 513à073 En inneregg 90 har beskrivits i samband med en slit- platta. Med slitplattan monterad på plats sträcker sig denna egg, vilket framgår av fig 2, i en riktning som är väsentligen parallell med de planande knivarnas huggplan 120 men upptar ett läge som är förskjutet i sidled från detta plan. Denna egg kallas därför pareringsegg eftersom den tenderar att parera material och förhindra över- aggressiv huggning med huggeggarna hos de olika planande knivarna 110.

Varje knivaggregat kan dessutom förses med en av- gränsningsplatta såsom den som visas vid 130. Avgräns- ningsplattan är fäst medelst fästorgan 132 vid ett vin- kelfäste 134 (se fig 4) och detta vinkelfäste är i sin tur fäst medelst fästorgan 136 vid ett plattformsomràde 18. Avgränsningsplattans framsida 140 utgör en slityta.

Denna yta roterar vanligtvis med skärhuvudets rotation väsentligen i det plan som definieras av den roterande pareringseggen 90. Tillsammans med pareringseggen be- gränsar sålunda den avtagbara avgränsningsplattan som är förknippad med varje knivaggregat aggressiv huggning med de planande eggarna.

Den beskrivna konstruktionen är särskilt fördelaktig när den används i samband med hantering av mindre stockar där svårigheter har påträffats vid styrning av den norma- la matningen av en stock för att åstadkomma korrekt flis- huggning.

Det skall noteras att alla element som är anordnade för att begränsa huggverkan hos huggeggarna lätt byts ut då det är nödvändigt om överdrivet slitage skulle upp- komma på deras resp slitytor. Även om en speciell utföringsform av uppfinningen har beskrivits bör det vara uppenbart att förändringar och variationer är möjliga utan att frångå uppfinningen.

Claims (6)

10 15 20 25 30 35 513 073 /0 PATENTKRAV

1. Flishugg för flisning av ett arbetsstycke, innefattande ett motordrivet, kring en axel (11) roterbart rotorhuvud (16), som är försett med åtminstone en bärare (28, 34) för ett par knivar (110, 42), som var och en har åtminstone en skäregg (112, 64), varvid bäraren (28, 34) uppbär de båda knivarna, så att vid ro- tation av rotorhuvudet (16) rör sig den enas (110) egg (112) i ett mot axeln (11) vinkelrätt plan (120) och den andras (42) egg (64) i en väsentligen konisk bana, och varvid ett långsträckt spännorgan (70) spänner den andra kniven (42) mot bäraren (28, 34), net (70) har sådan tilltagande tjocklek från en första, mot den k ä n n e t e c k n a d a v att spännorga- koniska banans spets vända ände, till en andra, mot den koniska banans bas vända ände, att punkter (B, C resp. E, F) på en yttre slityta (86a, b, c) av spännorganet, som ligger i samma cirkulära plan (R, resp. R2) som punkter (A resp. D) på den andra knivens skäregg (64), befinner sig obetydligt radiellt innanför motsvarande punkter (A, D) på eggen, så att arbets- stycket sedan det huggits av eggen kommer i kontakt med slit- ytan för begränsning av skärdjupet.

2. Flishugg enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att spännorganets (70) första ände begränsas av en kant (90), som sträcker sig i en med det nämnda planet (120) väsentligen pa- rallell riktning.

3. Flishugg enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d a v att kanten (90) är förskjuten i matningsriktningen för ett arbets- stycke relativt det nämnda«planet (120). l

4. Flishugg enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d a v att kanten (90) är en kant för begränsning av arbets- styckets matning. 10 513 073 1/

5. Flishugg enligt något av kraven 1 - 4, k ä n n e t e c k - n a d a v en lösbar begränsningsplatta (130), som är fäst vid rotorhuvudet och har en slityta (140), som är väsentligen pa- rallell med, men förskjuten i matningsriktningen för ett ar- betsstycke relativt det nämnda planet (120).

6. Flishugg enligt något av föregående krav, varvid varje kniv har två eggar och är vändbar för placering av endera av eggarna i verksamt läge, k ä n n e t e c k n a d a v att spännorga- net (70) täcker en icke verksam egg, varvid slitytan (86a, b, c) sträcker sig mot rotorhuvudets rotationsriktning förbi den icke verksamma eggen.