SE512367C2 - Sele för hundar - Google Patents

Description

W 20 25 512 367 .f-x 2 mare bestämt utan att ett till selen anslutet koppel varken behöver släppas eller alls utnyttjas för att ombesörja lyft- ningen. Med andra ord skall selen kunna lyftas av den ena han- den samtidigt som den andra handen kvarhåller kopplet.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det grundläggande syftet medelst de särdrag som är angivna i patentkravets 1 kän- netecknande del. Fördelaktiga utföranden av uppfinningen är vidare definierade i de osjälvständiga patentkraven.

Kort redogörelse för teknikens ståndpunkt Hundselar av olika slag är tidigare välkända i olika utföranden, t ex genom SE 9401283-8, US 5 443 O37, GB 2 306 875 och US 5 611 298.

US 5 443 037 beskriver en sele av ingressvis angivet slag. Denna sele inbegriper sålunda två ändlösa huvudremmar vilka är inbördes förbundna via ett övre, på hundens rygg app- licerbart förbindningselement till vilket ett koppel kan anslu- tas. Dessa båda huvudremmar är emellertid avsedda att applice- ras framför resp. bakom hundens framben, varvid remmarna har begränsad bredd. Detta innebär att remmarna kommer att utöva ett förhållandevis högt yttryck mot hundens bog och mage, var- jämte någon lyftande dragkraft kan icke koncentreras mot själva benen.

Kort beskrivning av bifogad ritninq På ritningen är: Fig 1 en sidovy av en schematiskt visad hund på vilken en sele enligt uppfinningen är applicerad, och Fig 2 en perspektivvy av selen i ett tänkt användningstill- stånd.

Detaljerad beskrivning av ett föredraget utförande av uppfin- ningen Den på ritningen illustrerade hundselen 1 inbegriper två huvudremmar 2, 3 vilka har till uppgift att ändlöst omsluta framkroppen på en hund. Ehuru dessa remmar är ändlösa under användning har desamma två ändar vilka kan förbindas inbördes förmedelst ett konventionellt spänne 4, t ex ett spänne av det slag som inbegriper en bygel och ett stift vilket kan stickas \,I N 20 25 512 567 .L- 3 in i ett önskat hål i en serie av flera hål. Med andra ord kan remmarnas omfång individuellt varieras för att den enskilda remmen skall passa kroppskonstitutionen hos den aktuella hun- den. _ Upptill är huvudremmarna 2, 3 inbördes förbundna via ett övre förbindningselement 5, vilket med fördel kan ha formen av en formstyv platta, t ex av plast eller metall. Förbindelsen mellan elementet 5 och de båda huvudremmarna är av sådan natur att remmarna kan förskjutas mellan olika positioner relativt elementet. Exempelvis kan remmarna vara dragna genom par av åtskilda slitsar i elementet. I enlighet med ett för uppfin- ningen karakteristiskt särdrag är med förbindningselementet 5 förbundet ett formstyvt handtag 6 vilket med fördel är stelt förenat med förbindningselementet. I exemplet är handtaget 6 Uiformigt, varvid två vertikala skänklar är stelt förenade med förbindningselementet 5. Med handtaget och/eller förbindnings- elementet 5 är även förbundet ett fäste 7 för ett koppel, en lina eller liknande. I exemplet har detta fäste formen av en ring som är förenad med handtaget.

Den främre huvudremmen 2 förgrenar sig nedtill i två åtskilda delremmar 8, 9 med begränsad längd. Vid ett undre, centralt parti av den bakre huvudremmen 3 är fäst en ände av ett band 10 vars motsatta ände är förbunden med en i brukstill- stånd väsentligen U-formig rem 11. Denna rem har till uppgift att anligga mot hundens bog och sträcka sig utmed sidorna av hundens framkropp. Bandet 10 har till uppgift att anligga mot såväl den undre delen av bogen som mot den främre delen av magen, varvid bandet 10 sträcker sig mellan hundens båda fram- ben. Åtminstone bandet 10 har större bredd än huvudremmarna 2, 3 för att erbjuda stor anliggningsyta mot hundens kropp. Även remmen 11 kan, åtminstone utmed sitt främre parti, vara bredare än remmarna 2, 3 i syfte att erbjuda stor anliggningsyta mot kroppen.

Bogbandet 10 är i exemplet delat i två parter lO', 10" vilka är inbördes förbundna medelst ett spänne 12 som gör det möjligt att variera bogbandets längd. Mellan de båda del- eller grenremmarna 8, 9 och det centrala bogbandet 10 avgränsas öpp- ningar 13 genom vilka hundens framben kan föras ned. Grenrem- 10 15 20 25 35 512 367 f 4 marna 8, 9 kan antingen vara förbundna med bogbandet 10 eller vara rörliga relativt detta. 3 Båda huvudremmarna 2, 3 är punktvis förbundna med de bakåt sig sträckande sidoparterna av den horisontella eller liggande bogremmen 11. Med“bogremmen 11 är förbundna organ, t ex ringar eller öglor 14, för fastspänning av två dragdon vid selen på ömse sidor av hundens framkropp. Dessa dragdon kan exempelvis utgöras av skaklar till en pulka. I det visade exemplet är organen 14 placerade i linje med den främre huvud- remmen 2, närmare bestämt utanpå denna, varvid organen även kan tjäna till att förbinda huvudremmen 2 med bogremmen 11.

Genom att bandets 10 längd kan förändras med hjälp av spännet 12 kan den liggande remmens 11 nivå utmed hundens bog varieras. Givetvis möjliggör spännet 12 även att selens form kan bättre anpassas till den aktuella hundens kroppskonstitu- tion.

Uppfinningens funktion och fördelar Då den beskrivna selen skall appliceras på en hund lös- görs de båda huvudremmarnas 2, 3 ändar fràn varandra förmedelst spännena 4, varefter hundens båda framben träs ned genom öpp- ningarna 13. Fràn hundens ena sida (i exemplet den vänstra) förs remmarnas 2, 3 fria ändar över hundens rygg, varjämte dessa ändar förbinds med remmarnas motsatta ändar på motsatt sida av hunden, närmare bestämt förmedelst spännena 4. Ãvenle- des kan bogbandets 10 längd justeras.

När hunden därefter skall motioneras eller på annat sätt röra sig tillsammans med en hundförare kan ett koppel anslutas till fästringen 7. Hundföraren kan då hålla kopplet i sin ena hand. Därest hunden under förflyttningen skulle tendera att slita sig genom att med kraft i alla fyra benen dra iväg fràn hundföraren kan denne enkelt och bekvämt motverka denna ten- dens. Detta sker helt enkelt genom att hundföraren med en fri hand griper handtaget 6 och lyfter upp hundens framkropp så att frambenen förlorar kontakt med marken. Härvid koncentreras lyftkraften till just frambenen på hunden i och med att den främre huvudremmen är direkt förbunden med de bàda grenremmar 8, 9 som omsluter benen. I detta tillstànd, dä enbart bakbenen förblir i kontakt med marken, reduceras hundens förmåga att N 512 567 ¿- 5 utveckla dragkraft till ett absolut minimum. I praktiken inne- bär detta att hundföraren utan påtaglig möda kan effektivt undanröja risken att förlora kontrollen över hunden.

Förutom ovannämnda fördel erbjuder den uppfinningsenliga selen möjlighet att till hunden koppla sådana dragdon som skak- lar till pulkor pà ett sätt som är skonsamt för hunden. Sålunda erbjuder den liggande bogremmen ll och det centrala bogbandet lO, som båda är jämförelsevis breda, en stor anliggningsyta mot hundens framkropp. Detta innebär att hunden kan dra med avse- värd kraft utan att selen verkar besvärande.

Claims (4)

nl 10 15 20 25 30 512 367 ¿- 6 Patentkrav

1. Sele för hundar, innefattande två àtskilt placerbara huvud- remmar (2, 3), vilka är inbördes förbundna via ett övre, pà en hunds rygg lokaliserbart förbindningselement (5) och vilka har till uppgift att ändlöst omsluta hundens framkropp i ett från förbindningselementet (5) nedhängande tillstànd, k ä n n e - t e c k n a d därav, att en främre huvudrem (2) förgrenar sig i två åtskilda delremmar (8, 9), vilka samverkar med ett cen- tralt under hundens bog och mage lokaliserbart bogband (10), som är bredare än sagda huvudremmar (2, 3) och som i en främ- re, övre ände är förbunden med en väsentligen U-formig bogrem (ll) vilken i området av bakre ändar är i åtskilda punkter förbunden med var och en av de båda huvudremmarna (2, 3), var- vid hundens framben är införbara i två öppningar (13) som är avgränsade mellan den främre huvudremmens (2) båda delremmar (8, 9) pá ömse sidor av bogbandet (10), och att ovanpå för- bindningselementet (5) är anordnat ett formstyvt handtag (6) som är manuellt gripbart av en hundförares ena hand i syfte att vid behov lyfta upp hundens framkropp och därmed fjärma frambenen från markkontakt.

2. Sele enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att handtaget (6) är stelt förenat med förbindningselementet (5) i ett från detta uppstickande läge.

3. Sele enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att med den U-formiga bogremmen (ll) är förbundna organ (14) för fastspänning av två dragdon, t ex skaklar till en pulka.

4. Sele enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k - n a d därav, att det centrala bogbandets (10) längd är förän- derlig.