SE511900E - Antennanordning, en metod för dess framställning och en handhållen radiokommunikationsanordning - Google Patents

Description

Uppfinningens område Föreliggande uppfinning hänför sig till antenner i allmänhet och till ett lättviktigt antennorgan, ett effektivt framställ-ningsförfarande för antenner för handhållna radioanordningar och en handhållen radiokommunikationsanordning i synnerhet.

Beskrivning av den kända tekniken Antenner i allmänhet och antenner för handhållna radioanordningar i synnerhet genomgår en snabb utveckling mot mindre storlekar och lägre vikt. Kraven inom mobilradioföretagsamhe-ten på mindre och lättare anordningar framkallar krav också på antennerna för sådana anordningar.

Dagens marknadsvolym för handhållna radioanordningar och den förväntade ökningen i marknadsvolym framkallar också höga krav på framställningsprocesser för andra komponenter i sådana anordningar. Också relativt små förbättringar kan på grund av stora kvantiteter resultera i stora kostnadsbesparingar.

Av dessa skäl är det extremt viktigt att finna förbättringar i tillverkningsprocessen och att implementera dessa för att nå en konkurrensfördel.

Nuvarande teknikens ståndpunkt för tillverkning av antenner för handhållna radioanordningar, ytterligare beskrivet under föredragna utföringsformer med referens till fig 1-4, invol-verar problem med en komplicerad kontaktclips och kontaktclipshållare för åstadkommande av den elektriska förbindningen mellan två huvudkomponenter, nämligen det strålande elementet och det tryckta kretskortet. Kontaktclipshållaren är en relativt tung del av antennen med behov av ett säte i basdelen, vilket säte i sin tur behöver en betydande mängd plast. Kontaktclipshållaren används för fixering av ett kontaktclips till det strålande elementet och att förbinda det strålande elementet med kontaktclipset. Kontaktclipshållaren introduceras in i basdelens kavitet uppifrån, under det att kontaktclipset introduceras från basdelens undersida. Behovet av att introducera delar från två olika riktningar in i basdelen resulterar i en komplicerad tillverkningsprocess, där basdelen måste vändas och ytterligare steg måste tas i processen.

I en anordning enligt den kända tekniken, för nuvarande fram-ställd av sökande, (se t ex WO 97/49141 Meander Antenna), där en meander används som ett strålande element, viks en liten del av meandern in i ett inlopp på sidan av basdelen och nedåt så att när kontaktclipshållaren introduceras uppifrån, den tvingas mot den vikta delen av meandern. Den vikta delen viks i "fel" riktning nedåt, såsom framgår under föredragna utföringsformer, vilket skulle kunna förorsaka bildning av en slits i plastbäraren av det strålande mönstret, medgivande att en liten vikt del av meandern kan skära av den elektriska förbindningen mellan den vikta delen och det strålande elementet, vilket skulle göra elektrisk kontakt mellan det tryckta kretskortet och det strålande elementet omöjlig. Ett annat problem som skulle kunna uppträda är att kontaktklipshållaren skulle kunna skada den vikta delen av det strålande elementet när kontaktclipshållaren introduceras i basdelen.

Kontaktclipset introduceras sedan underifrån och tvingas på plats, bildande ledande kontakt med kontaktclipshållaren genom två ben vid överdelen av kontaktclipset samverkande med kontaktclipshållaren. Flera problem föreligger med benen på kontaktclipset. Eftersom benen tas ut på kontaktclipset, skulle clipset kunna uppvisa en tendens att böjas vid midjan. Benen har en tendens att haka in i varandra och därigenom hindra sammansättningsmaskinen. Framställningen av kontaktclipset är komplicerad med högprecisionsverktyg, vilka slits ner och bryts.

Sammanfattning av uppfinningen Ändamålet med föreliggande uppfinning är att erhålla en lättare och billigare antenn och därigenom en lättare och billigare handhållen radiokommunikationsanordning.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att uppnå en mer tillförlitlig och enkel sammansättningsprocess för sammansättning av en antennanordning.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att erhålla en förbindning mellan det strålande huvudelementet, eller - elementen och kretsarrangemanget med så få delar som möjligt.

Ytterligare ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är i enlighet med en föredragen utföringsform att uppnå ett mer tillförlitlig kontaktclips, vilket också är mera lämpat för sammansättning.

De ovan beskrivna problemen, hur det uppnås en lättare och en billigare antenn och en mer tillförlitlig och enkel tillverk-nings- och sammansättningsprocess löses genom att arrangera ett första organ att direkt kontakta det strålande elementet, och genom en kraft medge koppling mellan sagda organ och sagda strålande element, och att direkt kontakta ett matningsorgan på, t ex ett tryck kretskort, så att en konduktiv förbindning mellan det strålande elementet och det tryckta kretskortet uppnås genom sagda organ.

Mer i detalj uppnås ändamålen med föreliggande uppfinning, hur man erhåller en lättare och billigare antenn och en mer tillförlitlig och enkel sammansättnings- och tillverkningsprocess i enlighet med en utföringsform genom tillhandahållande av en antenn för att mottaga och sända elektromagnetisk strålning omfattande ett strålande element, en basdel och ett kontaktclips, varvid sagda basdel omfattar en kavitet som sträcker sig i huvudsak i axiell riktning, åtminstone en första ingång till sagda kavitet i axiell riktning och åtminstone en andra ingång till sagda kavitet i radiell riktning, varvid sagda strålande element är inrättat att åtminstone delvis vara vikt in i sagda kavitet genom sagda andra ingång till ett första kontaktområde på väggen av sagda kavitet. Sagda bas omfattar vidare ett stödorgan som sträcker sig från en sida i sagda kavitet i en huvudsakligen radiell riktning, att sagda kontaktclips fixeras mellan ett stödområde, sagda stödorgan och sagda första kontaktområde för att skapa en fjäderkraft mellan sagda stödorgan, sagda stödområde och sagda första kontaktområde, medgivande elektrisk kontakt mellan sagda kontaktclips och sagda strålande element.

En fördel med föreliggande uppfinning är att en del av antennen kan elimineras.

En fördel i enlighet med en utföringsform av uppfinningen är att kontaktclipshållaren kan elimineras.

En annan fördel i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning är att mängden material i basdelen kan reduceras eftersom inget säte krävs för kontaktclipshållaren.

En annan fördel i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning är att en flexibel kontakt tillhandahålls.

En annan fördel med föreliggande uppfinning är att endast en ände av basdelen används för att introducera delar, resulte-rande i en enklare sammansättningsprocess.

Ytterligare en annan fördel, i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning, där en meander används som ett strålande element, är att när meandern viks in i kaviteten hos basdelen, den viks så att det är minimal risk att slitsen för-stör förbindningen mellan den vikta delen och det strålande elementet.

Ytterligare en annan fördel är att färre delar behövs för kontakten mellan det strålande elementet och kretsarrangemanget.

En annan fördel, i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning, är att inga ben behövs på kontaktclipset.

Ytterligare områden för applicering av föreliggande uppfinning framgår av följande detaljerade beskrivning. Det ska emeller-tid förstås att den detaljerade beskrivningen och specifika exempel, emedan indikerande föredragna utföringsformer av uppfinningen, är givna endast i illustrerande syfte, eftersom olika förändringar och modifikationer inom omfånget för uppfinningen framgår för fackmännen inom området av denna detaljerade beskrivning.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Föreliggande uppfinning förstås mer fullständigt av följande detaljerade beskrivning och de bifogade ritningarna, vilka är givna endast som illustration och sålunda inte begränsar föreliggande uppfinning, och på vilka: Fig 1 visar en antenn i enlighet med den kända tekniken, Fig 2 visar en sidovy av ett kontaktclips i enlighet med den kända tekniken, Fig 3 visar en vy uppifrån av ett kontaktclips i enlighet med den kända tekniken, Fig 4 visar ett strålande element i enlighet med den kända tekniken, Fig 5 visar en handhållen radiokommunikationsanordning med en antenn i enlighet med en utföringsform av uppfinningen, Fig 6 visar en antenn i en sektionsvy i enlighet med en första utföringsform av uppfinningen, Fig 7 visar en antenn i en sektionsvy i enlighet med en andra utföringsform av uppfinningen, Fig 8 visar antennen i fig 7 i en sektionsvy tagen längs VIII-VIII, Fig 9 visar en sidovy av ett kontaktclips i enlighet med en utföringsform av uppfinningen, Fig 10 visar en vy uppifrån av kontaktclipset i fig 9, Fig 11 visar ett strålande element i enlighet med en utföringsform av uppfinningen, Fig 12 visar ett strålande element i enlighet med en annan utföringsform av uppfinningen, Fig 13 visar en antenn i en sektionsvy i enlighet med en tredje utföringsform av uppfinningen, Fig 14 visar en antenn i enlighet med en fjärde utföringsform av uppfinningen, Fig 15 visar en antenn i enlighet med en sjätte utföringsform av uppfinningen, Fig 16 visar en antenn i enlighet med en sjunde utföringsform av uppfinningen, Fig 17 visar ett strålande element i enlighet med en utföringsform av uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Fig 1 visar en sektionsvy av en antenn enligt den kända tekniken. Med 101 indikeras en basdel och med 102 ett kontaktorgan. Kontaktorganet 102 är fastsatt i kaviteten hos basdelen med hjälp av ett säte 103.

Kontaktorganet 102 är av solid metall och är därför relativt tungt. Den kräver också ett säte 103 i basdelen för att vara säkert fixerad, vilket säte 103 också kräver en extra mängd plast.

Ett strålande element, i detta fall en meander, betecknas 104. En liten del av meandern 106 är vikt nedåt inåt och är i kontakt med kontaktorganet 102 i ett kontaktområde 105. Kopp-lingen mellan kontaktorganet 102 och den vikta delen av meandern 106 erhålls när kontaktorganet 102 introduceras in i överdelen av kaviteten 107 av basdelen 101 och tvingas nedåt.

Det är uppenbart att när kontaktorganet 102 tvingas ner för att erhålla kontakt med den vikta delen 106, den rena kraften skulle kunna skada den elektriskt ledande delen på den vikta delen 106. Ett kontaktclips 108 introduceras från undersidan 109 av kaviteten. Eftersom det är nödvändigt att introducera delar in i kaviteten i två olika ändar av basdelen är en mer komplicerad sammansättningsprocess behövlig då basdelen behöver vändas.

Två ben 110 och 111 hos kontaktclipset 108 samverkar med kontaktorganet 102 för att fixera kontaktclipset 108 och att uppnå koppling mellan kontaktclipset 108 och kontaktorganet 102. De två benen 110 och 111 från olika kontaktclips 108 hakar lätt in i varandra under tillverkningsprocessen där ett stort antal kontaktclips 108 förvaras i en enda behållare.

I fig 2 visas ett kontaktclips i enlighet med den kända tekniken från en sidovy och i fig 3 visas samma kontaktclips från en vy uppifrån. Man kan enkelt föreställa sig att kontaktclip-sen kan haka in i varandra.

I fig 4 visas ett strålande element, i detta fall en meander 401 i enlighet med den kända tekniken. 402 betecknar en vikbar del och 403 och 404 två slitsar. En tredje slits betecknas 405. Meandern 401 appliceras på basdelen 101 i fig 1 och den vikbara delen 402 viks inåt nedåt i kaviteten. Om denna vikning inte utförs med tillräcklig noggrannhet skulle den vikta delen 402 öka i storlek genom utvidgning av slitsarna 403 och 404. Om detta sker skulle slitsen 403 kunna helt skära av ledningen som förbinder den ledande delen av den vikta delen 402 med den strålande delen 406. Eftersom den vikta delen 402 behöver vara så nära underdelen av meandern 401 som möjligt skulle en relativt kort skada kunna skära av ledningen. Detta är naturligtvis ett problem.

Termen meander används i denna beskrivning för att definiera en tunn dielektrisk bärare med ett meanderformat ledande element. Det är enkelt att inse att det ledande elementet kan ha andra former än en meanderform. När det beskrivs att meandern har en slits, är det i verkligheten bäraren som har slitsen. Fig 5 visar en handhållen radiokommunikationsanordning inklu-derande en antenn enligt uppfinningen. Antennorganet kan skruvas på kommunikationsanordningen eller snäppas på densamma. I fig 5 är också en huv, betecknad 501, klart synlig. Huven 501 är till för skydd av antenndelarna. Fig 6 visar en antenn i enlighet med en utföringsform av uppfinningen. Med 601 betecknas en basdel och 602 betecknar ett kontaktorgan i formen av en kontakthylsa, som har generellt en cylindriskt långsträckt form. Kontakthylsans 602 är fastsatt i position med hjälp av ett säte 603. Ett strålande element 604 omfattar en vikt del 605, vilken viks in i kaviteten hos basdelen 601 mot ett kontaktområde 606. Ledande kontakt uppnås mellan sagda kontakthylsa 602 och sagda vikta del 605 när sagda kontakthylsa är introducerad i kaviteten från en första ingång 611 i överdelen och tvingas nedåt. En kraft från de omgivande väggarna av kontakthylsan 602 tvingar kontakthylsan 602 mot den vikta delen 605 åstadkommer ledande kontakt mellan kontakthylsan 602 och det ledande området på den vikta delen 605. Antennen 607 skruvas på en handhållen radiokommunikationsanordning och kontakthylsan kopplar till ett matningsorgan 610 på ett tryckt kretskort 609.

En kavitet, som används i denna text, är en bred term som beskriver ett utrymme, vilket kan vara öppet i en eller flera ändar. Den behöver inte ha en speciell form, inte heller behöver den ha väggar omgivande den på alla sidor. I denna mening skulle t o m en halvsfär kunna definiera en kavitet. Även om basen i fig 6 skulle fyllas med ett fyllnadsmaterial efter att kontakthylsan har satts på plats, skulle utrymmet som upptas av själva kontakthylsan definiera en kavitet hos basdelen, även om kaviteten skulle vara fylld av kontakthylsan.

I fig 14 är kontakthylsan 1401 introducerad in i kaviteten hos basdelen 1402 från en första ingång 1408 vid underdelen och tvingad uppåt. I dennautföringsformär sålunda en vikt del 1403 av en meander1404 vikt uppåttill ett kontaktområde 1405. Kontakthylsan 1401tvingasmot den vikta delen 1403 tillhandahållande elektrisk koppling mellan meandern 1404 och ett matningsorgan 1406 på en krets 1407.

Fig 7 visar en antenn i enlighet med en annan utföringsform av uppfinningen. En basdel betecknas 701 och ett strålande element i formen av en meanderformad ledande yta på en tunn dielektrisk bärare, nedan kallad meander, betecknas 702, vilken är applicerad på basdelen 701 på ett konventionellt sätt som är välkänt inom området, såsom med ett adhesivt material. En första ingång i radiell riktning betecknas 703. En del 704 av meandern 702 är vikt inåt uppåt in i kaviteten hos basdelen 701 genom ingången 703 mot ett första kontaktområde 705. Ett stödorgan betecknat 706 sträcker sig från en sida av kaviteten i basdelen 701 i huvudsakligen radiell riktning. Ett kontaktorgan i formen av ett kontaktclips betecknas 707. Kontaktclipset introduceras i kaviteten av basdelen 701 genom en andra ingång 708 i botten av basdelen 701 och under stödorganet 706. Kontaktclipset 707 snäpps i position och fixeras på platsen genom fjäderkrafter mellan stödorganet 706, det första kontaktområdet 705 och ett stödområde 709. Kontaktclipset 707 förbinds med den vikta delen 704 av meandern 702 och med ett matningsorgan 713 vid ett tryckt kretskort 710 genom ett tredje kontaktområde 711, medgivande en elektrisk krets mellan det strålande elementet 702 och det tryckta kretskortet 710.

Förbindningen mellan kontaktclipset 707 och den vikta delen 704 av meandern 702 uppnås genom fjäderkrafter i kontaktclipset 707, utövande en kraft mot sidan av kaviteten av basen 701 och kontaktområdet 705.

Basen 701 snäpps på plats på en handhållen radiokommunikationsanordning 712. En huv är vanligtvis också närvarande för att skydda det strålande elementet, men huven visas inte på fig 7 för tydlighets skull. Fig 8 visar samma utföringsform som visas i fig 7. Motsvarande delar givits samma hänvisningssiffror i fig 8 som i fig 7. Fig 9 och 10 visar en närbild av kontaktclipset i utföringsformen som beskrivs i samband med fig 7 och 8. Motsvarande delar har betecknats med samma siffror i fig 9 och 10 som i fig 7. I fig 9 och 10 framgår tydligare att kontaktområdet 705, 709 och 711 inte nödvändigtvis behöver vara mycket små områden, utan kan också vara längre delar av kontaktclipset 707, som indikeras i fig 9, 10. Detta är viktigt eftersom kontaktområdet 705 har två syften, nämligen både fixering av kontaktclipset och förbindning av kontaktclipset 707 med det strålande elementet 702. I fig 9 indikeras ett första vårtliknande utskott med 901 och ett andra vårtliknande utskott med 902. Dessa utskott används för att erhålla en säkrare koppling mellan kontaktclipset och det strålande elementet 702 och det tryckta kretskortet 710. I fig 10 betecknas utskotten såsom i fig 9.

I fig 9 och 10 visas tydligt formen av kontaktclipset med det första kontaktområdet 705 följt av en i huvudsak konvex del 903. Den konvexa delen tar slut i stödområdet 709, vilket är i huvudsak i samma plan som sagda första kontaktområde 705. Stödområdet fortsätter i en långsträckt del 904, vilken är i huvudsak konvex och ändar i det tredje kontaktområdet 711. Fig 11 visar ett strålande element i formen av en meander. Med 1101 betecknas ett strålande mönster. Med 1102 betecknas en första slits och med 1103 en andra slits. I denna figur visas tydligt fördelen med vikning av en del av meandern uppåt. Om vikningen inte är utförd perfekt och slitsen river meandern, uppträder ingen verklig skada eftersom inget strålande mönster är nära slitsen. Fig 12 visar ett strålande element i enlighet med en annan utföringsform av uppfinningen. Med 1201 betecknas ett strålande mönster och med 1202 och 1203 betecknas en första respektive en andra slits.Också idenna utföringsform är det tydligt att en rivning i någon av de första eller andra slitsarna 1202 eller 1203 inte kommer att förorsaka några skador. Fig 17 visar också en meanderantenn där endast en slits tillå-ter vikning av en del av meandern. Fig 13 visar en tredje utföringsform av uppfinningen. En basdel betecknas 1301 och i denna utföringsform är det strålande elementet en helixformig strålare betecknade 1302. En del av den helixformade strålaren 1302 är vikt in i en första ingång 1303 mot ett första kontaktområde 1304 i kaviteten hos basdelen 1301. Ett kontaktclips 1305 är infört i kaviteten och en konduktiv kontakt etableras mellan kontaktclipset 1305 och den helixformiga strålaren 1302 vid kontaktområdet 1304 på ett sätt som är analogt med utföringsformen som beskrivs i samband med figur 7. Figur 14 visar ett helixformigt antennorgan 1501 beläget på insidan av en kavitet hos basen 1502. Ett kontaktclips 1503 är pressat och kvarhållet under ett stödorgan 1504. En del 1506 av den helixformiga antennen 1501 är till del täckande ett kontaktområde 1505 och kontaktclipset 1503 är, genom fjäderkrafter, pressat mot sagda kontaktområde 1505, medgivande elektrisk kontakt mellan sagda helixformiga antenn 1501 och sagda kontaktclips 1505. Figur 16 visar en utföringsform av uppfinningen, där meander-antennen 1601 är fäst vid en innervägg hos basdelen 1602 så att åtminstone en del 1605 av sagda meander 1601 täcker ett kontaktområde 1603.

Uppfinningen som sålunda beskrivits kan självklart varieras på många sätt. T ex kan fler än en kontaktclips användas för att bilda en transmissionsledning från matningsorganet till det strålande elementet. Flera än ett strålande element kan användas i vilka som helst kombinationer, såsom en meander på både insidan och utsidan av basen, en meander på insidan och en helix på utsidan av basen, en helix på insidan och en meander på utsidan och slutligen en helix på både utsidan och insidan av basen. Det är också möjligt att tänka sig att ha fler än två strålande element, såsom ett antennspröt, företrädesvis utdragbart för ökad effekt i aktiv mode. Ett antennspröt kan naturligtvis också vara del som ett andra strålande element, företrädesvis i kombination med kontakthylsarrangemanget. En annan variant kan vara att inkludera en matchningskrets, t ex på bäraren av meanderelementet. Variationer får inte betraktas som avsteg från andan och omfånget av uppfinningen, och alla sådana modifikationer som är uppenbara för fackmannen inom området avses vara inkluderade inom omfånget av följande krav.

Claims (34)

1. Antennanordning för mottagning och utsändning av elektromagnetisk strålning omfattande: - ett strålande element (604, 702, 1100, 1200) och en basdel (601, 701), - varvid sagda basdel inkluderar en kavitet som sträcker sig i huvudsak i en axiell riktning och åtminstone en första ingång till sagda kavitet, kännetecknad av att sagda basdel ytterligare omfattar: - kontaktorgan (602, 707) arrangerade för att skapa koppling mellan sagda strålande element och ett matningsorgan (610, 713), - varvid sagda strålande element är arrangerat så att åtminstone en del (605, 704, 1506, 1605) av sagda strålande element är förlagt i ett första kontaktområde (606, 705), - varvid sagda kontaktorgan är arrangerat att utöva en kontaktkraft mot sagda första kontaktområde, varvid sagda kraft medger koppling mellan sagda elementdel och sagda kontaktorgan, och - varvid sagda kontaktorgan är inrättat att medge koppling till sagda matningsorgan.

2. Antennanordning enligt krav 1, kännetecknad av att sagda kontaktorgan sträcker sig ut från sagda basdel.

3. Antennanordning enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att sagda strålande element är arrangerat i huvudsak i kaviteten hos sagda basdel.

4. Antennanordning enligt något av kraven 1-3, kännetecknad av att sagda åtminstone första ingång (703, 1303) till sagda kavitet är i en radiell riktning, - att sagda strålande element är arrangerat i huvudsak på utsidan av sagda basdel, - varvid sagda strålande element är inrättat att åtminstone delvis vara vikt in i sagda kavitet igenom sagda första ingång mot och på sagda första kontaktområde.

5. Antennanordning enligt något av kraven 1-4/kännetecknad av att sagda kontaktorgan är en kontakthylsa (602), - att sagda kontakthylsa är arrangerad att vara införd i sagda kavitet från en ände av sagda basdel i en axiell riktning, - att en sida av sagda kontakthylsa är pressad mot sagda första kontaktområde genom tryckkrafter från de omgivande väggarna förlänande kontakt mellan sagda kontakthylsa och sagda del.

6. Antennanordning enligt något av kraven 1-5, kännetecknad av att sagda kontaktorgan är ett kontaktclips (707), - att sagda basdel vidare omfattar ett stödorgan (706, 1504), som sträcker sig från en sida i sagda kavitet i en huvudsakligen radiell riktning, - att sagda kontaktclips är kvarhållet mellan ett stödområde (7 09), sagda stödorgan och sagda första kontaktområde för att skapa en kontaktkraft mellan sagda kontaktclips och sagda första kontaktområde, åstadkommande koppling mellan sagda kontaktclips och sagda strålande element.

7. Antennanordning enligt något av kraven 1-6, kännetecknad av att sagda koppling mellan sagda kontaktorgan och sagda del är ledande.

8. Antennanordning enligt något av kraven 1-6, kännetecknad av att sagda koppling mellan sagda kontaktorgan och sagda del är kapacitiv.

9. Antennanordning enligt något av kraven 1-6, kännetecknad av att sagda koppling mellan sagda kontaktorgan och sagda del är induktiv.

10. Antennanordning enligt något av kraven 1-9, kännetecknad av att sagda strålande element har meanderform.

11. Antennanordning enligt krav 1 eller 10, kännetecknad av att en tunn dielektrisk bärare, arrangerad för att bära ett strålande element, omfattar åtminstone en första (1701) slits för att möjliggöra för en del av sagda bärare att vara vikt in i sagda första ingång mot och på sagda första kontaktområde i sagda kavitet.

12. Antennanordning enligt krav 11, kännetecknad av att sagda bärare är fastsatt med adhesivt material.

13. Antennanordning enligt något av kraven 1-10, kännetecknad av att sagda strålande element är en helixformig strålare.

14. Metod för framställning av en antenn för mottagning och sändning av elektromagnetisk strålning omfattande ett strålande element och en basdel, - varvid sagda basdel omfattar en kavitet som sträcker sig i huvudsak i axiell riktning och åtminstone en första ingång till sagda kavitet, - kännetecknad av att sagda strålande element är fäst vid sagda basdel, så att åtminstone en del av sagda strålande element täcker ett första kontaktområde, - att ett kontaktorgan är introducerat i sagda kavitet genom sagda första ingång, - att sagda kontaktorgan är pressat till kontakt med sagda del hos sagda strålande element, åstadkommande elektrisk kontakt mellan sagda kontaktorgan, sagda strålande element och ett matningsorgan.

15. Metod enligt krav 14, kännetecknad av att sagda strålande element är fastsatt i huvudsak i kaviteten hos basdelen.

16. Metod enligt krav 14, kännetecknad av att sagda basdel vidare omfattar en andra ingång i huvudsakligen radiell riktning , - att sagda strålande element är fastsatt i huvudsak på utsidan av sagda basdel, - att en del av sagda strålande element är vikt in i sagda kavitet genom sagda andra ingång mot och på sagda första kontaktområde.

17. Metod enligt något av kraven 14-16, kännetecknad av att sagda kontaktorgan är en kontakthylsa, - att sagda kontakthylsa är pressad mot sagda första kontaktområde genom tryckkrafter från de omgivande väggarna, tillhandahållande koppling mellan sagda kontakthylsa och sagda del.

18. Metod enligt något av kraven 14-16, kännetecknad av att sagda kontaktorgan är ett kontaktclips, - att sagda kontaktclips är pressat under ett stödorgan, som sträcker sig från en sida i sagda kavitet i en huvudsakligen radiell riktning och kvarhållen i läge under fjäderkrafter mellan sagda kontaktclips, ett stödområde, sagda stödorgan och sagda första kontaktområde möjliggörande elektrisk kontakt mellan sagda kontaktclips och sagda strålande element.

19. Metod enligt något av kraven 14-18, kännetecknad av att sagda strålande element har meanderform.

20. Metod enligt krav 14 eller 19, kännetecknad av att en tunn dielektrisk bärare, arrangerad för att bära sagda strålande element, omfattar åtminstone en första slits för att möjliggöra för en del av sagda bärare att vara vikt in i sagda ingång mot och på sagda första kontaktområde i sagda kavitet i en axiell riktning gående från sagda första ingång och mot sagda andra ingång.

21. Metod enligt krav 20, kännetecknad av att sagda meander omfattar en andra och en tredje slits för att möjliggöra för en del av sagda meander att vara vikt in i sagda andra ingång och på sagda första kontaktområde i sagda kavitet i en axiell riktning gående från sagda andra ingång mot sagda första ingång.

22. Metod enligt något av kraven 14-18, kännetecknad av att sagda strålande element är en helixformig strålare.

23. Handhållen radiokommunikationsanordning omfattande en antenn för mottagning och sändning av elektromagnetisk strålning omfattande ett strålande element (604, 702, 1100, 1200) och en basdel (601, 701) - varvid sagda basdel inkluderar en kavitet som sträcker sig i huvudsak i en axiell riktning och åtminstone en första ingång till sagda kavitet, kännetecknad av ett kontaktorgan (602, 707) arrangerat för att skapa koppling mellan sagda strålande element och ett matningsorgan (610, 713), - varvid sagda strålande element är arrangerat så att åtminstone en del (605, 704, 1506, 1605) av sagda strålande element täcker ett första kontaktområde (606, 705), på insidan av sagda basdel, - varvid sagda kontaktorgan är arrangerat att utöva en kraft mot sagda första kontaktområde, - varvid sagda kraft medger koppling mellan sagda elementdel och sagda kontaktorgan, och att sagda kontaktorgan är inrättat att medge koppling till sagda matningsorgan.

24. Handhållen radiokommunikationsanordning enligt krav 23, kännetecknad av att sagda kontaktorgan sträcker sig ut från sagda basdel.

25. Handhållen radiokommunikationsanordning enligt krav 23 eller 24, kännetecknad av att sagda strålande element är arrangerat i huvudsak i kaviteten hos sagda basdel.

26. Handhållen radiokommunikationsanordning enligt något av kraven 23-25, kännetecknad av att sagda åtminstone första ingång (703, 1303) till sagda kavitet är i en radiell riktning, - att sagda strålande element är arrangerat i huvudsak på utsidan av sagda basdel, - varvid sagda strålande element är inrättat att åtminstone delvis vara vikt in i sagda kavitet igenom sagda första ingång mot och på sagda första kontaktområde.

27. Handhållen radiokommunikationsanordning enligt något av kraven 23-2 6, kännetecknad av att sagda kontaktorgan är en kontakthylsa (602), - att sagda kontakthylsa är arrangerad att vara införd i sagda kavitet från en ände av sagda basdel i en axiell riktning, - att en sida av sagda kontakthylsa är pressad mot sagda första kontaktområde genom tryckkrafter från de omgivande väggarna förlänande kontakt mellan sagda kontakthylsa och sagda del.

28. Handhållen radiokommunikationsanordning enligt något av kraven 23-2 6, kännetecknad av att sagda kontaktorgan är ett kontaktclips (707), - att sagda basdel vidare omfattar ett stödorgan (706, 1504), som sträcker sig från en sida i sagda kavitet i en huvudsakligen radiell riktning, - att sagda kontaktclips är kvarhållet mellan ett stödområde (709), sagda stödorgan och sagda första kontaktområde för att skapa en kontaktkraft mellan sagda kontaktclips och sagda första kontaktområde, åstadkommande koppling mellan sagda kontaktclips och sagda strålande element.

29. Handhållen radiokommunikationsanordning enligt något av kraven 23-28, kännetecknad av att sagda koppling mellan sagda kontaktorgan och sagda del är ledande.

30. Handhållen radiokommunikationsanordning enligt något av kraven 23-28, kännetecknad av att sagda koppling mellan sagda kontaktorgan och sagda del är kapacitiv.

31. Handhållen radiokommunikationsanordning enligt något av kraven 23-28, kännetecknad av att sagda koppling mellan sagda kontaktorgan och sagda del är induktiv.

32. Handhållen radiokommunikationsanordning enligt något av kraven 23-31, kännetecknad av att sagda strålande element har meanderform.

33. Handhållen radiokommunikationsanordning enligt krav 32, kännetecknad av att sagda meander omfattar åtminstone en första (1701) slits för att möjliggöra för en del av sagda meander att vara vikt in i sagda första ingång mot och på sagda första kontaktområde i sagda kavitet.

34. Handhållen radiokommunikationsanordning enligt krav 23-31, kännetecknad av att sagda strålande element är en helixformig radiator.