SE511357C2 - Förfarande och anordning i ett telekommunikationsnät - Google Patents

Description

int!! in! "nunnan ttttrttt- ill Hfiñwäzwämmvwtv UI 10 k) UI i511 357 2 direkt för en värddator. De kan därför inte flyttas mellan olika typer av unustrting.

Det finns inget standard programmeringsspråk, inget standardforrnat för överföring av tjänstelogik till fiänstestyrningsnodema (Service Control Point - SCP) och inget standardgränssnitt för hantering av tjänster. Alla dessa faktorer för konstruktion, tillhandahållande och hantering av tjänster i ett intelligent nät är också beroende av tjänsteleverantören.

Detta orsakar ett antal problem för telekommunikationsoperatörerna och för abon- IICIIÉCITIZI Eftersom många lösningar är tillverkaregria, kan koderna för alctiveríng eller ändring av tjänster variera mellan utrustning från olika tillverkare. Det är också svårt för te- leadrnirristratören att kombinera utrustning från olika tillverkare.

Eftersom miljöerna är så specialiserade är det svårt att modifiera tjänster. Med de tidigare kända lösningarna är det omöjligt for en abonnent att utforma eller modiñe- ra sina egna tjänster.

Möjligheten att flytta tjänster är liten. Automatisk aktivering av tjänster måste i all- mänhet göras från abonnentens egen telefon.

Tjänsteproñlen för en bestämd abonnent kan inte flyttas till en annan operatör om abonnenten vill byta.

WO 95/34980 beskriver en anpassad telekommunikationstjänst där en tjänsteleve- rantör eller en systernleverantör kan tillhandahålla och modifiera tjänster som skräddarsys enligt ktmdens behov och önskemål. Nätet innefattar ett antal tj äns- teskal, som vardera är relaterad till en bestämd tjänst. Ett tjänsteskal irmehåller grundlogiken för skalet och anpassningspurtlrter i vilka tjänster kan läggas till av en systemleverantör eller modiñeras av en tjänsteleverantör. Abonnenten kan finjustera tjänsten för sina egna ändamål. ISDN föreslås som nät för att lägga in användardata. 10 lx) UI 511 357 U.) US 5,323,452 beskriver ett system och ett förfarande för att skapa och modifiera hantering av samtal i ett intelligent nät, i en visuell rniljö. Ingen nätlösning föreslås.

Det firms därför ett behov av en nätlösning för utformning, tillhandahållande, hante- ring och utförande av tjänster. För att vara användbar för så många människor som möjligt måste kostnaden för uppkoppling hållas så låg som möjligt. Ett sätt att uppnå detta är att använda befintliga nätresurser och terminaler där det är möjligt, SYFTEN MED UPPFINNLNGEN Det är därför ett syfte med uppfinningen att åstadkomma ett förfarande för hantering av tjänster i ett telekommunikationsnät som i så stor grad som möjligt använder be- fintliga nätresurser och terminaler.

Det är ett annat syfte med uppfinningen att åstadkomma ett förfarande och ett nät i vilket det är lätt att utforma, tillhandahålla, hantera och utnyttja tjänster för abon- nenter i ett telekommunikationsnät.

Det är ytterligare ett syfte med uppfinningen att skapa ett tjänstenät som är flexibelt men ändå lätt att hantera för en abonnent.

Det är också ett syfte med uppfinningen att åstadkomma en standard för att skapa tjänsteprograrn som kan köras på olika typer av utrustning.

Det är vidare ett syfte med uppfinningen att möjliggöra hantering av tjänster obero- ende av var abonnenten befinner sig.

Det är ytterligare ett syfte med uppfinningen att åstadkomma flyttbarhet för tjänster- na, inklusive att möjliggöra för en kund att flytta sina tjänster till en arman operatör. 511 357 SANIIVIANFATTNNG AV UPPFINNNGSTANKEN Vissa av dessa syften uppnås i ett telekommunikationsnät utformat såsom visat i de självständiga kraven. Ytterligare syften uppnås i vissa utföringsformer av uppfin- 5 ningen såsom de beskrivs i de osjälvständiga kraven.

Uppfinningen innebär följ ande fördelar: Alla tjänster kan hanteras på samma sätt i samma gränssnitt.

Tillhandahållande och hantering av tjänster kan utföras med samma terminaler och 10 samma nät.

Risken för fel när tjänster modifieras reduceras eftersom kimden kan se resultatet av ändringarna medan de görs.

Kunderna kan använda befintlig utrustning för att kommunicera med nätet. s i Befintliga nätresurser kan användas för tjänstenätet. _ 3 15 Utvecklingsmiljöer enligt teknikens ståndpunkt kan användas för att skapa tjänster.

Nerladdning av tjänster görs effektivare.

Tjänster kan hanteras av abonnenten oberoende av var hanfhon befinner sig.

En abonnents tjänsteprofil och tjänster kan flyttas mellan operatörer. 20 KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen kommer att diskuteras vidare nedan med hänvisning till bifogade rit- ningar på vilka: r Figur l visar schematiskt ett generellt koncept för intelligenta telekommunika- tionsnät (IN) enligt uppfinningen; 25 Figur 2 visar ett intelligent telekommunikationsnät enligt en första utföringsform av uppfinningen; Figur 3 visar en tjänstestyrningsnod (Service Control Point - SCP) i ett IN enligt den första utföringsformen av uppfinningen; 10 _ 511 357 J Figur 4 visar de steg som utförs för att göra en tjänst tillgänglig i nätet enligt den första utföringsformen av uppfinningen; Figur 5 visar de steg som utförs för att aktivera, deaktivera eller ändra en tjänst för en bestämd abonnent enligt den första utföringsforrnen av uppfinningen; Figur 6 visar de steg som utförs när en tjänst körs (används) enligt den första utfö- ringsformen av uppfinningen.

DETALIERAD BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER Ett intelligent nät enligt uppfinningen visas i figur 1. Nätet är indelat i två huvudde- lar. De riktiga samtalen görs, och tjänsterna används, i ett telekömmunikatiönsnät l.

Ett tjänstenät 2 används för att skapa, ladda ner och hantera de tjänster som tillhan- dahålls i nätet. Telekommunikationsnätet 1 består av ett antal tjänsteväxlar (Service Switching Point- SSP) 3 till vilka telefoner 6 och annan telekommunikationsutrust- ning såsom telefaxar kan anslutas. SSPerna är anslutna till en eller flera SCPer 8 som innehåller styrlogiken och tjänstemjukvaran i nätet. En eller flera intelligenta kringenheter kan vara anslutna till SSPer och SCPer för att tillhandahålla databaser, referensinforrnati on, etc.

Tjärrstenätet består av ett antal terminaler lOa, l0b, 10c, 10d som är anslutna till SCPerna, antingen via en fast förbindelse såsom visas för l0b eller via en radiolänk såsom visas för lOd. Varje abonnent kan ha en terminal lOa, lOd och tjänsteleveran- törer och operatörer kan ha terminaler l0b, lOc. Abonnenternas terminaler lOa, lOd används av abonnenterna för att modifiera, aktivera eller deaktivera tjänster i tele- kommunikationsnätet 1.

För att få åtkomst till tjänstehanteringsgränssnittet krävs användaridentifikation. En användarprofil kan definieras för varje användare, för att ge användaren åtkomst till de funktioner han eller hon skall få utföra. Till exempel kan tjänsteleverantörer l0b och operatörer 10c få ladda ner program till nätet 2. Vissa abonnenter lOa, 10d kan Ii |.t4.itr.*_am|i.._in ti ”i i. fifil fiä WWW 10 l\) UI 30 511 357 6 få lov att hantera alla typer av tjänster och andra kan ha åtkomst endast till vissa tjänster. Vissa abonnenter kan ha tillstånd att modifiera tjänster.

I en föredragen utforingsforrn av uppfinningen, som beskrivs nedan, kan alla terrni- naler l0a, 10b, lOc, 10d vara vilken som helst typ av standarddator, såsom PC eller arbetsstation, så att samma terminaler kan användas for utformning och tillhandahål- lande av tjänster såväl som for hantering av tjänster.

Såsom visas i figur l kan växel- och styrningsfimktioner som utförs av SSPer och SCPer i nätet kombineras i en enhet som kallas en tjänstestyrningsväxel (Service Switchíng and Control Point- SSCP) 12. En eller flera SSCPer kan tillhandahållas tillsanunans med en eller flera kombinationer av SSPer och SCPer i nätet.

Om röststyrning av abonnentens handlingar skall användas måste åtminstone en in- telligent kringenhet 14 innehållande röstrneddelandena användas i anslutning till en SSP, en SCP eller en SSCP. l figur 2, som visar nätet enligt en forsta utföringsfoim av uppfinningen, innefattar telekommunikationsnätet 18 SSPer 24 till vilka abonnenternas telefoner 26 är an- slutna. SSPerna 24 är också anslutna till en SCP 28. Mer än en SCP 28 kan finnas i nätet såsom visas i figur 1. Ett antal terminaler 20a., 20b, 20c är anslutna till tjänste- nätet 22. Dessa terminaler är vanliga datorer såsom PCer eller arbetsstationer, fy- siskt ansluma till SCP 28 via ett datomät. SSP 24 och SCP 28 kan givetvis ersättas av en eller flera SSCPer 12 som visat i figur 1.

Tre terminaler 20a, 20b och 20c visas for att illustrera de tre huvudsakliga använd- ningsområdena för tenninalerna: a) utveckling av tjänster, b) tillhandahållande av tjänster och c) hantering av tjänster. Leverantörer och utvecklare av tjänster kan an- vända terminalerna 20b, 20c för att utveckla tjänster och ladda ner dem till SCP 28, och abonnenter kan använda terminalema 20a for att aktivera, deaktivera och ändra 10 l\) UI 511 357 7 tjänster. Det är också möjligt för abonnenter att utveckla sina egna tjänster eller att modifiera befintliga tjänster. Alla terminaler har tolkar (interpreterare) för det pro- gramrneringsspråk som används för tjänsteprograrmnen.

Figur 3 visar en SCP 28 konfigurerad enligt den första utföringsforrrien av uppfin- ningen. SCPn 28 har tjänstenätsforbindelser till terminalema 20a, 20b, 20c i tjänste- nätet 22 och lNAP- anslutningar 32 till SSPema. SCP 28 innefattar ett eller flera tjänsteprogram 34 skrivna i det ovan nämnda programmeringsspråket, en tolk 36 för programmeringsspråket och en exekveringsmiljö (run-time environment) 38. Ett standardiserat applikationsprograrngränssnitt (Application Program Interface - API) 40 används, vilket är en förutsättning för flyttbara tjänster.

Varje tjänsteprograrn 34 innefattar två delar: Den första delen är tjänstekömirigsde- len, som faktiskt exekverar tjänsten såsom visas i flödesschemat i figur 6 som kom- mer att beskrivas nedan. Den andra delen är tjänstehanteringsdelen. En del av tjänstehanteringsdelen 34 laddas ner till abonnentens tenninal l0a när en tjänst skall hanteras såsom visas i flödesschemat i figilr 5, som också beskrivs vidare nedan; den andra delen körs i SCPn 28. Tjänstehanteiingsdelen och tjänstekömingsdelen sam- arbetar genom att dela data genom APlt 40. Tjänstehanteringsdelen sätter data som används av tjänstekömingsdelen. För att åstadkomma verkligt flyttbara tjänster måste APlt 40 vara standardiserat för alla SCPer.

För att åstadkomma verkligt flyttbara tjänster måste både tj änstehanteringsdelen och tjänstekömingsdelen vara realiserade i samma programmeringsspråk, för vilket tolk- program måste finnas tillgängliga i alla terminaler. Det är dock möjligt att realisera endast tjänstehanteringsdelen i detta programmeringsspråk och tjänstekömingsdelen i ett annat programmeringsspråk. I detta fall måste tjänstekonstruktören ha tillgång till båda programmeringsspråken. 10 25 511 357 s Exekveringsrniljön 38 används när en tjänst exekveras under ett samtal. Tjänsten använder APlt 50 som använder exekvexingsiniljön för att verkställa order mot SSP.

Exekveringsmiljön 38 ger också möjligheten att lagra tj änstedata, till exempel i en databas.

Som tjänstenät är det lämpligt att använda ett befintligt nät till vilket vem som helst kan ansluta sig, och till vilket ett antal människor redan är anslutna. Ett sådant nät i dagsläget är World Wide Web.

Ett interpreterat programmeringsspråk, och företrädesvis ett för vilket interpreterare, eller tolkprograrn, är tillgängliga på alla standarddatorer, används för tjänstepro- grammen 34. På detta sätt kan varje nod vara vilken som helst typ av standarddator, såsom en arbetsstation eller en PC. Ett exempel på ett sådant programmeringsspråk är J ava, som bland annat gör det möjligt att programmera interaktiva sidor på Inter- net. Ett annat lämpligt programmeringsspråk som är tillgängligt i dagsläget är Acti- veX från Microsoft.

En statisk websida kan utformas i HTML för att låta användaren sända data till nä- tet. I de flesta fall måste alla kontroller av indata utföras i mottagardatom, i detta fall SCPn 28, vilket gör proceduren mer omständlig för användaren. Användandet av ett nerladdat program som gör det möjligt att ha en interaktiv sida gör hanterandet av tjänster snabbare och mer användarvänlig, eftersom användarens egen dator kan kontrollera att indatat är korrekt.

Figur 4 visar de steg som utförs när en tjänst skall göras tillgänglig i tjänstenätet: Steg 100: Tjänsteleverantören utvecklar ett tjänsteprograrn. Tjänsteprograrrirnet ut- vecklas i ett interpreterat programmeringsspråk för vilket tolkprogram finns tillgängliga på alla datorer.

Steg 102: Tjänsteleverantören öppnar tjänstenätet och kopplar upp sig mot SCPn 28. 10 lx) (Ju 511 357 9 Steg 104: Tjänsteleverantören laddar ner tjänsteprogrammet till den aktuella SCPn 28.

Steg 106: Programmet verifieras och lagras i SCPn 28.

Dessa steg kan givetvis utföras av vem som helst. Flexibiliteten i detta gör det möj- ligt att låta användare utveckla eller modifiera tjänsteri nätet.

Figur 5 visar de steg som utförs av en abonnent för att aktivera, deaktivera eller änd- ra en tjänst.

Steg 110: Abonnenten öppnar tjänstefönstret och kopplar upp sig mot den plats (site) (t.ex. en sida i World Wide Web) i SCPn från vilken tjänsterna kan hanteras.

Steg 112: Abonnenten väljer den tjänst som skall hanteras.

Steg 114: Det aktuella tjänstehanteringsprogrammet laddas ner från SCPn 28. En tjänstehanteringssida visas på abonnentens dator.

Steg 116: Abonnenten väljer vad som skall göras med tjänsten och går vidare med steg 118a, 118b eller 118c.

Steg ll8a: Abonnenten väljer att aktivera tjänsten.

Steg 118b: Abonnenten väljer att deaktivera tjänsten.

Steg 118c: Abonnenten väljer att ändra tjänstepararnetrar.

Steg 120: Hanteríngsprogrammet kontrollerar att det nya datat är konstistent. Kun- dens tjänsteparametrar uppdateras i SCPn 28 och ändringen bekräftas för abonnenten.

Figur 6 visar de steg som tas när en tjänst skall köras (exekveras): Steg 130: En abonnent ringer ett samtal.

Steg 132: SSPn identifierar en begäran för en IN-tjänst rörande samtalet och initie- rar körning av tjänstekörníngsdelen 34 i SCPn 28.

Steg 134: SCPn 28 startar programtolken 36 och kör programmet 34. »w n, u. , _..@- ...i m VT! “H '“'- "N31 fi» w _ v! 111m - _. ”H m ._ Ii n, 111 å . m 11 m. 11 511 357 10 Steg 136: Tjänsteprogtarnmet 34 instruerar exekveringsniiljön 38 iIN genom APlt 40 att styra samtalshanteringen.

Steg 138: API-rnetodanropen översätts till lNAP-operationer.

Steg 140: SSPn 24 mottar operationer över INAP-arilumingaxna 32 så att den valda tjänsten utförs for samtalet. Även om terminologi avseende intelligenta nät används i det mesta av ovanstående beskrivning, inses lätt att de logiska funktionerna hos komponenterna i nätet (tex.

SSP, SCP, SSCP) skulle kunna realiseras i andra komponenter i vilket som helst te- lekommunikationsnät.

Claims (10)

UI 10 15 20 25 511 357 ll Patentkrav

1. F örfarande för utveckling och/eller tillhandahållande och/eller hantering av abon- nenttjänster i ett telekommunikationsnät, i vilket tjänster lagras i anslutning till åt- minstone ett logiskt tjänsteorgan (8; 12; 28) anslutet till eller inbyggt i åtminstone en växel (4; 12; 24), vilket förfarande innefattar följande steg: - Användning av ett befintligt och allmänt tillgängligt nät såsom tjänstenät (2; 22); - Anslutning av tjänstenätet (2; 22) till telekommunikationsnätet via nämnda åt- minstone ena logiska tjänsteorgan; - .Användning av allmänt tillgängliga terminaler såsom abonnentterminaler (lOa, lOd; 20a) i tjänstenätet; - Anslutning av ett grafiskt användargränssnitt från tjänstenätet till användaren; - Hantering av tjänsteri det logiska tjänsteorganet (8, 12; 28) genom det grafiska användargränssnittet i tjänstenätet, kännetecknat av att åtminstone en del av tjänsteprogramrnet laddas ner till och körs i abonnentens ter- minal.

2. Förfarande enligt krav 1 vari tjänsteprograrrirnet realiseras i tre delar: - en tjänstekörningsdel; - en tjänstehanteringsdel att köras i det logiska tjänsteorganet (8, 12; 28); - en tjänstehanteringsdel att laddas ner till abonnentens terminal (101, l0d, 20a) för tjänstehantering.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, vari telekommunikationsnätet är ett intelligent nät och att de logiska tjänsteorganen är tjänstestyrningsnoder (SCP) (8; 28) eller tjäns- testyrningsväxlar (SSCP) ( 12).

4. Förfarande enligt något av föregående krav, vari »w 1 i ...H ...l 7.1 j M1.. j; . al: 10 15 511 357 12 tjänsteutvecklaren (10b; 20b) och eller tjänsteleverantören (lOc; 20c) ansluts till samma nät (2; 22) som abonnentema medelst i huvudsak samma typ av terminaler (l0a, lOb, 10c;2()a, 20b, 20c).

5. Förfarande enligt något av ovanstående laav, vari Internet används som tj änstenät (2; 22).

6. Telekommunikationsnät med tjänster, i vilket abonnenttj änster kan utvecklas och/eller tillhandahållas och/eller hanteras, innefattande: - ett telekommunikationsnät (l; 21) i vilket samtal utförs och tjänsterna används; - ett tjänstenät (2, 22) innefattande ett befintligt och allmänt tillgängligt nät, tex. lntemet; - åtminstone ett logiskt tjänsteorgan (8, 12; 28) som förbinder tjänstenätet med tele- kommunikationsnätet; - allmänt tillgängliga terminaler, tex. en telefon eller en dator, ansluten antingen till telekommunikationsnätet eller till tjänstenätet for hantering av abonnenttj änsterna; - ett grafiskt användargränssnitt (10a, 10d; 20a), känt i sig, i vilket data avseende användartjänsterna visas, kännetecknat av att åtminstone en del av varje tjänsteprogram kan laddas ner till abonnentens terminal for visning och redigering.

7. Telekommunikationsnät enligt krav 6, känneteeknat av att tjänsten är utformad såsom ett tjänsteprograrn (34) i tre delar: - en tjänstekörningsdel; - en tjänstehanteringsdel att köras i det logiska tjänsteorganet (S, 12; 28); - en tjänstehanteringsdel att laddas ner till abonnentens terminal (101, 10d, 20a) för tjänstehantering. 10 511 357 13

8. Telekommunikationsnät enligt krav 6 eller 7, vidare innefattande tjänstestyr- ningsväadar (SSCP) (12) och/eller tjänsteväxlar (SSP) (4, 24) och att de logiska tjänsteorganen är tjänstestyrningsnoder (SCP) (8, 12) eller SSCPer (28).

9. Telekommunikationsnät enligt något kraven 6-8, vari tjänsteutvecklaina (10b; 20b) och/eller tjänsteleverantörerna (10c; 20c) anslutna till samma nät (2; 22) som abonnentema medelst i huvudsak samma typ av termina- ler (lOa, 10b, 10c; 20a, 20b, 20c).

10. Telekommunikationsnät enligt något av kraven 6-9, vari lntemet används for att förbinda abonnentema med de logiska tjänsteorganen (8, 12; 28) i tjänstenätet (2; 22).