SE510466C2 - Ett förfarande för framställning av en absorberande struktur och ett absorberande sårförband innehållande en absorberande struktur framställd enligt förfarandet - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 510 46:: 2 uppstår. Ett stort problem med sårförband av detta slag är emellertid att produkterna ofta läcker, långt innan deras totala absorptionskapacitet är fullt utnyttjad. Detta beror bl a på, att den utsöndrade kroppsvätskan inte hinner tränga in i absorptions- materialet och spridas till hittills outnyttjade delar av pro- dukten utan i stället läcker ut på sidorna eller genom baksidan av sårförbandet. De ingående materialens förmåga att sprida den absorberande vätskan till hela absorptionskroppen är således mycket viktig.

Ett annat problem är den så kallade återvätningen, dvs att redan absorberad kroppsvätska genom yttre påverkan eller tyngdkraften, pressas tillbaka mot användarens hud. Det är sålunda ett gene- rellt önskemål, att alstrets mot användaren vända yta skall vara relativt torr. Ett annat önskemål för många sårförband är, att detta skall vara tunt, för att det skall kunna bäras så bekvämt som möjligt.

En mycket stor del av produktionsanläggningarna hos tillverkare av nämnda hygienartiklar utgörs av defibreringsutrustning, pneumatiska transportsystem och mattbildningsutrustning. Denna utrustning utgör även stora felkällor i produktionsanläggningar- na. Ofta tillkommer härefter komprimeringsutrustning för den färdiga massamattan eller för den färdiga hygienprodukten.

Det är känt från europeiska patentet EP 0 444 073 att man med hjälp av torrformering kan tillverka banformig massa för senare defibrering, så kallad torrformad rullmassa. Flingtorkade fibrer av pappersmassa, som kan utgöras av termomekanisk massa, kemiter- momekanisk massa CTMP, eller kemisk pappersmassa, sulfit- eller sulfatmassa, med en torrhalt av ca 80%, tillföres medelst en luftström i ett kontrollerat flöde ett över en vira anordnat formeringshuvud och formas till en bana med en ytvikt av 3oo-15oo g/m” och med en densitet av sso-iooo kg/mß. Luften sugs bort genom en under viran anordnad suglåda. Fukthalten i pro- cessen skall vara 5-30%. 10 15 20 25 30 35 isïo 466" 3 Banan förpressas för att något reducera banans bulk före slut- pressningen till en densitet av 550-1000 kg/m3. Den pressade banan har en sådan hållfasthet, att den kan rullas upp eller hanteras i arkform för lagring och transport. Den är lätt att defibrera och är avsedd att överföras i fluffad form för att användas vid framställning av absorptionskroppar i blöjor, dambindor och liknande produkter.

En annan metod för tillverkning av en absorberande struktur finns beskriven i EP O 122 042, där en blandning av hydrofila fibrer och ej vattenlösliga hydrogelpartiklar luftlägges till en bana och komprimeras till en densitet av ca 0,15-1,0 g/cm3. Denna metod innefattar emellertid ett flertal produktionssteg, där cellulosamassa, som vanligtvis tillhandahålls i form av balar eller arkrullar, först defibreras till cellulosafibrer, s k fluffmassa, i en hammarkvarn, varefter fibrerna läggs på en formningsbana och formas till den absorberande strukturen, som därefter komprimeras. Dessa produktionssteg gör denna process relativt komplicerad och dyrbar.

För vissa produkttillämpningar i hygienartiklar är det lämpligt att låta torrformad rullmassa genomgå uppmjukning före användning som absorptionsmaterial. De tidigare nämnda goda absorptions- egenskaperna spridningsegenskaperna och svällningsegenskaperna påverkas inte i större omfattning av uppmjukningsprocessen. En metod för att mjukgöra ett absorberande ark fins angiven i EP O 360 472, där det komprimerade absorberande materialet bearbetas mellan partiellt skärande valsar och på så sätt mjukgörs. Denna metod leder emellertid bland annat till minskad styrka hos det mjukgjorda materialet.

Kortfattad beskrivning av uppfinningen Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en absorberande struktur i ett absorberande alster av det inled- ningsvis nämnda slaget, vilken uppvisar mycket goda absorptions- 10 15 20 25 510 465 4 egenskaper, framför allt vad gäller förmåga att sprida vätskan i materialet. Materialet bör vidare ha låg återvätning samt kunna “göras mycket tunt. Vidare är det ett önskemål, att det skall medföra ett förenklat produktionssätt av absorberande alster av det inledningsvis nämnda slaget. Detta har genom uppfinningen lösts, genom en tillverkningsmetod, vid vilken material i parti- kelform innefattande 80-100 vikt-%, företrädesvis minst 85 vikt-% och helst minst 90 vikt% flingtorkade cellulosafibrer torrformas till en bana med en ytvikt av 100-1000 g/n? och komprimeras till en densitet av 0,2-0,5 g/cm3och att banan inkorporeras som en absorberande struktur i ett absorberande alster utan efterföljan- de defibrering och fluffbildning, och att det absorberande alstret har en baksida av vätskeavvisande men ånggenomsläppligt material.

Beskrivning av figurer Uppfinningen kommer i det följande att närmare beskrivas i form av några utföringsexempel med hänvisning till bifogade figurer av vilka Figur 1 visar absorptionsegenskaperna hos ett torrformat CTMP- material efter bearbetning mellan valsar och med olika avstånd mellan bearbetningsvalsarna. Som referenser användes konventio- nellt formade och komprimerade massamattor av CTMP resp kemisk maSSa.

Figur 2 visar absorptionsegenskaperna hos ett torrformat CTMP- material efter mjukgörning. Som referenser användes konventio- nellt formade och komprimerade massamattor av CTMP resp kemisk massa.

Figur 3 visar återvätningen vid blodabsorption hos ej mjukgjorda resp mjukgjorda absorberande strukturer tillverkad med torrformad CTMP i kärnan med resp utan inblandning av superabsorbent. 10 15 20 25 5 51 o 4166 * Figur 4 visar återvätningen vid blodabsorption hos ett komplett absorberande alster tillverkat med torrformad CTMP i kärnan. Som referens användes konventionellt tillverkade produkter med motsvarande sammansättning.

Figur 5 visar tillväxthastigheten för olika mikroorganismer i testprodukter med baksida av hydrofoberat nonwovenmaterial respektive hydrofoberat nonwovenmaterial och tät polyetenfilm Figur 6 visar schematisk uppbyggnad av ett utföringsexempel av ett absorberande alster enligt uppfinningen.

Figur 7 visar schematiskt ett tvärsnitt av materialet i ej mjukgjort tillstånd.

Figur 8 visar schematiskt ett tvärsnitt av materialet i mjukgjort tillstånd.

Beskrivning av uppfinningen Viktiga egenskaper för ett material i en hygienprodukt som ett absorberande sårförband eller liknande är, som tidigare nämnts, absorptionskapacitet, absorptionshastighet, spridningsförmåga, dräneringsförmåga, hållandeförmåga, återvätning, mjukhet och smidighet. Aktuella vätskor är blod och sårvätskor. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en absorberande struktur i ett absorberande alster såsom ett sårför- band, och liknande, vilken uppvisar mycket goda absorptionsegen- skaper, framför allt vad gäller förmåga att sprida vätskan i materialet. Materialet bör vidare ha låg återvätning samt kunna göras mycket tunt och smidigt. Det är även ett önskemål att förenkla tillverkningsprocessen. Ett färdigt absorptionsmaterial i rullform, som kan användas utan defibrering skulle delvis reducera behovet av tidigare nämnda defibreringsutrustning, 10 15 20 25 510 466 6 pneumatiska transportsystem och mattbildningsutrustning, varför ett sådant material har efterfrågats.

Genom uppfinningen har de angivna önskemålen lösts, genom att använda en tillverkningsmetod, vid vilken material i partikelform innefattande 80-100 vikt-%, företrädesvis minst 85 vikt-% och helst minst 90 vikt-% flingtorkade cellulosafibrer torrformas till en bana med en ytvikt av 100-1000 g/nF och komprimeras till en densitet av 0,2-0,5 g/cnP och att banan inkorporeras som en absorberande struktur i en absorberande artikel utan efterföljan- de defibrering och fluffbildning, och att det absorberande alstret har en baksida av vätskeavvisande men ånggenomsläppligt material.

För den aktuella uppfinningen används en torrformad produkt tillverkad av mekanisk massa eller kemitermomekanisk massa (CTMP) eller en motsvarande produkt tillverkad av sulfit- eller sulfat- massa s k kemisk cellulosamassa. På kemisk väg förstyvade cellu- losafibrer kan även användas. I den torrformade produkten kan även inkorporeras andra partikelformade beståndsdelar t ex superabsorbenter, termoplastiska bindefibrer och andra typer av fibrer.

Torrformad rullmassa har i obearbetat skick mycket goda absorp- tions-, spridnings- och svällningsegenskaper, och materialet har visat sig möjligt att utan defibrering direkt använda som absorp- tionsmaterial i hygienartiklar. Det har också visat sig, att tack vare de goda spridningsegenskaperna hos torrformad rullmassa är det möjligt att använda mera genomsläppliga baksidesmaterial, än när konventionella absorptionsmaterial används i den absorberande strukturen. Detta är fördelaktigt för särbehandling och sårläk- ning. För att använda materialet i absorberande sårförband, är det vidare lämpligt att på något sätt mjukgöra det. Ett för- farande för att mjukgöra materialet beskrivs nedan. 10 15 20 25 30 35 510 466' 7 Torrformad rullmassa har god mattsammanhållning, vilket innebär, att då superabsorberande material används, kan dessa bindas väl till den absorberande strukturen och dessa material kommer därför inte under den fortsatta produktionsprocessen till absorberan de hygienartiklar att spridas i produktionslokalen.

Torrformad cellulosamassa kan tillverkas t ex genom att forma en bana av flingtorkade fibrer av pappersmassa enligt den metod, som beskrivs i EP 0 444 073.

Fibrer av cellulosamassa har ett s k curl värde, som beskriver graden av krokighet hos fibern. Curl värde kan mätas enligt den metod, som beskrivs av B. D Jordan, N G Nguyen i Papper och Trä 4/1986 sid 313.

Mjukdörninq av materialet Genom att bearbeta torrformad rullmassa mellan t ex vågformade valsar, får materialet en sådan mjukhet, att det är mycket väl lämpat som absorptionsmaterial i absorberande sårförband. För att uppnå olika mjukhet kan materialet bearbetas med olika typer av valsar och med olika avstånd mellan valsarna. De tidigare nämnda goda absorptionsegenskaperna påverkas inte i någon större om- fattning av uppmjukningsprocessen. så att detta bildar ett flertal delvis separerade tunna fiberskikt.

Detta illustreras schematiskt i figur 7 och 8. Det ej mjukgjorda materialet 61 har normalt en jämn hög densitet genom hela sin Vid mjukgörningen sker en delaminering av materialet, tjocklek. Genom mjukgörningen delamineras materialet och bildar ett flertal delvis separerade 63 fiberskikt 62. Genom mjukgör- ningen och delamineringen reduceras materialets totala densitet i viss utsträckning, medan den ursprungliga densiteten i stort sett behålles i varje enskilt skikt. Genom att en mycket hög densitet bibehålles i de enskilda skikten, bibehålles materialets goda spridningsegenskaper trots den bulkhöjning, som sker i samband 10 15 20 25 “ass 510 466 8 med mjukgörningen. Den totala bulken ökar med upp till 300 %, normalt 1-100% genom mjukgörningsprocessen beroende på metod och graden av mjukgörning.

Den angivna metoden för uppmjukning av materialet skall ses endast som ett exempel, och andra metoder är också möjliga för att uppnå motsvarande resultat. Exempel på andra eventuellt möjliga metoder är mjukgörning med ultraljud, mikrovågor, be- fuktning eller med hjälp av kemiska tillsatser.

Undersökning_av materialegenskaper För att utvärdera absorptionsegenskaperna har använts testutrust- ningar, som beskrivs nedan Metod 1 Absorptionseqenskaper uppför ett lutande plan En rektangulär provkropp stansades ut, och 11 cm från ena kortän- dan drogs ett streck tvärs över provkroppen. En vätskebehâllare placerades invid en laboratorievåg, och både vågen och vätskebe- hållaren justerades till horisontellt läge. En plexiglasskiva placerades på vågen i 30° lutning, med en fri kant sträckande sig ett stycke ned i behållaren. 11 cm från plexiglasskivans nedre kant hade ett streck dragits tvärs skivan. Provvätska (0,9 % NaCl-lösning) hälldes i behållaren, tills dess att 20 mm av plexiglasskivan befann sig under vätskeytan. Provkroppen fixera- des på plexiglasskivan, så att strecket på provkroppen sammanföll med strecket på plexiglasskivan, samtidigt som provkroppens nedre del veks undan, så att den inte kom i beröring med provvätskan.

En klocka startades samtidigt som provkroppen lades ned mot plexiglasskivan, så att provkroppen kom att sträcka sig lika långt ner i provlösningen som plexiglasskivan. Provets viktökning med tiden registrerades.

Metod 2 Mätning av blodabsorption och återvätning En provkropp 65 x 200 mm stansades ur materialet. 5 ml provvätska (0,9% NaCl-lösning) tillsattes till vätpunkten på provkroppen. 10 15 20 25 9 510 466 Efter ca 30 min mättes spridningen. Ytterligare 5 ml provvätska (0,9% NaCl-lösning) tillsattes och efter ytterligare ca 30 min mättes spridningen. Efter den sista tillsatsen placerades 8 st filterpapper över vätpunkten och filterpapperen belastades med en vikt på 4,875 kg under 15 sek. Filterpapperen vägdes före resp efter belastningen, och återvätningen noterades.

Metod 3 Mätning av bakterietillväxt Två typer av testprodukter tillverkades. Testprodukterna in- nefattade på konventionellt sätt en absorptionskropp av defibre- rad cellulosamassa i storlek 10x10 cm, en ytvikt av 300 g/m2 och en densitet av 0,05 g/m3 innesluten mellan ett vätskegenomsläpp- ligt toppskikt av ett mjukt nonwovenmaterial 20 g/m2 och ett baksidesskikt. Nonwovenmaterialet och baksidesskiktet hade delar, som sträckte sig utanför absorptionskroppen och var förenade med varandra i dessa delar. Prov A och C hade ett baksidesmaterial av ett hydrofoberat nonwovenmaterial, och prov B hade en tät polye- tenfilm mellan det hydrofoberade nonwovenmaterialet och absorp- tionskroppen. En bakteriesuspension innehållande Staphylococcus Aureus, Pseudomonas Aeruginosa, Clostridium Perfringens och en jästsvamp Candida Albicans bereddes, och från suspensionen togs ut 10 ml doser innehållande 1000 CFU per dos. En dos om 10 ml sattes till vart och ett av proverna, varefter A och B inkubera- des vid 30'C under 48 h. Därefter mättes bakterietalet i pro- verna. För prov C mättes bakterietalet omedelbart efter till- sättandet av dosen.

Prov A Med baksida av hydrofoberat nonwovenmaterial Prov B Med baksida av hydrofoberat nonwovenmaterial och tät polyetenfilm Prov C Referens 10 15 20 25 510 466 u, Testresultat Mjukgörning För att undersöka hur materialet påverkades av olika avstånd mellan mjukgörningsvalsarna vid mjukgörning, provades ett materi- al under olika mjukgörningsbetingelser. För t ex ett torrformat _CTMP-material med en ytvikt av 900 g/mzoch en densitet av 0,63 g/cm3 är ett lämpligt avstånd mellan valsarna vid mjuk- görningsprocessen 1,7-2,4 mm, och materialet påverkas inte nämnvärt av olika avstånd inom detta intervall. I figur 1 framgår absorptions-egenskaperna vid olika avstånd mellan valsarna.

Resultaten är uppmätta enligt metod 1.

A Material enl uppfinningen, valsavstånd 1,7 mm B Material enl uppfinningen, valsavstånd 2,0 mm C Material enl uppfinningen, valsavstånd 2,4 mm D Material enl uppf, valsavstând 2,0 mm, mjukgjort 2 gqf E - Material enl uppf, valsavstånd 2,0 mm, mjuk- gjort 4 ggr F CTMP-massa, densitet 0,125 g/cms G Kemisk sulfatmassa, densitet 0,125 g/cm3 Absorptionsegenskaper hos absorberande strukturer Absorptionsegenskaperna för ett CTMP-material enligt uppfinningen med en ytvikt av 900 g/n? och en densitet av 0,63 g/cm3 jämfört med motsvarande massakärnor av konventionellt defibrerad och mattbildad CTMP och motsvarande kemisk massa framgår av figur 2.

Absorptionskapaciteten utan inblandning av superabsorberande material är ca 9 g vätska per g absorberande material. Resultaten är uppmätta enligt metod 1.

A Material enligt uppfinningen B cTMP-massa, densitet 0,125 g/cmfi C Kemisk sulfatmassa, densitet 0,125 g/cm3 10 15 20 25 h' Uï 11 510 466 Mätning av återvätninq. specifikt för blodabsorption Produkter med ett mjukgjort CTMP-material enligt uppfinningen visar, vid blodabsorption, bättre värden för âtervätning än ej mjukgjord produkt. Resultaten visar även, att produkter utan superabsorberande material, vid blodabsorption, uppvisar lägre värden på återvätning än material med superabsorberande material.

Material utan superabsorberande material sprider även blod betydligt bättre. Resultaten framgår ur figur 3 och figur 4.

Referensprodukterna utgörs av två olika på marknaden frekvent förekommande produkter. Resultaten är uppmätta enligt metod 2.

Förutsättningarna för denna effekt är, att minst ett lager av massamattan är fri från superabsorberande material, och detta utesluter således inte, att sådana material finns i andra delar av det absorberande alstret.

Figur 3 A Material enligt uppfinningen 350 g/m2 B Material enligt uppfinningen 350 g/m2, mjukgjort C Material enligt uppfinningen 350 g/m2 + 5% superabsorbent D Material enligt uppfinningen 350 g/m2+ 5% superabsorbent, mjukgjort Figur 4 A Referensprodukt 1 B Referensprodukt 2 C Produkt med material enligt uppfinningen Bakterietillväxt Bakterietillväxten i proverna med tät baksida är för samtliga testade mikroorganismer väsentligt högre än i proverna med baksida av hydrofoberat nonwovenmaterial. Resultaten framgår ur figur 5. Resultaten har uppmätts enligt metod 3. Resultaten visar att produkter med baksida av enbart hydrofoberat nonwovenmaterial är mera lämpade som sårförband, då de utgör en mindre risk för sårinfektioner. 10 15 20 25 510 466 12 Prov A Med baksida av hydrofoberat nonwovenmaterial Prov B Med baksida av hydrofoberat nonwovenmaterial och tät polyetenfilm Prov C Referens Nätverksstyrka Torrformad rullmassa har i normalfallet tillräcklig mattstyrka för de produkttillämpningar, som här avses. Om nätverksstyrkan för vissa produkttillämpningar skulle visa sig vara otillräcklig, finns möjligheten att öka nämnda nätverksstyrka, genom på ett lämpligt sätt armera strukturen genom att tillsätta armerings- fibrer, bindefibrer eller bindemedel till cellulosafiberbland- ningen. Nätverksstyrkan kan även ökas, genom att lägga in för- stärkningsskikt av t ex plast, nonwoven, nät eller trådar i den absorberande strukturen eller genom att fästa ett förstärknings- skikt eller ett ytskikt på ena eller båda sidorna av materialet.

Densitet och ytvikt Den uppmjukade massamattan är fortfarande mycket tunn, varför någon ytterligare komprimering före användning i ett absorberande alster i många fall ej är nödvändig. Lämplig densitet är 0,2-0,5 g/cms, företrädesvis 0,25-0,45 g/cnÉ och helst 0,4-0,5 g/cmf Lämplig ytvikt är 100-1000 g/m2, företrädesvis 150-800 g/mzoch helst 200-700 g/mÄ För mätning av materialtjocklek vid beräkning av densitet har använts en Mitutoyo tjockleksmätare.

Beskrivning av ett utföringsexempel I figur 6 visas ett sârförband enligt en utföringsform av upp- finningen. Sårförbandet innefattar på konventionellt sätt en absorptionskropp 11 innesluten mellan ett vätskegenomsläppligt toppskikt 12, vilket lämpligen består av ett mjukt nonwoven- material, en perforerad plastfilm eller liknande, och vilket vid sårförbandets användning är vänt mot användaren, samt ett vätske- avvisande bottenskikt 13. Skikten 12 och 13 har delar, som sträcker sig utanför absorptionskroppen 11, och är förenade med varandra i dessa delar. Mellan toppskiktet 12 och absorptions- 10 15 20 510 4660 kroppen ll kan vara placerat ett tunt vätskegenomsläppligt skikt (ej visat) av t ex nonwoven. Bottenskiktet 13 består av ett lämpligt vätskeavvisande material t ex ett hydrofoberat nonwoven- 13 material. Andra kända material för topp- och bottenskikt kan naturligtvis utnyttjas inom ramen för uppfinningen.

Absorptionskroppen 11 innefattar endast ett skikt. Detta kan bestå av torrformat material enligt uppfinningen och vara upp- byggt av en relativt öppen fiberstruktur med relativt låg densi- tet och med 0-10% superabsorberande material. Ett lämpligt densitetsintervall för absorptionskroppen 11 är 0,20-0,50 g/cm3 och en lämplig ytvikt är 200-700 g/m2. Om absorptionskroppen 11 består av ett CTMP-material eller annat material med gulaktig eller brunaktig färgton, kan eventuellt ovanpå denna appliceras ett täckande skikt av kemisk massa, vilken har vit färg.

Uppfinningen är naturligtvis inte begränsad till visade ut- föringsexempel, utan är givetvis tillämpbar för andra utförings- former inom ramen för efterföljande patentkrav.

Claims (8)

1. 0 15 20 25 30 510 466 14 Patentkrav . Förfarande för framställning av ett absorberande struktur i ett absorberande alster såsom ett sårförband och liknande med en baksida av vätskeavvisande men ånggenomsläppligt material, kännetecknat av att material i partikelform innefattande flingtorkade cellulosafibrer tonformas till en bana med en ytvikt av 80-1000 g/mz och komprimeras till en densitet av 0,

2. -0,5 g/cml. och att banan inkorporeras som en absorberande strukturi ett absorberande alster utan efter- följande defibrering och fluffbildning. . Förfarande för framställning av en absorberande struktur enligt krav l, kännetecknat av att banan komprimeras till en densitet av 0,25-0,45 g/cm3, förerradesvrs o,4-0,5 g/errr? . Förfarande för framställning av en absorberande struktur enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att banan i samband med kompressionen uppvisar en fukthalt av

3. -20 vikt-%, företrädesvis

4. -18 vikt-%, och helst l 1-16 vikt-% räknat på strukturens totalvikt. . Förfarande för framställning av en absorberande struktur enligt något av före- gående krav, kännetecknat av att materialbanan innan den inkoiporeras i ett absorberande alster såsom ett sårförband och liknande mjukgörs mekaniskt och därvid delarnineras, och bildar ett flertal delvis separerade tunna fiberskikt. . Absorberande struktur, kännetecknad av att den framställts i enlighet med förfarandet enligt krav 1-4. . Absorberande struktur enligt krav 5, kännetecknad av att ytvikten hos strukturen är 150-800 g/mï företrädesvis 200-700 g/rrr? 10 l5 20 25 510 466 15 7. Absorberande struktur enligt krav 5 eller 6, kännetecknad av att cellulosa- ñbrerna huvudsakligen utgörs av fibrer av på kemitermomekanisk väg framställd mßSSa. 8. Absorberande struktur enligt krav 7, kännetecknad av att de kemitermo- mekaniska massafibrema har ett curl värde av O,20-0,40_ 9. Absorberande struktur enligt något av kraven

5. -6, kännetecknad av att cellulosa- fibrema huvudsakligen utgörs av fibrer av på kemisk väg framställd massa. 10. Absorberande struktur enligt något av kraven 5-9, kännetecknad av att minst en del av fibrema år på kemisk väg förstyvade cellulosafibrer. l 1. Absorberande struktur enligt krav 5-10, kännetecknad av att den innehåller högst 20 vikt-%, företrädesvis högst 10 vikt-% och helst högst 5 vikt-% super- absorberande material, räknat på stmkturens totala vikt i tom tillstånd. 12. Absorberande struktur enligt något av kraven 5-10, kännetecknad av att den är fri från superabsorberande material. 13. Absorberande struktur enligt krav 5-12, kännetecknad av att den innehåller anneringsmedel exempelvis bindemedel, armeringsfiber eller termoplastiska bindefibrer. 14. Absorberande struktur enligt krav 5-13, kännetecknad av att den innehåller ett förstärkningsskikt av t ex nonwoven, tissue, plast eller nät. 15. Absorberande alster såsom ett sårförband och liknande, innefattande ett vätskegenomsläppligt toppskikt, ett vätskeawisande bottenskikt och en 510 466 16 absorptionskropp mellan dessa skikt, kännetecknat av att absorptionskroppen innefattar en absorberande struktur enligt något av kraven 5-14. 1

6. Absorberande alster enligt krav 15, kännetecknat av att den absorberande 5 strukturen huvudsakligen innehåller fibrer av på kemitermomekanisk väg framställd massa och att den innehåller mellan 0-10 vikt-% superabsorberande material, räknat på strukturens totalvikt i torrt tillstånd. 1

7. Absorberande alster enligt krav 16, kännetecknat av att den absorberande 10 strukturen är fri från superabsorberande material. 1

8. Absorberande alster enligt något av kraven 16 och 17, kännetecknat av att den absorberande strukturen på ena sidan är försedd med ett heltäckande lager av kemisk massa. 15