SE509023C2 - Väg- eller vägliknande konstruktion lämpad för användning i arktiska områden - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 509 023 En väg- eller vägliknande konstruktion enligt den föreliggande uppfinningen, som består av flera lager ovanpå varandra, är kännetecknad därav, att den innefattar åtminstone ett lager som väsentligen består av hydrofobiska torvpartiklar.

I en fördelaktig utföringsform av vägkonstruktionen eller den vägliknande konstruktionen enligt den föreliggande uppfinningen, behandlas de hydrofobiska torvpartiklarna med en beläggning som förbättrar dess hydrofobicitet.

I en annan fördelaktig utföringsform av den föreliggande uppfin- ningen, innefattar vägkonstruktionen eller den vägliknande konstruktionen åtminstone ett lager som är en väsentligen kon- tinuerlig stàlplåtskonstruktion och som med fördel består av tràg som är orienterade i vägens longitudinella riktning och hårt för- bundna med varandra. Det är fördelaktigt att placera en sådan stålplåtskonstruktion omedelbart under lagret som väsentligen består av den hydrofobiska torvkonstruktionen.

En fördelaktig utföringsform av vägkonstruktionen eller den vägliknande konstruktionen enligt den föreliggande uppfinningen innefattar åtminstone ett lager som bildar en ångbarriär. Stålkon- struktionen som beskrivs ovan fungerar på samma gång med fördel som en ångbarriär. Ångbarriären kan även bestå av ett lager av plast.

I en fördelaktig utföringsform av vägkonstruktionen eller den vägliknande konstruktionen enligt den föreliggande uppfinningen, utgörs dess översta lager av vägbeläggningsmaterial, såsom asfalt eller oljegrus, vilka innefattar torvpartiklar som grundmate- rial.

En väg- eller vägliknande konstruktion enligt den föreliggande uppfinningen har först och främst den avsevärda fördelen att den åstadkommer en extremt lätt och värmeisolerande struktur vars basmaterial, hydrofobiska torvpartiklar, även uppvisar en tillräck- lig beständighet. I en i synnerhet fördelaktig utföringsform, i un4u. 10 15 20 25 30 35 509 025 vilken en kontinuerlig, trågartad eller avdelningsliknande stål- plåtskonstruktioln är belägen under ett lager som består väsent- ligen av hydrofobiska torvpartiklar, är den belastnlngsupptagande förmågan hos vägen typiskt 10-20 gånger större än den belast- ningsupptagande förmågan hos en grundkonstruktion med jord- mån, och i vissa fall uppskattas den uppgå till 40 gånger högre. l arktiska områden, där det finns ett överflöd av torvråmaterial och litet eller inget konventionellt mineralaggregatbaserat vägbygg- nadsmaterial, kan en väg byggas mycket ekonomiskt baserad på hydrofobiska torvpartiklar, under det att den på alla sätt är extremt lämpad för arktiska förhållanden, vilka generellt sett är problematiska på grund av frost och den dåliga belastningsupp- tagande förmågan hos jordmånsgrunden. Stålplåtskonstruktionen, som är fördelaktig att använda, kan tillverkas snabbt och lätt, och dess råmaterial är tillgängliga i tillräcklig mängd och billigt.

Vidare är stålplåtskonstruktionen extremt beständig. Möjligheten att använda torvpartiklar som ett grundmaterial vid vägbeläggning ökar vidare fördelarna hos konstruktionen enligt den föreliggande uppfinningen.

Den föreliggande uppfinningen och dess olika utföringsformer beskrivs i detalj nedan, med hänvisning till de medföljande rit- ningarna.

Figur 1 visar ett flödesschema som beskriver en möjlig metod för att tillverka hydrofobiska torvpartiklar, vilka används i en väg- konstruktion enligt den föreliggande uppfinningen, figur 2(a) visar en lagerliknande konstruktion av en utföringsform av en väg- eller vägliknande konstruktion enligt den föreliggande uppfinningen, figur 2(b) visar en utföringsform av en vägkonstruktion enligt figur 2(a) enligt den föreliggande uppfinningen, figur 3 visar en annan utföringsform av en vägkonstruktion enligt den föreliggande uppfinningen, 10 15 20 25 30 35 509 025 4 figur 4 visar ytterligare en annan utföringsform av en vägkon- struktion enligt den föreliggande uppfinningen, figur 5 visar en utföringsform av en stålplåtskonstruktion, vilken är innefattad i specifika utföringsformer av en vägkonstruktion enligt den föreliggande uppfinningen och figurerna 6(a), 6(b) och 6(c) illustrerar en möjlig metod för att tillverka en stålplåtskonstruktion visad i figur 5 och detaljer hos en sådan konstruktion.

En väg- eller vägliknande konstruktion enligt den föreliggande uppfinningen, som består av flera lager, är kännetecknad av att åtminstone ett lager väsentligen består av hydrofobiska torvpar- tiklar. Tillverkningen av hydrofobiska torvpartiklar förklaras nedan, med hänvisning till flödesschemat i figur 1, vilken innefat- tar specifika alternativa förfaranden för realisering, såväl som särdrag hos de resulterande hydrofobiska torvpartiklarna. Det är mycket rekommendabelt att tillverka torvpartiklar i en produk- tionsanordning, till vilken torv som är upptagen från en torvmosse transporteras och placeras i en mottagande tratt, till exempel. vid tillverkningen av torvpartiklar enligt flödesschemat i figur 1, blandas torvmaterialet och transporteras med hjälp av till ex- empel ett blandningstransportband i form av en skruv, i den första fasen 42. I den nästföljande fasen 43 transporteras torvmaterialet genom en press, vilken kan utgöras av till exempel en hydraulisk eller mekanisk press. Pressning utförs med fördel av en avsmal- nande extrusionspress som formar torvmaterialet som extruderas från pressen till en stavliknande eller ribbliknande sträng, vilken om det är nödvändigt, kan skäras upp på lämpligt sätt. Pressning avlägsnar vatten från torvmaterialet och konditionerar den inre strukturen av torven, vilken fortfarande innehåller en avsevärd del vatten, på ett fördelaktigt sätt med utgångspunkt för vidare behandling. Ytan på den stavliknande eller ribbliknande torv- strängen som erhålles från pressningen torkas l den följande fasen 44, efter vilken det är möjligt att hålla dess form i stort sett 10 15 20 25 30 35 5 509 025 intakt under normalt handhavande. Ytan kan torkas i en lämplig ugn som till exempel utnyttjar blåsning av till exempel varmluft eller värmestrålning. I nästa fas 45 torkas torvsträngen eller torvdelarna som är skurna från strängen ytterligare i ett väsent- ligen lufttätt och vattentätt utrymme. Torkning kan ske i nämnda täta utrymme, i vilket torven placeras på ett galler och luft blåses kraftigt genom torvstyckena underifrån. Fukt från torven, vilken bringas ut i luften avlägsnas till exempel med en konventionell avfuktningsanordning, och den torkade luften återcirkuleras och blåses genom torvstyckena. Torv som behandlas på det här sättet krymper mycket då den torkar och blir hårdare för att bli ett mineralaggregatliknande material med en kompressionshållfast- het i storleksordningen 1000 N/cm2. Exakt den ovan nämnda pressningen konditionerar torvens inre på ett sådant sätt att torkningen och förhårdningen är möjlig. Efter torkning krossas torvstycken i den nästföljande fasen 46 till lämpliga partiklar som med fördel uppvisar storlekar på 10-30 mm i diameter. Fina material som àstadkommes vid krossningsprocessen kan sållas ut med hjälp av en konventionell siktningsteknik.

Hårda mineralaggregatliknande torvpartiklar som skapats med det nämnda förfarandet är redan hydrofobiska i sig. Erfarenheten har emellertid visat, att som sådana tål de inte en mycket lång kon- takt med rikligt med ånga. Detta tros bero på att anaerobisk bakteriell verkan först attackerar och försvagar ytan hos torvpar- tiklarna vid fuktiga förhållanden, vilket tillåter fukten att sakta penetrera torvpartiklarna, varvid den bakteriella inverkan därefter fortsätter inom torvpartiklarna. På grund av detta behandlas i den nästföljande fasen 47 torvpartiklarna med en beläggning som förbättrar dess hydrofobicitet. Lämpliga beläggningar innefattar specifika mineralaggregatbaserade beläggningar, såsom krita, cement och gips-baserade beläggningar. Anaerobisk bakteriell verkan kan inte penetrera mineralaggregatlagret på ytan, och den högre pH-nivån hos ytan uppvisar även en förebyggande effekt.

Sådana beläggningar fungerar bra mot fukt i luften. Torvpartiklar som är i kontinuerlig kontakt med vatten bör beläggas med en film som är vattentät, såsom en bitumenlösnings- eller bitumenemul- 10 15 20 25 30 35 509 025 6 sionsfilm, en tallolje- eller tallhartsfilm eller en silikonfilm. Be- läggningen kan appliceras på torvpartiklarna genom sprayning eller nedsänkning.

Tillverkningsförfarandet som beskrivits ovan med hänvisning till flödesschemat i figur 1_är enbart presenterat som ett exempel på hur hydrofobiska torvpartiklar kan tillverkas. Många variationer av tillverkningsförfarandet skiljaktiga från det som beskrivits ovan kan utföras. I en del fall kan hydrofobiska torvpartiklar tillverkas vid torvmossen fràn torvsträngar som är torkade med hjälp av ett "vàgklump"-förfarande genom krossning av torvsträngarna och siktning av dem och genom att anbringa en beläggning på torv- partiklarna. Förfarandena som är lämpliga för pressning, torkning och förhårdning av torvmaterial är inte begränsade till de ovan beskrivna, och många andra material och metoder skiljaktiga fràn de som presenterats ovan är möjliga för att anbringa en belägg- ning på partiklar för att förbättra deras hydrofobicitet. Det är viktigt att torvpartiklar tillverkas så att de blir så mineralaggre- gatliknande, hårda och hydrofobiska som möjligt.

Hydrofobiska torvpartiklar kan fungera som grundmaterial i en vägkonstruktion på samma sätt som mineralaggregatliknande material, och de kan även fungera som värmeisolering tack vare deras goda isoleringsförmåga.

Torvpartiklar kan även användas som grundmaterial för verkliga stenmaterial såsom asfalt eller oljegrus, antingen enskilda eller blandade med till exempel ett mineralaggregatbaserat grund- material. l ett sådant fall kan torvpartiklarna fraktioneras och även användas på annat sätt på samma sätt som de mineralaggregat- baserade grundmaterialen i enlighet med kraven för stenbelägg- ning. När torvpartiklar används som grundmaterial vid asfalts- eller oljegrustillverkning, bör temperaturen hållas under 70°C på grund av flambenägenheten hos torvmaterialet. l synnerhet i arktiska förhållanden är ett vägbeläggningsmaterial som utnyttjar torvpartiklar som ett grundmaterial en bättre lösning i många fall relativt mineralaggregatbaserade beläggningar på grund av dess 10 15 20 25 30 35 7 509 025 elasticitet och värmeisolerande särdrag. Användningen av torv- partiklar som ett grundmaterial hos beläggningsmaterial är även en fördelaktig lösning i många arktiska omràden på grund av att de finns lättillgängliga lokalt.

Utföringsformer av en väg- eller vägliknande konstruktion enligt den föreliggande uppfinningen, vilken är avsedd i synnerhet för arktiska områden beskrivs nedan. l arktiska områden, i synnerhet l permafrost-områden, beror rekommenderade lösningar pà väg- konstruktioner väsentligen på om vägen byggs när permafrost fö- religger, det vill säga pà hösten, vintern eller vàren, eller om den byggs när det föreligger ett upptinat lager, med andra ord pà sommaren. Termen upptinat lager hänvisar till ett fenomen, i vilket ytfrosten tinas upp till ett djup pà 1 till 2,5 meter beroende på àret, vilket bringar markens ytlager att bli ostabilt. Jordmåns- grunden i permafrost-regloner är vanligtvis ett mycket finkornigt slam som är täckt med ett relativt tunt, approximativt 150 mm tjockt lager hortikulturtorv.

En väg- eller vägliknande konstruktion, vilken är illustrerad i figurerna 2(a) och 2(b) är avsedd för arktiska områden som uppvisar permafrost. Lager byggs upp när frost föreligger på en bas 6, vilken är avsedd att bibehàlla ett fruset tillstànd. När jordmànsgrunden planas för att bilda en bas, är det rekommen- dabelt att det hortikulturella ytlagret inte avlägsnas för att hälla det finkorniga mineralaggregatlagret under ytlagret mer stabilt.

Syftet med konstruktionen är att isolera basen 6 så väl att frosten inte kommer att tinas upp pà sommaren, med andra ord, ett ostabilt lager kommer inte att föreligga. För detta ändamàl pla- ceras ett relativt tjockt lager fördämningsmaterial 4, vilket vä- sentligen bestàr av hydrofobiska torvpartiklar, ovanpå basen 6.

Torvpartiklar är goda värmeisolatorer, och ett bÛO-YOO mm ma- teriallager är tillräckligt tjockt. Ovanpå lagret av fördämnings- material 4 är en förstyvad stàlplåtskonstruktion 3 belägen, bildan- de ett avdelningssystem, vilket bestàr av tràgliknande delar som är orienterade i vägens longitudinella riktning, vilket bestàr av en botten 31 och väggar 32 som sträcker sig uppåt från bottnen. snus; 10 15 20 25 30 35 509 025 8 Stålplåtskonstruktionen förklaras mer i detalj nedan med hänvis- ning till figurerna 5 och 6(a)-6(c). Ovanpå stålplåtskonstruktionen är ett lager 2 beläget, vilket kan vara approximativt 150 mm tjockt och som väsentligen består av hydrofobiska torvpartiklar. Ovanpå lagret 2 är ett riktigt beläggningslager 1 beläget, vilket approxi- mativt kan vara 120 mm tjockt och som kan utgöras av, till exem- pel asfalt eller oljegrus, innefattande torvpartiklar som ett grund- material. l vägkonstruktionen som visas i figur 2(b) är syftet med ett väg- beläggningslager 1 helt enkelt att hindra smältvatten eller regn- vatten fràn att bringas in i konstruktionen och att fungera som en yta för trafiken. l syfte att torka bort vatten, är konstruktionen en typisk fördämningskonstruktion med sluttningar 7 som vanligtvis uppvisar ett ytlager 9 för att skydda fördämningen och för att hàlla fördämningen koherent. Sluttningarna sträcker sig till konventio- nella diken 8, vilka ligger utmed fördämningen. Syftet med lagret 4, vilket bildar fördämningen, vilken väsentligen bestàr av torv- partiklar, är att bära upp belastningen som bildas av vägbelägg- ningskonstruktionen och trafiken och distribuera belastningen mot grunden 6 så jämnt som möjligt. Vidare är syftet med nämnda lager att det skall fungera som en principiell värmeisolator hos konstruktionen och i synnerhet hàlla grunden 6 frusen i perma- frostförhàllanden. Syftet med stàlplåtskonstruktionen 3 ovanpå nämnda lager 4 är att jämna ut belastningen på lagret 4 och därmed pà grunden 6 och för att förbättra den belastningsbärande förmågan hos konstruktionen generellt. Lagret 2 bestàr huvudsak- ligen av hydrofobiska torvpartiklar, vilket tillsammans med den förstyvade, avdelade stålplàten 3 bildar en platta som distribuerar belastningen och fungerar som en grund för vägbeläggningslagret 1. Den avdelade konstruktionen, i vilken varje närliggande avdel- ning eller tråg fylls, jämnar ut belastningen på samma sätt som järnvägsslipers när områdena mellan sliperserna fylls. Den beskrivna stålplàtskonstruktionen uppskattas förbättra den sammanlagda belastningsuppbärande förmågan med 10-20 gånger relativt konventionella fördämningslösningar. Den avde- lade konstruktionen hindrar även effektivt lagret 2 ovanpå stàl- 10 15 20 25 30 35 konstruktionen att dela på sig och ge efter för en belastning.

Vidare hindrar den täta plåtkonstruktionen 3 tillsammans med lagret 2 ovanpå plåtkonstruktionen fukt och värme frán att bringas in i lagret 4 undertill.

Utföringsformen i figur 3 är avsedd att användas i arktiska om- råden på sommaren när ett ostabilt lager föreligger, med andra ord när frost i markens yta delvis har tinats upp. Syftet med denna konstruktion är att förbättra den belastningsbärande förmågan hos jordmånsgrunden, vilken fungerar som en grund 6 och för att hindra vatten och fukt från att bringas in i de övre, belastningsbärande lagren. En plastfilm, vilken med fördel utgörs av en 2 mm tjock kontinuerlig förstärkt plast, placeras ovanpå grunden 6, det vill säga ovanpå det ostabila jordmånsgrundlagret.

Fördämningens huvudlager 4, vilket är beläget ovanpå plasten, kan utgöras av mineralaggregatmaterial som är tillgängligt nära byggplatsen, såsom slam eller fin sand. Tjockleken hos detta lager kan vara till exempel 1 meter. En stålplåtskonstruktion 3 enligt utföringsformen som visas i figur 2(b) är belägen ovanpå huvudlagret och ett lager 2 väsentligen bestående av hydro- fobiska torvpartiklar är beläget ovanpå stålplåtskonstruktionen och ett verkligt vägbeläggningslager 1 är beläget överst. l det här fallet kan tjockleken på lagret 2, vilket utgörs av hydrofobiska torvpartiklar, vara 400-500 mm och tjockleken hos vägbelägg- ningslagret 1 kan vara approximativt 120 mm.

Fördämningskonstruktionen som visas i figur 3 är väsentligen likadan som konstruktionen i figur 2(b) och dess motsvarande lager med samma hänvisningsbeteckningar uppvisar väsentligen samma funktioner som konstruktionen i figur 2(b) gör. Även i det här fallet är det rekommendabelt att jordmånsgrunden, vilken fungerar som en grund 6 inte är förbelastad och att det hortikultu- rella lagret inte avlägsnas från ytan, i syfte att hålla jordmåns- grunden så stabil som möjligt. Syftet med en plastfilm 5 är att hindra vatten från att bringas in i de översta lagren hos konstruk- tionen från grunden 6 genom kapillär verkan eller genom av- dunstning. Om jordmånsgrunden, vilken fungerar som en grund 6, 10 15 20 25 30 35 509 025 10 uppvisar en mycket dålig belastningsbärande förmåga, till exem- pel på grund av att den är mycket vattenhaltig, kan det vara fördelaktigt att använda en plåtkonstruktion indikerad med hän- visningssiffran 3 istället för ett plastlager vid gränsytan mellan nämnda lager. Syftet med ett komprimerat lager 4 bestående av mineralaggregatmaterial är att förbättra den belastningsbärande förmågan hos grunden och att jämna ut belastningen som är skapad av slamkonstruktionen och trafiken. Syftet med stålplåts- konstruktionen 3 i det här fallet är i synnerhet att hindra vatten från att bringas in i de översta lagren hos konstruktionen från det komprimerade lagret 4 medelst kapillär verkan eller genom av- dunstning. I det här fallet är lagret 2 väsentligen bestående av hydrofobiska torvpartlklar det enda verkliga värmeisolerande lagret, och det är därmed rekommendabelt att det är tillräckligt tjockt för att skydda fördämningskonstruktionen under detta.

En utföringsform av en vägkonstruktion enligt den föreliggande uppfinningen, vilken visas i figur 4, är i synnerhet avsedd för användning i omràden med dålig belastningsbärande förmåga, såsom myrar, i leriga områden eller på mjukt underlag. I de här fallen är lagren 1, 2 och 3, vilka bildar den övre konstruktionen av vägen, belägna direkt ovanpå jordmånsgrunden som bildar grunden 6. Tjockleken på vägbeläggningslagret 1 kan även i det här fallet vara uppskattningsvis 120 mm, och tjockleken på lagret 2 bestående väsentligen av hydrofobiska torvpartlklar kan vara 500-600 mm. Basen med avseende på jordmånsgrunden, vilken bildar basen 6, är att ovanligt stora diken 8 är kapabla att inne- hålla smältvattnet och vatten som avges från omgivningarna så att vattnet inte kan bringas i kontakt med de belastningsbärande konstruktionerna. Även i det här fallet är det rekommendabelt att ytlagret hos jordmånsgrunden, vilken bildar grunden 6, inte bryts upp, utan att till exempel finkornigt mineralaggregatbaserat material används för att plana grunden, om det är nödvändigt. Det här fallet uppvisar även en speciell funktion hos stålplåtskonstruk- tionen 3, vilken förbättrar den belastningsbärande förmågan att hindra vatten från att nå in i de översta lagren hos vägkonstruk- tionen genom kapillär verkan eller genom avdunstning. Funktio- \||~. 10 15 20 25 30 35 11 509 023 nen med de två översta lagren 1 och 2 är likadan som i utförings- formen som visas i figur 3.

Såsom tidigare beskrivits är syftet med utföringsformen som visas i figur 4 att skapa en konstruktion, vilken är så lätt som möjligt med så god belastningsbärande förmåga som möjligt för områden som uppvisar underlag med mycket dåliga belastningsbärande förmågor. Det bör noteras att, i synnerhet i myrområden, förbätt- rar en förstyvad och avdelad stålplåtskonstruktion enligt de exempelvisa utföringsformerna den belastningsbärande förmågan mer än den normalt borde göra. Förbättringen i belastningsbäran- de förmåga kan uppgå till så mycket som 40 gånger.

En möjlig konstruktion och sätt att utföra en stålplåtskonstruktion presenteras i det följande med hänvisning till figurerna 5 och 6(a)-6(c). Figur 5 visar en perspektivvy i tvärsnitt av en stålplåts- konstruktion som består av trågliknande delar, vilka är orien- terade i den longitudinella riktningen av en väg, vilka uppvisar en botten 21 och sidor 32a och 32b som sträcker sig fràn bottnen.

Väggarna hos närliggande tråg, vilka är placerade mot varandra är förbundna vid deras översta kanter med hjälp av sömmar 33.

Figur 6(a) visar en tvärsnittsvy av ett tråg innan det förbinds med andra tråg. Det uppvisar en botten 31 och sidoväggar till vänster 32a och till höger 32b, vilkas övre kanter uppvisar motsvarande partier 33a och 33b, vilka är böjda i syfte att bilda en söm. Figu- rerna 6(b) och 6(c) visar väggarna hos tråg, vilka är placerade mot varandra och sättet på vilket trågen är förbundna med var- andra. l tråg som är placerade mot varandra, placeras det böjda partiet 33a av den övre kanten av en vägg 32a av ett första tråg ovanpå det böjda partiet 33b hos den övre kanten av en vägg 32b av ett andra tråg och böjs vidare med en sömanordning i syfte att böja och pressa ihop det tätt ovanpå det böjda partiet 33b av den övre kanten av det andra tråget. Detta bildar en tät söm med fyra lager vilken kan böjas om det är nödvändigt, såsom visas i figur 6(c) i syfte att göra sömmen ännu tätare och något styvare. Detta förfarande förstyvar effektivt stålkonstruktionen och åstadkommer 10 15 20 25 30 35 509 023 12 mycket täta sömmar. Dà tràg förbinds med varandra vid de övre kanterna av deras väggar, kan deras bottenkanter förflyttas bort fràn varandra och flexa, och konstruktionen uppvisar fördelen att den mycket väl kan anpassas till, till exempel, temperaturänd- nngan Figurer 5 och 6 visar enbart schematiskt tràgkonstruktionen, och skalan är inte verklighetsenlig. l praktiska applikationer kan bredden pà bottnen av tràget vara approximativt 30 cm och väggarna kan till exempel vara approximativt 12,5 cm höga.

Tràgen och stàlplàtskonstruktionen kan tillverkas vid byggplatsen frán 60 cm breda rullar med tunn stàlplàt. Det finns lättillgängliga transportabla anordningar för det här syftet, vilka à ena sidan är kapabla att bilda ett tràg liknande det beskrivna tràget fràn material som rullas upp fràn en rulle, och à andra sidan är ka- pabla att sammanbinda tràg. Nämnda anordningar är helt auto- matiserade och lätta att använda. Stàlplàten kan till exempel uppvisa en 1 mm tjock konstruktion med en stàlkvalitet som uppvisar en stàlplàtshàllfasthet pà 232. Naturligtvis kan tràg tillverkas fràn betydligt bredare tunna plåtar. I det här fallet kan det vara nödvändigt och fördelaktigt att profilera bottnen hos tràget för att förbättra styvheten hos tràget.

Det är uppenbart att den här typen av stàlplàtskonstruktion och förfarandet för att tillverka den även kan användas vid väg- eller vägliknande konstruktioner pà andra sätt än tillsammans med hydrofobiska torvpartiklar i syfte att förbättra den belastnings- bärande förmågan hos konstruktionen, att jämna ut belastningen pà konstruktionen och att hålla materiallagret koherent, vilket lager är beläget ovanför stàlplàtskonstruktionen och som fyller dess tràg och avdelningar. Det är lika uppenbart att en stàlplàts- konstruktion som uppfyller samma funktion kan formas pà mànga skiljaktiga sätt, vilken tillhandahåller tillräcklig styvhet och vilken uppvisar tràg, avdelningar eller liknande former, vilka när de fylls med grundmaterial uppvisar en förbättrande effekt pà den belast- ningsbärande förmågan och koherensen hos den belastnings- bärande konstruktionen. 10 15 20 25 'terad ovan eller någon annan 13 509 025 Det är uppenbart för en fackman att i de vägkonstruktionsexempel som presenteras i samband med figurerna 2-4, kan till exempel tjockleken hos olika lager variera utöver de gränser eller värden som presenterats ovan på grund av faktorer såsom den planerade trafikvolymen och tung trafik. Det är även uppenbart att lager väsentligen bestående av hydrofobiska torvpartiklar kan användas på andra typer av konstruktioner, vilka skiljer sig fràn de stu- derade utföringsformerna, vilka är avsedda att användas i arktis- ka områden. Användandet av hydrofobiska torvpartiklar är ett alternativ med specifika fördelar, vilka kommer i fråga överallt där det ràa materialet, torv, är lättillgängligt. En vägkonstruktion som utnyttjar hydrofobiskt torvmaterial behöver inte heller nödvän- digtvis innefatta en stålkonstruktion liknande den som är presen- liknande konstruktion, vilken förbättrar den belastningsbärande förmågan, jämnar ut belast- ningen och förstärker vägkonstruktionen, och å andra sidan är den presenterade stålplåtskonstruktionen en lösning, vilken defi- nitivt är mest fördelaktig i de presenterade förhållandena, på grund av att dess råmaterial är lättillgängligt, varvid byggnation kan utföras med fördel på byggplatsen med tillgängliga anord- ningar och resultatet innefattar många utmärkta särdrag. En fackman kan med lätthet visualisera en mängd olika alternativ för denna konstruktion, i vilken materialet och formen kan varieras kraftigt.

Den föreliggande uppfinningen kan varieras inom gränserna som definieras av de medföljande kraven.

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 509 025 W

1. Väg- eller vägliknande konstruktion vilken innefattar: en grund (6), och ett eller flera belastningsbärande lager på grunden (6), kängeteckngg därav, att ett belastningsbärande lager (4, 2) vä- sentligen består av förhårdade och hydrofobiska mineralaggre- gatliknande torvpartiklar, vilka är tillverkade från torvmaterial i en process innefattande pressning och torkning av torvmaterial för att bilda en torvsträng, torvdelar eller liknande, och krossning av nämnda sträng, delar eller liknande till partiklar med lämplig storlek.

2. Väg- eller vägliknande konstruktion enligt krav 1, känneteck- ggg därav, att ett vidare belastningsbärande lager (2, 4) väsent- ligen består av de förhårdade och hydrofobiska mineralaggregat- liknande torvpartiklarna.

3. Väg- eller vägliknande konstruktion enligt krav 1, varvid lagren ovanpå grunden (6) bildar en fördämning, kängetecknad därav, att fördämningen väsentligen består av de förhårdade och hydro- fobiska mineralaggregatliknande torvpartiklarna.

4. Väg- eller vägliknande konstruktion enligt något av de före- gående kraven, kängetecknad därav, att tillverkningsprocessen av de förhårdade och hydrofobiska mineralaggregatliknande torvpartiklarna vidare innefattar anbringande av en beläggning på torvpartiklarna, vilken förbättrar hydrofobicitet.

5. Väg- eller vägliknande konstruktion enligt krav 4, känneteck- nad därav, att beläggningen innefattar ett eller flera av de följan- de materialen: krita, cement, gips.

6. Väg- eller vägliknande konstruktion enligt krav 4, nad därav, att beläggningen innefattar ett eller flera av de följan- 10 15 20 25 30 'f sne 025 de materialen: bitumenlösning, bitumenemulsion, tallolja, tall- harts, silikon.

7. Väg- eller vägliknande konstruktion enligt något av de före- gående kraven, kännetecknad därav, att den innefattar en väsentligen kontinuerlig stålplåtskonstruktion (3), vilken är täckt med ett belastningsbärande lager (2), vilket väsentligen består av förhårdade och hydrofobiska mineralaggregatliknande torvpartik- lar.

8. Väg- eller vägliknande konstruktion enligt krav Lkänneteck- mg därav, att stålplàtskonstruktionen består av tràg (31, 32), vilka är orienterade i den longitudinella riktningen av vägen och vilka är hårt förbundna med varandra.

9. Väg- eller vägliknande konstruktion enligt något av de före- gående kraven, kännetecknad därav, att den innefattar ett eller flera lager bildande en àngbarriär (3, 5).

10. Väg- eller vägliknande konstruktion enligt något av de före- gående kraven, innefattande ett vägbeläggningslager (1) ovanpå konstruktionen, kännetecknad därav, att vägbeläggningsmateria- let (1) innefattar torvpartiklar såsom grundmaterial.

11. Väg- eller vägliknande konstruktion enligt något av de före- gående kraven, kännetecknad därav, att grunden (6) bildas av det planade ytlagret av jordmån.

12. Väg- eller vägliknande konstruktion enligt något av de före- gående kraven, kännetecknad därav, att ytlagret av jordmån är fruset eller i ett upptinat tillstånd.