SE508633C2 - Blandningsdel för inloppsluft och återföringsluft i en luftkonditioneringsapparat - Google Patents

Description

508 10 15 20 25 30 35 653 värmas upp.

För att undvika onödig energiförbrukning har man utvecklat olika sätt att reglera effekten i en luftkonditioneringsapparat_ Det naturligaste sättet är att minska inlopps- och utloppsluftströmmarna i luft- då full effekt inte Detta kan utföras t.ex. konditioneringssystemet samtidigt, är nödvändig. genom att fläk- tarnas rotationshastighet regleras, genom att fläktar- nas prestationskurvor varieras genom justering av blad- vinkeln eller genom att luften som kommer till fläkten sätts i rotation med hjälp av s.k. ledskovelregulatorer eller helt enkelt genom att luftmotståndet i systemet ökas med hjälp av spjäll.

Luftströmmens reducering föranleder emellertid problem med luftdistributionen till olika rum. Egenska- perna hos konventionella luftdistributionsanordningar, speciellt kastlängden, varierar då luftströmmen reduce- ras, så att luftströmmen från luftdistributionsanord- ningen inte når överallt i ett rumsutrymme, och luften inte alls byts ut i en del av rummet.

Utöver detta allmänna problem har alla ovan- nämnda regleringssätt sina egna specifika problem.

Så kallad återföringsluftsdrift har utvecklats för att Vid uteluftströmmen in s.k. medan en del av utloppsluftströmmen leds efter en ut- huvudsakligen eliminera problem med luft- distributionen. återföringsluftsdrift reduceras i byggnaden och utströmningen av utloppsluft från byggnaden med hjälp av spjäll, loppsfläkt till sugsidan av en inloppsluftsfläkt, där den blandas med uteluft som insugits med hjälp av fläk- tärna. Den del av utloppsluften som skall ledas tillba- ka till byggnaden bör hållas lika stor som den med hjälp av spjällen åstadkomna reduktionen av utelufts- och ut- och/eller utloppsluftströmmen. Inloppslufts- loppsluftsfläktarnasamtluftdistributionsanordningarna 10 l5 20 25 30 35 508 635 3 fungerar sålunda alla hela tiden med den dimensionerade luftströmmen.

I princip tycks àterföringsluftsystemet vara enkelt, men då återföringsluftspjället väl öppnats för att släppa in utloppsluft i inloppsluftsfläkten blir de helt separata utlopps- och inloppsluftsystemen ett enda mycket komplicerat och svårstyrt system; erfarenheter från praktiska anordningar visar att i synnerhet luft- strömmar är omöjliga att styra. Problem förknippade med återföringsluftsdriften är så komplicerade att en om- fattande och mycket komplicerad beskrivning skulle krävas för att förklara dem uttömmande. En hänvisning till finska patentansökan 931 848 "Luftkonditionerings- apparat och förfarande för styrning av dess funktion" med samma inlämningsdag som föreliggande uppfinning torde därför räcka till.

Tillverkare av luftkonditioneringsapparater levererar standardiserade blandningsdelar, vilkas egen- skaper inte kan modifieras, och några prestationsvärden ges vanligen inte för delarna som en helhet. Presta- tionsdata ges vanligen för skilda spjäll som skall installeras i kanaler, men datans tillförlitlighet, då spjällen installerats i blandningsdelen, har inte sä- kerställts på något sätt, inte heller har det givits några gränsvärden för egenskaperna hos reglerbara sys- tem. T.o.m. en ytlig undersökning av dylika delar visar att luftströmmen i systemet ökar avsevärt under åter- föringsluftsdriften. Nollpunkten för systemets tryck, dvs. den punkt i vilken trycket är lika med utelufts- trycket, ställs någonstans mellan fläkten och ett uppvärmningselement, dvs. att utelufts- och åter- föringsluftströmmen är helt ostyrbara liksom även tryckförhâllandena i byggnaden.

Det har förekommit flera fall där fläktmotorer kopplats av av sig själva under återföringsluftsdrift l0 15 20 25 30 35 508 633 4 på grund av den ökade luftströmmen och den därav föl- jande ökningen av eleffekten. Flera mätningar har visat att det är omöjligt att uppnå en minimiström för ute- luften trots att spjällets positioner är begränsade. I vissa fall har tryckförhållandena i byggnaden störts så till den grad under återföringsluftsdriften att det har varit svårt att öppna ytterdörrarna. Som en följd av detta har bl.a. många forskare och personer med bygg- nadsövervakningsuppgifter föreslagit att man borde avstå från återföringsluftsdriften. Problem med själva blandningsprocessen, speciellt i fall där utloppsluf- ten är fuktig på grund av i inneluften avdunstad fukt eller på grund av inloppsluftens fuktighet, har ytter- ligare påvisat att dessa krav är motiverade. I prakti- ken har det förekommit kondens- och frostformation i blandningsdelarna; i värsta fall har blandningsdelarna frusit då kall uteluft och fuktig återföringsluft kom- mit i kontakt med varandra. Situationen har uppenbar- ligen försämrats på grund av den dåliga styrbarheten av luftströmmar. Blandningsdelen, som fungerar oklander- ligt i. laboratorieförsök, kan förorsaka stora svå- righeter i praktiken då "riktiga" luftströmmar blandas med "riktiga" hastigheter, varvid luftströmmarnas dåli- ga styrbarhet resulterar i att "oriktiga" luftströmmar blandas med "oriktiga" hastigheter.

Det att blandningsdelen fungerar dåligt även- tyrar även funktionen av de delar i luftkondi- tioneringsapparaten som är anordnade efter blandnings- delen. På grund av den ojämna hastighets- och/eller temperaturfördelningen uppnår uppvärmningselementet inte sina dimensionerade prestationsvärden eller dess motstånd ökar. Det har även skett att uppvärmningsele- mentet frusit på grund av blandningsdelens ineffektiva funktion. Filterdelens motstånd ökar och dess livslängd minskar, droppar från fuktningsdelar eller avkylningse- 10 15 20 25 30 35 50.8 653 5 lement införs i luftströmmen och förorskar fuktighets- och hygienproblem, deras motstånd ökar och prestationsvärdena försämras osv.

Man har tidigare föreslagit olika lösningar för att öka luftströmmarnas styrbarhet och för att uppnå ett önskat blandningsförhållande mellan åter- förings- och uteluftströmmarna. I de flesta luftkondi- tioneringsapparater kan återföringsluftsdriften styras effektivt med hjälp av dessa lösningar. Speciellt inom industrin, t.ex. i tryckerier och inom textilindustrin, finns dock utrymmen, där det är nödvändigt att förhål- landet mellan uteluften och återföringsluften regleras kontinuerligt och noggrant för att fuktighets- och temperaturförhållandena skall kunna styras exakt. Hela luftströmsområdet bör förses med goda blandningsegens- kaper. Eftersom återföringsluften är fuktad och kan ha hög relativ fuktighet, är det otillràdligt att leda den till en värmeväxlare i ett värmeåtervinningsaggregat, där en del av fukten skulle kondenseras och inloppsluf- . ten borde fuktas på motsvarande sätt.

Föreliggande uppfinning har till ändamål att åstadkomma en blandningsdel för en luftkonditionerings- apparat, vilken blandningsdel undviker ovannämdna nack- delar och med hjälp av vilken önskade luftströmmar kan upprätthållas vid alla värden för blandningsförhållan- det och uteluften och återföringsluften kan blandas effektivt utan risk för nedfrysning eller kondensering.

Blandningsdelen enligt uppfinningen säkerställer dess- utom en jämn hastighets- och temperaturfördelningen efter blandningen och medger noggrann mätning av luft- strömmar med låga kostnader.

Detta ändamål uppnås med hjälp av en bland- ningsdel enligt uppfinningen för en luftkonditione- ringsapparat, vilken blandningsdel kännetecknas av att ett styrdon är anordnat i blandningsrummet åtminstone 10 15 20 25 30 35 508 635 6 efter inloppsanordningens regleringsdon eller återfö- ringsanordningens regleringsdon, vilket styrdon upp- delar den genom regleringsdonet strömmande luftströmmen i flera separata genom den genom det andra reglerings- donet strömmande luftströmmen växelvis mellan varandra i tvärled strömmande luftstràlar.

Ett väsentligt särdrag hos uppfinningen är att de båda luftströmmarna som skall blandas styrs på så sätt att de uppdelas i flera växelvis mellan varandra bland- ningsområdet. På detta sätt blir induktionen och bland- strömmande luftstrålar som korsar varandra i ningen av àterförings- och uteluftstrålarna optimerade.

Styrdonen som uppdelar luftströmmarna kan utgöras av bredvid varandra belägna spjälor i spjäll eller andra styrskivor vilka kan inställas för att välja ytan av utloppsöppningarna som bildas mellan skivorna så att hastigheterna av systemets luftströmmar faller inom ett önskat funktionsomràde även under återföringsdrift.

Genom lämplig utformning av skivorna kan luftströmmen mätas mycket noggrant på basis av dessa.

Fördelarna med blandningsdelen enligt uppfin- ningen kan sålunda sammanställas enligt följande: - förbättring av blandningsegenskaperna åstad- koms med enkla och förmånliga tilläggsdelar, som kan installeras i en normal luftkonditioneringsapparat, - delarna är lätta att reglera, varvid balan- seringen av anordningens drift kombineras med ökade blandningsegenskaper, - delarna är lätta att forma så att mätningen och regleringen av luftströmmen kan utföras med hjälp av samma delar, och - aggregatet fungerar så att man erhåller mät- bara värden även med små luftströmmar.

I det följande skall uppfinningen beskrivas mera detaljerat med hänvisning till bifogade ritningar, 10 15 20 25 30 35 508 633 där figur 1 visar en schematisk vy av en före- dragen utföringsform av en blandningsdel i en luftkon- ditioneringsapparat enligt uppfinningen, figur 2 visar en schematisk vy av en bland- ningsdel i större skala, varvid styrdonen för tydlighe- tens skull visas i ett läge där de svängts 90° från sitt riktiga läge, figurerna 3 och 4 visar mera detaljerade tvärsnittsvyer av blandningsdelen längs linjerna III - III och IV - IV i figur 2, figur 5 illustrerar hastighetsfördelningen för uteluftströmmen vid styrdonet.

Luftkonditioneringsapparaten enligt figur 1 i ritningarna omfattar en inloppsanordning 1, en utlopps- anordning 2 och en återföringsanordning 3.

Inloppsanordningen 1 omfattar en inlopps- luftkanal 5 från uteluften till ett rumsutrymme 4. Ett spjäll 6, ett filter 7, ett värmeåtervinningsdon 8, ett spjäll 9, uppvärmnings- och avkylningselement 10, 11 och en fläkt 12 är monterade inuti kanalen 5. Fläkten genererar en uteluftström A i kanalen.

Utloppsanordningen 2 omfattar en utloppsluft- kanal 13 fràn rumsutrymmet till uteluften. Ett filter 14, en fläkt 15, spjäll 16, ett värmeåtervinningsdon 17 och ett spjäll 18 är anordnade inuti kanalen. Fläkten genererar en utloppsluftström B i kanalen. Återföringsanordningen 3 omfattar en återfö- ringsluftkanal 19, i vilken ett spjäll 20 är anordnat.

En återföringsluftstrdn C som består av utloppsluft strömmar genom kanalen.

Uteluftströmmen A och återföringsluftströmmen C blandas i ett blandningsrum 21 i apparaten, visat i större skala i figurerna 2 - 4. Ett styrdon 22 är an- ordnat efter uteluftspjället 9 i luftströmmens rikt- 508 653 10 15 20 25 30 35 8 ning. Styrdonet 22 omfattar ett flertal bredvid varan- dra belägna styrskivor 23 anordnade i en vinkel av 900 mot längdriktningen av uteluftspjällets 9 spjälor 24 och avgränsar tillsammans med spjälorna 24 ett flertal strömningsöppningar 30. Likaså är ett styrdon 25 anord- nat efter àterföringsluftspjället 20 j. luftströmmens riktning. Styrdonet 25 omfattar ett flertal bredvid varandra belägna styrskivor 26 anordnade i en vinkel av 90° mot längdriktningen av återföringsluftspjällets 20 spjälor 27 och avgränsar tillsammans med spjälorna 27 ett flertal strömningsöppningar 31. Ett flertal slitsar 28 för luftgenomströmning blir kvar mellan styrskivorna 23. Slitsarna mellan styrskivorna 26 betecknas med hänvisningssiffran 29. Styrdonens 22 och 25 styrskivor är anordnade förskjutna i förhållande till varandra så att luftstrålar A' och C' som kommer från öppningarna 30 och 31 i slitsarna 28 och 29 strömmar växelvis mel- lan varandra in i blandningsrummet 21.

Uppfinningen medger att kontaktytan mellan utelufts- och återföringsluftströmmarna, där bland- ningen äger rum, är många gånger större än i konventio- nella blandningsdelar, vilket naturligtvis effektiverar blandningen avgörande. Därutöver når de varandra kor- sande luftstràlarna överallt i blandningsrummet; t.ex. återföringsluftstrålarna C' når ända ned till rummets botten. Temperaturskikt som ofta förekommer i konven- tionella blandningsdelar kan inte uppstå, risken for kondensering och nedfrysning minskar avsevärt och luf- tens hastighet och temperatur blir jämna över hela anströmningsarean.

I det följande skall luftens beteende i blandningsdelen beskrivas närmare. I det i figur 4 visade fallet uppdelar styrskivorna 23 uteluftströmmen A j. fem delstrålar A', som har nio kontaktytor med àterföringsluftströmmen C, vilka kontaktytor sträcker 10 15 20 25 30 35 508 633 9 sig över blandningsrummets hela höjd, i stället för en enda kontaktyta såsom i en konventionell blandningsdel.

Enbart på grund av detta blandas uteluften i princip nio gånger effektivare med återföringsluften än i en konventionell blandningsdel. Situationen förbättras ytterligare då varje delstråles C' luftström utgör endast en femtedel av den sammanlagda uteluftströmmen.

Såsom är välbekant från den allmänna teorin om luft- stràlar är en luftstråles kastlängd, dvs. den sträcka över vilken strålens hastighet minskar till ett givet gränsvärde, direkt proportionell mot luftströmmen. Då luftströmmen i en individuell stråle reduceras till en femtedel försnabbas utjämningen av luftens hastighet och temperatur.

Blandningsdelen enligt uppfinningen erbjuder emellertid ytterligare fördelar. För att klarlägga dessa fördelar skall luftens hastighetsfördelning i d» enskilda slitsarnas 28 längdriktning nu diskuteras.

Såsom framgår av figur 3 är spjällets 9 spjälor §¿ anordnade vinkelräta mot de vertikala slitsarna 28. ' spjället 9 är öppet sträcker sig spjälans 24 sidor luftströmmens riktning, varför de inte har någon verkan på strömmen, och hastigheten i slitsens 28 längdrikt- ning är jämn. Detta illustreras av den raka linjen É figur 5, där den horisontala axeln representerar av- ståndet från slitsens 28 kant och den vertikala axe.; representerar luftens hastighet.

Då spjällets 9 spjälor 24 svängs i avsikt azt reglera uteluftströmmen, täcker de slitsen 28 delvis och uppdelar den i själva verket i fem mindre öppningar 30, av vilka två visas som prickade områden i figur 3.

Hastighetsfördelningen visas med kurvan E i figur 5.

Delstrålen A' från slitsen 28 blir sålunda ytterligare delad i fem delstrålar, vilkas hastighet är väsentligen densamma eller högre än den sammanlagda luftströmmens, -no v 10 15 20 25 30 35 508 633 10 oberoende av den reducerade luftströmmen. Då luftström- men minskar, ökar delstrålarnas hastighet och strålarna blir smalare och skarpare. I figur 5 visas spjälornas 24 positioner med streckade linjer, som förklarar var- för närliggande delstrålar har olika maximihastigheter.

Blandningsdelen enligt uppfinningen utvecklar sålunda 5 >< 5 = 25 separata uteluftstràlar, varvid varje stråles hela omkrets fungerar som blandningsyta.

Stràlarnas hastighet ökar samtidigt som uteluftströmmen reduceras, så att blandningsegenskaperna förblir vä- sentligen konstanta. En stor förbättring är att de motsvarande återföringsluftstrålarna C' måste passera sex skilda uteluftstràlar i stället för en plan stråle, vilket betyder att luftens hastighet och tryck varierar Detta ökar blandningseffekten kraftigt utmed strålarnas strömningsbana. turbulensen och sålunda även avsevärt. Effekten blir t.o.m. bättre än den effekt som uppnås med hjälp av strömningsspärrar, s.k. turbulens- skivor, vilka används för att underlätta luftbland- ningen.

Såsom framgår av det ovan anförda är bland- ningsegeskaperna hos blandningsdelen enligt uppfinnin- gen överlägsna jämfört med tidigare kända blandnings- delar. Tack vare de utmärkta egenskaperna kan bland- ningsegenskaper som motsvarar krav ställda av de flesta praktiska tillämpningar uppnås även om styrskivorna 23 för uteluften utelämnas. I stället svängs uteluftspjäl- let 9 med 90°, så att spjälorna 24 kommer i vertikalt läge och spjället 9 anordnas så att luftstrålarna A' som utgår mellan spjälorna 24 och återföringsluftstrå- larna C' som utgår mellan slitsarna 29 strömmar växel- vis mellan varandra. Uteluftströmmen utsätts sålunda inte för något extra flödesmotstånd på grund av styr- skivorna 23, vilket reducerar energikonsumtionen och ökar styrbarheten av tryckförhållandena och luftström- 10 15 20 25 30 35 508 633 ll marna in i luftkonditioneringsapparaten, vilket kommer att beskrivas nedan.

Principen för uppfinningen kan tillämpas även om alla styrskivor 23, 26 är eliminerade och både åter- föringsluftspjället 20 och uteluftspjället 9 har i stället svängts 90° från deras normala läge och anord- nats så att luftstrålarna som utgår mellan spjälorna 24, 27 går växelvis mellan varandra. Blandningsegenska- perna blir avsevärt försämrade även om de fortfarande är mycket bättre än hos konventionella blandningsdelar.

Denna lösning erbjuder inte heller någon möjlighet till inställning, reglering eller mätning av luftströmmarna, vilka skall beskrivas nedan.

De inställbara styrskivorna 26 medger att mot- ståndet på återföringsluftens strömningsbana regleras genom att slitsen 29 ges en förutbestämd bredd och yta så att, då t.ex. àterföringsluftspjället 20 är helt öppet, luftkonditioneringsapparatens sammanlagda luft- ström är samma som den som bildas då utelufts- och ut- loppsluftspjällen 9 och 16 är helt öppna. På detta sätt blir luftströmmarna riktiga åtminstone i två av appara- tens funktionspunkter.

Detta räcker emellertid inte till då blanding erfordras vid alla luftströmsförhállanden. Riktiga inlopps- och utloppsluftströmmar kan erhållas genom att luftströmmen från fläktdelarna 12, 15 mäts upp med hjälp av kommersiellt tillgängliga kända anordningar och genom att utlopps- och uteluftspjällen 9, 16 regle- ras på basis av xnätningsresultatet. De kommersiellt tillgängliga anordningarna medger däremot inte mätning och reglering av återföringsluftströmmen, varför bland- ningsförhàllandet mellan utelufts- och àterförings- luften förblir ostyrbart.

Ifall styrskivorna 26 är formade såsom visas i figur 3, dvs. i form av en dys, kommer de att bilda 10 15 20 508 653 12 en jämn och stabil luftström, från vilken luftens has- tighet och sålunda luftströmmen kan mätas pålitligt t.ex. genom att ett differentialtryck mellan dysen 29 och ett utrymme 32 före spjället 20 mäts med hjälp av en enkel differentialtryckmätare 33. Härigenom kan även återföringsluftströmmen styras och.blandningsförhållan- det regleras exakt. Genom att mätpunkterna placeras i mitten av öppningarna 29 kommer mätvärdet att ställas vid toppen av kurvan E i figur 5, vilket säkerställer en hög mätnoggrannhet även då luftströmmarna är små. Återföringsluftströmmen regleras på basis av mätvärdet Man måste naturligtvis 26 regleringslägen, men detta kan utföras som en engångs- från differentialtryckmätaren. mäta kalibrationskurvor för styrskivornas olika åtgärd i ett laboratorieförsök.

Ritningarna och den därtill anslutande be- skrivningen är endast avsedda att illustrera uppfin- Till sina detaljer kan blandningsdelen ningens idé. enligt uppfinningen variera inom ramen för patent- kraven.

Claims (1)

1. 508 633 13 Patentkrav Blandningsdel för inloppsluft och âterföringsluft i en luftkonditioneringsapparat, som omfattar - en inloppsanordning (1) för att införa uteluft i ett rumsutrymrne (4), vilken inloppsanordning omfattar en inloppskanal (5) mellan uteluften och rums- utrymrnet för en uteluftström (A) och don (9) för att reglera uteluftströmmen, - en utloppsanordning (2) för att leda utloppsluft från rumsutrymrnet, vilken utloppsanordning omfattar en från rumsutryrnmet ledande utloppskanal (13) för en utloppsluftström (B) och don (16) för att reglera utloppsluftströmmen, och - en återföringsanordning (3) för att återföra utloppsluft till rumsutryrnmet, vilken återföringsanordning omfattar en återföringskanal (19) mellan utloppskanalen och inloppskanalen för en återföringsluftström (C) och don (20) för att reglera återföringsluftströmmen, - varvid inloppsanordnjngen och återföringsanordningen har ett gemensamt blandningsrum (21) för att blanda uteluftströmmen och återföringsluftströmmen, k ä n n e t e c k n a d av att ett styrdon (22 och 25) är anordnat vid blandnings- rummet (21) åtminstone efter inloppsanordnjngens (1) regleringsdon (9) eller återföringsanordningens (3) regleringsdon (20), vilket styrdon uppdelar den genom regleringsdonet (9 eller 20) strömmande luftströmmen (A eller C) i flera separata genom den genom det andra regleringsdonet (20 eller 9) strömmande luftströmmen (C eller A) växelvis mellan varandra i tvärled strömmande luftstrålar (A' eller C°). Blandningsdel enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att regleringsdonet (9 eller 20) i någondera av anordningarna (1 eller 3) är anordnat att uppdela luftströmmen (A eller C) i flera separata luftstrålar (A' eller C'). Blandningsdel enligt patentkrav 1, där regleringsdonet (9 eller 20) utgörs av ett med inställbara spjälor (24 eller 27) försett spjäll, k ä n n e t e c k n a d a v att styrdonet (22 eller 25) omfattar ett flertal bredvid varandra belägna styrskivor (23 508 655 14 eller 26), som befinner sig vinkelrätt mot vridnjngsaxeln av spjällets spjälor och avgränsat mellan sig genomströmningsslitsar (28 eller 29). Blandningsdel enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att styrskivoma (23, 26) är inställbara relativt varandra för att reglera genomströmningsslitsarnas (28, 29) bredd. Blandningsdel enligt patentkrav 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a d a v att styrskivoma (23, 26) är så utformade att slitsama (28, 29) mellan styrskivoma bildar slitsdysar. Blandningsdel enligt patentkrav 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a d a v att spjällets (9, 20) spjälor (24, 27) och styrdonets (22, 25) styrskivor (23, 26) är så anordnade att spjälorna uppdelar genomströmningsslitsarna (28, 29) mellan styrskivoma i flera strömningsöppningar (30, 31). Blandningsdel enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att ett styrdon (22, 25) är anordnat såväl efter inloppsanordningens (1) regleringsdon (9) som återföringsanordningens (3) regleringsdon (20), så att uteluftströmmen (A) och återföringsluftströmmen (C) uppdelas i växelvis mellan varandra, väsentligen vinkelrätt mot varandra strömmande luftstrålar (A°, C') i blandningsrummet (21). Blandningsdel enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a d a v att de av inlopps- anordningens (1) styrskivor (23) bildade genomströmningsslitsarna (28) är för- skjutna i förhållande till de av återföringsanordningens (3) styrskivor (26) bildade genomströnmingsslitsarna (29) så att de befinner sig växelvis mellan varandra. Blandningsdel enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a d a v att en mätanord- ning för att mäta och/eller reglera återföringsluftströmmen (C), företrädesvis en tryckdifferensmätare (33) för att mäta tryckdifferensen mellan slitsen och ett i 10. 508 633 15 strömningsrikmingen före luftströmmens regleringsdon (20) beläget rum (32), är anordnad i slitsen (29) mellan styrskivoma (26). Blandnjngsdel enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a d a v att återförings- luftströmmen (C) regleras på basis av mätanordningens (33) mätvårde.