SE508458C2 - Anordning för mätning av en elektrisk storhet hos mjölk - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 508 458 flammation endast ger upphov till en liten förändring av mjölkens konduktivitet.

EP-A-397 274 visar en mastitisdetektor med elektroder för mät- ning av konduktiviteten hos mjölken från en spene. Detektorn är anordnad i en mjölkledning och innefattar en koppliknande kam- mare som är öppen uppåt mot mjölkflödets riktning. Elektroderna är anordnade i kammarens bottenyta. När mjölk strömmar genom mjölkledningen kommer en delmângd därav att ansamlas i kam- maren och vara i kontakt med elektroderna. Därvid kan en mät- ning av mjölkens konduktivitet göras. Den visade detektorn sä- kerställer emellertid inget flöde genom kammaren utan åtmins- tone en del av den ansamlade mjölkmängden som befinner sig i kammaren blir kvar där oberoende av hur mycket mjölk som strömmar förbi i mjölkledningen. Det betyder att även när mjölk- flödet har upphört kommer detektorn att ge ett konduktivitets- värde för den mjölk som fortfarande kan befinna sig i kammaren.

GB-A-2 124 877 visar en anordning för att påvisa ett mjölkflöde genom en mjölkledning hos en mjölkningsmaskin. Mjölkledningen är anordnad mellan en spenkoppscentral och ett uppsamlingsor- gan hos mjölkningsmaskinen. Mjölkledningen innefattar två elektroder som är anordnade efter varandra i mjölkflödets rikt- ning och som var och en består av en öppen cylinder som ligger an mot mjölkledningens innervägg. En spänning läggs på elek- troderna och man mäter således variationen i konduktansen hos mjölken som strömmar genom mjölkledningen. Detta utnyttjas för att när medelvärdet av nämnda mätningar understiger ett visst värde avbryta mjölkningen. Med den visade anordningen vet man emellertid aldrig hur mycket mjölk som befinner sig mellan de två elektroderna och därför kan inte något tillförlitligt värde på mjöl- kens konduktivitet erhållas.

EP-B-137 367 visar en mjölkningsanordning som innefattar mätutrustning för att detektera mjölkflödet från en enskild spene.

Det detekterade värdet kan utnyttjas för att bestämma när 10 15 20 25 30 35 508 458 mjölkningen från denna spene skall upphöra. Mätutrustningen innefattar för varje mjölkflöde som skall detekteras två elektro- der. Enligt ett första utförande innefattar en mjölkledning för ett mjölkflöde en huvudpassage och en bipassage i vilken två elek- troder är anordnade. l slutet av bipassagen finns ett litet hål som medger att mjölk strömmar från bipassagen tillbaka in i huvud- passagen. På så vis åstadkoms en genomströmning genom bi- passagen. Emellertid är det lilla hålet mycket känsligt för smuts- partiklar eller fettklumpar som kan förekomma i mjölken och som tenderar att täppa till det lilla hålet. På så vis stoppas genom- strömningen och man får inget korrekt konduktivitetsvärde för mjölken. Enligt ett annat mycket enkelt utförande uppvisar mjölkledningen en strypning och uppströms om strypningen två elektroder. Med denna enkla anordning kan man högst fastställa huruvida det har ansamlats mjölk i området ovanför strypningen.

Det skall påpekas att strypningen naturligtvis måste vara anpas- sad på så vis att den trots allt medger ett ganska stort mjölkflöde därigenom. l ett tredje utförande leds mjölken från varje spen- kopp till en spenkoppscentral med en huvudpassage. För varje spenkopp är dessutom en bipassage anordnad i spenkoppscent- ralen på så sätt att en viss mängd av mjölken från en spenkopp kommer att ledas in i respektive bipassage. Bipassagen innefat- tar två elektroder för mätning av konduktiviteten hos mjölken som befinner sig i bipassagen. På samma sätt som i det första utförandet finns ett litet hål vid slutet av bipassagen som förbin- der denna med huvudpassagen. På så vis skall ett flöde genom bipassagen säkerställas. Även i detta fall torde risken för igen- sättning av hålet vara betydande.

US-A-4 325 028 visar en anordning för att från varje enskild spene i mjölkledningen mellan spenkoppen och spenkoppscent- ralen mäta konduktiviteten hos mjölken. Mätutrustningen innefat- tar en i varje sådan mjölkledning anordnad uppfångningsanord- ning med däri placerade elektroder och en elektronisk utvärde- ringsanordning. Den konstruktiva utformningen av uppfångnings- anordningarna är inte närmare beskriven. Den visade anord- 10 15 20 25 30 35 508 458 ningen syftar till att kunna fastställa om konduktivitetsvärdet hos mjölken från en enskild spene är onormalt och således om någon juverdel är inflammerad.

WO 83/03305 visar en anordning för att mäta konduktiviteten- hos mjölk för att på så vis detektera om en ko är infekterad med mastitis. Anordningen innefattar ett transportorgan för att trans- portera mjölk genom anordningen via en passage och två i pas- sagen anordnade elektroder som är i kontakt med den mjölk som strömmar genom passagen och som är anslutna till en utvärde- ringsenhet. Den visade passagen är utformad som en sluten ka- nal exempelvis i form av en slinga eller en rak ledning. En sådan sluten kanal har den nackdelen att smutspartiklar och fettklum- par lätt fastnar i kanalen och hindrar ett fritt genomflöde genom densamma. Därvid kommer mätresultatet att fördärvas. En sådan sluten kanal år också svår att rengöra mellan olika mätningstill- fällen.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att undanröja ovan nämnda problem och åstadkomma en förbättrad anordning för mätning av en elektrisk storhet hos mjölk. I synnerhet eftersträ- vas en anordning som medger mätning på små mjölkflöden och som samtidigt säkerställer att mjölken strömmar genom mätstäl- let.

Detta ändamål uppnås med den inledningsvis angivna anord- ningen som kännetecknas av att transportorganet innefattar ett i passagen anordnat väggorgan som bildar en mot passagen öppen skåra, varvid nämnda elektroder är anordnade på vägg- organet i skåran och att väggorganet är anordnat att uppfånga en delmängd av den mängd mjölk som strömmar genom passa- gen, varvid skåran är så utformad att åtminstone en del av nämnda uppfångade delmängd av mjölken strömmar genom skåran under kontakt med nämnda elektroder. Med en sådan 10 15 20 25 30 35 5GB* 458 konstruktion kan åtminstone en del av den av väggorganet upp- fångande delmängden mjölk i ett kontinuerligt flöde portioneras ut genom skåran på så sätt att denna alltid kommer att vara vä- sentligen fylld med mjölk och därmed är den mängd mjölk som befinner sig mellan elektroderna i allt väsentligt bestämd. När skåran är fylld med mjölk kan man således erhålla ett maxvärde på en ström som flyter mellan elektroderna. Detta maxvärde kan utnyttjas för att bestämma ett jämförbart värde för mjölkens kon- duktivitet eller resistivitet. Den uppfinningsenliga mätanord- ningen kan således utnyttjas för att detektera mycket små för- ändringar av mjölkens konduktivitet. Därmed kan ett eventuellt sjukdomstillstånd hos djuret upptäckas på ett tidigt stadium. Ge- nom att utforma skårans dimensioner på lämpligt sätt kommer den även vid relativt små mjölkflöden att fyllas med mjölk och på så vis kan man även i dessa fall erhålla ett sådant maxvärde.

Om det erhållna konduktivitetsvärdet inte når upp till maxvärdet tyder detta på att mjölkflödet är mycket litet och mjölkningen kan avbrytas. Genom en jämförelse av de erhållna maxvärdena för konduktiviteten vid olika mjölkningstillfällen kan fastställas om djuret lider av någon sjukdom, t ex mastitis. Med en sådan öppen skåra minskar risken för att skräp, fettklumpar eller partiklar av något slag skall fastna i skåran och därmed hindra genomström- ningen genom skåran. En sådan utformning är också fördelaktig ur rengöringssynpunkt då en sådan öppen skåra är mycket till- gänglig för exempelvis insprutning av rengöringsvätska. Med fördel är skåran utformad på så sätt, med avseende på dess bredd och lutning när transportorganet befinner sig i en arbetsposition, att mjölkflödets genomströmning är i allt väsentlig säkerställd. Det innebär att vid ett litet mjölkflöde från den ifrågavarande spenen kommer en relativt stor delmängd att strömma genom skåran, i extremfall väsentligen all mjölk, och vid ett stort mjölkflöde kommer en relativt liten delmängd att strömma genom skåran. På så vis kommer en mätning alltid att göras på det aktuella mjölkflödet, dvs mätningen kan inte fördär- vas av i skåran kvarvarande mjölk. Detta medför också att det med den uppfinningsenliga mätanordningen mycket säkert kan 508 458 10 Sa fastställas om en enskild spene ger mjölk eller inte eftersom ingen mjölk blir kvar i skàran.

Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen innefattar väggorganet en konkav yta som är inrättad att uppfànga nämnda delmängd av mjölken, varvid skåran sträcker sig genom den konkava ytan. Genom en sådan konkav utformning av väggorga- net kommer detta att kunna kvarhålla nämnda delmängd och un- der en viss tidsperiod kontinuerligt utmata delmängden genom skåran. 10 15 20 25 30 35 508 458 l en fördelaktig tillämpning av uppfinningen innefattar transport- organet en spenkoppscentral genom vilken passagen sträcker sig och i vilken väggorganet är anordnat. Därvid kan spenkopps- centralen innefatta ett inlopp som är inrättat att medge mjölkin- försel till spenkoppscentralen från nämnda spene och väggorga- net vara anordnat nedanför inloppet när spenkoppscentralen be- finner sig i en arbetsposition. Vidare är med fördel väggorganets konkava yta vänd mot inloppet. Det utrymme som finns i en spenkoppscentral kan således med fördel utnyttjas för den upp- finningsenliga mätutrustningen. Det skall speciellt noteras att en sådan spenkoppscentral medger individuell mätning av den elektriska storheten hos mjölken från var och en av djurets spe- nar.

Enligt ytterligare en utföringsform av uppfinningen sträcker sig skåran i väsentligen mjölkens strömningsriktnlng genom passa- gen. Också en sådan utformning bidrar till att underlätta en ständig genomströmning av mjölk genom skåran. Skåran kom- mer inte att ha någon bromsande inverkan på mjölkflödet genom passagen.

Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen innefattar den elektriska storheten mjölkens konduktivitet. Därvid kan skåran ha ett sådan djup att vid mätning av mjölkens konduktivitet erhålls ett urskiljbart maxvärde.

Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen innefattar skå- ran en längsgående bottenyta och två längsgående sidoytor.

Med fördel kan skårans bredd, dvs avståndet mellan de längsgå- ende sidoytorna, vara ungefär 1 - 6 mm, företrädesvis 2 - 5 mm.

Vidare kan skåran i elektrodernas område ha en höjd som är ungefär 5 - 20 mm, företrädesvis 10 - 15 mm. Med fördel är elektrodernajanordnade väsentligen mittför varandra på var sin sidoyta. Vidare kan de vara anordnade ungefär 0 - 10 mm, företrädesvis 0 - 5 mm, ovanför bottenytan. 10 15 20 25 30 35 508 458 Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen innefattar an- ordningen fyra elektroder som är anordnade i skåran. Därvid kan två av elektroderna vara anordnade väsentligen mittför varandra på var sin sidoyta och två av elektroderna vara anordnade i bot- tenytan. Vidare kan utvärderingsenheten vara inrättad att medelst elektroderna genomföra fyrpolsmätning på så sätt att en relativt hög spänning läggs på mellan de på sidoytorna anord- nade elektroderna och den ström uppmätes som erfordras för att åstadkomma ett spänningsfall av en förutbestämd storlek mellan de två i bottenytan anordnade elektroderna.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGSFIGURERNA Föreliggande uppfinning skall nu förklaras närmare med ledning av olika, såsom exempel visade utföringsformer och med hän- visning till bifogade ritningsfigurer.

Fig1 visar en vy av en delvis snittad spenkoppscentral med fyra väggorgan enligt en utföringsform av upp- finningen för uppfångning av mjölk från respektive fyra spenar.

Fig 2 visar en förstorad vy av ett väggorgan enligt Fig 1.

Fig 3 visar ett snitt genom ett väggorgan enligt Fig 2.

Fig 4 visar ett snitt genom en mjölkledning med ett vägg- organ enligt en annan utföringsform av uppfinningen för uppfångning av mjölk.

Fig 5 visar ett snitt längs linjen V - V i Fig 4.

Fig 6 visar ett snitt liknande det i Fig 4 med ett modifierat väggorgan för uppfångning av mjölk.

DETALJERAD BESKRIVNING AV OLIKA UTFÖRINGSFORMER Med hänvisning till Fig 1 - 3 visas en första utföringsform av den uppfinningsenliga mätanordningen. Fig 1 visar en spenkopps- central 1 med en underdel 2 och en överdel 3 av vilken enbart halva visas. Genom överdelen 3 och underdelen 2 sträcker sig en centrumaxel Y som är vertikal när spenkoppscentralen 1 be- 10 15 20 25 30 35 508 458 finner sig i sin arbetsposition. Överdelen 3 innefattar fyra in- loppsorgan 4 av vilka endast ett visas. Varje inloppsorgan 4 är inrättat att mottaga en kort mjölkledning som i sin andra ände är förbunden med en spenkopp (ej visade). Under mjölkning kom- mer således mjölk från de fyra spenkopparna att via var sin mjölkledning inträda i spenkoppscentraien 1 via var sitt inlopps- organ 4. Under varje inloppsorgan 4 befinner sig ett vâggorgan 5 som är utformat som en mottagningskopp och inrättat att upp- fånga åtminstone en delmängd av den mjölk som inträder genom inloppsorganet 4. De fyra mottagningskopparna 5 är anordnade på en konkav platta 6 som sluttar nedåt mot ett lägsta område i mitten av plattan 6, där den skärs av centrumaxeln Y. Plattan 6 kan utgöra en del av spenkoppscentralens 1 underdel 2 eller ett i underdelen 2 anbringat element. Den till spenkoppscentraien 1 ankommande mjölken rinner därefter ner till plattans 6 lägsta område och transporteras därifrån genom ett ej visat centralt placerat vertikalt sugrör uppåt och ut genom en utloppsnippel 7.

Från utloppsnippeln 7 transporteras mjölken via en mjölkledning till ett uppsamlingsorgan hos en mjölkningsmaskin (ej visade).

Varje mottagningskopp 5 innefattar en övre konkav yta 8 för mottagning av nämnda delmängd mjölk. Den konkava ytan 8 är så utformad att den i väsentligen varje punkt lutar nedåt mot en lägsta punkt hos ytan 8. Runt ytan 8 sträcker sig en vägg 9 som är väsentligen vertikal eller lutar något nedåt och inåt mot mot- tagningskoppens 5 centrum. Väggen 9 sträcker sig högre upp vid mottagningskoppens 5 från centrumaxeln Y vända ände och är som lägst vid mottagningskoppens 5 mot centrumaxeln Y vända ände. Genom ytan 8, och i synnerhet dess lägsta punkt, och väggen 9 sträcker sig i riktning mot spenkoppscentralens cent- rumaxel Y en skåra 10. Således kommer den mjölk som träffar den konkava ytan 8 och hamnar i mottagningskoppen 5 att rinna ut genom skåran 10. l det visade exemplet är mottagningskop- pen 5 anordnad så att skåran 10 pekar inåt mot centrumaxeln Y.

Eftersom den från inloppsorganet 4 kommande mjölken rinner' nedåt något snett inåt mot mitten sträcker sig skåran 10 i vå- sentligen hela mjölkflödets riktning. Det skall emellertid noteras 10 15 20 25 30 35 508 458 att mottagningskopparna 5 kan vara vända så att skåran 10 pe- kar i en godtycklig riktning, exempelvis radiellt utåt från cent- rumaxeln Y.

Varje skära innefattar en bottenyta 11 och två sidoytor 12 och 13, se även Fig 2 och 3. Skårans 10 bottenyta 11 lutar nedåt med avseende på den vertikala axeln Y. Det skall noteras att skåran kan ha en annan tvärsnittsform än den visade. Exempel- vis kan hörnen mellan sidoväggarna och bottenytan vara avrun- dade, varvid ingen klart definierad gräns finns mellan dessa. Det kan också tänkas att skåran har ett halvcirkulärt eller halvovalt tvärsnitt.

I skåran 10 finns fyra elektroder 14-17. Två av elektroderna 14 och 15 är anordnade på var sin sidoyta 12 respektive 13 och de två andra elektroderna 16 och 17 är anordnade på bottenytan 11. Alla elektroderna 14-17 ligger i ett plan tvärs mjölkens ström- ningsriktning genom skåran 10. De fyra elektroderna 14-17 är anslutna till en utvärderingsenhet 18 som visas schematiskt i Fig 3 och som exempelvis kan vara fastsatt i underdelen 2 eller på plattans 6 undersida. Med det visade elektrodarrangemanget kan man genomföra en så kallad fyrpolsmätning, dvs en relativt hög spänning läggs på mellan de på sidoytorna 12 och 13 an- ordnade elektroderna 14 och 15, varvid den ström uppmätes som erfordras för att åstadkomma ett spänningsfall av en förutbe- stämd storlek mellan de två på bottenytan 11 anordnade elektro- derna 16 och 17. Det skall noteras att den visade mätanord- ningen även kan användas för tvåpolsmätning med enbart två elektroder. Därvid är med fördel en elektrod anordnad på var sin sidoyta 12 och 13. Såsom framgår av Fig 2 och 3 kan elektro- derna 14-17 vara anbringade i ett hållarorgan 19 som är inskjutet underifrån i en urtagning i mottagningskoppen 5.

Den uppåt öppna skåran 10 skall vara utformad på så sätt, med avseende på dess bredd och lutning, att mjölkflödets genom- strömning är i allt väsentligt säkerställd. Skâran 10 skall också 10 15 20 25 30 35 508 458- 10 ha sådana dimensioner att den vid ett relativt litet mjölkflöde från den ifrågavarande spenen kommer att vara väsentligen fylld med mjölk. Detta är väsentligt för erhållande av ett jämförbart kon- duktivitetsvärde. Därvid kan avståndet mellan de längsgående sidoytorna 12 och 13 vara ungefär 1 - 6 mm, företrädesvis 2 - 5 mm, exempelvis ca 4 mm. Vidare kan skårans 10 höjd i det plan i vilket elektroderna 14-17 befinner sig vara ungefär 5 - 20 mm, företrädesvis 10 - 15 mm. De på sidoytorna 12 och 13 anordnade elektroderna 14 och 15 kan befinna sig ungefär 0 - 10 mm, företrädesvis 0 - 5 mm ovanför bottenytan 11.

Med hänvisning till Fig 4 - 6 skall nu några alternativa utförings- former av den uppfinningsenliga mätanordningen förklaras när- mare. Därvid skall noteras att för element med motsvarande funktion har samma hänvisningsbeteckningar som i den första utföringsformen använts. Fig 4 visafett transportorgan 20 som kan utgöra ett röravsnitt av en mjölkledning från en spenkopp.

Ett sådant röravsnitt 20 är speciellt fördelaktigt när ingen spen- koppscentral användes. Det skall noteras att röravsnittet 20 när det befinner sig i en arbetsposition lutar i förhållande till ett hori- sontalplan så att mjölkens strömning i pilens 21 riktning säker- ställs. Röravsnittet 20 innefattar ett väggorgan 5 som sträcker sig upp från röravsnittets 20 undre inneryta med en vinkel v. Så- som framgår av Fig 5 är en skåra 10 anordnad i väggorganet 5.

Fyra elektroder 14-17 är anordnade på motsvarande sätt som i den första utföringsformen och elektroderna 14-17 är anslutna till en schematiskt visad utvärderingsenhet 18. Med fördel har även skåran 10 i denna utföringsform samma dimensioner som de som angavs för skåran 10 i den första utföringsformen. Skårans 10 djup kan bestämmas av antingen väggorganets 5 höjd över röravsnittets 20 inneryta eller av att skårans botten 11 är kon- kavt utformad, såsom visas i Fig 4 och 5, och således sträcker sig in i röravsnittets 20 vägg. I ett extremfall kan lutningsvinkeln v vara 0°, dvs väggorganet 5 bildas av röravsnittets 20 innervägg och skåran 10 av en i röravsnittets 20 vägg utformad skåra 10.

Såsom framgår av Fig 6 kan väggorganet 5 vara konkavt i ett 10 508 458 11 genom röravsnittet 20 längsgående snitt. l Fig 5 visas att vägg- organet 5 är plant i ett tvärsnitt av röravsnittet 20 men det skall noteras att väggorganet 5 även i ett tvärsnitt kan ha en konkav utformning för att på så vis säkerställa att en större del av den mjölk som uppfångas av väggorganet 5 kommer att rinna ned i skåran 10.

Föreliggande uppfinning är inte begränsad till de ovan visade utföringsformerna utan kan varieras och modifieras inom ramen för de efterföljande patentkraven.

Claims (17)

10 15 20 25 30 35 508 458 12 Patentkrav

1. Anordning för mätning av en elektrisk storhet hos mjölk vid mjölkning av ett djur, innefattande ett transportorgan (1, 20), som är inrättat att transportera mjölk från en spene hos nämnda djur till ett mjölkuppsamlingsorgan hos en mjölkningsmaskin och som bildar en passage för den mjölk som skall transporteras, och åtminstone två elektroder (14-17), som är anordnade att vara i kontakt med genom passagen strömmande mjölk och som är anslutna till en utvärderingsenhet (18), kännetecknad av att transportorganet (1, 20) innefattar ett i passagen anordnat vägg- organ (5) som bildar en mot passagen öppen skåra (10), varvid nämnda elektroder (14-17) är anordnade på väggorganet (5) i skåran (10), och att väggorganet är anordnat att uppfånga en delmängd av den mängd mjölk som strömmar genom passagen, varvid skäran (10) är så utformad att åtminstone en del av nämnda uppfångade delmängd av mjölken strömmar genom skå- ran under kontakt med nämnda elektroder (14-17).

2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att skåran (10) är utformad på så sätt, med avseende på dess bredd och lutning när transportorganet (1, 20) befinner sig i en arbetsposition, att mjölkflödets genomströmning är i allt väsentligt säkerställd.

3. Anordning enligt något av de föregående kraven, känneteck- nad av att väggorganet (5) innefattar en konkav yta (8) som är inrättad att uppfånga nämnda delmängd av mjölken och att skå- ran (10) sträcker sig genom den konkava ytan (8).

4. Anordning enligt något av de föregående kraven, känneteck- nad av att transportorganet (1) innefattar en spenkoppscentral genom vilken passagen sträcker sig och i vilken väggorganet (5) är anordnat.

5. Anordning enligt krav 4, kännetecknad av att spenkoppscent- ralen (1) innefattar ett inlopp (4) som är inrättat att medge mjölk- 10 15 20 25 30 35 508 458 13 införsel till spenkoppscentralen (1) från nämnda spene och att väggorganet (5) är anordnat nedanför inloppet (4) när spen- koppscentralen (1) befinner sig i en arbetsposition.

6. Anordning enligt krav 3 och 5, kännetecknad av att väggorga- nets (5) konkava yta (8) är vänd mot inloppet (4).

7. Anordning enligt något av de föregående kraven, känneteck- nad av att skåran (10) sträcker sig i väsentligen mjölkens ström- ningsriktning genom passagen.

8. Anordning enligt något av de föregående kraven, känneteck- nad av att den elektriska storheten innefattar mjölkens konduk- tivitet.

9. Anordning enligt krav 8, kännetecknad av att skåran (10) har ett sådant djup att vid mätning av mjölkens konduktivitet erhålles ett urskiljbart maxvärde.

10. Anordning enligt något av de föregående kraven, känneteck- nad av att skåran (10) innefattar en längsgående bottenyta (11) och två längsgående sidoytor (12, 13).

11. Anordning enligt krav 10, kännetecknad av att skårans (10) bredd, dvs avståndet mellan de längsgående sidoytorna, är un- gefär 1 - 6 mm, företrädesvis 2 - 5 mm.

12. Anordning enligt något av kraven 10 och 11, kännetecknad a_v att skåran (10) i elektrodernas (14-17) område har en höjd som är ungefär 5 - 20 mm, företrädesvis 10 - 15 mm.

13. Anordning enligt något av kraven 10 till 12, kännetecknad av att elektroderna (14-17) är anordnade väsentligen mitt för var- andra på var sin sidoyta (12, 13). 10 15 20 508 458 14

14. Anordning enligt krav 13, kännetecknad av att eiektroderna (14, 15) är anordnade ungefär 0 - 10 mm, företrädesvis 0 - 5 mm, ovanför bottenytan.

15. Anordning enligt något av de föregående kraven, känneteck- nad av att den innefattar fyra elektroder (14-17) som är anord- nade i skáran (10).

16. Anordning enligt krav 15, kännetecknad av att två av elektro- derna (14, 15) är anordnade väsentligen mittför varandra på var sin sidoyta (12, 13) och att två av eiektroderna (16, 17) är an- ordnade på bottenytan (11).

17. Anordning enligt något av kraven 15 och 16, kännetecknad a_v att utvärderingsenheten (18) är inrättad att medelst elektro- derna (14-17) genomföra fyrpolsmätning på så sätt att en relativt hög spänning läggs på mellan de på sidoytorna (12, 13) anord- nade eiektroderna (14, 15) och den ström uppmätes som erford- ras för att åstadkomma ett spänningsfall av en förutbestämd storlek mellan de två i bottenytan (11) anordnade eiektroderna (16, 17).