SE506596C2 - Självgängande förankringselement för iskruvning i tandben - Google Patents

Description

506 596 2 cepabelt att vid små håldiametrar i tandbenet utnyttja element med ingen eller starkt reducerad gänga i den främ- re konformade delen eftersom det eftersträvade initiala gängingreppet då försvåras. Det är dock även angeläget, speciellt vid hårt ben, att reducera fastdragningsmomen- tet, dvs att förankringselementet har en effektiv släpp- ningsfunktion.

Uppfinningen avser att lösa bl.a. ovanstående problem och föreslår ett arrangemang på det konformade, gängade parti- et som dels ökar den effektiva gängarean, dels erbjuder släppningsfunktioner där dessa bäst behövs, dvs där kläm- ningen är som störst.

Utefter periferin på det konformade partiet kan respektive gängvarv anses vara nedtaget vid lägena för släppytorna och urtagningarna. De runt periferin kvarstående gängvarv- savsnitten måste enligt uppfinningen väljas optimalt för ernående av en effektiv initial självgängningsfunktion.

Uppfinningen löser detta problem.

Gängvarvens höjder över deras bottenplan på elementets ko- nade parti kan även utnyttjas för att ytterligare effekti- visera den initiala självgängande egenskapen. Uppfinningen löser även detta problem.

LÖSNINGEN Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för ett förankringselement enligt uppfinningen är att respek- tive släppningsyta är anordnad på det konformade partiet där den sträcker sig väsentligen parallellt (sammanfaller) med ett med det koniska partiet tangentiellt plan.

I en fördelaktig utföringsform är gängan i det koniska partiet anordnad så att gängans innerdiameter också är ko- niskt anordnad, dvs att gängans inre diameter successivt blir mindre ju närmare spetsen man kommer. 506 596 I en utföringsform är antalet urtagningar, och därmed ock- så antalet släppningsytor, tre. De tre släppningsytorna är parallella eller sammanfaller med nämnda tangentiella plan. Respektive släppningsyta är företrädesvis väsentli- gen rak.

Respektive gängvarv kan anses bestå av kvarstående gäng- varvsavsnitt anordnade på väsentligen samma inbördes av- stånd från varandra utefter periferin på det konade parti- et. Sektorvinkeln för respektive kvarstående gängvarvsav- snitt väljes inom området 8-20°, företrädesvis inom områ- det l2-15°. Sektorvinklarna för släppningsytorna uppvisar på motsvarande sätt värden inom områdena 5-l5° och är fö- reträdesvis ca l0°. Ytterligare vidareutvecklingar av upp- finningen framgår av efterföljande underkrav.

FÖRDELAR Släppningsytornas djup i det konformade partiet bestämmer sektorvinklarna för de kvarstående gängvarvsavsnitten för respektive gängvarv runt periferin på det konformade par- tiet. Optimala förankringselement kan därvid framställas för användning i både mjukt och hårt ben. De med allt lä- gre höjd mot elementets främre ända försedda gängvarven bidrar till en effektiv initial självgängande egenskap där god initial uppstyrning av förankringselementet kan ske även i det hårda benet. Gängornas inskärning i tandbenet reduceras ytterligare vid det konformade partiets spets.

Samtidigt kan totalt sett den gängade ytan på det konfor- made partiet ökas jämfört med de förut kända elementen.

Släppningsfunktionerna erhålles där de bäst gör nytta ge- nom sin placering på det konformade partiet, vilket med- verkar till att hålla fastdragningsmomentet nere, vilket i sin tur minskar risken för en överbelastning av verktyg och/eller skador eller till och med fastlåsning i det om- givande hårda benmaterialet. Det är väsentligt att förank- 506 596 ringselementet vid idragningen i. tandbenet kan tilldelas ett önskat läge eller en önskad optimal riktning för ele- mentets längdaxel.

FIGURFöRTEcmING En för närvarande föreslagen utföringsform av en anordning som uppvisar de för uppfinningen signifikativa kännetecknen skall beskrivas i. nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar figur 1 i delvis vertikalsnitt visar förankrings elementet, speciellt dess nedre delar med urtagningar och frisläppningsytor samt gängvarvsdelar, figur 2 i ändsnitt efter A-A enligt figuren 1 visar förankringselementet enligt figuren 1, figur 3 i vertikalsnitt efter B-B enligt figuren l ett av förankringselementet i figuren l, och figur 4 i vertikalsnitt visar principiellt elemen tets applicering till ett tandben.

DETALJERAD UTFÖRINGSFORM I figuren l visas ett förankringselement med 1. Elementets längd är visad med H och ligger företrädesvis inom omradet 10-20 mm. Elementet uppvisar en övre rak cylindrisk del 2 och en konad del 3. Sàväl den cylindriska delens som den konade delen är utförd med en gänga 4. Den cylindriska delen uppvisar en diameter D som kan ligga inom omradet 5- lO mm. De övre delarna med den cylindriska delen är i och för sig förut känd och skall därför inte beskrivas närmare 5 sne 596 här (det hänvisas till nämnda EP skrift). Den konade delen har en höjd h av 5-10 mm och i en utföringsform är det vä- sentligt att den totala höjden H kan hàllas làg, varvid h kan vara 1/4-1/3 av den totala höjden. Den konformade delen är speciellt utformad enligt uppfinningen och har en medel- diameter d vid sin nedersta eller yttersta ände om 4-6 mm.

Vid sina nedre delar är förankringselementet försett med ett antal urtagningar, i utföringsexemplet tre urtagningar 5, 6 och 7 (se även figuren 2). Urtagningarna sträcker sig ned i den konformade delen och är anordnade för att utbilda skärande eggar, i detta fall tre skärande eggar 8, 9 och 10. Elementet roteras i rotationsdelens 11 riktning, dvs i medurs riktning kring elementets längdaxel 12. Urtagning- arna sträcker sig med delar i den cylindriska delen ned i den konformade delen där de sidoutmynnar fran elementet pà ett avstánd a ovanför elementets ändyta 13. Sträckningen längs den konformade delen är angiven med b och sträck- ningen i den cylinderformade delen är angiven med c.

Sträckningen b är 2-3 gånger större än sträckningen c. Pa avstánd fràn respektive skäregg, se t.ex. skäreggen 10 i figuren 2, är anordnad en frislâppningsyta 14. Avståndet är angivet med d. Det finns i föreliggande fall tre frilägg- ningsytor 14, 15, 16 jämnt fördelade utefter periferin pà den konade delen. Avstànden för släppningsytorna 15 och 16 fràn eggarna 8 respektive 9 är inte speciellt *visade i figuren. Släppningsytornas höjd motsvarar väsentligen av- stàndet a + b i figuren och släppningsytorna är sàledes be- lägna huvudsakligen endast pà den konade delen 3.

I figuren 1 är ett antal gängvarvsavsnitt visade med 17, 18, 19, 20 och 21. Respektive gängvarvsavsnitt har sitt största radiemàtt R vid respektive tillhörande skäregg och uppvisar ett bakàt avtagande radiemàtt (sett i rotations- riktningen). Pà nämnda avstånd d övergàr gängvarvsavsnitten i nämnda frisläppningsyta. '506 596 Ett ytterligare särdrag i den visade utföringsformen är att gängvarvsavsnitten är tilldelade en allt lägre höjd ju när- mare de är belägna ändytan 13, jfr gängvarvsavsnitten 17', l8', l9', 20' och 21'. Med gänghöjd avses här ett avstand f fràn gängans bottendelar 19" till dess övre delar 19'.

Figuren 1 visar att gänghöjden är störst vid de övre de- larna pà det konformade partiet 3 och avtar successivt med elementets ände 13.

Respektive frisläppningsyta 14, 15 och 16 är företrädesvis rak och sträcker sig in mellan gängvarven 17, 18, 19, 20 och 21 i. beroende av dessa gänghöjder. Härvid kan anges släppningsytpartierna 14a, l4b, osv. Ett yttre gängvarvs- avsnitt 22 berör endast respektive frisläppningsyta i ringa utsträckning. En framkant 14c pá respektive frisläpp- ningsyta är väsentligen parallell med eller lutar endast nàgot i förhållande till skäreggens sträckning i höjdled (se vyn enligt figuren 1).

I figuren 1 är angivet med 23 ett konformen tilldelat tangentiellt plan som sträcker sig vinkelrätt mot figur- planet enligt figuren ln Det tangentiella planet 23 kan även anses sträcka sig' genonx gängvarvsavsnittens botten- delar 19". I figuren 1 är elementets längdriktning (parallell med längdaxeln 12) angiven med 24. En vinkel d representerar således halva konvinkeln som företrädesvis väljes inom omradet 2-lO° med preferens för omradet 3-7°.

Ett det tangentiella planet 23, vid släppytan 15, motsva- rande tangentiellt plan är angivet med 25. Släppningsytan 15 sammanfaller med det tangentiella planet 25 som lutar enligt det tangentiella planet 23 i ovan, sàledes med- förande att släppningsplanet lutar inom angivna värden för nämnda vinkel a.

Motsvarande lutningar gäller för släppningsytorna 14: och 16. Uppfinningen skiljer sig j. detta avseende väsentligt fràn den kända tekniken där släppningsytorna är parallella med elementets längdaxel 16.

I figuren 3 är applicerat ett tangentiellt plan 26 lagt över gängvarvsavsnitten invid en skäregg. Det tangentiella planet 26 sträcker sig vinkelrätt mot figurplanet enligt figuren 3. En med centrumaxeln 12 parallell längdaxel är angiven med 27 och lutningen mellan planet 26 och axeln 27 är angiven med vinklar B som i detta fall är av storleks- ordningen 5-20°, företrädesvis 10-15°, och representerar således gänghöjdminskningen tillsammans med halva kon- vinkeln.

I figuren 2 är även visade sektorsvinklar 7' och y" för respektive släppningsyta respektive ett gängvarvsavsnitt.

I figuren 4 visas elementet med 28 och delar av ett tandben principiellt med 29, vilket tandben inkluderar ett hàrt tandbens skikt (kortiala) 29a. Vid mjukt tandben utnyttjas ett hal 30 med en mindre hàldiameter d' och vid hàrdare tandben hál 31 med större hàldiameter d". Betydelsen för initial god samverkan mellan elementet och tandbenet för etablerande av en effektiv självgängande princip inses lätt.

Uppfinningen är inte begränsad till i ovan sàsom exempel visade utföringsformen utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfinnings- tanken.

Claims (12)

506 596 8 PATENTKRAV

1. Förankringselement (1) för iskruvning med fastdrag- ningsmoment i upptaget hål (30, 31) i tandben (29) och in- nefattande ett gängat element med ett konformat parti (3) och en eller flera urtagningar (5, 6, 7) för att vid re- spektive urtagningar bilda en skärande egg (8, 9, 10), varvid från respektive skärande egg utgående gängvarvsde- lar (17-21) är nedtagna i höjdled (f) baktill (sett i ro- tationsriktningen 11) där de övergår i en på avstånd från respektive skärande egg anordnad släppningsyta (14, 15, 16) som är avsedd att reducera nämnda fastdragningsmoment för förankringselementet, k ä n n e t e c k n a t därav att släppningsytan (14, 15, 16) är anordnad på det konfor- made partiet (3) där den sträcker sig väsentligen paral- lellt (sammanfaller) med ett med det koniska partiet (3) tangentiellt plan (15).

2. Element enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav att gängan i det koniska partiet (3) är anordnad så att gängans innerdiameter (dvs gängvarvens bottendiameter 19") också är koniskt anordnad, dvs att gängans innerdia- meter successivt minskar ju närmare spetsen (elementets ände 13) man kommer.

3. Element enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t därav att antalet urtagningar, och därmed antalet släpp- ningsytor, är tre och att de tre släppningsytorna (14, 15, 16) är parallella med eller sammanfaller med var sitt av de nämnda tangentiella planen (15).

4. Element enligt patentkraven 1, 2 eller 3 k ä n n e - t e c k n a t därav att respektive släppningsyta (14, 15, 16) är väsentligen rak.

5. Element enligt något av föregående patentkrav k ä n - n e t e c k n a t därav att det är anordnat för applice- 506 596 ring i både hårt och mjukt tandbensmaterial (29).

6. Element enligt något av föregående patentkrav k ä n- n e t e c k n a t därav att på det koniska partiet (3) gängvarvshöjden (f) vid respektive skärande egg (8, 9, 10) är anordnad successivt avtagande i riktning mot elementets ände (13).

7. Element enligt något av föregående patentkrav k ä n- n e t e c k n a t därav att det är anordnat med en för- hållandevis kort längd (H), t.ex. med en längd som är vald inom området 10-20 mm.

8. Element enligt något av föregående patentkrav k ä n - n e t e c k n a t därav att halva konvinkeln (00 för re- spektive släppningsyta (14, 15, 16) är vald inom området 2-10°, företrädesvis inom området 3-7°.

9. Element enligt något av föregående patentkrav k ä n - n e t e c k n a t därav att halva konvinkeln (ß] för gängvarvsdelarnas övre delar (19') invid respektive skä- rande egg på det konformade partiet (3) är vald inom områ- det 5-20°, företrädesvis inom området 10-15°.

10. Element enligt något av föregående patentkrav k ä n - n e t e c k n a t därav att respektive gängvarv runt det konformade partiets periferi består av kvarstående gäng- varvsavsnitt (17-21) anordnade på väsentligen samma av- stånd från varandra¿ och att en sektorvinkel (¿") för re- spektive kvarstående gängvarvsavsnitt är valt inom området 8-20°, företrädesvis inom området 12-15°.

11. ll. Element enligt något av föregående patentkrav k ä n- n e t e c k n a t därav att respektive släppningsyta (14, 15, 16) uppvisar en sektorvinkel ( KB inom området 5-15°, och är företrädesvis ca 10°.

12. Element enligt något av föregående patentkrav k ä n - 506 596 10 n e t e c k n at därav att respektive släppningsyta (14, 15, 16) är nedtagen i det koniska partiets material och sträcker sig delvis mellan (l4a) de bakåt avtagande gäng- VaIVQII .