SE505662C2 - Plattseparator för separation av fasta partiklar eller vätska från en vätskesuspension - Google Patents

Description

lO 20 25 30 35 505 662 bassäng måste ges en sådan längd att partiklarna säkert skall hinna se- dimentera innan vätskan lämnar sedimenteringsbassängen.

I praktiken följer sedimenteringsförloppet inte helt ytbehandlingsteo- rin, som förutsätter laminär och stabil strömning. Störningar av olika slag uppstår i sedimenteringsbassängerna, t ex skiktad strömning, re- turströmning vid inloppet o s v. I allmänhet erhålls vid användning av sedimenteringsbassänger inte mer än ca 60% sedimenteringseffekt jämfört med den teoretiska. Vid dimensionering av sedimeringsbassänger är det därför nödvändigt att vätskan ges en väsentligt längre flödesbana än den teoretiskt tillräckliga för att önskad sedimenteringseffekt skall erhållas.

Det är uppenbart att det föreligger behov av en så kompakt sedimente- ringsanordning (separator) som möjligt, dvs man önskar utnyttja minsta möjliga golvyta med bibehållen och helst bättre avskiljningsförmàga än vid existerande anläggningar. Utöver att en mindre anordning kräver mindre utrymme och därmed som regel även lägre lokalkostnader är som regel en mindre anordning i och för sig billigare.

Föreliggande uppfinning avser en anordning och ett förfarande där ovan angivna behov tillgodoses. Detta sker med den teknik som anges i de självständiga patentkravens kännetecknande delar.

I en utföringsform av anordningen (separatorn) enligt uppfinningen in- nefattar denna partier i vilka det sker en medströms sedimentering och partier i vilka det sker en motströms sedimentering. I denna utförings- form är anordningen försedd med rörliga lameller, vilkas lägen ändras så att mellan två intill varandra belägna lameller sedimentering växel- vis sker motströms och medströms. Denna växling mellan motströms och medströms sedimentering medför att anordningen är självrensande.

Separatorn enligt uppfinningen utnyttjar till skillnad fràn sedimente- ringsbassänger i stort sett hela sin vätskehöjd för sedimentering vil- ket maximerar avskiljningsförmågan per volymsenhet och minimerar risken för flotation. Det effektiva utnyttjandet av vätskehöjden uppnås däri- genom att vätskan tvingas följa en bana där de utrymmen eller kamrar l0 l5 20 25 30 35 505 662 som lamellerna bildar mellan sig är flödesmässigt seriekopplade. Vid tömning av slam ur separatorn är kamrarna däremot flödesmässigt paral- lellkopplade vilket medför en synnerligen effektiv tömning av kamrarna.

Genom att slammet när det lämnat en kammare endast passerar en efter- följande kammare i ett kantomráde av denna och endast utefter en rela- tivt kort sträcka minimeras risken för att vid tömningen redan sedimen- terats slam pà nytt suspenderas i vätskan.

Utrymmet mellan lamellerna varierar beroende pá lamellernas lägen. La- mellerna är så anordnade att flödesarean är störst i de utrymmen där sedimenteringen sker motströms, varför flödeshastigheten blir lägre vid motströmssepareringen än vid medströmssepareringen. Lamellvinkeln i förhållande till vätskeytan är således större i motströmsutrymmet än i medströmsutrymmet något som befrämjar sedimenteringsförloppet.

I de beroende patentkraven anges ändamålsenliga utföringsformer av upp- finningen.

Utföringsformer av uppfinningen kommer att beskrivas nedan med stöd av bifogade ritningar. Där visar fig 1 ett tvärsnitt genom anordningen med anordningens lameller i ett första läge, fig 2 ett tvärsnitt genom anordningen motsvarande snittet i fig 1 med anordningens lameller i ett andra läge, fig 3 ett tvärsnitt genom anordningen motsvarande snittet i fig 1 med anordningens lameller i ett tredje läge, fig 4 ett tvärsnitt genom anordningen motsvarande snittet i fig 2 med anordningen ställd för uttagning av ur vätskan avskilt se- diment, fig 5 ett tvärsnitt motsvarande fig 2 visande en utföringsform av anordningen med elastiskt àterfjädrande lameller. 10 20 25 30 35 505 662 Anordningen enligt föreliggande uppfinning innefattar en tank eller be- hållare 14 i vilken i en vätska dispergerade partiklar separeras från vätskan eller vätskor med skilda densiteter separeras från varandra. I en vy ovanifrân har behållaren 14 en i huvudsak rektangulär eller kvad- ratisk inre form. Till behållaren 14 leder ett inloppsrör 1 för vätskan innehållande partiklarna eller för blandningen av vätskor med olika densitet, vilket rör 1 mynnar i ett inlopp 9 i behállarens 14 bottendel 23. I behállarens över del 22 är anordnat ett utlopp 10 som regel ut- format som ett bräddavlopp 10.

För att förenkla beskrivningen beskrivs i det följande anordningen när den används för att avskilja partiklar suspenderade i en vätska men det är för fackmannen uppenbart att i en blandning av vätskor med olika densitet vätskorna skiktar sig när vätskan med den större densiteten sjunker nedåt motsvarande vad som gäller för i en vätska suspenderade partiklar som har en större densitet än vätskan.

Behâllarens inlopp 9 och/eller med inloppet samverkande organ 8 i fort- sättningen även benämnt spridaren 8 är anordnade för att den till be- hållaren tillförda vätskan skall spridas (fördelas) så att den till- förda vätskan bildar ett lugnt och jämt flöde från behállarens botten- del 23 till dess övre del 22.

I en utföringsform är spridaren 8 utformad som en i huvudsak plan platta som bildar passager 19 mellan sina motställda kanter 16 och be- hállarens inre begränsningar 20. Plattan är anordnad för att sprida flödet hos den tillförda vätskan mot plattans kanter och för att däri- genom säkerställa det önskade långsamma och jämna flödet av vätska från behállarens bottendel 23 till bräddavloppet 10.

I den i figurerna 1-4 visade utföringsformen av uppfinningen utgörs spridaren 8 av två skivor 8a,b som bildar vinkel med varandra och är placerade ett kort stycke ovanför inloppets 9 mynning 24. Skivorna bil- dar en takliknande konstruktion med vinkelspetsen vänd uppåt och anord- nad mitt över inloppet 9. Skivornas nedre kanter 16 är i figurerna vi- sade neddragna så att kanterna befinner sig på en nivå som är lägre än nivån för inloppets 9 mynning. l0 l5 20 25 30 35 505 662 En första slamficka 6 i fortsättningen även benämnd bottenslamficka 6 är anordnad i behállarens bottendel 23. Bottenslamfickan är anordnad på en lägre nivå än inloppets mynning 24. I den visade utföringsformen passerar inloppet 9 genom bottenslamfickan. Behállarens botten 21 bil- dar bottenslamfickan 6 som har bottenytor med en lutning som leder i fickan ansamlat slam mot ett slamutlopp 7. En ventil (ej visad) är an- ordnad för att öppna och stänga slamutloppet 7 vid lämpliga tidpunkter, vilket kommer att beskrivas närmare nedan i samband med beskrivningen av en funktionscykel för anordningen.

Ett antal rörliga lameller 13 är anordnade ovanför inloppet 9. I utfö- ringsformer där spridaren 8 ingår är lamellerna anordnade ovanför spri- daren. I det visade exemplet är antalet lameller fyra men antalet la- meller varierar mellan utföringsformer av uppfinningen. Antalet lamel- ler 13 bestäms huvudsakligen av den sträcka man önskar att vätskeflödet skall gå innan det lämnar behållaren 14. Denna önskade sträcka bestäms bland annat av den förväntade koncentrationen av slam i den vätska som tillförs anordningen och den renhet man önskar uppnå för den vätska som lämnar anordningen.

I den visade utföringsformen har samtliga rörliga lameller 13 en över- ensstämmande uppbyggnad. Lamellen 13 utgörs av två lamellskivor 15a,ba,b förenade med varandra så att de bildar en vinkel a. I en utfö- ringsform tillverkas lamellerna 13 i ett stycke genom att t ex en plåt bockas till den önskade vinkeln a. Den bildade vinkelns spets hos la- mellerna 13 är anordnad riktad huvudsakligen uppåt. Som regel anordnas lamellerna så att lamellernas övre kant 26 lutar någon grad mot hori- sontalplanet för att ev luftblàsor ej skall stanna kvar i vecket.

I en alternativ utföringsform tillverkas lamellerna 13 genom att två lamellskivor 15a,b sammanfogas under bildande av den önskade vinkeln o, vilken vinkel i den visade utföringsformen är ca 95°.

I den utföringsform som visas i fig 5 är lamellernas skivor något flex- ibla för att medge viss böjning i samband med nedan beskriven omställ- ning mellan olika positioner. Av figuren framgår att lamellskivorna vid lO l5 20 25 30 35 505 662 anliggningen mot behállarens vägg 17 böjer sig något medan lamellski- vorna återgår till en i det närmaste plan form när lamellskivorna är avlägsnade frán behállarens vägg.

Lamellerna utförs även i plastmaterial. För att undvika att slammet fäster vid lamellerna väljs ett ej hydrofilt material. Vid lameller av metall förses som regel lamellerna med en beläggning av ej hydrofilt material.

Med uttrycket lamell 13 avses i denna beskrivning hela lamellen och med uttrycket lamellskiva 15a,b avses en del av lamellen 13, nämligen den del som sträcker sig fràn vinkelspetsen till lamellens ena nedre kant, oberoende av hur lamellen 13 är tillverkad eller uppbyggd. Uttrycken lamell respektive lamellskiva används oberoende av om lamellen är till- verkad i ett stycke eller om den är sammansatt av flera delar.

Lamellerna 13 har en längd som motsvarar behállarens 14 inre längd, där längden avser utsträckningen vinkelrätt mot papperets plan i figurerna.

Detta betyder att när lamellerna 13 exempelvis har intagit läget enligt fig 1 kan vätskeflödet endast passera i den i längdled bildade spalten mellan respektive lamell 13 och behállarens 14 ena vägg.

Lamellerna 13 uppbärs av drivorgan 12, vilka drivorgan kan svänga eller vrida lamellerna 13 mellan tvâ ytterlägen kring ett neutralläge i vil- ket lamellskivorna bildar i huvudsak lika stor vinkel med vertikalpla- net. I det ena ytterläget ligger den ena lamellskivan 15a mot behálla- rens 14 vägg och i det andra ytterläget ligger den andra lamellskivan 15b mot behállarens 14 motstàende vägg. Lamellerna 13 kan inta vilket läge som helst mellan dessa båda ytterlägen. Som regel är i ytterlägena lamellerna vridna ca 15 grader från neutralläget.

När vätskeströmmen har passerat samtliga lameller 13 och partiklarna har sedimenterat pà lamellskivorna 15a,b gär klarfasen via utloppet 10 till ett utloppsrör 3. Partiklarna som sedimenterat pà lamellskivorna 15a,b glider ned utefter dessa och samlas i de fickor som bildas mellan behállarens vägg 17 och den mot väggen anliggande lamellskivorna 15a,b.

I fortsättningen benämns dessa fickor som regel lamellslamfickor 5. Lä- lO 15 20 25 30 35 505 662 get för lamellslamfickorna 5 bestäms således av vilket ytterlägen de enskilda lamellerna 13 intar.

Beroende pá lamellernas 13 olika lägen fungerar utrymmena mellan in- till-liggande lamellskivor 15a,b växelvis som motströmskammare 2 och medströmskammare 4. Vid växlingen av lamellernas 13 lägen ändras utrym- met mellan två intilliggande lamellskivor från att t ex vara mot- strömskammare 2 till att bli medströmskammare 4. Pâ ovansidan av re- spektive lamellskiva 15a,b förflyttas de sedimenterade partiklarna all- tid i samma riktning, oberoende av om det aktuella utrymmet för närva- rande fungerar som medströmskammare 4 eller motströmskammare 2, medan vätskans strömningsriktning varierar. Genom att vätskans strömnings- riktning växlar minskar risken för att sedimenterat material kvarstan- nar och binder sig till lamellerna 13, något som avsevärt förbättrar separatorns funktion och förlänger intervallen mellan rengöringarna.

Den utföringsform i vilken lamellskivorna är elastiskt áterfjädrande har fördelen av att kravet pâ toleranser vid tillverkning minskar sam- tidigt som en i huvudsak tät anliggningen mot behàllarens vägg 17 er- hålls varigenom det sediment som ansamlas i de lamellfickor 5 som la- mellskivorna bildar ej läcker ut ur fickorna. Användningen av elastiskt àterfjädrande lameller gör det även möjligt att i vissa utföringsformer använda behållare med ett i huvudsak cirkulärt tvärsnitt. Formföränd- ringen av lamellskivorna när de förs till eller från sina ytterlägen medför även att sediment som ev häftar fast vid skivorna frigörs från dessa. Detta i kombination med att vätskans strömningsriktning växlar i utrymmena mellan lamellerna eliminerar risken för att lamellerna 13 sätts igen av vidhäftande sediment, varför separatorn blir i huvudsak självrensande.

Tvärsnittet mellan lamellskivorna 15a,b dvs flödesarean är större i motströmskamrarna 2 än i medströmskamrarna 4. Flödeshastigheten blir härigenom lägre vid motströmssepareringen än vid medströmssepareringen.

Detta kan också uttryckas som att vinkeln för lamellskivorna 15a,b i förhållande till vätskeytan 11 är större i motströmskamrarna 2 än i medströmskamrarna 4, för de lameller som bildar respektive kammares l0 20 25 30 35 505 662 nedre begränsning. Såväl växlingen av flödeshastigneterna som ändringen av lamellskivornas lutning bidrar till anordningens effektivitet.

Vinkeln mellan lamellskivorna 15a,b och vätskeytan varierar mellan ca 30°, företrädesvis 35° och ca 60°, företrädesvis ca 50°. Den mindre vinkeln (ca 30° eller 35°) avser förhållandet när iamellskivan 15a,b utgör den nedre delen av en medströmskammare 4 och den större vinkeln (ca 60° eller 50°) avser förhållandet när iamellskivan 15a,b utgör den nedre delen av en motströmskammare 2. Vid tömningsläge ligger vinkeln mellan 35° och 50°.

Ett exempel pä en funktionscykel för separatorn kommer nu att beskrivas med hänvisning tili figurerna 1-4.

Slambemängd vätska som matas in i behållaren 14 (jfr figur 1) via in- loppet 9 tvingas i ett första steg runt den fasta spridaren 8 som för- hindrar vertikalt vätskeflöde. Detta fortsätter förbi spridarens kanter och sedan en del av flödet passerat ovanför spridaren fortsätter flödet uppåt och in mellan de tva nedersta, rörliga iamellerna 13. Dessa är i fig 1 visade så ställda att utrymmet mellan de två första iamellskivor 15a, som vätskefiödet möter bildar en motströmskammare 2. Slam som se- pareras i detta utrymme sedimenteras mot den första iameliens iamell- skiva 15a och glider därefter ned utefter iamellskivan 15 b för att åt- minstone till en dei ansamias i bottensiamfickan 6.

När vätskeflödet har passerat den första iameliens spets (övre kant) går det in i en medströmskammare 4. Genom att avståndet mellan iamell- skivorna 15b,15b är mindre i detta utrymme 4 ökar flödeshastigheten.

Slam som separeras i utrymmet sjunker till anliggning mot den understa iameliens iameiiskiva l5b och glider utefter denna ned i den iamell- slamficka 5 som den understa iamellskivan bildar med behàllarens vägg 17.

Vätskeflödet fortsätter därefter runt den andra lamellskivans kant 25 och genom passagen 19 in i en motströmskammare 2 bildad mellan den andra och tredje rörliga lamelien 13 (räknat nedifràn). Det sediment som bildas mot den andra iameliens iameiiskiva l5b glider av skivan och l5 20 25 30 35 505 662 sjunker som regel ned till i föregående stycke angiven slamficka 5.

Storleken pá passagen 19 och därmed vätskans flödeshastighet väljs som regel sä att partiklarna gär genom passagen 19 och därefter sjunker ned till lamellslamfickan 5. Flödet fortsätter sedan över lamellens övre kant till ett medströmsutrymme 4, där slam uppsamlas i en andra lamell- slamficka 5. ' Vätskeflödet fortsätter att växelvis passera motströmskammare 2 och medströmskammare 4. Antalet lameller 13 som är anordnade i varje en- skilt fall och därmed antalet anordnade medströms- och motströmsutrym- men som passeras beror framför allt på slambeskaffenhet och önskad av- skiijfiingsgrad.

Figur 2 visar steg 2 av funktionscykeln. Före omställningen av lamel- lerna till de i figuren visade lägena avbryts inflödet av vätska inne- hållande dispergerade partiklar. Vid omställningen till neutralläget öppnas lamellslamfickorna 5 och sedimentet sjunker frán dessa utefter behàllarens väggar 17 ned till bottenslamfickan 6. Beroende pà att tillflödet av vätska till behållaren upphört förekommer inget vätske- flöde som stör sedimentets förflyttning till bottenslamfickan.

I steg 3 (figur 3) omställs lamellerna från neutrallägena till sina andra ytterlägen, dvs de lamellskivor 15a,b som ej var i kontakt med behàllarens 14 vägg i steg 1 anligger nu mot behàllarens 14 vägg. Väts- keströmmen genom inloppet 9 släpps därefter pà. De olika utrymmena el- ler kamrarna mellan intilliggande lamellskivor 15a,b har härvid bytt funktion från att ha varit medströmskammare 4 till att bli mot- strömskammare 2 och vice versa.

I det sista steget, steg 4 (figur 4), avbryts återigen inflödet av vätskan innehållande dispergerade partiklar. Lamellerna ställs i neu; tralläget varigenom lamellslamfickorna 5 öppnas och sedimentet sjunker till bottenslamfickan 6.

Därefter öppnas bottenventilen och partiklarna frán den sekundära slam- fickan 6 tas ut ur behållaren 14 via slamutloppet 7. Beroende pâ hur mycket slam som har ansamlats under det första steget kan bottenventi- lO l5 20 25 30 505 662 10 len även öppnas vid steg 2 enligt ovan. I andra tillämpningar låter man separatorn passera stegen 1-4 ett flertal gånger innan bottenslamfickan töms pâ sitt innehåll.

Hânvisningssiffran 11 betecknar i figurerna läget för vätskenivàn i be- hállaren 14 under de olika stegen enligt ovan.

I en alternativ utföringsform är varje lamellskiva l5a,b hos lamellerna 13 anordnade vridbara.

I en alternativ utföringsform utgör den nedersta, rörliga lamellen det organ 8 som bildar spridaren 8.

I en alternativ utföringsform utnyttjas ej steg 3, dvs lamellerna 13 gär tillbaka till det tidigare läget, detta ger en enklare reglering av drivningen. En nackdel vid denna utföringsform är dock att separatorn inte blir självrensande, genom att de enskilda utrymmena mellan lamell- skivorna 13 inte växlar mellan att vara medström- och motströmskammare.

I vissa tillämpningar av uppfinningen áterförs klarfasen till separa- torn för ytterligare en sedimentering. Detta är ett alternativ till att utöka antalet lameller 13.

Beskrivningen ovan har endast refererat till ett begränsat antal utfö- ringsformer. Fackmannen inser att uppfinningen inrymmer ett stort antal utföringsformer inom ramen för de bifogade patentkraven. 10 20 25 30 35 505 662 motstàende kanter hos p1attan 8, nedre kanter hos plattan 8 Hänvisningssiffror 1 inïoppsrör 2 motströmskammare 3 utïoppsrör 4 medströmskammare 5 sïamficka, 1ame11s1amficka 6 slamficka, bottensiamficka 7 sïamutlopp 8 spridare 8a,b skivor, biïdande spridaren 8 9 inïopp 10 utïopp, bräddaviopp 11 vâtskeyta 12 drivorgan för 1ame11 13 rörlig ïameïï 14 behàïïare 15a,b lamelïskiva 16 17 behâiiarens vägg 18 drivorgan för ïameli 19 passage 20 behälïarens inre begränsningar 21 behâïïarens botten 22 behåiiarens övre dei 23 behåiiarens bottende1 24 inioppets mynning 25 Iamelïskivans motstäïïda kanter 26 Iameïïskivans övre kant 27 28 29

Claims (1)

1. 0 l5 25 30 35 505 662 1; PATENTKRÅV Anordning för separering av partiklar frán vätska eller för separe- ring av vätskor med olika densitet från varandra genom sedimente- ring, innefattande en behàllare (14), vilken behållare (14) inne- fattar ett inlopp (9) för vätska innehållande partiklarna eller ett eller flera inlopp (9) för vätskor med olika densitet, ett utlopp (10) för klarfas och ett utlopp (7) för sedimenterat slam eller se- dimenterad vätska, där inloppet (9) och utloppet (7) för slam eller vätska är anordnade i behâllarens (14) nedre del och utloppet (10) för klarfas är anordnat i behállarens (14) övre del och där tvâ eller flera lameller (13) är anordnade över varandra i behållaren (14) mellan utloppet (10) för klarfas och inloppet (9) för bland- ningen av vätskor eller för vätska som innehåller partiklar k ä n n e t e c k n a d därav, att lamellerna (13) mellan sig bil- dar ett antal flödesmässigt i serie anordnade utrymmen vilka vart och ett växelvis bildar en medströmskammare (4) eller en mot- strömskammare (2). Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att varje lamell är anordnad för att växelvis med sina motstàende ändomrâ- den/ändkanter (25) i huvudsak tätande ansluta till motställda väg- gar (17) hos behàllaren (14). Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att drivorgan (12) är anordnade för att inställa lamellerna (13) till positioner där de växelvis intar lägen där först lamellernas ena kanter/kantomràden (25) och lamellernas andra kanterlkantomrà- den i huvudsak tätande ansluter till motstàende väggar (17) hos behållaren (14) eller till positioner där lamellerna intar lägen, i vilka mellan lamellerna (13) och de motställda väggarna (17) bildas passager (19) för tömning av ansamlat slam eller sedimenterad vatska. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att varje lamell (13) innefattar två lamellskivor (15a,b) lO 15 20 25 30 35 13 505 662 anordnade i vinkel med varandra för bildande av en takliknande la- mell med lamellens vinkelspets riktad uppåt. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k - n a d därav, att inloppet (9) är riktat uppåt mot undersidan av en takformad skiva (8) som är anordnad över inloppet (9) för att bryta det vertikala vätskeflödet från inloppet (9), och att den takfor- made skivans nedre kanter är var och en belägen på en nivå under nivån för inloppets mynning. Anordning enligt något av krav 3-5, k ä n n e t e c k n a d därav, att fickor (5) för temporär uppsamling av sedimenterat slam eller sedimenterad vätska bildas mellan behållarens (14) vägg (17) och det ändparti av lamellen som anligger mot väggen, att fickorna (5) för temporär uppsamling öppnas när lamellerna (13) förflyttas till positioner där passagerna (19) bildas och att behållarens bot- ten är anordnad med en ficka (6) för mottagning av sedimenterat slam eller sedimenterad vätska som passerar genom passagerna. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att ut- loppet (7) är anslutet till fickan (6) i botten av behållaren och att en ventil är anordnad i anslutning till utloppet (7) för att töma sedimenterat slam eller sedimenterad vätska från fickan (6) i botten av behållaren. Anordning enligt något av tidigare krav, k ä n n e tue c k n a d därav, att lamellerna (13) växelvis bildar medströmsutrymmen (4) och motströmsutrymmen (2) för vätskan innehållande partiklar eller blandningen av vätskor, och att medströms- och motströmsutrymmena (2,4) är flödesmässigt seriekopplade när lamellernas kanter/kant- områden anligger mot motstáende väggar (17) hos behållaren och att sagda utrymen (2,3) intar parallellkopplade lägen när lamellerna (13) intar positioner där passagerna (19) bildas. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att av- ståndet mellan intilliggande lameller (13) är mindre i medströmsut- rymmena (4) än i motströmsutrymmena (2). lO 15 20 25 30 35 10. 11. sos 662 '“ Anordning enligt något av tidigare krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att vinkeln mellan horisontalplanet och den lamellskiva (15a,b) som anligger mot behàllarens (14) vägg är minst ca 30°, företrädesvis ca 35° och att vinkeln mellan horisontalplanet och lamellskivorna (l5a,b) är mellan 40° och 45° vid lamellernas töm- ningsläge. Förfarande för separering av partiklar från vätska eller för sepa- rering av vätskor med olika densitet från varandra genom sedimente- ring i en sedimenteringsbehàllare (14), fràn vilken behållare (14) partiklar eller sedimenterad vätska respektive klarfas matas ut i separata utlopp (7,10), k ä n n e t e c k n a t därav, att inkom- mande vätska i behållaren (14) fär passera ett antal flödesmässigt i serie anordnade utrymmen som växelvis verkar som medströmskammare (4) och motströmskammare (2).