SE505500C2 - Anordning vid portarrangemang - Google Patents

Description

505 500 10 15 20 25 30 35 av antalet gångleder. Eftersom gånglederna är anordnade på insidan av portsektionerna kräver dessutom portar av detta slag ett speciellt klämskydd i området för gång- leden, vilket ytterligare påverkar kostnaderna och produktens komplexitet negativt. Dessutom kan smuts och fukt ansamlas i de små spalter som bildas när intillig- gande portsektioner vrids i förhållande till varandra.

I den danska patentansökan med nummer 0436 93 visas ytterligare en klämskyddad led där intilligande portsek- tioner har en konvex del respektive en konkav del. Här är vridaxeln anordnad mellan portsektionernas sidoytor. Den konvexa och konkava delen gör ingrepp med varandra under hela vridrörelsen och utgör därmed en lageryta för leden.

Axeltappar är i detta fall anordnade vid änden av in- tilliggande portsektioner och låser fast dessa vid var- andra. Leden är dessutom försedd med styrningar på insidan av portsektionerna längs leden. Styrningarna är ägnade att förstyva konstruktionen så att de intilligg- ande portsektionerna ej förskjuts i förhållande till varandra i ett område på avstånd från gånglederna.

Ett problem med denna konstruktion är att styrning- arna medför en dyr konstruktion som är svår och tidskräv- ande att montera. Styrningarna tar även upp plats på in- sidan av porten och eftersom de skjuter ut utanför sido- ytan på insidan av porten är de känsliga för stötar.

Styrningarna har dessutom vassa och spetsiga kanter vilket kan medföra en skaderisk.

En glidlist med låg friktion är anordnad på åtmins- tone den ena delen. Pà ritningen är glidlisten placerad på den konkava delen. Förslitningsskador såsom repor, missfärgningar och dylikt kan efter en tids användning uppstå i den konvexa delen. Då denna del ej är utbytbar måste hela portsektionen bytas om man vill undvika att förslitningsskadorna syns då portsektionerna vrids i förhållande till varandra.

Dessutom är en elastisk tätningslist anordnad i åt- minstone den ena delen. Att ha separata glidlister och 10 15 20 25 30 35 505 500 tätningslister medför att flera delar màsta användas, vilket i sin tur medför att större lager mäste hållas och fler detaljer måste hanteras vid tillverkning av porten.

Dessutom ökar antalet fästpunkter för listerna.

Hos denna anordning är löprullarna anordnade pà in- sidan av porten på avstånd från vridaxeln. Vid ett arran- gemang av denna typ är normalt styrspåren något vinklade mot den nedre delen av den öppning vid vilken de är fästa. Löprullarna tvingar härvid porten mot öppningen i portens nedfällda läge, varvid en tätande verkan erhålls.

Ett arrangemang av denna typ kräver ett flertal delar, ökar påkänningarna på portsektionerna i ledområdet, är svårt att montera och medför ökat underhåll och repara- tioner, vilket sammanlagt ger en dyr portkonstruktion.

I det svenska patentet med nummer 8901857-6 visas ett annat exempel på en klämskyddad led. Även här upp- visar intilliggande sektioner en konvex respektive en konkav del vilka medelst snäppassning är förbundna med varandra. Vridaxeln är hos denna anordning placerad mellan portsek tionernas sidoytor, och den konvexa res- pektive den konkava delen hos intilliggande portsektioner gör ingrepp med varandra under hela vridrörelsen och utnyttjas därmed som lagerytor. Portsektionerna är i detta fall helt tillverka de av formsprutad plast, vilket nödvändiggör stora, kostsamma formverktyg samt resulterar i sektioner med en styvhet som lämpar sig bäst för till- slutning av relativt smà öppningar. Pâ grund av snäppass- ningen mellan den konvexa respektive den konkava delen krävs stor tillverkningsnoggrannhet och finns även risk för sprickbildningar hos den konkava delen som snäpps fast på den konvexa delen. Portsektionerna är tillverkade i ett stycke vilket medför att slitytorna mellan de kon- vexa respektive de konkava delarna ej kan bytas separat.

Dessutom finns ej någon tätningslist anordnad på utsidan av varandra mötande portsektioner längs leden. Detta kan medföra att fukt och smuts tränger in i leden, speciellt när stora vindlaster verkar mot utsidan av porten. 505 500 10 15 20 25 30 35 Denna konstruktion har dessutom sidogavlar anordnade att täcka över portsektionernas öppna profilformade ändar. Sidogavlarna har öron som uppvisar mottagningshål för en lagringsaxeltapp och/eller en lagringshylsa i vilken lagringsaxeltappen är anordnad. Eftersom anligg- ningsomràdet mellan öronen och lagringshylsan och/eller axeltappen är förhållandevis litet finns det en risk för förslitning av mottagningshålen och lagringshylsan och/- eller lagringsaxeln i nämnda anliggningsområde. Detta kan medföra risk för glapp mellan intilliggande port- sektioner, vilket i sin tur kan medföra klämrisker.

I den svenska utläggningsskriften med publicerings- nummer 467 669 visas en jalusidörr med ledbart förbundna sektioner. Jalusidörren har löprullar, vilka med sin axel är infästa i en lagring. Varje lagring är anordnad i en första sektion i området för leden mellan intilliggande sektioner. Jalusidörren har dessutom lägesfixeringsorgan, vilka fasthåller nämnda axlar. Varje lägesfixeringsorgan är förbundet med en den ifrågavarande första sektionen intilliggande andra sektion. Det lägesfixerande organet är utformat med en krage med ett däri anordnat hål, vilket är placerat utanför och i linje med hålet i lagringen, och axeln till löprullarna är avsedd att införas i hålet i det lägesfixerande organet och därefter in i lagringen. Även här är anliggningsområdet mellan det läges- fixerande organet och axeln förhållandevis litet, varvid det finns en risk för förslitning av det lägesfixerande organet och axeln i nämnda anliggningsområde med ovan- nämnda problem som följd.

Mot bakgrund av detta har föreliggande uppfinning till ändamål att, med undanröjande av ovanstående nack- delar, åstadkomma en anordning vid portarrangemang med ett effektivt klämskydd. Ytterligare ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anordning vid portarrangemang som i sin helhet är kostnadseffektiv att tillverka och som är lätt att montera. Ännu ett 10 15 20 25 30 35 '505 500 ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anordning vid portarrangemang som endast innehåller ett fåtal delar. Dessutom är ett ändamål med föreliggande uppfinning att åstadkomma en anordning vid portarrange- mang där delarna enkelt kan separeras och materialet därefter kan åter vinnas.

Dessa och andra ändamål, som kommer att framgå av efterföljande beskrivning, uppnås enligt uppfinningen medelst en anordning av det slag som beskrivits inled- ningsvis och som har de särdrag som anges i den känne- tecknande delen av efterföljande patentkrav 1. Föredragna utföringsformer av anordningen enligt uppfinningen anges i de underordnade patentkraven.

I det följande beskrivs för närvarande föredragna utföringsexempel av föreliggande uppfinning närmare i detalj under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig 1 visar ett exempel på en port vid vilken den uppfinningsenliga anordningen kan användas.

Fig 2 visar en sprängskiss av en utföringsform av den uppfinningsenliga anordningen.

Fig 3 visar ett snitt som är taget längs en linje A-A i fig 2.

Fig 4 visar hur intilliggande portsektioner enligt den i fig 2 visade utföringsformen fästs vid varandra.

Fig 5 visar en sprängskiss av en annan utföringsform av den uppfinningsenliga anordningen.

Fig 6 visar ett snitt som är taget längs en linje B-B i fig 4.

Fig 7 visar en komponent hos den i fig 4 visade ut- föringsformen i förstorad skala.

Den uppfinningsenliga anordningen används exempelvis till portarrangemang av den typ som anges med den gene- rella hänvisningsbeteckningen 10 i fig 1. En port av den typ som visas på denna ritning har ett flertal portsek- tioner, med den generalla hänvisningsbeteckningen 12, som längs sina respektive kanter, vilka visas med den gene- 505 500 10 15 20 25 30 35 rella hänvisningsbeteckningen 14, 16 (se fig 2), är vrid- bart sammankopplade.

Själva kanterna 16, 14 har, 3, enligt en första utföringsform en konkav del 18 res- såsom framgår av fig 2- pektive en konvex del 20 anordnad längs hela sin ut- sträckning. Den konkava delen 18 eller den konvexa delen 20 har över åtminstone en del av sin utsträckning varand- ra kompletterande form av orsaker som kommer att framgå längre ned. Den konkava delen 18 sträcker sig i tvärsnitt över en böjningsvinkel a som är mindre än l80° av orsaker som kommer att framgå längre ned. Denna böjningsvinkel a áskâdliggörs i fig 3 med streckade linjer.

Enligt den i fig 1-4 visade utföringsformen har en portsektion 12 en konvex del 20 och en konkav del 18 vid sin respektive kant 14, 16. Dessa är anordnade rakt ovan- för varandra. Samtliga portsektioner 12 har härvid samma form vilket ger fördelar som kommer att framgå längre ned. Den konvexa delen 20 har en geometriaxel 32 som sträcker sig längs hela portsektionen. Den konkava delen 18 har en geometriaxel 34 som även den sträcker sig längs hela portsektionen parallellt med geometriaxeln 32.

Varje portsektion har en sluten sidoyta 30 och enligt den första utföringsformen en, med streckad linje markerad, åtminstone delvis öppen sidoyta 28. Den slutna sidoytan 30 är anordnad på utsidan av portsektionen.

Den öppna sidoytan 28 har i vardera änden ett flertal partier 33, 35, 37, 39, 41, 43, 45 som är ut- sträckta längs hela portsektionens längd och som är kon- tinuerligt förbundna med den konkava delen 18 respektive den konvexa delen 20. Dessa partier 33, 35, 37, 39, 41, 43, 45 har förstyvande verkan på portsektionen.

I området för den konvexa delen 20 har kanten 14 ett spår 47, som företrädesvis är ett laxstjärtformigt spår, som sträcker sig längs hela portsektionen.

Såsom framgår av tvärsnittet i fig 3 är den konvexa delen 20 en separat del som är isnäppt i spåret 47. Såsom även framgår av tvärsnittet har portsektionen en sluten 10 15 20 25 30 35 505 500 profil längs kanten 14. Den konvexa delen 20 är tillver- kad av ett material som företrädesvis är en plast med låg friktion. Den konvexa delen 20 har en elastisk tätnings- läpp 53 i området för portsektionens utsida 30 vilken tätande gör kontakt med kanten 14 respektive kanten 16 hos en portsektion ovanför när intilliggande sektionen är parallella. Den konvexa delen 20 med tätningsläppen 53 tillverkas företrädesvis genom ko-extrudering.

Varje portsektion 12 har enligt den i fig 2 visade utföringsformen sidostycken 22 anordnade vid respektive ände. Sidostyckena 22, som företrädesvis är formsprutade av en plast med låg friktion, är företrädesvis medelst snäppförbindningar (ej visade) fast förbundna med port- sektionen 12 såsom framgår av den övre delen av fig 2.

Sidostycket 22 har en till portsektionens huvudpro- fil, med den generella hänvisningsbeteckningen 51, anpas- sad form och är inskjuten i portsektionens ände och gör kontakt med de förstyvande partierna 33, 35, 37, 39, 41, 43, 45, insidan av kanterna 14, 16, insidan av spåret 47 samt insidan av sidoytan 30.

Sidostycket 22 har i området för kanten 14 ett öra 24 med en urtagning 26. Denna urtagning 26 är enligt den föredragna utföringsformen belägen mellan portsektionens 12 sidoytor 28, 30. Centrumaxeln på urtagningen 26, som företrädesvis är ett runt hål, sammanfaller med geometri- axeln 32.

Sidostycket 22 har i området nedanför kanten 16 ett öra 36 med en urtagning 38. Centrumaxeln på urtagningen 38, som företrädesvis är ett runt hål, sammanfaller med geometriaxeln 34.

När de intilliggande portsektionerna 12 är hopmonte- rade till en port av det i fig 1 visade slaget ligger hos intilliggande portsektioner den konvexa delen 20 an mot motsvarande konkav del 18. Härvid sammanfaller delarnas 18, 20 respektive geometriaxel 32, 34. Sidostyckena 22 hos intilliggande portsektioner har i detta läge öronen 505 500 10 15 20 25 30 35 24, 36 placerade på sådant sätt att urtagningarna 26, 38 34.

För att vridbart låsa fast intilliggande portsektio- är anordnade längs den gemensamma geometriaxeln 32, ner i detta läge är en axeltapp 40 anordnad i urtagning- arna 26, 38 hos sidostyckena 22. Axeltappen 40, som före- trädesvis är tillverkad av metall, är härvid utsträckt längs den gemensamma geomtriaxeln 32, 34 och sträcker sig in i sidostycket 22 i området för kanten 14 i en urtag- ning 27. Axeltappen är vridbart lagrad i åtminstone en av urtagningarna 26, 38 och även företrädesvis i urtagningen 27. Härvid utgör intilliggande sidostycken 22, öronen 24, 36 och urtagningarna 26, 27, 38 hos dessa samt axeltappen 40 ett låsorgan. Dessa låsorgan är parvis anordnade längs portsektionernas ändar.

Vid axeltappens 40 från portsektionerna vända ände är en löprulle 42 centrerat och företrädesvis vridbart anordnad. Löprullarna 42 löper styrda av utmed portens avsedda rörelsebana sig sträckande styrspår 44, 46 (se fig 1). I portens övre eller nedre kant är på känt sätt en eller flera vajrar (ej visade) anordnade som på lika- ledes känt sätt kan vara förbundna med viktupptagande och/eller balanserande organ. En motor (ej visad) kan medelst ett eller flera förbindningsorgan (ej visade), exempelvis vajrar, vara förbunden med den översta port- sektionen. Motorn överför dragkrafter till förbindnings- organen och används för att hissa upp respektive ned porten. Tack vare att öronen 24, 36 är dragfast förbundna med varandra medelst minst ett liv 31 hos varje sido- stycke 22 och tack vare att sidostyckena 22, medelst öronen 24, 36, urtagningarna 26, 27, 38 samt axeltapparna 40, inbördes är kontinuerligt förbundna med varandra längs portens respektive ände kan dragkrafter som åstad- kommes av motorn i kombination med portens egentyngd tas upp av sidostyckena 22.

När intilliggande portsektioner medelst hand- eller motorkraft förflyttas över en krök 48 i styrspåren 44, 46 vrids de i förhållande till varandra längs en vridaxel 10 15 20 25 30 35 505 500 som sammanfaller med den ovan nämnda, gemensamma geo- metriaxeln 32, 34. Härvid hålls intilliggande portsek- tioner på plats av löprullarna 42 och axeltapparna 40 i kombination med att den konkava delen 18 formbundet ligger an mot den konvexa delen 20. Den konvexa delen 20 och den konkava delen 18 hos intilliggande portsektioner utgör följaktligen en lageryta som under vridrörelsen i kombination med löprullarna 42 och axeltapparna 40 styr vridrörelsen längs vridaxeln 32, 34.

Det förstyvande partiet 45 är en cylinderformig yta som har samma geometriaxel 32 som den konvexa delen 20.

Det förstyvande partiet 43 är inskjutet en sträcka s i huvudprofilen 51. Den konvexa delens 20 lageryta är anordnad längs en radie räknat från geoemtriaxeln 32 som är något större än den radie längs vilken det förstyvande partiet 45 är anordnat. Detta åskàdliggörs av att den konvexa delen 20 har en övre kant som är anordnad på ett litet avstånd x (se fig 3) från partiet 45. När in- tilliggande portsektioner vrids i förhållande till var- andra kommer härvid den konkava delen 18 att med ett yttre parti ligga an mot motsvarande konvex del 20 och ha ett inre parti som är anordnat på litet avstånd från partiet 45. Detta avstånd är så litet att klämrisker undviks. Tack vare att partiet 43 är inskjutet sträckan s kan intilliggande portsektioner vrida sig i förhållande till varandra över en vinkel som företrädesvis är 45°.

Den konvexa delen 20 är företrädesvis anordnad ovan- för den konkava delen 18 när portsektionerna är anordnade vertikalt. Härvid undviks att fukt och smuts som trängt förbi tätningsläppen 53 ansamlas i den konkava delen 18.

I den övre portsektionens spår 47 kan det i stället för den konvexa delen 20 vara isnäppt en topptätning (ej visad) som tätar mot väggen när porten är nedfälld. På motsvarande sätt kan det vid den undre portsektionens konkava del 18 vara fäst en bottentätning (ej visad) som tätaf mot golvet när porten är nedfälld. 505 500 10 15 20 25 30 35 10 Längs styrspåren 44, 46 kan tätningslister 66, 68 vara fästa, för bild- ande av en klämfri övergång mellan portsektion och styr- företrädesvis genom snäppfästning, spår.

Såsom framgår av fig 2 är örat 24 anordnat på ett avstånd t från den övriga delen av sidostycket 22. Örat 36 är när porten är hopmonterad anordnat mellan örat 24 och sidostycket 22 i den springa som uppstår tack vare att örat 24 är anordnat på nämnda avstånd t från sido- stycket 22. Genom att ha ett mindre avstånd hos sido- styckena 22 vid ena sidan porten och ett större avstånd hos sidostyckena 22 vid andra sidan porten kan tolerans- variationer som kan uppstå vid tillverkning och montering tas upp av det större avståndet under det att det mindre avståndet ändå säkerställer låsning av portsektionerna inbördes mot rörelser i vridaxelriktningen 32, 34.

Enligt en utföringsform har örat 36 en kring urtag- ningen 38 centrerad, väsentligen cirkelformig första vulst (ej visad) på minst en sidoyta. Örat 24 och/eller sidostycket 22 hos en intilliggande portsektion 12 har härvid en andra vulst (ej visad) som är centrerad kring urtagningen 26 och/eller urtagningen 27 och som är anord- nad på en den första vulsten mötande sidoyta när in- tilliggande portsektioner är hopmonterade. Denna andra vulst har en inre yta som väsentligen har formen av en cirkelbåge med en radie som är något större än ytter- radien hos den första vulsten hos örat 36. Den andra vulsten sträcker sig över en cirkelbåge som är mindre än l80°, varvid den har en öppning som är riktad upp mot den mötande, första vulsten när intilliggande portsektioner är parallella.

Vulsterna hos örat 36 samt hos örat 24 och/eller sidostycket 22 utgör härvid en styrning som underlättar installationen när intilliggande portsektioner skall låsas fast medelst axeltappar 40. Denna styrning har även till viss del förstyvande verkan för portleden. 10 15 20 25 30 35 505 500 11 Den första vulsten behöver ej vara cirkelformig, utan kan ha vilken som helst form så länge den har en väsentligen cirkelbågformig kontaktyta med den andra vulsten och så länge dess form möjliggör vridning kring vridaxeln 32, 34 hos intilliggande portsektioner.

En liknande styrningsfunktion erhålles om den första vulsten är anordnad på örat 24 och/eller på sidostycket 22 och den andra vulsten i stället är anordnad på örat 36.

Tack vare att den konvexa delen 20 och den konkava delen 18 under hela vridrörelsen gör kontakt med varandra skapas inga spalter som medför klämrisker vare sig på portens in- eller utsida mellan intilliggande sektioner.

Tack vare att vridaxeln 32, 34 är belägen mellan portsektionens sidoytor 28, 30 kan den konvexa delen 20 och den konkava delen 18 utnyttjas som en yta som inte bara tjänstgör som lageryta. Tack vare den relativt stora radien hos de konvexa delarna 20 respektive de konkava delarna 18 i kombination med att de förstyvande partierna 33, 35, 37, 39, 41, 43, 20, 18 åstadkommes portsektioner 12 med böjstyva kanter 45 är anordnade vid dessa delar 14 respektive 16 som effektivt kan uppta böjkrafter orsakade av exempelvis vind som blåser mot porten. Då denna port främst är avsedd för mindre spännvidder har det visat sig att ytterligare styrningar eller dylikt på portens insida för att ta upp sådana krafter ej är nöd- vändiga. Den kon vexa delen 20 och den konkava delen 18 kan även dessutom uppta krafter i portens rörelserikt- ning.

För att underlätta montering av portsektionerna och för att öka hállfastheten hos den konkava delen 18 sträcker sig böjningsvinkeln a över en böjningsvinkel som understiger l80°. Detta medför att den konvexa delen 20 och den konkava delen 18 ej behöver snäppas ihop eller måste träs i varandra. Detta medför dessutom att den konkava delens 18 kanter 50, 52 vid behov kan göras mindre spetsiga och därmed få ökad hållfasthet. 505 500 10 15 20 25 30 35 12 Tack vare att samtliga portsektioner 12 har samma form är de lätta att montera och kostnadseffektiva att tillverka.

Portsektionens huvudprofil 51 är företrädesvis till- verkad av metall. Eftersom huvudprofilen 51 i tvärsnitt (se fig 3) är tillverkad som en kontinuerlig profil med endast en öppning vid sidoytan 28 kan den enkelt tillver- kas genom rullformning.

I öppningen i sidoytan 28 kan en isolerskiva ll på lämpligt sätt anordnas. Tack vare de förstyvande partier- na 33, 35, 37, 39, 41, 43, styckena 22, låsorganet och leden är dock porten till- 45 i kombination med sido- räckligt styv för att kunna fungera med en öppen sidoyta 28 utan isolerskiva ll.

Då den konvexa delen 20 är löstagbart anordnad längs kanten 14 kan den vid behov bytas ut så att eventuella förslitningsskador såsom repor, missfärgningar etc i led- området ej syns när intilliggande portsektioner vrids i förhållande till varandra. Övriga förslitningsdetaljer är också enkla att byta eftersom det till övervägande del används snäppförbindningar.

Eftersom delarna i portarrangemanget är få och ett minimum av verktyg behöver användas vid monteringen är portarrangemanget kostnadseffektivt att tillverka och lämpar sig väl för automatmontering och är även lätt att installera.

En annan utföringsform av uppfinningen visas i fig 5. Delar som motsvaras av liknande delar i andra figurer har här samma hänvisningsbeteckningar. Denna utförings- form fungerar på principiellt samma sätt som den som beskrivits ovan och är främst avsedd för portar med större spännvidd än portar enligt den under hänvisning till fig 1-4 beskrivna utföringsformen.

Enligt denna utföringsform har både den inre sido- ytan 28 och den yttre sidoytan 30 en sluten profil.

Huvudprofilen 51 är tillverkad av en inre och en yttre och sidoyta, som företrädesvis är tillverkade av metall, 10 15 20 25 30 35 505 500 13 profilen 51 är fylld av ett distansmaterial 49 som till- sammans med ytmaterialet har förstyvande och isolerande verkan.

Längs kanterna 14, 16 är skenor 57, 59 anordnade. I den övre skenan 57 hos en portsektion 12 är den konvexa delen 20 inskjuten. I den nedre skenan 59 hos denna sek- tion 12 är den konkava delen 18 inskjuten. Den konvexa delen 20 respektive den konkava delen 18 är fästa före- trädesvis endast i en fästpunkt (ej visad) längs respek- tive skena 57, 59 för motverkande av glidning längs res- pektive skena. Infästningen kan exempelvis göras medelst en popnit. Den konvexa delen 20 respektive den konkava delen 18 hos intilliggande portsektioner har liksom i det första utföringsexemplet gemensamma geometriaxlar 32, 34, som också utgör en vridaxel.

Såsom framgår av fig 6 är det på skenorna 57, 59 an- ordnat vulster 61, 63 respektive 65, 67, och är det pà den konvexa delen 20 respektive den konkava delen 18 an- ordnat dessa vulster motsvarande urtagningar 69, 71 respektive 73, 75. Urtagningarna 69, 71 och 73, 75 är förbundna medelst liv 77 respektive 79. Härvid bildar skenorna 57, 59 i kombination med liven 77 respektive 79 en sluten profil längs portsektionens kanter 14, 16 vil- ken har förstyvande verkan. Den konvexa delen 20 respek- tive den konkava delen 18 har ett parti 81 respektive 83 vars ytterkanter ligger an mot respektive skena 57, 59.

Partierna 81, 83 är enligt en föredragen utföringsform väsentligen rektangulära. Tack vare att skenorna 57, 59 tätt omsluter hela kortsidorna och åtminstone delar av långsidorna av partierna 81 respektive 83 åstadkommes en ytterligare förstyvande verkan och en förbindning som kan uppta belastningar i alla riktningar.

Partierna 81 respektive 83 är enligt en föredragen utföringsform försedda med en urtagning 55, 56, som före- trädesvis är väsentligen rektangulär, av skäl som för- klaras längre ned. 505 500 10 15 20 25 30 35 14 Enligt en utföringsform kan det vara anordnat minst en tätning (ej visad) i området där skenans 57 övre, högra del 20. portsektionen och är anordnad någonstans i ett område som (se fig 6) gör kontakt med den konvexa delen Denna tätning är företrädesvis utsträckt längs hela sträcker sig från partiet ovanför vulsten 63 ut mot sidoytan 30 längs kontaktytan mellan den konvexa delen 20 och skenans 57 övre, högra del. Tätningen hindrar härvid att fukt och smuts utifrân tränger in i urtagningen 71.

Motsvarande tätning (ej visad) kan på liknande sätt vara anordnad i området där skenans 57 övre, vänstra del gör kontakt med den konvexa delen 20.

Minst en tätning (ej visad) kan även vara anordnad i området där skenans 59 nedre, vänstra respektive högra del (se fig 6) gör kontakt med den konkava delen 18. Tät- ningen är i detta fall anordnad i ett område som sträcker sig från partiet under vulsten 65 respektive 67 ut mot sidoytan 28 respektive 30 längs kontaktytan mellan den konkava delen 18 och skenans 59 nedre del.

I stället för, eller i kombination med, tätningen i området för skenans 59 nedre, högra del kan en tätning (ej visad) vara anordnad i omrâdet mellan armen 95 och den konkava delen 18.

Nämnda tätningar är företrädesvis ko-extruderade med den konvexa delen 20 respektive den konkava delen 18, men kan även vara anordnade på skenorna 57 respektive 59 och/eller på armen 95.

En làsgaffel, med den generella hänvisningsbeteck- ningen 58, sträcker sig med ett första parti 60 in i en urtagning 54 i den konvexa delen 20 när porten är hopmon- terad. Urtagningen 54 och det första partiet 60 utgör en lageryta och har längs lagerytan varandra kompletterande form och är längs denna yta väsentligen cylinderformiga och centrerade kring vridaxeln 32, 34.

Làsgaffeln 58 har även ett andra parti, med den generella hänvisningsbeteckningen 62, som sträcker sig in i urtagningen 56 hos en ovanför anordnad portsektion. Det l0 15 20 25 30 35 15 andra partiet 62 och urtagningen 56 har varandra komplet- terande form så att en vridfast förbindning åstadkommes mellan dessa delar.

Låsgaffeln 58 är härvid vridbart anordnad kring vridaxeln 32, 34. portsektioner och verkar samtidigt som en ytterligare Låsgaffeln 58 låser fast intilliggande lageryta inuti den konvexa delen 20, vilket har förstyv- ande verkan på leden. Låsgaffeln 58 är företrädesvis tillverkad av formsprutad plast med låg friktion.

Såsom framgår av fig 7 kan låsgaffelns 58 andra parti 62 ha en hake 85 som snäpps fast i motsvarande ur- tagning (ej visad) inuti skenan 59. Låsgaffelns 58 mot styrspåret 44, 46 vända sida kan dessutom ha en urtagning 87 som är placerad så att en operatör med ett lämpligt verktyg, såsom en skruvmejsel, från utsidan enkelt kan lossa haken 85 så att portsektionerna kan demonteras.

En axeltapp 40 sträcker sig företrädesvis vridbart in i en urtagning 64 i det första partiet 60. Axeltappen 40, som företrädesvis är cylindrisk och tillverkad av metall, är centrerad kring vridaxeln 32, 34. Härvid kommer axeltappen 40 att, liksom i utföringsexemplet ovan, sträcka sig längs vridaxeln 32, 34.

Urtagningen 64 kan, såsom framgår av fig 7, vara försedd med längsgående tänder 70 som är utsträckta i radiell riktning och som fjädrande uppbär axeltappen 40.

Tänderna 70 kan härvid uppta skillnader i termisk utvidg- ning som kan uppstå mellan låsgaffeln 58 och axeltappen 40, när dessa delar är tillverkade av olika material med väsentligt olika termisk utvidgning.

Liksom i utföringsexemplet ovan är en löprulle 42 centrerat och företrädesvis vridbart anordnad på den från portsektionen vända änden hos axeltappen 40.

Den konvexa delen 20 har en vulst 91 som företrädes- vis sträcker sig längs hela portsektionens längd i området för sektionens utsida 30. Den konkava delen 18 har en kantyta 93 som ligger an mot vulsten 91 när in- tilliggande portsektioner är anordnade parallellt med 505 500 10 15 20 25 30 35 16 varandra. Vulsten 91 och kantytan 93 försvårar härmed inbördes vridning av intilliggande portsektioner i riktning mot portens utsida när sektionerna är paral- lella. ordnade på litet avstånd fràn den konvexa ytan respektive Tack vare att vulsten 91 och kantytan 93 är an- den konkava ytan skapas inga klämrisker av vulsten 91 respektive kantytan 93 när intilliggande portsektioner vrids i förhållande till varandra. En tätning 53, som företrädesvis är tillverkad av elastiskt material och som företrädesvis är ko-extruderad med den konvexa delen 20, kan vara anordnad vid denna del 20 i omrâdet för portsek- tionens yttre sidoyta (30). Tätningen 53 är utsträckt längs den konvexa delen 20 och gör tätande kontakt med motsvarande kantyta 93 när intilliggande portsektioner är parallella.

En arm 95, som utgör en förlängning av portsektio- nens yttre sidoyta 30, ligger enligt en utföringsform an mot utsidan av den konkava delen 18 och täcker härmed ut- sidan av en eventuellt UV-känslig konkav del 18 samt har även till viss del förstyvande verkan. Portsektionens yttre sidoyta 30 får härmed ett mer homogent utseende.

Dessutom underlättas rengöring av nämnda yta och minskas risken att fukt tränger in mellan den nedre delen av sidoytan 30 och den konkava delen 18.

En urtagning 99 är anordnad vid insidan av den kon- vexa delen 20 för att uppta ett parti 97 vid insidan av motsvarande konkav del 18 när delarna vrids i förhållande till varandra. Även vid denna utföringsform bildar den konvexa delen 20 och den konkava delen 18 en helt klämskyddad led. Liksom tidigare är den konvexa delen 20 företrädes- vis anordnad ovanför den konkava delen 18 när portsek- tionerna är anordnade vertikalt. En topp- respektive bottentätning (ej visad) kan även här vara anordnad i den översta respektive den understa skenan i stället för en konvex del 20 respektive en konkav del 18. Sidostycken 10 15 20 25 30 35 505 500 17 (ej visade) kan vara anordnade vid respektive portsek- tions ändar för att täcka dessa ändar mot fukt och smuts.

Tack vare att låsgaffeln 58 på enkelt sätt förbinder intilliggande portsektioner minskas antalet erforderliga komponenter. Eftersom låsgaffeln 58 dessutom verkar som lageryta tillsammans med urtagningen 54 i den konvexa delen 20 erhålles en styvare led som utnyttjar fler lagerytor. Tack vare att det första partiet 60 och ur- tagningen 54 längs lagerytan har varandra kompletterande form över en relativt stor utsträckning åstadkommes ett förhållandevis stort anliggningsområde mellan det första partiet 60 och urtagningen 54 och därmed en stabil konstruktion med minskad risk för glapp mellan intilliggande portsektioner än vid känd teknik. Även denna utföringsform ger möjlighet till enkel montering och demontering, återvinning av de olika komponenterna samt möjlighet att byta förslitningsdetaljer.

Tack vare att radien hos den konvexa delen 20 res- pektive den konkava delen 18 är mindre än i det första utföringsexemplet åstadkommes en ytterligare förstyvning av portsektionerna i området för leden mot vindlaster som verkar mot utsidan av porten, eftersom den konkava delen 18 är neddragen ända ned till kantytan 93.

Tack vare att lâsgaffelns 58 sidoyta är riktad från portsektionen parallellt med löprullen 42 verkar den som ett distansorgan med låg friktion mellan löprullen 42 och portsektionen.

Eftersom den konvexa delen 20 respektive den konkava delen 18 kan skjutas in i respektive spår 57, 59 finns stora möjligheter att anpassa dessa delars egenskaper bland annat med avseende på färg, hållfasthet, gods- tjocklek, friktionskoefficient, motståndskraft i korrosiv miljö etc.

Eftersom delarna 18, 20 har ett flertal urtagningar 54, 55, 56 kan det vid behov i en eller flera av dessa urtagningar vara anordnat förstyvande lister av företrä- desvis metall eller fiberkomposit (ej visat). Urtagning- 505 500 10 15 20 25 18 arna är härvid företrädesvis utsträckta längs hela delarna 18, 20 med genomgående hål i åtminstone ena änden av delarna 18, 20, skjutas in i urtagningarna 54, 55, 56. Även de förstyv- sà att de förstyvande listerna kan ande listerna kan vara fästa i respektive urtagning exempelvis medelst minst en popnit. Härvid åstadkommes möjlighet till enkel förstyvning av portsektionerna.

Eftersom förhållandevis få komponenter ingår i kon- struktionen samt endast ett fåtal verktyg krävs för att sammanfoga dessa ges möjlighet till kostnadseffektiv tillverkning och installation av denna utföringsform.

Det inses att det är möjligt att göra vissa avsteg från de beskrivna utföringsformerna. Exempelvis kan varannan portsektion enbart ha konvexa delar 20, varvid de portsektioner som är anordnade intill dessa sektioner enbart har konkava delar 18.

Làsbrickan 58 kan givetvis även vara fast anordnad i området för den konkava delen 18 på annat sätt än medelst urtagningen 56. Den konvexa delen 20 och/eller den kon- kava delen 18 enligt den andra utföringsformen kan även konstrueras utan liven 77 respektive 79.

Partiet 97 hos den andra utföringsformen kan dess- utom vara utformat som ett tjockare parti än som visas i för ökad hàllfasthet.

Alla sådana varianter och modifieringar som innefat- fig 6, tas av den bakomliggande uppfinningstanken skall dock om- fattas av bifogade patentkrav.

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 505 500 19 PATENTKRAV

1. Anordning vid portarrangemang som innefattar ett flertal medelst ledorgan kring vridaxlar (32, 34) ledat k ä n n e t e c k - (12) är förbundna med varandra medelst parvis samverkande lås- sammankopplade portsektioner (12), n a d av att varandra mötande portsektioner organ vid portsektionernas (12) ändar, vilka làsorgan vardera omfattar en låsgaffel (58) som har ett första parti (60) som är anordnat vridbart kring vridaxeln (32, 34) i en första urtagning (54) i änden av den ena port- sektionen, och som har ett andra parti (62) som är anordnat vid änden av den andra portsektionen.

2. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av att vridaxeln (32, 34) hos respektive ledorgan är belägen mellan varandra mötande portsektioners (12) sidoytor (28, 30), att ledorganet mellan dessa portsektioner (12) omfattar en den ena portsektionen tillhörande konvex del (20) samt en den andra (18), konvexa respektive konkava delar (20, 18) är utsträckta (14, geometriaxel som sammanfaller med vridaxeln portsektionen tillhörande konkav del varvid dessa 16), med en (32, 34), varvid dessa konvexa respektive konkava delar utgör en längs respektive portsektions kant och lageryta.

3. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k - av att den första urtagningen (54) är anordnad i (20).

4. Anordning enligt något av kraven 1-3, (62) är vridfast anordnat i en andra urtagning (56) i änden av n a d den konvexa delen k ä n - n e t e c k n a d av att det andra partiet den andra portsektionen. k ä n - (56) är

5. Anordning enligt något av kraven 2-4, n e t e c k n a d av att den andra urtagningen anordnad i den konkava delen (18).

6. Anordning enligt kravet 4 eller 5, k ä n n e - 505 500 10 15 20 25 30 20 t e c k n a d av att làsgaffelns (58) andra parti (62) är löstagbart fäst i den andra urtagningen (56).

7. Anordning enligt något av ovanstående krav, k ä n n e t e c k n a d av att en axeltapp (40) är, företrädesvis vridbart, anordnad i en urtagning (64) i låsgaffeln (58), varvid axeltappen (40) sträcker sig längs vridaxeln (32, 34).

8. Anordning enligt kravet 7, k ä n n e t e c k - (12) portens avsedda rörelsebana sig sträckande styrspår (44, n a d av att portsektionerna löper styrda av utmed 46) medelst mellan styrspår (44, (12) (42), är centrerat och företrädesvis vridbart anordnade på (40).

9. Anordning enligt något av kraven 7-8, (64) som är utsträckta i radiell riktning och som uppbär 46) och portsektioner anordnade löprullar samt att löprullarna (42) axeltapparna k ä n - n e t e c k n a d har tänder (70) axeltappen (40). av att urtagningen k ä n - (54, 55, 56) som är utsträckt i portsektionens längdriktning i (20) (18) är anordnat förstyvande organ.

10. Anordning enligt något av kraven 2-9, n e t e c k n a d av att det i minst en urtagning den konvexa delen och/eller i den konkava delen

11. ll. Anordning enligt något av kraven 2-10, k ä n - (20) (14), (59) n e t e c k n a d av att den konvexa delen är fäst i en skena (57) i den ena portsektionens kant samt (18) andra portsektionens kant är fäst i en skena i den (16). att den konkava delen