SE505095C2 - Anordning för förgasning av vätska och dosering av sålunda åstadkommen gas - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 505 095 2 ning omfattar en källa av gas med konstant tryck, en annan källa av en vätska som skall förgasas, en förgasarkammare och en doseringsledning varmed gasen leds från kammaren till en blandningspunkt där den blandas med en annan gas (som är färskgasen när det gäller narkosgasapparattillämpningen), samt en ventilanordning inrättad att avge en bestämd gasdos för varje doseringsslag av en reglerventil i ventilanord- ningen. Det för denna kända doserings- och förgasningsanord- ning utmärkande är att förgasarkammaren är avsedd att hållas vid ett konstant tryck och att medelst en reglerbar uppvärm- ningsanordning bibehållas vid sådan temperatur, att vätskan som från vätskekällan inmatas i förgasarkammaren, i huvudsak förgasas direkt så att när jämvikt väl har uppnåtts ingen mer vätska tillförs från vätskekällan till förgasarkammaren än som medelst ventilanordningen portioneras/doseras i dose- ringsledningen.

Ett annat exempel på en känd doseringsanordning avsedd för samma medicintekniska tillämpning framgår av US A 5 243 973.

Uppfinningens ändamål Det primära ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anordning där den fria vätskeytan inuti för- gasarkammaren - som befinner sig någonstans mellan kammarens nedre del (innehållande vätskefasen) och övre del (innehål- lande gasfasen) - kan bibehållas på i det närmaste konstant nivå i förgasarkammaren.

Den grundläggande idén för uppfinningens problemlösning skall härvid vara att förgasarkammaren utformas på så sätt att man erhåller en väl definierad och med enkla medel kontroller- bar/övervakningsbar uppvärmningszon i ett mellanområde i det förgasarhus vari förgasarkammaren är inrymd.

Ett sekundärt ändamål med uppfinningen skall därvid vara att förgasarhuset kan vara utfört på ett konstruktivt enkelt och tillförlitligt sätt och så att eventuella variationer i nivån för vätskeytan inuti förgasarkammaren lätt kan detekteras 10 15 20 25 30 35 s 505 Û95 vilket underlättas genom att förgasarhuset (och därmed för- gasarkammaren) får utgöra en relativt långsträckt konstruk- tion så att förgasarkammaren kommer att uppvisa en tvärdimen- sion som är väsentligt mindre än kammarens axiella längddi- mension.

Redogörelse för uppfinningen Ovannämnda ändamål uppnås enligt uppfinningen därigenom att den inledningsvis angivna anordningen uppvisar de i patent- kravets 1 kännetecknande del angivna särdragen.

Uppfinningen vidareutvecklande särdrag som bidrar till en ur olika synpunkter optimal problemlösning framgår också av de osjälvständiga kraven 2-8.

Enligt uppfinningen väljs ett konstruktivt utförande där förgasarkammaren är inrymd i ett avlångt förgasarhus, som har en nedre del försedd med ett inlopp för vätska från källan, varvid organet för doserbar gastillförsel till färskgasström- men omfattar ett till en övre del av förgasarhuset anslutet doseringshus med åtminstone en doseringsventil. Uppvärmnings- organen är därvid anordnade på utsidan av en i området mellan förgasarhusets övre respektive nedre del belägen mellandel av förgasarhuset för att bilda en varm hussektion, som fast- lägger den ovannämnda väldefinierade temperaturzonen. Denna varma hussektion står nertill i förbindelse med förgasarhu- sets inloppsförsedda nedre del via en nedre värmeisolerande hussektion, och är upptill ansluten till förgasarhusets övre del via en motsvarande övre värmeisolerande hussektion.

Förgasarhuset är företrädesvis så utfört att förgasarkamma- rens begränsningsvägg utgörs av en cylindrisk mantelyta.

Detta uppnås exempelvis genom att förgasarhuset är ett rör- formigt hus som lämpligen anordnas väsentligen vertikalt eller åtminstone i en relativt spetsig vinkel i förhållande till lodlinjen. 10 15 20 25 30 35 505 095 4 För att underlätta upprätthållandet av en väldefinierad uppvärmningszon i den varma hussektionen är det lämpligt att förgasarhuset är tillverkat av ett material med god värmeled- ningsförmåga, exempelvis mässing, varvid husets mellandel företrädesvis uppvisar större väggtjocklek än de båda till mellandelens ändar anslutande värmeisolerande hussektionerna. Övergången mellan förgasarhusets mellandel med större vägg- tjocklek och respektive anslutande värmeisolerande hussektion med mindre väggtjocklek åstadkommer en markerad temperatur- gradient i väggmaterialet, och de värmeisolerande hussektio- nernas mindre väggtjocklek innebär att värmeledningen bort från den av mellandelen bildade varma hussektionen minimeras i de värmeisolerande hussektionerna.

Förgasarhusets inloppsförsedda nedre del (med inloppet för vätska från källan) är företrädesvis utförd såsom en kall hussektion som är anordnad i värmeledande förbindelse med en särskild kylsockel. Denna kylsockel tjänar till att bibehålla vätskeytan inuti förgasarkammaren på en acceptabel nivå i fall innertemperaturen i kammaren av något skäl tenderar att bli alltför hög.

För bibehållande av i möjligaste mån konstanta temperaturför- hållanden inom förgasarhusets mellandel, som bildar den varma hussektionen, är mellandelen lämpligen försedd med en om- givande effektiv värmeisolering åtminstone över det område av mellandelen som vid utsidan är försett med uppvärmningsorga- nen vilka lämpligen utgörs av ett eller flera elektriska värmeelement. Dessa värmeelement, som kan utgöras av värme- folier, är därvid anordnade på utsidan av husmellandelens vägg och omsluter densamma över åtminstone en större del av dess längdutsträckning.

För övervakning av temperaturförhållandena i den varma hus- sektionen är någon lämplig typ av temperaturgivare, exempel- vis en termistor, företrädesvis anordnad i området av husmel- landelens nedre ände, vid insidan av husväggen. Utsignalen från denna temperaturgivare kan då användas för reglering av de elektriska uppvärmningsorganens effekt. På motsvarande 10 15 20 25 30 35 s 505 095 sätt kan en temperaturgivare lämpligen vara anordnad vid insidan av husväggen i området av husmellandelens övre ände.

Utsignalen från denna temperaturgivare kan användas i en alarmfunktion för tillfälligt avbrytande av tillförseln av gas till färskgasströmmen eller för avbrytande av förgas- ningen av vätska i förgasarkammaren genom avbrytande av strömtillförseln till de elektriska uppvärmningsorganen som omger förgasarhusets mellandel.

Det vid den övre delen av förgasarhuset monterade doserings- huset omfattar företrädesvis ett med ett särskilt elektriskt värmeelement försett ventilblock och en därtill ansluten färskgasledande husdel som har en genomgående passage för färskgasen. Ena änden av denna gaspassage utgör därvid inlopp för färskgasströmmen medan passagens andra ände utgör utlopp för färskgas som via en till gaspassagen inuti husdelen an- slutande kanal genom dosering berikats med gas alstrad i för- gasarkammaren. För åstadkommande av denna gastillförsel till färskgasströmmen står gaspassagen genom husdelen i förbindel- se med förgasarkammaren via kanaler i doseringsventilen, ventilblocket och den därtill anslutande husdelen.

Ventilblocket, som exempelvis kan vara utfört såsom ett rät- block eller utgöra en på annat sätt utformad konstruktion, uppbär förutom doseringsventilen, som exempelvis kan vara en magnetventil, också en backspolningsventil. Denna backspol- ningsventil har till uppgift att medelst särskild backspol- ningsgas, exempelvis syrgas eller luft, trycka tillbaka oförgasad vätska från förgasarkammaren till vätskekällan efter avslutad förgasning i förgasarkammaren. Behov av sådan backspolning föreligger exempelvis i samband med byte av den vätska som skall förgasas i förgasarkammaren. Backspolnings- ventilen står då å ena sidan i förbindelse med en backspol- ningsgaskälla via en kanal i ventilblocket, och å andra sidan i förbindelse med förgasarkammaren via kanaler i ventilblock- et.

Doseringsventilen är lämpligen anordnad axiellt i linje med förgasarhuset på en till detsamma motsatt sida av ventilbloc- 10 15 20 25 30 35 505 095 e ket, medan backspolningsventilen lämpligen är anordnad på samma sida av ventilblocket som förgasarhuset. Vid vertikalt anordnat förgasarhus är då doseringsventilen riktad rakt uppåt från ventilblockets ovansida, medan backspolningsven- tilen är riktad rakt nedåt från undersidan av ventilblocket, parallellt med det företrädesvis rörformiga förgasarhuset.

Kort beskrivning av ritningsfiggrerna Uppfinningen skall nu beskrivas och förklaras ytterligare nedan, under hänvisning till de bifogade ritningarna som visar en utföringsform av anordningen enligt uppfinningen.

Därvid visar: fig. 1 en anordning enligt uppfinningen, sedd i perspektiv; fig. 2 ett längdsnitt genom den i fig. 1 och fig. 3 visade anordningen, vid snittlinjen II-II i fig. 3; fig. 3 en sidovy av anordningen enligt fig. 2, sedd i pilens S riktning i fig. 2; fig. 4 ett längdsnitt genom den nedre halvan av en anordning enligt uppfinningen, visad i mycket schematisk framställning såsom bakgrund till temperaturkurvorna i fig. 5; och fig. 5 slutligen den ideala temperaturprofilen respektive en mera verklighetsbetonad temperaturprofil för fluiden (vät- skan/gasen (ångan)) inuti den i fig. 4 visade delen av för- gasarkammaren i anordningens förgasarhus.

Beskrivning av utföringsexempel Fig. 1 visar i perspektivisk framställning en för förgasning av vätska avsedd anordning enligt uppfinningen. Anordningen är i detta speciella fall avsedd för förgasning av vätskefor- migt narkosmedel, och dosering av sålunda åstadkommen narkos- gas till en färskgasström för en narkosapparat (ej visad).

Till anordningen hör därvid en i fig. 1 inte visad, men i fig. 2 antydd vätskekälla 2 som står under ett företrädesvis konstant tryck och innehåller det vätskeformiga narkosmedel som skall förgasas i anordningen. 10 15 20 25 30 35 7 505 Ü95 Den i fig. 1-3 visade anordningen omfattar ett rörformigt förgasarhus 4 med en nedre del 6 försedd med ett inlopp 8 för den genom en ledning 10 från källan 2 tillförda narkosmedels- vätskan. Från inloppet 8 inströmmar denna narkosmedelsvätska via ett par kanaler 12 och 14 i den nedre änden av en i förgasarhuset 4 inrymd cylindrisk förgasarkammare 16. Vid den övre änden av förgasarkammaren 16 finns ett med en doserings- ventil 18 försett fluidledande organ 20 för doserbar tillför- sel av gas från kammaren 16 till färskgasströmmen för den ovannämnda, här icke visade narkosapparaten. Förgasarhuset 4 har en övre änddel 22 som är tätt ansluten till en nedåtrik- tad rörstuts 24 vid undersidan av det fluidledande organet 20.

Såsom framgår av fig. 2 och 3 omfattar organet 20 ett till förgasarhusets övre del 22 anslutet doseringshus 25 som i sin tur omfattar ett parallellepipediskt ventilblock 26 och en därtill ansluten, färskgasledande husdel 28 med en genom- gående gaspassage 30 för den färskgasström som inuti husdelen 28 tillföres gas från förgasarkammaren 16. Husdelen 28 kan utgöra en integrerad del av ventilblocket 26. Gasens ström- ningsväg från förgasarkammaren 16 till färskgaspassagen 30 kommer att beskrivas vidare nedan.

Såsom framgår av fig. 1-3 är förgasarhuset 4 på utsidan försett med uppvärmningsorgan 32. Dessa uppvärmningsorgan utgörs lämpligen av ett eller flera elektriska värmeelement, företrädesvis av värmefolie-typen.

Såsom speciellt framgår av fig. 2 är uppvärmningsorganen 32 anordnade på utsidan av en mellan förgasarhusets 4 övre del 22 och nedre del 6 belägen, jämförelsevis tjockväggig mellan- del 34 av förgasarhuset. Denna husmellandel 34, som utgör anordningens varma hussektion, står nertill i förbindelse med förgasarhusets inloppsförsedda nedre del 6 via en nedre, jämförelsevis tunnväggig värmeisolerande hussektion 36. På motsvarande sätt står mellandelen 34 upptill i förbindelse med förgasarhusets 4 övre del 22 via en jämförelsevis tunn- väggig övre värmeisolerande hussektion 38. 10 15 20 25 30 35 505 095 s Förgasarhuset 4, som i det visade utförandet är ett rörfor- migt hus, är tillverkat av ett material med god värmeled- ningsförmåga, såsom exempelvis mässing. Såsom framgår av fig. 2 har inte bara förgasarhusets 4 mellandel 34, utan också husets övre del 22 respektive nedre del 6, betydligt större väggtjocklek än de båda värmeisolerande hussektionerna 36 och 38. Dessa båda tunnväggiga värmeisolerande hussektioner kommer härigenom att fungera såsom temperaturisolatorer i förgasarhusets axiella led. Förgasarhusets inloppsförsedda nedre del 6 bildar anordningens kalla hussektion, vilken lämpligen står i direkt värmeledande kontakt med en endast schematiskt antydd kylsockel 40, vars temperatur är betecknad T4° i fig. 5.

De förgasarhusets mellandel 34 omslutande uppvärmningsorganen 32 omsluter som synes husmellandelen över åtminstone större delen av dennas längdutsträckning. För bibehållande av önska- de temperaturförhållanden och temperaturgradienter i den i mellandelen 34 belägna delen av förgasarkammaren 16 är en yttre, hylsliknande värmeisolering 42 anordnad omkring för- gasarhuset 4 åtminstone över den del av huset där uppvärm- ningsorganen 32 återfinns.

I området av husmellandelens 34 nedre ände är på insidan av husväggen anordnad en temperaturgivare 44, exempelvis termis- tor, vars utsignal tjänar till reglering av de elektriska uppvärmningsorganens 32 effekt. I området av husmellandelens 34 övre ände är, också vid insidan av husväggen, anordnad en ytterligare temperaturgivare 46, vars utsignal används i en alarmfunktion, exempelvis för tillfälligt avbrytande av den dosvisa tillförseln av gas till färskgasströmmen eller för avbrytande av förgasningen av vätska i förgasarkammaren 16. I fig. 2 visas schematiskt ett av temperaturgivarna 44 och 46 påverkat reglerdon 48 för reglering av strömtillförseln till uppvärmningsorganen 32.

Vi övergår nu till att närmare studera det fluidledande organet 20 vid den övre änden av förgasarhuset 4, varvid speciellt hänvisas till fig. 2 och fig. 3. 10 15 20 25 30 35 9 505 Û95 Det fluidledande organet 20, som således ombesörjer till- förseln av gas från kammaren 16 till färskgasströmmen i passagen 30, utgörs av ett doseringshus vilket omfattar det med ett särskilt elektriskt värmeelement 50 försedda ventil- blocket 26 och den vid ventilblockets baksida anslutna hus- delen 28 med den genomgående gaspassagen 30. Den till den här icke visade narkosapparaten strömmande färskgasen inkommer i gaspassagen 30 vid densammas inloppsände och utströmmar sedan, efter att ha berikats med dosvis tillförd färskgas inuti husdelen 28, från passagen 30 via dennas utloppsände.

Förutom doseringsventilen 18, som exempelvis kan vara en magnetventil, uppbär ventilblocket 26 också en backspolnings- ventil 52. Denna backspolningsventil tjänar till att medelst backspolningsgas, som kan vara exempelvis syrgas eller luft, trycka tillbaka kvarvarande oförgasad vätska från förgasar- kammaren 16 till vätskekällan 2 efter avslutad förgasning i förgasarkammaren. Denna situation uppkommer exempelvis i samband med byte av den vätska som skall förgasas i förgasar- kammaren 16. Backspolningsventilen S2, som är monterad i en borrning 54 i ventilblocket 26, står upptill via en ledning 56 och ett inlopp 58 i förbindelse med en backspolningsgas- källa 60. Inuti backspolningsventilen 52 finns ett par axiel- la kanaler 60 och 62 samt en till kanalens 62 övre ände anslutande radiell kanal 64. När ventilens rörliga ventilele- ment 66 befinner sig i ett nedre läge kan gas strömma från inloppet 58 via kanalerna 60, 62 och 64 till den horisontella kanalen 68 i ventilblocket 26. Kanalen 68 utmynnar i en borrning 70 i ventilblocket 26, vilken borrning 70 står i direkt öppen förbindelse med förgasarkammarens 16 övre ände.

När det förgasade narkosmedlet skall doseras i färskgasen som strömmar genom passagen 30 är backspolningsventilen 52 givet- vis stängd, d.v.s. ventilelementet 66 befinner sig då i ett övre stängningsläge som förhindrar inbördes förbindelse mellan kanalerna 60 och 62 i backspolningsventilen 52.

Doseringsventilen 18 innehåller å sin sida de båda axiella kanalerna 72 och 74 samt den från kanalens 74 nedre ände radiellt utgående tvärkanalen 76. Kanalerna 72 och 74 står i 10 15 20 25 30 35 505 095 1° inbördes förbindelse när doseringsventilens 18 rörliga ven- tilelement 78 befinner sig i ett upplyft öppningsläge. När ventilelementet 78 genom magnetisk påverkan omställts till ett nedre stängningsläge kan fluid däremot inte strömma mellan kanalerna 72 och 74. Den radiella kanalen 76 utmynnar i ett runtomgående spår 80 vid utsidan av doseringsventilens 18 i ventilblocket 26 upptagna infästningsparti 82. Såsom framgår av fig. 3 står det runtomgående spåret 80 i förbin- delse med färskgaspassagen 30 via en radiell kanal 84 i ventilblocket 26 och en till kanalen 84 koaxiellt anslutande kanal 86 i husdelen 28. Kanalen 86 utmynnar i färskgaspas- sagen 30 och tillförseln av gas från förgasarkammaren 16 till färskgasen i passagen 30 sker alltså vid det ställe där kanalen 86 utmynnar i passagen 30.

Under pågående förgasning i förgasarkammaren 16 är backspol- ningsventilen 52 stängd, och gasen från kammaren 16 kan då strömma från borrningen 70, via kanalerna 72, 74 och 76 samt det runtomgående spåret 80 och de koaxiella kanalerna 84 och 86, till färskgaspassagen 30 där inblandningen sker.

Regleringen av förgasningen i kammaren 16 skall nu beskrivas i korthet under hänvisning till de schematiska, funktionsbe- skrivande figurerna 4 och 5 där delar som äger direkt motsva- righet vid utförandet enligt fig. 1-3 har givits samma hän- visningsbeteckningar som i dessa tre figurer.

Den nedre delen av förgasarkammaren 16 kommer alltid att innehålla vätskefasen av det tillförda vätskeformiga narkos- medlet, medan den övre delen av förgasarkammaren 16 kommer att innehålla gasfasen av narkosmedlet. Någonstans däremellan kommer det att finnas en vätskeyta G. Nivån för denna yta skall i överensstämmelse med uppfinningens primära ändamål bibehållas i möjligaste mån stilla. För att uppnå detta måste temperaturen hos förgasarkammarens väggar regleras och över- vakas noggrant. Den nedersta delen av förgasarkammaren skall bibehållas vid en temperatur som ligger under narkosmedlets kokpunkt, och den där ovanför belägna delen av förgasarkamma- ren skall bibehållas vid en temperatur överstigande kokpunk- 10 15 20 25 30 35 11 505 095 ten. Mellan dessa båda temperaturzoner finns en förgasarhus- sektion 36 med jämförelsevis tunna väggar, vilken fungerar såsom en temperaturisolator. Temperaturprofilen där är inte känd i detalj, men den måste vara en kontinuerlig funktion av höjden och måste öka konstant. De övriga hussektionernas tjocka väggar har hög värmeledningsförmåga (mässing är en god värmeledare) som håller temperaturen i det närmaste konstant i höjdled. Den ideala temperaturprofilen är betecknad Ti och visas med streckad kurva i fig. 5. Vid den nedre änden av den varma hussektionen (innanför uppvärmningsorganen 32) finns en temperaturgivare 44 som används för temperaturregleringen, d.v.s. detta är det ställe som regulatorn försöker att hålla vid den inställda temperaturen Tr för den varma sektionen.

Vid den övre änden av den varma hussektionen finns en tempe- raturgivare 46 vars detekterade temperatur alltid skall ligga över kokpunkten. Om dess temperatur skulle sjunka under kokpunkten (Tkp) så befinner sig vätskeytans nivå sannolikt alltför högt upp i förgasarhuset 4. Om detta inträffar ome- delbart efter det att en stor stegvis ökning av doseringen har skett, skulle doseringen kunna stoppas under kort tid för att ge uppvärmningsorganen 32 möjlighet att "hinna ifatt". Om detta å andra sidan händer under normal dosering är det fråga om ett allvarligt fel, och en alarmsignal måste då alstras och förgasningen avbrytas.

Temperaturprofilen kommer naturligtvis i praktiken inte att vara så gynnsam som i det ideala fallet som i fig. 5 repre- senteras av den streckade kurvan Ti. Temperaturen kommer i praktiken inte att vara konstant i höjdled i de icke-värme- isolerande sektionerna. I den horisontella riktningen kommer narkosmedlet inte att ha samma temperatur som väggarna. En något mera realistisk temperaturprofil visas med punktstrec- kad kontur i fig. 5, och är betecknad Tv. Fasgränsen mellan narkosmedlets i vätskefas och gasfas är i fig. 4 betecknad Gi för det ideala fallet, respektive GV i det mera realistiska "verkliga" fallet.

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 505 095 12 Patentkrav

1. Anordning för förgasning av vätska, speciellt vätskefor- migt narkosmedel, och dosering av sålunda åstadkommen gas till en färskgasström, speciellt i en narkosapparat, omfat- tande en företrädesvis under konstant tryck stående källa (2) med den vätska som skall förgasas, en med källan i förbindel- se stående förgasarkammare (16) med uppvärmningsorgan (32), och ett med en doseringsventil (18) försett fluidledande organ (20) för doserbar tillförsel av gas från kammaren till färskgasströmmen, kännetecknad av att förgasarkammaren (16) är inrymd i ett avlångt förgasarhus (4) som har en nedre del (6) försedd med ett inlopp (8) för vätska från källan, varvid organet (20) för doserbar gastillförsel till färskgasströmmen omfattar ett till en övre del (22) av förgasarhuset anslutet doseringshus med åtminstone en doseringsventil (18), och att uppvärmningsorganen (32) är anordnade på utsidan av en mellan förgasarhusets (4) övre (22) respektive nedre del (6) belägen mellandel (34) av förgasarhuset för att bilda en varm hussek- tion, varvid denna med uppvärmningsorgan (32) försedda hus- sektion nertill står i förbindelse med förgasarhusets in- loppsförsedda del (6) via en nedre värmeisolerande hussektion (36) och upptill är ansluten till förgasarhusets övre del (22) via en övre värmeisolerande hussektion (38).

2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att förgasarhuset är ett rörformigt hus (4) av ett material med god värmeled- ningsförmåga, såsom exempelvis mässing, varvid husets mellan- del (34) samt dess övre respektive nedre del (28 respektive 6) har större väggtjocklek än de båda värmeisolerande hussek- tionerna (36, 38), och att förgasarhusets inloppsförsedda nedre del (6) bildar en kall hussektion som är anordnad i värmeledande förbindelse med en kylsockel (40).

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att uppvärmningsorganen utgörs av åtminstone ett elektriskt värmeelement (32), såsom en värmefolie, som är anordnat vid utsidan av husmellandelens (34) vägg och omsluter denna över åtminstone en större del av dess längdutsträckning. 10 15 20 (25 30 35 13 505 095

4. Anordning enligt krav 3, kännetecknad av att i området av husmellandelens (34) nedre ände är vid insidan av husväggen anordnad en temperaturgivare (44) vars utsignal tjänar till reglering av de elektriska uppvärmningsorganens (32) effekt, och att i området av husmellandelens övre ände är vid insidan av husväggen anordnad en temperaturgivare (46) vars utsignal används i en alarmfunktion för tillfälligt avbrytande av tillförseln av gas till färskgasströmmen eller avbrytande av förgasningen av vätska i förgasarkammaren (16).

5. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att doseringshuset, som är monterat vid den övre delen av förgasarhuset, omfattar ett med ett särskilt elektriskt värmeelement (50) försett ventilblock (26) och en därtill ansluten färskgasledande husdel (28) med en genomgående gaspassage (30) vilkens ena ände utgör inlopp för färskgas- strömmen och vlkens andra ände utgör utlopp för med den doserade gasen berikad färskgas, och vilken gaspassage (30) står i förbindelse med förgasarkammaren (16) via kanaler (70, 72, 74, 76, 80, 84, 86) i doseringsventilen (18), ventil- blocket (26) och den därtill anslutna husdelen (28).

6. Anordning enligt krav 5, kännetecknad av att ventilblocket (26) uppbär förutom doseringsventilen (18), som företrädesvis är en magnetventil, också en backspolningsventil (52) tjänan- de till att medelst särskild backspolningsgas, exempelvis syre, vid avslutad förgasning i förgasarkammaren (16) trycka tillbaka oförgasad vätska från förgasarkammaren till vätske- källan (2), exempelvis i samband med byte av den vätska som skall förgasas, och backspolningsventilen (52) står å ena sidan i förbindelse med en backspolningsgaskälla (60) via en kanal (58) i ventilblocket (26), och å andra sidan i förbin- delse med förgasarkammaren (16) via kanaler (68, 70) i ven- tilblocket (26).

7. Anordning enligt krav 6, kännetecknad av att doserings- ventilen (18) är anordnad axiellt i linje med förgasarhuset (4) på en till detsamma motsatt sida av ventilblocket (26), 505 095 14 medan backspolningsventilen (52) är anordnad på samma sida av ventilblocket som förgasarhuset.

8. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att förgasarhusets (4) mellandel (34) är försedd med en omgivande värmeisolering (42) åtminstone över den del av mellandelen som uppbär uppvärmningsorganen (32).