SE504961C2 - Blockformningsmaskin med spiralskivor jämte huggdonssats för dylika spiralskivor - Google Patents

Description

504 961 10 15 20 25 30 35 2 ken oftast under benämningen långknivs- eller stegskivor.

Huvudsakligen fiberklyvande huggdon, vilka genomgåen- de är monterade på spiralskivor med konisk grundform, hugger så kallad parallellskuren flis genom att de enskil- da huggdonen har en förhållandevis lång huvudegg riktad parallellt med den axiellt passerande stockens fiberrikt- ning för att på så sätt klyva eller spjälka fiberveden i plan som är väsentligen parallella med stockens centrum- axel samt en förhållandevis kort biegg som är tvärställd (t ex i 45° vinkel mot huvudeggen) och har till uppgift att kapa fibrerna. Härvid bestäms den avdelade, enskilda fliskroppens form och dimensioner av flera olika faktorer, såsom stockmatningshastighet kontra spiralskivans varvtal, trädslag, seghet, temperatur, etc. Allmänt kan dock sägas att fliskroppens tjocklek är väldefinierad så tillvida att denna alltid bestäms av det inbördes avståndet mellan de axialplan i vilka de fiberspjälkande huvudeggarna till närbelägna huggdon i samma spiralbana arbetar, att flis- kroppens längd i fiberriktningen alltid är distinkt reglerbar genom att reducerskivans varvtal i förhållande till stockmatningshastigheten inställs på lämpligt sätt, men att fliskroppens bredd icke låter sig styras genom yttre parametrar i och med att sönderbrytning av de band- formiga vedfiberstycken som lösgörs från stocken sker i beroende av i vedràvaran naturligt inneboende egenskaper som varierar i beroende av trädslag, seghet (frusenhets- grad) och liknande. Inom fackmannakretsar anses därför spiralskivan vara fördelaktig av just det skälet att två av tre dimensionsbestämmande mått hos flisen, nämligen just de fliskvaliteten bestämmande måtten längd och tjock- lek, låter sig fastställas genom medveten påverkan ut- ifrån. Andra fördelar hos spiralskivan är att densamma under jämförelsevis låg energiförbrukning effektuerar en mjuk och vibrationsfri huggning av stocken. Detta har primärt sin grund i att spiralskivan använder sig av ett stort antal relativt små och nära intill varandra befint- liga huggdon (exempelvis kan varje skiva inbegripa 75-90 10 15 20 25 30 35 504 961 3 huggdon fördelade i tre spiralbanor om vardera 25 à 30 st). En begränsning hos sådana maskiner som använder spiralskivor är dock att desamma kan användas endast för relativt måttliga stockmatningshastigheter, t ex inom området 50-80 m/min.

Till skillnad från spiralskivan är långknivs- eller stegskivan bestyckad med relativt få huggdon, vilkas raka, långa huvudeggar är riktade väsentligen vinkelrätt mot fiberriktningen. Detta innebär att eggen ifråga tränger in i veden under avkapning av fibrerna och då densamma nått ett visst djup i veden avskjuvas eller bortspräcks en större fiberkropp som i sin tur, t ex genom kontakt med andra, kolliderande fiberkroppar, sönderdelas i mindre kroppar som har den färdiga flisens slutliga dimensioner.

Den främsta fördelen hos reducerskivor med primärt fiber- kapande huggdon är att de medger höga stockmatningshastig- heter, t ex 100 m/min eller mer. Vid dylika reducerskivor låter sig emellertid endast en flisdimension, nämligen längden i fiberriktningen, medvetet påverkas genom yttre reglering, närmare bestämt genom lämplig inställning av stockmatningshastigheten i relation till reducerskivornas varvtal.

I detta sammanhang skall påpekas att vissa typer av reducerskivor med fiberkapande huggdon i och för sig kan ha sina huggdon spiralformigt arrangerade över en stympat konisk yta. I dessa fall har emellertid huggdonen fort- farande sin verksamma huvudegg riktad i huvudsak vinkel- rätt mot fiberriktningen, innebärande att flisbildningen sker huvudsakligen genom fiberkapning snarare än klyvning parallellt med fiberriktningen. Nämnas skall även att långknivsskivorna har sina huggdon utförda i form av knivliknande element vilkas huvudegg sträcker sig utmed skivans hela bredd.

Spiralskivor med fiberklyvande huggdon är tidigare kända genom SE 339 389, SE 8104721-9 (publ.nr 446 838), SE 9100345-9 (pub1.nr 467 915) och DE 31 14 332. Reducer- skivor i form av långknivs- eller stegskivor med fiber- 504 961 10 15 20 25 30 35 4 kapande huggdon är kända genom SE 7203989-4 (publ.nr 388 158), SE 7708706-2 (publ.nr 432 733), DE 15 28 197, DE 33 12 033, US 3 812 891, US 3 880 215 och US 4 984 614.

Föreliggande uppfinning hänför sig till en blockform- ningsmaskin av det slag som grundar sig på användningen av just spiralskivor, dvs reducerskivor vilkas huggdon har sin huvudegg lokaliserad i ett med stockens fiberriktning parallellt plan för att i första hand klyva eller spjälka fibrerna snarare än att huvudsakligen kapa desamma. Tidi- gare kända spiralskivor, exempelvis de som är beskrivna i ovannämnda publikationer, är emellertid behäftade med ett antal olägenheter. En sådan olägenhet är att spiralskivan tidigare icke kunnat förses med en försågande sågklinga, dvs en klinga vars tandkrans har så stor diameter att såg- tänderna förmår såga ett plant snitt i stocken innan de innersta huggdonen börjar bearbeta fiberveden i området intill det blivande blockets plana sidoyta. har försök utförts att sågande sågklingor, men dessa försök har ej lett till I och för sig förse även spiralskivor med för- framgång på grund av det faktum att flis- och spånmateria- let tenderat att med stor kraft kilas fast och fastna i det kilformiga utrymme mellan klingan och skivans inre, koniska smaländesparti som förefinns i området framför varje innersta huggdon. Det sålunda fastkilade flis- och spånmaterialet har härvid utövat en sprängverkan på klingan, vilken tenderat att dels deformeras, dels gå varm. Vid företagna försök har vidare varje innersta hugg- don partiellt härbärgerats i förstorade tandluckor i klingans tandkrans, dvs luckor som åstadkommits genom att åtminstone en tand för varje huggdon avlägsnats ur den i övrigt ekvidistanta serien av sågtänder. Detta har fått till följd att varje bakom en tandlucka befintlig tand utsatts för extremt stora krafter som snabbt deformerar tanden; något som i sin tur gett upphov till dålig ytslät- het hos det färdiga blocket respektive täta klingbyten.

Ett särskilt problem vid dessa försök att förse spiral- skivor med försàgande sågklingor har varit den omständig- 10 15 20 25 30 35 504 961 5 heten att klingan, genom att skjuta ut åtminstone något förbi de allra innersta huggdonen i varje spiralbana verkat hindrande för möjligheterna att demontera förslitna huggdon och återmontera skarpslipade huggdon i det att de konventionella huggdonen kräver ett påtagligt utrymme mellan närbelägna sågtänder för att kunna avlägsnas från skivan. Detta problem är särskilt graverande mot bakgrun- den av att just de innersta huggdonen på varje skiva är utsatta för den största förslitningen i och med att desamma alltid är i arbete oavsett om den passerande stockens diameter är stor eller liten. Av sistnämnda skäl har de allra innersta huggdonen en så relativt kort livs- längd som blott 4 à övriga huggdon har betydligt större livslängd (t ex av 5 timmar, medan såväl sågklingan som storleksordningen 40-50 timmar).

Uppfinningens syften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovannämnda olägenheter och utveckla en för blockformnings- maskiner avsedd spiralskiva dithän att densamma kan fram- gångsrikt förses med en försågande cirkelsågklinga. Ett grundläggande syfte med uppfinningen är därför att skapa en spiralskiva vid vilken flis- och spånmaterial icke tenderar att massivt bakas eller kilas fast mellan cirkel- sågklingan och skivans koniskt formade smalände för att därigenom undanröja risken för varmgång resp deformationer i klingan. Ett samtidigt syfte är att skapa en spiralskiva vid vilken enskilda tänder i sågklingan icke utsätts för extrema tryck- eller stötbelastningar som snabbt tenderar att deformera och förstöra den enskilda tanden. Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att skapa en spiral- skiva vilkens innersta, frekventast arbetande huggdon snabbt och enkelt låter sig demonteras och återmonteras trots förekomsten av en försågande klinga med stor dia- meter. Ett detta syfte underordnat syfte är att skapa ett för spiralskivor avsett, nytt huggdon som genom sin speciella utformning möjliggör dylik montering resp de- montering. Ävenledes är det ett syfte att skapa ett för 504 10 15 20 25 30 35 961 6 spiralskivor avsett nytt huggdon vilket låter sig omslipas på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att skapa ett för spiral- skivor till blockformningsmaskiner avsett huggdon vilket låter sig utföras i blott två olika utföranden som förmår utföra två olika funktioner på såväl en vänster- som en högerskiva i maskinen.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det grundläggande syftet med densamma genom de särdrag som anges i kravets 1 kännetecknande del. Fördelaktiga utföranden av den upp- finningsenliga maskinen respektive dennas spiralskivor är i övrigt angivna i de osjälvständiga kraven.

I en andra aspekt avser uppfinningen även en hugg- donssats för en maskin med spiralskivor. Särdragen hos denna huggdonssats framgår av kraven 4 och 5.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är FIG l och 2 extremt förenklade perspektivvyer som princi- piellt åskådliggör funktionsskillnaden mellan fiberkapande och fiberspjälkande eller -kly- vande huggdon på stegskivor resp spiralskivor, FIG 3 en delvis skuren och förenklad sidovy illust- rerande en enskild spiralskiva utförd i enlig- het med uppfinningen, FIG 4 en partiellt skuren eller sektionerad planvy av ett par i en blockformningsmaskin ingående spiralskivor betraktade i riktning av pilarna P i fig 3, dvs underifrån, FIG 5 en förstorad detaljsektion illustrerande ett inre huggdon i anslutning till en cirkelsåg- klinga, FIG 6 en vertikal, delvis i vy visad sektion svaran- de mot fig 4, ehuru visad i ett vertikalplan, FIG 7-10 förstorade perspektivvyer visande två olika utföranden av huggdon, nämligen ett högerut- förande och ett vänsterutförande, FIG ll en förstorad perspektivvy av ett avsnitt av 10 15 20 25 30 35 5-04 961 7 skivan i anslutning till ett inre huggdon, FIG 12 en ändvy av huggdonet enligt fig ll visande dettas placering mellan tvà tänder på såg- klingan, och FIG 13 en förenklad illustration visande ett flertal huggdon anordnade i en slipfixtur.

Innan uppfinningen beskrivs i detalj hänvisas till de principiella illustrationerna i fig 1 och 2. I fig 1 illustreras ytterst schematiskt arbetsprincipen för en stegskiva med fiberkapande huggdon a och en försàgande cirkelsàgklinga b. Den stock c som axialmatas genom en blockformningsmaskin och därvid passerar tvenne reducer- skivor placerade på ömse sidor av stockens centrum, kommer att formas till ett block med två plana sidoytor d sam- tidigt som utanförliggande vedmaterial bearbetas till flis, närmare bestämt med hjälp av huggdonen a. Genom att varje huggdon a har sin huvudegg e vinklad eller riktad tvärs stockens fiberriktning kommer flisbildningen att primärt ske genom fiberkapning såsom ingressvis redo- visats.

Vid den i fig 2 visade för spiralskivor typiska arbetsprincipen har huggdonen sina huvudeggar f lokalise- rade parallellt med fiberriktningen (noga räknat ligger huvudeggen i ett vertikalplan som är parallellt med stockens axiella utsträckning, dvs fiberriktningen, ehuru densamma i detta vertikalplan kan vara snedställd pá olika sätt relativt horisontalplanet i beroende av aktuell an- greppspunkt). På så sätt kommer huvudeggen f att i första hand klyva eller spjälka fibrerna snarare än att kapa desamma (i praktiken har huggdonen ifråga även kortare, i fig 2 icke visade fiberkapande bieggar såsom kommer att framgå av nedanstående beskrivning).

Detaljerad beskrivning av ett föredraget utförande av uppfinningen I fig 3-6 illustreras två i sin helhet med 1 resp 2 betecknade reducerskivor vilka samfällt bildar eller ingår i en blockformningsmaskin. Denna maskin har till uppgift 504 961 10 15 20 25 30 35 8 att planbearbeta en mellan skivorna passerande, axialmatad stock 3 så att denna kommer att erhålla två motsatta, plana ytor 4, 4'. Samtidigt skall maskinen producera flis av det vedöverskottsmaterial som ingår i rundstocken i området utanför nämnda planytor. De båda reducerskivorna 1, 2 är roterbara kring en gemensam geometrisk axel 5 och uppvisar generellt stympat konisk grundform. I fig 4 är den inre, smala änden av varje skiva betecknad 6, medan den motsatta grövre änden är betecknad 7. Såsom framgår av fig 4 är den smala änden av varje skiva vänd inåt mot den passerande stocken, medan grovänden 7 är fjärmad från stocken. Varje skiva är bestyckad med ett stort antal demonterbara huggdon. Såsom närmare beskrivs nedan före- ligger detta huggdon i tvá olika utföranden eller typer, nämligen en högertyp 9 och en vänstertyp 8. Huggdonen är med hjälp av skruvförband demonterbart anordnade i särskilda, i huvudsak ringformiga hållare 10 vilka i sin fast anbragta i hål ll i varje skiva l, 2. I anslutning till varje huggdon 8, 9 tur är, lämpligen genom svetsning, utbildas tack vare hållarens 10 ringform en öppning eller passage genom vilken flis från skivans mot stocken vända frontsida kan passera till skivans baksida. Varje reducerskiva inbegriper dessutom en i sin helhet med 12 betecknad cirkelsågklinga vilkens tänder är betecknade 13.

Av fig 4 och 6 framgår tydligt hurusom klingan 12 är fastskruvad på en ringformig del 14 vilken i sin tur är från baksidan fastskruvad på en skivformig nav- eller centrumdel 15 av den enskilda reducerskivan. I utrymmet innanför ringdelen 14 är på navdelen 15 fastskruvad en utfyllnadsskiva 16.

Såsom framgår av fig 3 är huggdonen på den enskilda i detta fall skivan 1, flera spiralformiga banor utmed skivans koniska yta (det reducerskivan, anordnade i en eller skall understrykas att huggdonen endast är schematiskt illustrerade i nämnda figur). I exemplet är huggdonen fördelade i tre olika spiralbanor betecknade A, B resp C.

Samtliga yttre huggdon 9 i varje dylik spiralbana räknat 10 »15 20 25 30 35 5.04 961 9 från skivans yttre, grova ände fram till det näst innersta huggdonet är av en och samma typ, i detta fall högertyp, medan det allra innersta huggdonet 8 är av motsatt typ, dvs vid skivan l enligt fig 3 av vänstertyp. I varje dylik spiralbana kan i praktiken ingå 25 à 30 huggdon, dvs totalt 75-90 pá hela skivan. Huggdonens huvudeggar är lokaliserade väsentligen parallellt med stockens mat- ningsriktning eller fiberriktning, dvs i vertikalplan som är väsentligen vinkelräta mot rotationsaxeln 5. Detta innebär att huggdonens huvudeggar vid kontakt med stocken kommer att klyva eller spjälka fibrerna i veden snarare än att kapa desamma.

Med undantag för ovannämnda användning av huggdon i analoga höger- resp vänsterutföranden är den beskrivna maskinen i allt väsentligt tidigare känd, I detta samman- hang skall dock understrykas att cirkelsàgklingan vid tidigare kända spiralskivor haft betydligt mindre diameter än den i fig 3-6 visade klingan, varvid desamma under arbete enbart haft en putsande, men väl icke försàgande funktion.

Nu hänvisas till fig 7-10 som illustrerar en för de båda spiral- eller reducerskivorna l, 2 avsedd sats av huggdon av två olika, ehuru analoga typer, nämligen en vänstertyp 8 och en högertyp 9. Varje enskilt huggdon inbegriper en stombildande platta 17 som vid en ände upp- visar en jämförelsevis lång huvudegg 18 vilken är utbildad mellan en första plan yta på plattans 17 ena sida eller frontsida och en snedfasad gavel eller ändyta 20. Vid sin motsatta ände övergår plattan 17 i två åtskilda, parallella skänklar 21, 2l'. två motsatta làngsidokanter hos plattan är utbildad en vulst 22, 22' inbördes I anslutning till den ena av som har en till huvudeggen 18 sig anslutan- de, jämförelsevis kort biegg 23 vilken sträcker sig tvärs eller snett mot huvudeggen 18. Även bieggen 23 är utformad mellan en plan frontyta 24 och en snedfasad gavelyta 25.

Av en jämförelse mellan fig 7 och 9 framgår att den bi- eggsbärande vulsten 22 är placerad utmed plattans 17 högra 504 961 10 15 20 25 30 35 10 làngsidokant pà donet 9 av högertyp, medan motsvarande vulst 22' på huggdonet 8 av vänstertyp är placerat utmed plattans vänstra làngsidokant.

Sá långt de i fig 7-10 visade huggdonen hittills beskrivs är desamma i allt väsentligt tidigare kända. Vid tidigare kända huggdon av detta slag har emellertid skänk- larna haft i huvudsak kvadratisk eller fyrkantig tvär- sektion. Till skillnad härifrån är de uppfinningsenliga huggdonen utformade med skänklar uppvisande huvudsakligen triangulär tvärsnittsform. Denna tvärsnittsform har er- hållits genom att utföra skänklarna med snedfasade ytor 26, 26' vilka sträcker sig icke blott utmed själva skänk- larna utan även utmed stomplattans båda motsatta lång- sidor. Förekomsten av dessa snedfasade ytor 26, 26' medger att huggdonet kan användas som ett innerhuggdon i varje enskild spiralbana A, B, C såsom kommer att beskrivas ytterligare med hänvisning till fig ll och 12.

Av fig 7 och 9 skall vidare noteras att varje enskilt huggdon har ett gängat hål 27 som mynnar i den rundade bottenyta 27' som förefinns mellan skänklarna 2l, 2l'. I detta hàl kan fastskruvas en ställskruv 28 (se fig 13) med uppgift att lägesbestämma huggdonets huvudegg relativt ett anhàll (dels i reducerskivan, dels i en slipfixtur).

Nu hänvisas åter till fig 3-6 med viss återblick även på fig 2 som illustrerar den grundläggande arbetsprincipen för spiralskivor, dvs reducerskivor vilkas huggdon har sina huvudeggar orienterade parallellt med stockens fiber- riktning. Såsom framgår av fig 3 är samtliga yttre hugg- don, dvs samtliga huggdon 9 fràn och med det näst innersta i varje spiralbana till och med det yttersta i huvudsak ekvidistanta (även om de tangentiella c/c-avstánden mellan huggdonen kan variera med någon eller nägra mm i beroende på huggdonens placering utmed skivan är desamma dock städse i huvudsak ekvidistanta så tillvida att de axiella avstànden - räknat utmed rotationsaxeln 5 - mellan de vertikalplan i vilka närbelägna huggdon arbetar städse är i huvudsak lika stora). I praktiken är dessa c/c-avstånd 10 15 20 25 30 35 504 961 11 något mindre än de fiberkapande bieggarnas 23 axiella utsträckning så att bieggarna kommer att överbrygga varje lamellartat vertikalt utrymme som avgränsas mellan när- belägna vertikalplan i vilka närbelägna huggdons huvud- eggar roterar under drift.

Såsom framgår av fig 3 matas stocken 3 in i maskinen i ett område i huvudsak under skivparets centrala rota- tionsaxel 5, närmare bestämt i riktning av pilen D. Samti- digt roterar skivorna i riktning av pilen E, varigenom såväl sågklingans tänder som huggdonen kommer att angripa stocken i riktning uppifrån och nedåt. det skruvförband som håller fast den i tillhörande hållare 10 utgöras av förenad, gängad bult eller tapp 29 I praktiken kan enskilda huggplattan en med hållaren fast (se fig 5) på vilken pàskruvas en mutter 30 vilken är åtdragbar mot en spännplatta 31 som vid sin främre ände uppvisar en spånbrytande vulst 32. Huggplattan skjuts in mellan spännplattan 32 och ett säte i hållaren 10 med gängbulten 29 lokaliserad mellan plattans båda skänklar 21, 21'. Huvudeggens 18 läge relativt gängbulten 29 bestäms med hjälp av ställskruven 28.

I enlighet med ett för uppfinningen karaktäristiskt särdrag är det allra innersta huggdonet 8 i varje spiral- bana, t ex spiralbanan A enligt fig 3, åtskilt från det näst innersta huggdonet 9 i samma spiralbana med ett av- stånd som är betydligt större, företrädesvis cirka dubbelt så stort som avståndet mellan övriga, ekvidistanta huggdon 9 i samma spiralbana. Det sålunda förstorade eller för- dubblade utrymmet mellan det innersta huggdonet 8 och det näst innersta 9 har i enlighet med uppfinningen utnyttjats för att bilda en förstorad öppning 33 i tillhörande redu- cerskiva. Såsom framgår av icke blott fig 3 utan även fig ll kan denna öppning 33 ha formen av ett avlångt hål med rundade ändpartier i vilket det innersta huggdonet 8 här- bärgeras. Närmare bestämt är huggdonet 8 placerat så att dess huvudegg 18 överbryggar det axiella gapet mellan á ena sidan kransen av sågtänder 13 och å andra sidan huvud- 504 961 10 15 20 25 30 35 12 eggen hos det näst innersta huggdon 9 vilket föregår det innersta huggdonet under skivans rotation. Det innersta huggdonet 8 säkerställer sålunda att även det trämaterial som förefinns omedelbart utanför det sågsnitt 13' (se fig 4) som àstadkoms av klingans tänder 13 kommer att arbetas bort. Såsom tydligt framgår av fig 12 är införandet av det innersta huggdonets 8 eggförsedda ändparti möjliggjort genom den ena av de båda snedfasade ytorna 26, 26' vilka sträcker sig sammanhängande utmed huggdonets hela längd.

På så sätt kan samtliga tänder på klingan utföras ekvidis- tanta, dvs utan särskilda förstorade tandluckor för ifrågakommande huggdon. Genom förekomsten av den försto- rade öppningen 33 i reducerskivan kan den flis som lösgörs framför allt av det allra innersta huggdonet fritt passera ut till skivans baksida utan att bakas eller kilas fast mellan utsidan av skivans smaländesparti och insidan av sågklingan» På så sätt elimineras risken för deformation av resp varmgång i 'lingan.

Av det ovanstående torde tydligt framgå hurusom upp- finningen på ett fördelaktigt sätt kan utnyttja endast två typer av huggdon; något som i hög grad förenklar lager- hållning. Vid alla typer av spiralskivor, såväl kända som är det städse nödvändigt att använda två typer av huggdon, nämligen en högertyp för en skivor enligt uppfinningen, högerskiva och en vänstertyp för en vänsterskiva. Vid upp- finningen utnyttjas för varje vänsterskiva huggdon av vänstertyp såsom yttre huggdon i varje spiralbana samti- digt som det innersta huggdonet i den enskilda spiralbanan utgörs av ett huggdon av högertyp. De förstnämnda, yttre huggdonen har härvid sina huvudeggar riktade parallellt med fiberriktningen (dvs huvudeggarna ligger städse i ett med fibreriktningen parallellt vertikalplan under rotatio- nen), medan däremot det innersta huggdonet har sin huvud- egg tvär- eller snedställd relativt fiberriktningen eller vertikalplanet. I praktiken kommer därför det allra innersta huggdonets huvudegg att verka fiberkapande, medan samtliga övriga, yttre huggdon verkar fiberklyvande. 10 15 20 25 30 35 504 961 13 Vid den motsatta skivan råder det omvända förhållan- det, dvs såsom yttre huggdon används don av högertyp medan de tre innersta huggdonen är av vänstertyp och fiberkapan- de.

Av fig 3 framgår hurusom icke blott det allra inners- ta huggdonet 8 utan även det näst innersta 9 är partiellt härbärgerat i en lucka mellan två närbelägna sågtänder 13, varjämte donet 9 är vridet relativt donet 8. Härav följer att båda snedfasytorna 26, 26' på det enskilda huggdonet är nödvändiga för att möjliggöra donets passage mellan närbelägna tänder, nämligen i det ena fallet ytan 26 då ett vänsterdon tjänar såsom fiberkapande don på en skiva och i det andra fallet ytan 26' då ett högerdon tjänar såsom fiberklyvande don på samma skiva, och vice versa.

Uppfinningens fördelar är uppenbara. Genom uppfin- ningen har sålunda möjliggjorts att förse reducerskivor av spiraltyp med en försågande sågklinga vilken städse säker- ställer stor ytjämnhet hos det fo made blocket. Detta låter sig förverkligas genom den effektiva spån- och flis- avgàngen genom den förstorade öppningen i anslutning till varje innersta huggdon; något som i sin tur undanröjer risken för varmgång och uppkomst av deformationer i såg- klingan. Genom att huggdonen låter sig installeras i det relativt begränsade utrymmet mellan närbelägna tänder till en klinga med ekvidistanta tänder och i sin helhet dras ut från tillhörande hållare via detta begränsade utrymme säkerställs vidare att de frekventast arbetande huggdonen, nämligen de innersta, låter sig utbytas på ett snabbt och smidigt sätt i det att klingan, som har betydligt längre livslängd än de innersta huggdonen, icke först behöver demonteras på ett omständligt och tidsödande sätt. En i konstruktionen inneboende fördel är vidare just att klingan kan utföras med ekvidistanta tänder, innebärande att enskilda tänder i klingan icke utsätts för extrema tryck- eller stötbelastningar. 504 961 10 15 20 25 áo 35 14 Nu hänvisas till fig 13 som illustrerar hurusom förutnämnda ställskruvar 28 icke blott kan på ett fördel- aktigt sätt utnyttjas för att lägesbestämma huggdonets huvudegg relativt bulten 29 i en hållare 10 utan även ut- nyttjas i samband med omslipning av förslitna huggdon. I figuren antyder 34 en slipskiva anordnad i anslutning till en i sin helhet med 35 betecknad fixtur i vilken ingår en linjal 36 på vilken olika huggdon 9 låter sig appliceras, närmare bestämt i ett snedställt läge i vilket huggdonens gavelytor 20 kan utsättas för slipskivans verkan. Genom att inställa skruvarna 28 i de olika huggdonen kan slip- graden för varje don bestämmas. Sedan donen slipats har vart och ett av desamma lika stora och förutbestämda av- stånd mellan à ena sidan ställskruvens fria ände och á andra sidan den framslipade huvudeggen.

Bieggens slipning sker på likartat sätt under utnytt- jande av ställskruven såsom lägesbestämmande element.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Det är givet att uppfinningen ej är begränsad blott till det beskrivna och på ritningarna visade utförandet.

Sålunda är det i praktiken i och för sig möjligt att såsom inre huggdon på varje skiva använda särskilda huggdon utan biegg, utnyttjande av endast två typer föredras i praktiken. dvs med en enda rak huvudegg, ehuru ovan redovisade

Claims (5)

10 15 20 25 30 35 /5 504 961
1. l. Blockformingsmaskin innefattande tvâ samverkande, roterbara och stympat konisk grundform uppvisande skivor (1, 2) som var för sig är bestyckade med demonterbara huggdon (8, 9) med upp- gift att från motsatta sidor av en maskinen passerande, axial- matad rundstock (3) hugga ur trämaterial under bildande av dels ett block med plana, motsatta ytor (4, 4'), dels flis av över- skottsmaterialet, varvid den enskilda skivans huggdon är för- lagda i en eller flera spiralformiga banor (A, B, C) som var för sig innefattar ett stort antal väsentligen ekvidistanta huggdon och som sträcker sig utmed skivans koniska yta från ett yttre (7) till ett inre huggdon i området av konytans klenare, mot den andra skivan rik- tade ände (6) cirkelsågklinga (12) med en mångfald tänder (13) som har till uppgift att förläna stamblockets planytor släthet och varvid en- skilda huggdon i varje från skivans periferiska ytterkant mot huggdon i området av kondelens grövre ände varvid i omrádet av den sistnämnda är monterad en dess klenände sig sträckande spiralbana uppvisar dels en huvud- egg (18) som är lokaliserad i ett med den passerande stockens fiberriktning parallellt plan och har till uppgift att spjälka eller klyva fibrerna, dels en tvärs fiberriktningen riktad biegg (23) med uppgift att kapa fibrerna i varje genom avskiljning me- delst huvudeggen under vardande, flisbildande fiberkropp, k ä n n e t e c k n a d därav, att cirkelságklingans (12) krans har större ytterdiameter än diametern hos den cirkelbana som åtminstone delar av skivans inre huggdon (8, 9) beskriver under rotation för att klingans sàgtänder (13) skall pà i coh för sig känt sätt i stocken försåga ett plant snitt (l3') innan- för vilket blocket avgränsas och utanför vilket huggdonen bear- betar trämaterialet till flis, att samtliga sågtänder (13) pà klingan är i huvudsak ekvidistanta och att det allra innersta huggdonet i varje spiralbana (A, B, C) har en fiberkapande egg (18) partiellt instickande mellan tvâ närbelägna tänder (13) på klingan (12) plan i vilket det näst innersta huggdonet i spiralbanan roterar och är átskilt frán det näst innersta huggdonet med ett avstånd som är betydligt större än, t ex dubbelt så stort som avståndet tand- och överbryggande gapet mellan tandkransen och det mellan övriga, ekvidistanta huggdon i spiralbanan, varvid i om- 10 U 20 25 30 35 504 .961 /b rådet mellan det innersta huggdonet och det näst innersta är i skivan urtagen en öppning (33) genom vilken flis kan passera från skivans utsida till dess insida i syfte att undvika fast- bakning av flis i det kilformigt avsmalnande utrymme framför det innersta huggdonet som avgränsas av skivans koniska ändparti och den från detta utstickande klingan.
2. 2. Blockformningsmaskin enligt krav 1, innefattande två typer av huggdon, nämligen en högertyp och en vänstertyp, varvid det en- skilda huggdonet inbegriper en stombildande platta (17), som vid en ände uppvisar en jämförelsevis lång huvudegg (18), vilken är utbildad mellan en första plan yta (19) på plattans ena sida eller frontsida och en snedfasad gavel- eller ändyta (20), och 21') avsedda att mottagas i en hållare (10) på tillhörande reducer- vid sin motsatta ände övergår i två åtskilda skänklar (21, skiva (1, 2), och varvid i anslutning till den ena av två mot- satta långsidokanter hos plattan är utbildad antingen en höger- (22, 22') till huvudeggen (18) sig anslutande, jämförelsevis kort biegg (23) k ä n n e t e c k n a d därav, var och en av skänklarna placerad eller en vänsterplacerad vulst som har en som sträcker sig tvärs eller snett mot huvudeggen, (21, 21') uppvisar huvudsakligen triangulär tvärsnittsform genom att 26') vilka sträcker sig (17) båda motsatta långsidor, varvid den triangulära tvärsnittsformen vara avgränsade av snedfasade ytor (26, icke blott utmed skänklarna utan även utmed stomplattans tillåter passage av den enskilda skänkeln genom en tandlucka på den med ekvidistanta tänder utförda cirkelsågklingan.
3. 3. Blockformningsmaskin enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att en första reducerskivas yttre huggdon utgörs av väns- terdon samtidigt som det innersta huggdonet i varje spiralbana (A, B, C) på samma skiva utgörs av ett högerdon och att den mot- satta, andra skivans yttre huggdon utgörs av högerdon samtidigt som det innersta huggdonet i varje spiralbana på samma skiva ut- görs av ett vänsterdon.
4. 4. Huggdonssats för två samverkande, roterbara och stympat (1, 2) till en blockformingsmaskin, innefattande tvâ typer av huggdon, nämligen konisk grundform uppvisande reducerskivor 10 15 20 25 /7 504 961 en högertyp och en vänstertyp, varvid det enskilda huggdonet inbegriper en stombildande'platta (17), som vid en ände uppvisar en jämförelsevis lång huvudegg (18), vilken är utbildad mellan en första plan yta (19) på plattans ena sida eller frontsida och en snedfasad gavel- eller ändyta (20), och vid sin motsatta ände övergår i två åtskilda skänklar (21, 21') en hållare på tillhörande reducerskiva, och varvid i anslutning avsedda att mottagas i till den ena av två motsatta långsidokanter hos plattan är utbildad antingen en högerplacerad eller en vänsterplacerad vulsc (22, 22') förelsevis kort biegg (23) mot huvudeggen, k ä n n e t e c k n a d därav, att var och en (21, 21') uppvisar huvudsakligen triangulär tvär- som har en till huvudeggen sig anslutande, jäm- som sträcker sig tvärs eller snett av skänklarna snittsform genom att vara avgränsade av snedfasade ytor vilka sträcker sig icke blott utmed skänklarna utan även utmed stomplattans (17) båda motsatta långsidor, varvid den triangu- lära tvärsnittsformen tillåter passage av den enskilda skänkeln genom en tandlucka på en med ekvidistanta tänder utförd cirkel- sågklinga på ifrågavarande reducerskiva.
5. 5. Huggdonssats enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att i stomplattan (17) är anordnat ett i en bottenyta (26) mel- lan de båda skänklarna (21, ställskruv (28) med vilkens hjälp huvudeggens position relativt ett anhåll (29, 36) i en huggdonshållare och/eller en slipfixtur (35) är reglerbar. 21') mynnande, gängat hål för en