SE504392C2 - Sätt att åstadkomma en motströmsprocess - Google Patents

Description

Ü 20 25 30 35 40 45 S0 504 392 2 sjölvt ut över övergtan vars löge och form bestömmes av materialets rasvlnkei. Uötskan eller gasen föres in jömnt fördelad under denna gta på ett avstånd från denna gta, där man anser att tjockleken på den I processen aktivt deltagande fasta materlalbödden ör tlllröck- ligt stor för genomförande av processen. Dasen eller vötskan ström- mar sedan genom bödden upp mot övergtan och evakueras från utrgmmet ovanför denna ut ur det slutna körlet. Under den l reaktionen främst deltagande materialböddenbödden bortföres det förbrukade fasta materialet ut ur körlet på ett sådant sött att genomström- ningen genom bödden blir så likformig som möjligt.

Uppfinningen kommer nörmare att beskrivas här nedan, i patentkrav salt med hjölp av följande figurer varvld figur I ör en prlnclpsklss av processen l genomskörnlng flgur 2 beskriver en utförlngsform av körlet l genomskörning flgur 3 beskriver ett annat sött att föra bort det fasta godset ön det som visas I flgur 2 och flgur 1 ett sött att föra in gasen eller vötskan l processen.

HÜHNHHE BESKHIUHIND HU UPPFINHINDEH: Det slutna reaktlanskörlets ,flg. l-3, kan 'givetvis utformas på många olika sött. Ett vanllgt och öndamåisenlig utseende beskrlves har nedan. Uppflnnlngen ör dock givetvis inte bunden till denna ut- formnlng av reaktlonsköriet.

Heaktionskörlet ,fig. 2-3, består av en stående cgllndrisk central del ,iD. Till denna år uppåt ansluten en konlsk del ,li, som av- snainar uppåt och också nedåt med en konlsk del ,l2, som avsmalnar nedåt. Det fasta, kornformiga materialet ,5, påfglles vid övre ko- niska deiens ,ii, övre del centralt genom ett påfgllnlngsrör ,l3, från en ovan belögen behållare ,2. Påfgllnlngsröret ,l3, sticker med fördel lodröt nedåt en bit in i reaktlonskörlet. Uid andra körlformer kan utförandet av påfgllnlngen givetvis variera. Röret ,l3, kan exempelvis ersöttas av flera rör eller en långsmal öpp- ning, framför allt då man arbetar med stora böddgtor ,i. Hvsikten med att röret ,i3, sticker en bit ned i reaktlonskörlet ör att re- aktionskörlet automatiskt påfglles i den takt som det fasta materi- alet ,5, försvinner bort från rörets ,i3, mgnning. Utformas röret ,l3, dessutom teleskopiskt kan nivån utefter övergtan ,1, av ras- konen enkelt varieras. Under alla förhållande skall alltid ett från fast material ,5, fritt utrgmme ,9, föreflnnas mellan reaktlonskör- lets skal och reaktionsböddens övergta ,4, så att det fasta materi- alet ,5, från rörets ,l3, mgnnlng fritt kan rasa ut över böddens ,i, övergta ,4.

Beroende på det korniga materialets ,5, rasvlnkei bildas nu en snett nedåt och utåt sluttande övergta ,4, på den fasta reaktions- bödden ,5. Det fasta materialet ,5, fördelas ut över bödden ,i, l takt med att materialet i bödden ,5, sjunker.

Det flgtande eller gasformiga materialet skall nu tillföras proces- sen jömnt och utbrett utefter en gta så att reaktlonsbödden ,l, erhåller önskad tjocklek. Normalt ör böddens ,i, tjocklek lika stor 10 15 20 l 25 30 35 __ 40 45 50 504392 3 överallt. Hvvikelser kan fordras exempelvis om kornstorleken varie- rar hos det fasta matrialet då det visat sig att de större kornen gärna ansamlas vid raskornens gtterkant. Hvståndet från bäddens ,l, övergta ,1, d.v.s. bäddens ,i. tjocklek bestämmes dock framför allt av önskat reaktionsförlopp. Han försöker sprida införandet av gasen eller vätskan till så stor gta som möjligt utan att flödet av kor- nigt material nedåt nämnvärt påverkas. Detta kan exempelvis ske ge- nom att från en ringtrumma ,?, runt cglindriska delen ,lD, monte-ra rör med dgsor ,l1, ekerformigt snett uppåt in mot reaktionskörlets centrum ,fig 4. Ströckningen av rören skall löpa utefter en gta så att tjackleken på ovan befintliga reaktionsbädd ,l, blir den avsed- da. Speciellt om gas införes i reaktionen kan rören ,l1, utbgtas mot nedåt öppna långsträckta kåpor ,2U, som därmed håller undan det korniga materialet ,5, och bildar öppna gångar under dessa. Tvär- snittet på kåporna ,2D, kan exempelvis vara U- eller halvcirkelfor- mat. Ytterligare varianter beskrives här nedan. Den införda vätskan eller gasen pressas genom reaktionsbädden ,l, upp i utrgmmet ,9, över dess övergta ,4, och ledes bort därifrån genom vätske- eller gasavloppet ,3, i reaktianskärlets skal.

Det kornformiga materialet ,5, som ansamlas under den gta där det gasformiga materialet eller vätskan införes har nu deltagit i reak- tionen och skall föras bort ur reaktionskärlet. Detta måste ske på ett sådant sätt så att det fasta materialets ,5, genomströmning ge- nom reaktionsbädden ,l, sker i tvärsnittet så uniformt som möjligt för att utngttja det fasta materialet lika i alla delar.

Två sätt, 'tratt|ösningen' ,fig 3, och 'skrapIösningen' ,fig 4, be- skrives nedan.

Trattlösningen ,fig 3, innebär att ett antal koncentriska trattar ordnas under reaktlonsbädden ,l. Det korniga materialet ,5, ledes nu mot reaktionskärlets centrum och ut ur detta i botten av reak- tionskärlet genom ett uttag i detta ,8. Genom att t.ex. variera storleken av öppningorna ,2l, i rören i trattarnas ,l5, nedre del eller rörens längd kan man justera flödet av fast material ,5, jämnt genom reaktionsbädden ,l.

Uid skraplösningen ,fig 1, anordnas en serie koncentriska, cirkel- formade hgllor ,l6, horisontellt och trappstegsvis utåt och nedåt under reaktionsbädden ,l, så att hgllornas ,lö, gtterdiametrar just berör reaktionsbäddens ,l, avsedda undergta ,6,. Den översta hgllan är helt plan medan i de övriga hgllorna har ett koncentriskt hål upptagits i hgllans ,l6, mitt. Under varje hglla ,l6, bildas ett konformigt tomrum ,l?, som står i förbindelse med reaktionskärlets mitt under reaktionsbädden ,l, genom hålen i de ringformade hgllor- na ,l6. Roterande skrapor ,l8, mellan hyllorna ,l6, drivna från en centralt belägen axel ,l9, skrapar materialet ,5, in mot centrum där det rasar ned genom centrum hålen l hgllorna ,l6, till reakti- onskärlets botten där det slussas ut via uttaget ,8. Dessa hålrum ,l6, kan även utngttjas för att föra in gasen eller vätskan underi- från i reaktionobädden ,5.

Uid reaktionsbäddar ,l, med stora övergtor ,4, kan det vara ett 10 15 20 25 30 35 40 45 50 504 392 4 problem att den naturliga rasulnkeln uarlerar och därmed tjackleken på rsaktíansbüdden ,I. år büdden cirkelformad kan nan förslagsvis anordna ett antal koncentriska ringar runt intagsröret ,I3, och lå- ta dessa sticka ned något genom bdddens öuergta ,4, och därmed atg- ra utflüdet övar büdden.

Claims (6)

5 5o4 s92 PHTENTKHHU:

1. l. Satt att åstadkomma en motströmsprocess i ett sgstem au ett fast, karnígt material (5) och en uütska eller en gas k a n n e t e c k n a t a u att det fasta materialet (5) ledes in centralt från ett förråd (2) belüget ouanför och får sedan fritt sprida sig utåt sidorna utefter en gta (4) som bestammes au materi- alets (5) rasuinkel ned i ett slutet cglindriskt reaktionskürl (fig. 2) med en nedåt ausmalnande konformad del (12) och sedan fortsatta nedåt och kontinuerligt bortföras ur reaktionkürlet att fasta materialflödets rörelsehastíghet nedåt i reaktions- karlets cglindriska del (lÛ) stgrs med hjälp au ett antal koncentriska trattar (l5} så att en likformig rörelse över tuarsnittet åstadkommes, att vätskan eller gasen föres in jümt fördelad utefter en gta under den bildade materialbüddens ll) öuergta (4) så att avsedd tjocklek på reaktionsbödden (li ouanför denna gta överallt uppnås och sedan auledes kontinuerligt ut ur kürlet ovanför fasta materi- allagrets öuergta (4).

2. Satt att åstadkomma en motströmsprocess enligt krau l k ü n n e t e c k n a t a u att de centrisk placerade cirkulära trattarnas (15) sidogtor äro parallella med reaktionskarlets nedre kaniska del (l2}, börjar under reaktionsbüdden och auslutas med en rörformig del.

3. Satt att åstadkomma en motströmsprocess enligt krau l-2 k ö n n e t e c k n a t a u att påfgllningsröret (l3) för det fasta materialet (5) mgnnar under reaktionsböddens öuergta (4).

4. Sött att åstadkomma en motströmsprocess enligt krau 4 k ö n n e t e c k n a t a u att påfgllningsrörets (13) längd är teleskopiskt justerbart.

5. Sött att åstadkomma en motströmsprocess enligt någon au ouan- stående krau k ö n n e t e c k n a t a u att gasen eller uütskan införes i reaktionskürlet från en ringtrumma (T) runt cglindriska delen (IÜ) genom dgsrör (14) ekerformigt riktade snett uppåt in mot reaktions- kürlets centrum .

6. Sött att åstadkomma en motströmsprocess enligt krau 5 k a n n e t e c k n a t a u att gasen eller uütskan införes från ringtrumman (7) under reaktionsbüdden au öppna kåpor (20) med nedåt riktat ïi- eller halucirkelform.