SE503479C2 - Modulär byggnad - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 2 För att lösa detta ändamål anvisas enligt uppfin- ningen en byggnad med de i patentkraven angivna särdra- gen.

En byggnad enligt uppfinningen kännetecknas sålunda av att den är uppdelad, med avseende på kraftupptagning, i dels en vertikalkraftupptagande innerzon, vilken inne- håller pelarna med de däri upphängda volymmodulerna och vilken innerzon ej åstadkommer någon väsentlig upptag- ning av på byggnaden verkande sidokrafter, dels en di- rekt utanför innerzonen anordnad sidokraftupptagande fa- sadzon för sidostabilisering av innerzonen och därmed hela byggnaden, vilken fasadzon för detta ändamål inne- håller ett flertal, fasadskivelement, utmed innerzonens utsida fördelade vilka är vertikalt orienterade vinkel- rätt mot byggnadens fasad.

En fördel med uppfinningen är att man undviker de traditionella knutpunkterna och därmed de problem som sådana medför.

En annan fördel med uppfinningen är att man undvi- ker de horisontella balkar som ingår i kända skelettkon- struktioner, vilket är en fördel med avseende på såväl byggkostnad som totalvikt och byggtid.

Ytterligare en fördel med uppfinningen är att pe- larna i innerzonen kan framställas med en begränsad tvärsektion, eftersom de inte skall användas för att bilda momentstyva knutpunkter. Detta innebär en kost- nads- och tidsbesparing vid uppförandet av byggnaden. En begränsad tvärsektion hos pelarna har också den väsent- liga fördelen att pelarna effektivt kan döljas bakom volymmodulernas vägqliv, vilket ökar systemets funktio- nella användbarhet och flexibilitet.

Enligt uppfinningen är volymmodulerna upphängda i och stabiliserade av linjära pelare och fasadskivele- ment. Dessa upptar alla vertikala och horisontella kraf- ter på ett sådant sätt, av de i pelare-/skivstrukturen inhängda volymmodulerna dels är stabiliseringsmässigt 10 15 20 25 30 35 sus 479 3 oavhängiga av pelare och fasadskivelement, dels kan vara konstruktionsmässigt lika. Nytto- och egenvikter, dvs volymmodulerna med sina nyttolaster, är fördelade över och upptas av pelarna i innerzonen, medan de horison- tella krafter som verkar på byggnaden, såsom vindkraf- ter, helt eller åtminstone till sin allra största del upptas av de mot fasaden vinkelrätt ställda fasadskive- lementen i fasadzonen. Denna princip enligt uppfinningen skiljer sig väsentligt från de kända skelettkonstruktio- nerna, i vilka de pà byggnaden verkande sidokrafterna upptas i ett stort antal i byggnadens volym fördelade element och/eller knutpunkter.

Upphängningen av volymmodulerna i de bärande pelar- na är en relativt enkel byggplatsmässig operation, bland annat eftersom någon skelettkonstruktion och knutpunkter i betong inte behövs.

Det skall understrykas att termen "volymmodul" i detta sammanhang inte skall tolkas som en normalt sluten volym, utan snarare ett åtminstone initialt öppet rum eller ramverk utan väggar, dvs en av ytor avgränsad mo- dul eller kassett, En viktig faktor i denna uppbyggnad är att instal- en sk öppen systemenhet. lationer inte måste knytas till det bärande systemet el- ler till särskilda kanaliseringszoner. Den lätta ramupp- byggnaden gör att installationerna, som numera utgör en väsentlig del av byggandets ekonomi, kan dras fram var som helst i systemet. Varken bindningar till eller hin- derproblem med de bärande delarna förekommer. Detta är en viktig fördel hos uppfinningen eftersom relationen bärande struktur och försörjningssystem är viktig för byggnadens framställningskostnad.

De vertikalkraftupptagande pelarna i innerzonen är framställda av betong eller stål, tillsammans eller var för sig eller i förbindelse med annat material som an- bringas i volymmodulernas hörnpunkter. Volymmodulerna är 503 10 15 20 25 30 35 4 på lämpligt sätt individuellt upphängda i pelarna utan att belasta varandra.

De horisontella krafterna upptages av fasadskivele- menten i fasadzon, vilken fasadzon kan omge byggnaden helt eller delvis i horisontalplanet.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen innefattar byggnaden, utöver ovannämnda, standardiserade volymmoduler som i byggnadens innerzon är upphängda i pelarna, ett flertal särskilda, prefabricerade volymmo- duler, benämnda fasadmoduler, vilka är belägna mellan och upphängda i fasadskivelementen i fasadzonen på ett sådant sätt att de var och en endast belastas av sin nytto- och egenvikt. Dessa fasadmoduler har vanligen mindre horisontalsektion än volymmodulerna.

Företrädesvis har fasadmodulerna väsentligen samma höjd som volymmodulerna, så att fasadmodulerna och där- till angränsande volymmoduler tillsammans kan bilda rum i byggnaden.

De volymmoduler i innerzonen som ligger längst ut mot fasadzonen kan företrädesvis vara upphängda både i pelare belägna i innerzonen och i fasadskivelement be- lägna i fasadzonen. I detta fall kan fasadskivelementen sålunda ersätta pelarna längst ut i innerzonen och där- med ha dubbla funktioner: seringsfunktion och dels den vertikalkraftupptagande dels sin avsedda sidostabili- funktionen hos de pelare som fasadskivelementen ersät- ter.

Enligt en föredragen utföringsform är volymmoduler- na utmed sina vertikala hörnkanter försedda med verti- kala, na kan gjutas i vertikala hålrum bildade mellan angrän- från modulerna utskjutande profiler, så att pelar- sande volymmodulers hörnprofiler, såsom detta i och för sig är känt från SE 464 924. Från volymmodulerna utskju- tande upphängningsplattor eller motsvarande inskjuter i pelarna för upphängning av volymmodulerna. 10 15 20 25 30 35 5.03 479 5 På motsvarande sätt kan fasadskivelementen vara bildade genom gjutning i vertikala, skivformiga hålrum, utbildade mellan täckta gavlar hos angränsande fasadmo- duler av ovannämnda slag.

En särskilt god sidostabiliseringsfunktion hos fa- sadskivelementen kan uppnås om fasadmodulernas gavlar är försedda med trapetsplàtar eller motsvarande, varvid två fasadmodulers angränsande trapetsplàtar tillsammans bil- dar eller utgör del av ett fasadskivelement. Speciellt kan ett mellanrum mellan två dylika trapetsplàtar vara utfyllt med armerad betong eller annat material, men det är även tänkbart att utelämna gjutningssteget om de på byggnaden verkande sidokrafterna är begränsade och/eller om fasadskivelementen är tillräckligt många eller har en tillräckligt stor horisontalsektion. Vidare är det möj- ligt att förstärka trapetsplàtarna på annat sätt.

Genom att fasadmodulerna kan ha en variabel bredd vinkelrätt mot fasaden, kan gaveln hos dessa dimensione- ras för varierande sidobelastningar. Detta medför att de ökande horisontalkrafter som uppstår för högre byggnader kan upptas genom en enkel breddning av fasadmodulerna tvärs fasaden. Gavlarna får därmed större längd tvärs fasaden, vilket dock inte negativt påverkar byggnadens innerzon eller standardiseringen.

Ytterligare en fördel med uppfinningen är att alla stabiliserande och bärande delar, vare sig dessa är i stål eller betong, Ytterisoleringen kan därigenom appliceras obrutet runt kommer att ligga inne i byggnaden. byggnaden så att de traditionella problemen med stom- köldbryggor ej uppstår.

Volym- och fasadmodulerna kan tillverkas i tunn- plåt, vilket är ett helt nytt industriellt byggnadsmate- rial. Genom konstruktiv utformning av tunna plåtremsor uppnår man hög styrka och ändamålsenlighet. Med linjär rullformning kan plåtkomponenter framställas till låga kostnader. 503 479 10 15 20 25 30 6 Uppfinningens användning av den nya tunnplåtstekno- login gör att mycket lätta ramelement kan samlas med hög exakthet. Tillsammans med brandsäkra kompositplattor er- hålles en byggnadsmassa med starkt reducerad material- åtgàng och làg vikt. Denna materialreduktion är sålunda en stor fördel med uppfinningen.

Dessa och andra fördelar och kännetecken hos upp- finningen framgår av patentkraven och av den efterföl- jande beskrivningen.

Uppfinningen skall nu beskrivas närmare genom ett icke begränsande utföringsexempel, under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig 1A och lB åskådliggör schematiskt kraftfördel- ningen i en byggnad utformad enligt uppfinningen.

Fig 2 är en schematisk horisontalsektion som visar ett exemplifierande våningsplan hos en byggnad fram- ställd enligt uppfinningen, svarande mot en horisontal- sektion längs linjen 2-2 i fig 1A.

Fig 3 är en perspektivvy av ett utföringsexempel av en prefabricerad volymmodul.

Fig 4A är en utbruten perspektivvy av ett arrange- mang för bildande av en pelare.

Fig 4B är en planvy svarande mot fig 4A.

Fig 5 är en sprängvy av ett övre hörn hos en volym- modul enligt fig 3.

Fig 6A är en utbruten perspektivvy av ett arrange- mang för bildande av ett fasadskivelement.

Fig 6B är en planvy svarande mot fig 6A- Fig 7 är en perspektivvy av en utbruten, nedre del av ett utförande av en fasadmodul sedd från insidan.

Först hänvisas till fig 3, som visar en standardi- serad volymmodul 10 i "rent" utförande, dvs utan extra pâmonterade detaljer och utrustning. Modulen 10 är på samma sätt som kassetterna i nämnda SE 464 924 avsedd att tillverkas på annat ställe än byggplatsen, före- trädesvis på fabrik för att man därigenom skall kunna 503 479 7 utnyttja fabrikens fördelar vad avser rationell materi- alhantering. Volymmodulerna 10 kan skräddarsys på fabri- ken efter önskemål och förses med erforderliga detaljer.

Eftersom hela den inre monteringen av infill- och installationskomponenter också kan ske på fabrik kan högteknologiska och exakthetskrävande arbetsmoment äga rum inom fabrikens kontrollerbara miljö. De kan sålunda utrustas som våtrumsmoduler, bostadsmoduler, etc. Efter- som volymmodulernas 10 väggliv är helt öppna kan ett färdigt rum bestå av en eller flera volymmoduler, helt i beroende av var väggelement monteras på volymmodulerna.

Dylika väggelement kan fabrikmonteras eller monteras ef- ter anbringandet av volymmodulerna 10 i byggnaden.

En prefabricering av dylika byggelement förutsätter att dessa är standardiserade och helst, men inte nödvän- digtvis identiska. Sålunda har alla volymmodulerna 10 i det här beskrivna utförandet samma mått och grundkon- struktion och är i det visade utförande dubbelt så långa som breda. Därigenom kan de ställas i samma riktning el- ler vinkelrätt mot varandra i ett rutnät. I exemplet i fig 2, där varje modul är markerad med en diagonallinje, är de fyra volymmodulerna 10 längst ner till vänster i figuren ställda vinkelrätt mot de övriga volymmodulerna 10.

Volymmodulen 10 i fig 3 består av dels en toppram bildad av två längdribbor 12 förenade med ett flertal takribbor 14, dels en likadan bottenram bildad av två längdribbor 16 förenade med ett flertal bottenribbor 18, dels fyra vertikala hörnprofiler 20 och dels två par mittprofiler 22 som förenar motstàende hörn respektive mittpartier hos topp- och bottenramen.

Ribborna 12, 14, 16, 18 är framställda av C-balkar av stål. Hörn- och mittprofilerna 20, 22 är vinkelprofi- ler tillverkade av företrädesvis plåt. Ett utmärkande särdrag hos uppfinningen är att alla dessa ribbor 12, 14, 16, 18 och vinkelprofiler 20, 22 kan tillverkas av 503 479 8 tunnplåt, dvs med en tjocklek på ca 2 mm eller mindre.

Detta gäller generellt för uppfinningen, inte enbart för det visade utföringsexemplet.

Fig 5 är en sprängvy av ett övre hörn hos en volym- modul 10. De nedre hörnen, mittprofilerna 22 samt samt- liga tak- och bottenribbor 14, 16 är monterade på vä- sentligen motsvarande sätt. Den yttre takribban 14 är fixerad vid längdribban 12 medelst två monteringsbeslag 24a, 24b. Dessa beslag är försedda med urtag 26 för in- grepp med ombockade flänsar 12' hos längdribborna 12.

Takribban 14 är förankrad i monteringbeslagen 24a, 24b medelst bultförband via bulthål 28, 30.

Det ena monteringsbeslaget 24a är vridstyvt förank- rat vid längdribban 12 och hörnprofilens 20 ena sida 21a medelst bultförband via bulthål 32a i monteringsbeslaget 24a, bulthål 34a i längdribban 12 och bulthål 36a i pro- filsidan 21a. Detta bultförband håller även fast ett L- formigt vinkeljärn 50 på profilsidans 2la motstående yta. Funktion hos vinkeljärnet 50 skall beskrivas längre fram.

Det andra monteringsbeslaget 24b är medelst bult- förband vridstyvt förankrat vid längdribban 12 och ett vinkeljärn 40, som i sin tur medelst bultförband är vridstyvt förankrat vid den andra profilsidan 2lb. För dessa bultförband utnyttjas bulthål 32b i monteringsbe- slaget 24b, bulthål 34b i längdribban 12, bulthål 42 och 44 i vinkeljärnet 40 samt bulthål 36b i profilsidan 2lb.

I fig 5 visas även en på profilens 20 övre kant applicerbar, speciellt utformad tätningslist 46 för tät- ning mellan vertikalt angränsande volymmoduler 10. Tvär- sektionen hos tätningslisten 46 visas i förstorad skala upp till höger i fig 5.

I färdigmonterat läge antar de i fig 5 visade kom- ponenterna det utseende som framgår av fig 4A och 4B, som visar ett arrangemang vid fyra närliggande hörn hos fyra volymmoduler 10A-1OD. Hörnprofilerna 20A-20D av- 9 gränsar ett vertikalt, kvadratiskt hålrum för gjutning av en pelare 52 av betong eller annat material. I den färdiga byggnaden kommer dessa fyra hörn hos volymmodu- lerna 10A-D att uppbäras av pelaren 52 via i betongen inskjutande och med volymmodulerna stelt förankrade upp- hängningssplattor, vilka utgör del av vinkeljärnen 50 i fig 5. Det skall noteras att det normalt finns motsva- rande upphängningsplattor vid volymmodulernas nedre hörn, så att varje hörnprofil 20 är vertikalt upphängd i en övre och en undre punkt. Även mittprofilerna 22 hos volymmodulerna 10 kommer att bilda dylika hålrum för pelare 52 när de samman- ställs mot andra mittprofiler 22, för det fall volymmo- dulerna 10 placeras i samma riktning, eller mot hörnpro- filer 20, för det fall volymmodulerna 10 ställs vinkel- rätt mot varandra. Även vid dessa finns företrädesvis vinkeljärn 50 med upphängningsplattor.

Hörn- och mittprofilerna 20, 22 är så utformade och placerade att de gjutna pelarna 52 ligger helt utanför volymmodulernas 10 väggliv, och även utanför tänkta för- längningar av dessa väggliv. Detta ger stor flexibilitet avseende funktions- och platskrav. Om exempelvis två volymmoduler 10 enligt fig 3 ställs i sin längdriktning efter varandra kan de sammanfallande väggliven hos modu- lerna förses med väggar utan hinder av pelarna 52.

I det visade utförandet antas hörn- och mittprofi- lerna 20, 22 vara tillverkade av 2 mm tunnplåt, och för undvikande av utböjning av dessa när pelarna 52 gjuts är varje uppsättning av fyra angränsande profiler 20/22, som avgränsar ett pelarhålrum, sammanhållen med hjälp av ankare 60. Ett dylikt ankare 60 innefattar en i pelar- hålrummet belägen innerdel 62 med väsentligen korsformig horisontalsektion, dels fyra vertikalt utsträckta in- slutbleck 64, utsidorna hos tvâ angränsande profi- 4A och 4B) greppsplâtar eller vilka var och en an- ligger tätande mot ler 20, 22 (se fig och vilka hålls spända mot 503 479 l0 varandra av ankarets 60 innerdel 62. Ankaret 60 har sà- lunda även funktionen att täta mellanrummen mellan pro- filerna 20, 22 det innefattar mot betongläckage. I det visade utföran- innerdelen armeringsjärn, som är gängade vid sina ändar slutblecken 64 kan vara initialt lätt utåtbockade för att effektivt täta mot profilerna 20, 22.

Vid uppförande av en byggnad med volymmoduler 10 för att motta spännmuttrar 61, medan och pelare 52 enligt ovan anbringas först ett antal volymmoduler 10 vid sidan om varandra, varefter de hop- kopplas med ankare 60 för hoplàsning av angränsande pro- filer 20, 22. Därefter anbringas armeringsjärn 66 i pe- larhàlrummen, som sedan fylls med betong. Upphängnings- plattorna hos vinkeljärnen 50 blir därvid inbäddade i de gjutna pelarna 52, såsom indikeras i fig 4B. Nästa vå- ning av volymmoduler 10 kan sedan anbringas, varvid man utnyttjar hálförsedda positionerings- och distansplattor 68. Varje volymmodul har åtta plus åtta sådana plattor 68, en i varje hörn samt två mitt på varje längdribba 12, med styrtappar 69 för exakt inbördes positionering av 16. Plattorna 68 är avsedda att i sina hål förses ovanför varandra anordnade volymmoduler 10. Gjutningen av nästa pelaravsnitt utföres sedan på motsvarande sätt.

För att volymmodulerna 10 i den färdiga konstruk- tionen endast skall belastas av sin egenvikt, vilken skall anses inkludera nyttolast däri, anordnas mellan distansplattorna någon form av temporärt mellanlägg, ex- empelvis neoprenbrickor (ej visade), vilka i den färdiga byggnaden ej upptar några vertikala krafter, så att varje volymmodul 10 kommer att vara separat upphängd i sina omgivande pelare 52, utan att belastas vertikalt från ovanförvarande volymmoduler 10. Volymmodulerna 10 kan därigenom tillverkas med identiska grundkonstruktio- ner eftersom de utsätts för samma påverkan oberoende av placering i byggnaden. 5 0 3 4 79 ll Nu hänvisas till den i fig 1A och lB schematiskt visade byggnaden. De ovan beskrivna pelarna 52 med de däri separat upphängda volymmodulerna 10 ligger inom en här benämnd innerzon (IZ) hos byggnaden. Såsom visat schematiskt med fyllda kraftpilar upptas i innerzonen IZ väsentligen enbart vertikala krafter. Speciellt saknas i innerzonen IZ ett sidostabiliserande skelett, såsom den typ som anvisas i ovannämnda SE 464 924.

För sidostabilisering av innerzonen, dvs pelarna 52 och volymmodulerna 10, anordnas enligt uppfinningen en yttre fasadzon FZ, som i horisontalplanet kan helt eller delvis omsluta innerzonen IZ. Uppbyggnaden och funktio- nen hos i fasadzonen befintliga delar samt kopplingen mellan fasadzonen och innerzonen skall nu beskrivas när- mare i det följande under hänvisning till fig 6A, 6B och 7.

Först hänvisas till fig 6B, som visar hur ett fa- sadskivelement 80 är gjutet mellan två särskilda volym- moduler, benämnda fasadmoduler och generellt betecknade med 70. För att särskilja fasadmodulerna i exemplet är dessa betecknade med 70A respektive 70B.

Varje fasadmodul 70 har, liksom volymmodulerna 10, en toppram och en därtill kopplad bottenram. Toppramen är bildad av två tvärribbor 72 förenade av två kortare gavelribbor 74 med samma monteringstyp som i fig 5. Bot- tenramen är bildad av två tvärribbor 76 förenade av två kortare gavelribbor 78. Med hänsyn till modulprincipen och standardisering är fasadmodulernas 70 tvärribbor 72, 76 i det visade utförandet lika långa som volymmoduler- nas 10 tak- och bottenribbor 14, 18, så att det kortare vägglivet hos en volymmodul 10 kan täckas av en fasadmo- dul 70, medan det längre vägglivet hos en volymmodul 10 kan täckas av två efter varandra belägna fasadmoduler 70.

Fasadmodulernas 70 topp- och bottenram är förenade via dels fyra hörnprofiler 82, monterade på samma sätt 503 479 12 som i fig 5, dels två gaveltrapetsplåtar 84 vilka är monterade med bultförband och täcker fasadmodulernas 70 gavlar fullständigt. De två inre hörnprofilerna 82 kan eventuellt utelämnas, men är föredragna för att åstad- komma standardisering. Materialvalet i de horisontella ribborna respektive de vertikala profilerna kan vara samma i volymmodulerna 10 och fasadmodulerna 70.

För att öka stabiliteten kan, vid behov, en hori- sontell trapetsplåt 86 monteras i endera eller båda av topp- och bottenramen, såsom visas schematiskt i fig 6A.

När, såsom visas i figurerna, två angränsande fa- sadmoduler 70A och 7OB ställs samman mot två angränsande volymmoduler 10A och l0B, bildas ett avlångt, skivfor- migt hålrum 88 mellan fasadmodulerna, vilket hålrum av- gränsas horisontellt av de två yttre hörnprofilerna 82, de två motstående trapetsplàtarna 84, de två intre hörn- profilerna 82 och de två innanförliggande volymmoduler- nas 10A, 10B angränsande hörnprofiler 20A, 20B. Dessa delar låses initialt samman med hjälp av ett ankare 100, vilket har väsentligen samma konstruktion och funktion som ankaret 60 för standardpelarna, dock med skillnaden att innerdelen 102 är längre i hålrummets 88 längd- riktning.

De element som i fig 6A bildar hålrummet 88 kan i vissa fall i sig utgöra ett fasadskivelement 80, även utan gjutning av betong i hålrummet 88 såsom visas i fig 6B. Normalt kommer emellertid betong eller annat ma- terial att gjutas i hålrummet, varvid erforderlig arme- ring också kan anbringas. I detta fall kommer fasadmodu- lerna 70 att vara individuellt upphängda i fasadskivele- menten 80 på samma sätt som volymmodulerna 10 i innerzo- nen är individuellt upphängda i pelarna 52. För detta ändamål är trapetsplàtarna 84 på sina insidor försedda med vinkeljärn 50 med horisontellt utskjutande upphäng- ningsplattor för ingrepp med betongen och upptagande av 503 479 13 vertikal last. Dylika upphängningsplattor kan även vara anordnade i hörnprofilerna 82.

Det skall noteras att de volymmoduler (lOA, lOB) som ligger längst ut i innerzonen och gränsar till fa- sadzonen sålunda delvis är upphängda i ej visade stan- dardpelare 52 längre in i innerzonen, delvis i fasadski- velementen 80, som därvid övertar den vertikalkraftupp- tagande funktionen hos standardpelarna. I utförandet i fig 6 och 7 utgör fasadskivelementets 80 inre del dock av vad som kan betecknas som en standardpelare.

Fasadmodulernas 70 utsträckning tvärs fasaden kan enkelt varieras genom att variera längden hos gavelrib- borna 72, 78 för ändring av fasadskivelementens 80 ut- sträckning och därmed stabiliseringsgraden. Detta kan göras helt utan att standardiseringen i innerzonen IZ påverkas.

En stor fördel med fasadmodulerna 70 är att de re- dan på fabrik kan förses med fasadbeklädnad, installa- tioner som normalt ligger nära fasaden, etc. Sålunda vi- sar fig 7 hur fasadmodulen 70B på sin mot byggnadens fa- sad vända långsida är försedd med en fasadisolering 90, väggbildande material 92, en fönsteröppning 94, en ra- diator 96 samt rördragning 98. Eventuellt kan rördrag- ningen 98, elektriska ledningar etc ledas i de vertikala kanaler som är utbildade mellan åsarna hos trapetsplà- tarna 84 på den sida om gaveltrapetsplátarna som är vänd från hålrummet 88.

Claims (13)

503 10 15 20 25 30 479 l4 PATENTKRAV innefattande ett flertal bä- och ett flertal prefabrice-

1. Modulär byggnad, rande, vertikala pelare (52) rade, väsentligen identiska volymmoduler (10) med rek- tangulär horisontalsektion, vilka är så vertikalt upp- (52), att de var och en endast belastas av sin egenvikt och burna av pelarna i ett eller flera våningsplan, nyttolast, k ä n n e t e c k n a d av att byggnaden är uppdelad, med avseende på kraftupptagning, i dels en vertikalkraftupptagande innerzon (IZ), vilken innehåller pelarna (52) med de däri upphängda volymmodulerna (10) och vilken innerzon ej åstadkommer någon väsentlig upp- tagning av på byggnaden verkande sidokrafter, dels en direkt utanför innerzonen anordnad sidokraftupptagande (FZ) (IZ) och därmed hela byggnaden, vilken fasadzon för detta än- damàl innehåller ett flertal, utmed innerzonens utsida (80), enterade vinkelrätt mot byggnadens fasad. fasadzon för sidostabilisering av innerzonen fördelade fasadskivelement vilka är vertikalt ori-

2. Byggnad enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att byggnaden, utöver nämnda volymmoduler (10), inne- fattar ett flertal särskilda, prefabricerade volymmodu- ler (70), benämnda fasadmoduler, vilka är belägna mellan och upphängda i fasadskivelementen (80) i fasadzonen på ett sådant sätt att de var och en endast belastas av sin egenvikt och nyttolast.

3. Byggnad enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att fasadmodulerna (70) (10).

4. Byggnad enligt kravet 2 eller 3, har mindre horisontalsektion än volymmodulerna k ä n n e - t e c k n a d av att fasadmodulernas höjd är väsentligen (10) höjd, na (70) och därtill angränsande volymmoduler (10) till- lika med volymmodulernas så att fasadmoduler- sammans kan bilda rum i byggnaden. 10 15 20 25 30 35 503 479 15

5. Byggnad enligt något av kraven 2-4, k ä n n e - t e c k n a d (70) sträckning vinkelrätt mot fasaden som väsentligen över- av att varje fasadmodul har en ut- ensstämmer med utsträckningen vinkelrätt mot fasaden hos det eller de fasadskivelement (80) som gränsar till fa- sadmodulen (70).

6. Byggnad enligt något av kraven 2-5, k ä n n e - (80) är bildade skivformiga hålrum (88), t e c k n a d av att fasadskivelementen genom gjutning i vertikala, av- gränsade mellan täckta gavlar hos angränsande fasadmodu- (70).

7. Byggnad enligt något av kraven 2-6, ler k ä n n e - t e c k n a d av att fasadmodulernas mot varandra vända (84) rande, varvid två angränsande gaveltrapetsplàtar eller motsva- (84) tillsammans bildar eller utgör del av ett fasadskivele- (80).

8. Byggnad enligt något av de föregående kraven, (10) är utskjutande gavlar är försedda med trapetsplåtar ment k ä n n e t e c k n a d av att volymmodulerna (10) är gjutna i ver- försedda med vertikala, från modulerna profiler (20, 22) (52) tikala hålrum bildade mellan angränsande volymmodulers (10) (20, 22).

9. Byggnad enligt kravet 8, och att pelarna profiler k ä n n e t e c k n a d av att varje uppsättning av fyra angränsande vertikala profiler (20, 22), som avgränsar ett hålrum vari en pe- lare (52) är gjuten, är sammanhållen med hjälp av ett ankare (60), vilket innefattar en i hàlrummet belägen innerdel (62) och fyra vertikalt utsträckta ingreppsele- ment (64), vilka vart och ett anligger tätande mot utsi- (20, 22) (60) dorna hos två angränsande profiler och vilka hålls spända mot varandra av ankarets innerdel (62).

10. Byggnad enligt kravet 9, (10) är tillverkade av tunnplåt. k ä n n e t e c k - n a d av att volymmodulernas vertikala profiler (20, 22) 503 479 10 15 16

ll. Byggnad enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att tvärsektionen hos varje (52) är belägen helt inom ett område som avgrän- (10) pelare sas av tänkta förlängningar av volymmodulernas väggliv. k ä n n e t e c k - n a d av att nämnda vertikala profiler (20, 22) hos en (10) (20), var och en utgörs av två flänsar som bildar en väsentli-

12. Byggnad enligt kravet 11, volymmodul innefattar fyra hörnprofiler som gen rät vinkel, vars spets är vänd mot volymelementet (10).

13. Byggnad enligt något av de föregående kraven, (80), även k ä n n e t e c k n a d av att fasadskivelementen utöver att fungera som sidostabiliserande element, fungerar som vertikalt bärande pelare för innerzonens (IZ) (FZ) (10). närmast fasadzonen belägna volymelement