SE502778C2

SE502778C2 - Optisk fiber för användning som givare jämte förfarande för framställning av en optisk fiber för användning som givare

Info

Publication number: SE502778C2
Application number: SE9303391A
Authority: SE
Inventors: Leif Gustav Stensland; Mikael Karl Anders Aaberg; Anne Ingrid Birgitta Lidgard
Original assignee: Ericsson Telefon Ab L M
Priority date: 1993-10-14
Filing date: 1993-10-14
Publication date: 1996-01-08
Also published as: SE9303391L; EP0649007B1; DE69424365D1; SE9303391D0; ATE192847T1; DE69424365T2; US5627921A; EP0649007A1

Description

cn ca ma ~q »J oo 2 fiberkärnan visas i den internationella patentansökningen WO 87/07255. Fibrerna framställs genom dragning av ett preformsagg- regat bildat av inre cylindriska stavformiga ämnen, av vilka det centrala ämnet innehåller kärnområdet och två av de omkringlig- gande ämnena innehåller metallkärnor. Omkring de cylindriska ämnena finns ett cylindriskt yttre omhöljande skal.

REDQGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Enligt uppfinningen anvisas en optisk fiber, lämplig för an- vändning som givare i olika sammanhang eller som komponent i op- tiska givare och andra optiska anordningar. Vidare anvisas ett sätt för framställning av den optiska fibern. Uppfinningens när- mare bestämningar och kännetecken framgår av de bifogade patent- kraven.

En optisk fiber förses med ett längsgående hål, vilket ligger i anslutning till eller på något avstånd från den optiska fi- berns kärna eller till och med nära fiberns yttre yta. För an- vändning som givare är i en utföringsform det längsgående hålet avsiktligt smalare eller hopträngt eller till och med tillslutet på ett flertal, t ex periodiskt belägna ställen i fiberns längd- riktning. I det genomgående hålet resp de genom tillslutningarna bildade enskilda hålrummen kan ett lämpligt ämne finnas, såsom en gas (t ex luft), en fluid eller möjligen en metall.

Det längsgående hålet måste ha ett tillräckligt stort tvär- snitt eller ha annan lämplig utformning, så att vid yttre påver- Wkan såsom variation av temperatur eller tryck hos fiberns omgiv- ning mikroböjningar kan äga rum i områdena intill dessa till- slutningsställen. Det längsgående hålet har med fördel en bety- dande tvärsnittsyta med en diameter eller största mått i tvär- riktningen av storleksordningen 0,1 - 0,9 av mantelns radie.

Ordet "diameter" använt i samband med fibern och särskilt i sam- band med det längsgående hålet och olika partier hos hålet avser här det största måttet i en tvärriktning eller i en tvärsnitts- yta.

I en annan utföringsform är det längsgående hålet fyllt med ett fast eller halvfast material, som uppvisar en stor sväll- ningseffekt vid en lämplig temperatur eller inom ett begränsat temperaturområde. Vid svällningen kommer fibern att deformeras och erhålla mekaniska spänningskoncentrationer.

Sålunda innefattar en optisk fiber, särskilt för användning 502 778 3 som givare, en i fiberns längdriktning gående och centralt an- ordnad i huvudsak cirkulärcylindrisk kärna. En mantel omger och ansluter till kärnan och har en i huvudsak cylindrisk yttre yta och vidare finns i manteln ett i fiberns längdriktning gående hål. Det längsgående hålet är helt eller delvis fyllt med ett ämne, vilket ändrar volym vid variationer hos fysikaliska stor- heter karakteristiska för omgivningen till fibern. Det längsgå- ende hålet kan vara tillslutet på flera separata ställen i fi- berns längdriktning. Avstånden mellan tillslutningarna av det längsgående hålet kan då motsvara minst några få fiberdiametrar och företrädesvis vara minst 0,5 mm och vidare kan tillslutning- arna av det längsgående hålet vara väsentligen periodiskt beläg- na i fiberns längdriktning.

Enligt en andra aspekt innefattar en optisk fiber, särskilt för användning som givare, en i fiberns längdriktning gående och centralt anordnad i huvudsak cirkulärcylindrisk kärna. En mantel omger och ansluter till kärnan och har en i huvudsak cylindrisk yttre yta och vidare finns i manteln ett i fiberns längdriktning gående hål. Diametern hos eller det största måttet i ett tvär- snitt av det längsgående hålet varierar sett i fiberns längd- riktning, så att flera områden av hålet erhålls med större dia- metrar resp med större största tvärsnittsmått åtskilda av områ- den med mindre diametrar resp med mindre största tvärsnittsmått.

Förhållandet mellan diametrarna hos områden med mindre diametrar och diametrarna hos områden_med större diametrar ligger med för- del inom området mellan 0,4 och 0,9. Avstånden mellan områdena av det längsgående hålet med mindre diametrar kan då liksom ovan motsvara minst några få fiberdiametrar och företrädesvis vara minst 0,5 mm och vidare kan områdena av det längsgående hålet med mindre diametrar vara väsentligen periodiskt belägna i fi- berns längdriktning.

Diametern hos det längsgående hålet kan i fiberns längdrikt- ning flera gånger minska till noll, så att hålet blir tillslutet vid flera ställen i fiberns längdriktning. Hålets diameter eller största mått sett i ett tvärsnitt, åtminstone inom områden med större diameter, när sådana förekommer, bör för att tillräckligt påverka fältet hos ljus, som fortplantas längs fibern, överstiga kärnans diameter. Vidare bör det längsgående hålet vara beläget på avstånd från kärnan och en yttre yta hos manteln och dessa 50 mikrometer.

Vid ett förfarande för framställning av en optisk fiber, sär- skilt för användning som givare dras av en lämpligt uppvärmd preform eller fiberämne en optisk fiber. Preformen innehåller på vanligt sätt ett kärnområde, vilket vid dragning bildar fiberns kärna och vilkets längdriktning är parallell med dragningsrikt- ningen, och vidare innehåller den ett mantelområde, som omger kärnområdet. Före dragningen av preformen upptas en hålighet utanför kärnområdet och i huvudsak parallell med kärnområdets längdriktning, vilken hålighet har tillräcklig storlek, så att fibern efter dragningen uppvisar ett längsgående hål parallellt med kärnan. Under och/eller efter dragningen av fibern påverkas områden av fibern.

Med fördel kan fibern påverkas med hjälp av värme och värmen kan då erhållas från en ljusstråle alstrad av en laser. Vidare kan i fiberns hålighet införas ett ämne, vilket ändrar volym vid variationer hos fysikaliska storheter karakteristiska för den omgivning, i vilken fibern är avsedd att användas och det inför- da ämnet kan då vara en polymeriserbar gas eller fluid, vilket över de begränsade områdena påverkas för att polymeriseras och bilda fasta förträngningar eller proppar endast inom de påverka- de områdena. Växelvis med det nämnda ämnet kan såsom variant i hålet införas ett andra, jämfört med det nämnda ämnet annorlunda ämne, som påverkas för att bilda de fasta förträngningarna eller propparna. Det andra ämnet kan då införas i smält form och bringas att svalna och stelna för att bilda förträngningarna resp propparna.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall nu beskrivas såsom ej begränsande utfö- ringsexempel i samband med de bifogade ritningarna, i vilka fig. 1 visar ett tvärsnitt genom en optisk fiber enligt upp- 502 778 finningen, fig. 2 - 4 visar tvärsnitt genom preformar, som används vid dragning av fibern, fig. S visar den kombinerade preformen i fig. 2 sedd från sidan, fig. 6 visar en längdgenomskärning av en utföringsform av den optiska fibern i fig. 1, fig. 7 visar en längdgenomskärning av en alternativ utfö- ringsform av fibern, fig. 8 visar schematiskt en optisk fiber använd som givare, fig. 9 visar schematiskt en apparat för framställning av en optisk fiber och fig. 10 och 11 visar längdgenomskärningar av ytterligare ut- föringsformer av fibern.

BESKRIVNING Av FÖREDRAGNA UTFöRINGsFoRMER I fig. 1 visas ett tvärsnitt genom en optisk fiber, vilken i sin helhet betecknas 1. Fibern 1 består av kvartsglas och har en kärna 3 och en kärnan omgivande mantel 5. Kärnan 3 och manteln 5 har en allmänt sett cylindrisk utformning på konventionellt sätt med koncentriska begränsande cylindriska ytor och brytningsindex hos fiberkärnan är något större än hos manteln 5. Vanliga dimen- sioner kan vara såsom för fiber av singelmodtyp, att fiberkärnan 3 har en diameter av 6 - 10 mikrometer och manteln en diameter av 100 - 200 mikrometer, medan det för multimodfibrer rör sig om något större dimensioner.

I fibern 1 finns vidare ett längsgående hål 7, som är anord- nat i manteln 5 och ligger på något avstånd från kärnan 3 och mantelns 5 yttre yta. På grund av hålet 7 skapas en asymmetri hos fiberns 1 uppbyggnad och denna asymmetri kan utnyttjas vid olika tillämpningar. Det längsgående hålet 7 kan olika tvärsnitt beroende på sin framställning, men för att kunna skapa tillräck- lig stor mekanisk eller optisk inhomogenitet hos fibern 1 bör hålets tvärsnitt inte vara alltför smalt i någon riktning och ha en största dimension eller diameter av minst ca 1 - 10 kärndia- metrar. I praktiken kan detta mått hos håligheten 7 vara 5 - 50 mikrometer, medan dess minimidiameter eller minsta tvärmått bör vara minst ca 50 % därav.

I fig. 6 visas den optiska fibern 1 sedd i en axiell sektion.

Här är hålet 7 tillslutet på vissa ställen 8 i fiberns längd- 502 778 6 riktning, så att separata hålrum 7a bildas. Tillslutningarna kan ha samma eller olika mellanrum mellan varandra i fiberns längd- riktning. En gas eller ett annat ämne, som är inneslutet i hål- rummen 7a, utvidgas eller drar ihop sig vid temperaturföränd- ringar och detta kommer med ett lämpligt avstånd mellan till- slutningarna 8, t ex några fiberdiametrar såsom minst två fiber- diametrar, eller ett avstånd av minst 0,5 mm i praktiska fall, att medföra mikroböjningar av fibern 1 i områden intill de längsgående tillslutningarna 8 av det ursprungliga hålet 7. Des- sa mikroböjningar kan detekteras på konventionellt sätt, såsom visas i de två ovan anförda svenska patenten.

I fig. 2 visas ett aggregat 10 av preformar, som används vid framställning av den optiska fibern 1 enligt fig. 1. I fig. 2 finns sålunda en yttre preform 9 i form av ett cylindriskt skal, i vilken en inre preform 11 är anordnad. Den inre preformen 11 är i huvudsak av den konventionella typ, som används vid fram- ställning av optisk fiber för kommunikation. Ett central belä- get, cylindriskt kärnområde 13 med något högre brytningsindex än de övriga delarna av preformsaggregatet 10 finns sålunda här. I den inre preformen 11 är dessutom ett spår 12 upptaget, som sträcker sig längs den inre preformens 11 yttre cylindriska yta i dess längdriktning och vidare sträcker sig ett stycke in i preformen 11 utan att komma i kontakt med kärnområdet 13. I fig. 5 visas en del av motsvarande aggregat 10 från sidan.

I fig. 3 och 4 visas andra möjligheter för att framställa en optisk fiber 1 med längsgående hål placerade på avstånd från fi- berkärnan 3. I fig. 3 används en inre preform 15 av D-typ, vil- ken alltså i princip utgörs av en preform för en konventionell optisk fiber, som har ett kärnområde 13 och vars mantel har av- lägsnats längs en plan yta parallell med fiberämnets 15 längd- riktning, så att kärnområdet 13 lämnas intakt. Den inre D-pre- formen omges av ett cylindriskt skal 9 såsom i fig. 2. Ett ihå- ligt D-formigt utrymme bildas härigenom och det kommer vid drag- ning av preformaggregat att i huvudsak finnas kvar i den fram- ställda med approximativt samma form men givetvis med mycket mindre dimensioner.

Vid preformsaggregatet i fig. 4 har det ihåliga utrymmet med cirkelsegmenttvärsnitt i fig. 3 fyllts med ytterligare en D-pre- formdel 17, som har segmentformigt tvärsnitt och har en form, 502 778 7 vilken är komplementär till D-preformen 15. En ränna 19 är upp- tagen centralt i den plana ytan hos den ytterligare inre pre- formsdelen 17. De inre preformarna 15 och 17 omges såsom i fig. 2 och 3 av en preformsdel 9 i form av ett cylindriskt skal. Vid dragning av fiberdragningsämnet enligt fig. 4 erhålls en optisk fiber i ett stycke med i huvudsak samma tvärsnitt men såsom ti- digare givetvis utan diskreta delar.

Framställning av en fiber ur preformsaggregatet 10 i fig. 2 och 5 skall beskrivas med utgångspunkt från den schematiska bil- den i fig. 9 av en fiberdragningsanordning. Preformsaggregatet fastsätts med sin ena, övre ände i en chuck 31 i fiberdragnings- anordningen eller fiberdragningstornet, varifrån fibern med ett längsgående hål dras från den andra, nedre änden av preformsagg- regatet 10, som uppvärms en högtemperaturugn 32. Från ämnet 10 dras och upplindas den dragna fibern med hjälp av olika trissor.

Särskilt finns motordrivna och/eller styrda trissor 33 och en upplindningstrumma 35 tillhörande en upplindningsenhet 37. De drivna och/eller styrda trissorna 33 regleras, så att önskad fiberdiameter erhålls.

De tillslutningar 8 av det ursprungliga längsgående hålet 7, som visas i fig. 6, kan enligt en utföringsform åstadkommas, ge- nom att en tillräcklig kraftig ljusstråle i form av en ljuspuls från t ex en C02-laser 39, se fig. 9, skickas mot fibern, var- igenom hålet 7 smälter ihop i det område, som träffas av laser- strålen. Aktiveringen av lasern 39 och drivningen av trissorna 33 styrs av en styrkrets 41, vilken t ex kan inställas, så att de vid pulsdrivningen av lasern 33 åstadkomma tillslutningarna 8 kommer ekvidistant och på lämpligt inbördes avstånd i fiberns 1 längdriktning, såsom visas i fig. 6.

En gas eller ett annat önskat ämne inneslutas i fiberns 1 längsgående hål genom att tillföras håligheten 12 i preformsagg- regatet 10 från en materialbehållare 43 via en ledning 45 anslu- tande till bakänden av ämnet 10 inuti dragtornets chuck 31.

Vid en speciell utföringsform av den optiska fibern bildas proppar i hålet 7 av ett tillfört, annorlunda material, såsom illustreras i fig. 7, vilken visar en alternativ utföringsform.

Sålunda kan i håligheten 7 i fibern 1 införas en polymeriserbar fluid, vilken bringas att polymerisera endast inom lämpliga om- råden såsom antyds vid 47 i fig. 7. Polymeriseringen kan t ex 502 778 8 åstadkommas genom lokal uppvärmning eller genom bestrålning med UV-ljus. De på detta sätt bildade propparna inom områdena 47 motsvarar tillslutningsområdena 8 i utföringsformen enligt fig. 6 och har motsvarande avstånd från varandra sett i fiberns längdriktning.

En annan möjlighet att erhålla diskreta tillslutningar 47 såsom visas i fig. 7 är att i håligheten 7 införa minst två olika ämnen, så att olika avsnitt av fibern innehåller olika ämnen med olika egenskaper, sett i fiberns längdriktning. Sålun- da kan t ex propparna 47 bildas genom att en lågsmältande metall i smält tillstånd införs i hålet 7 växelvis med ett ämne, som har önskade volymsutvidgningsegenskaper vid t ex rumstemperatur liksom ovan.

Vid ett alternativt utförande av den optiska fibern 1, som schematiskt visas i fig. 10, finns inte några särskilda till- slutningar av det längsgående hålet 7 utan detta har väsentligen konstant diameter över fiberns längd och är fyllt med ett ämne 49, som uppvisar en stor volymändring vid en bestämd temperatur eller inom ett begränsat temperaturintervall. Vid volymändringen förändras fiberns mekaniska egenskaper, vilket kan detekteras på liknande sätt som ovan.

Vid ytterligare ett alternativt utförande av den optiska fi- bern 1, som schematiskt visas i längdsektion i fig. 11, är dia- metern hos det längsgående hålet 7 varierande i fiberns längd- riktning med ett lämpligt avstånd mellan smalare områden, liksom för tillslutningarna ovan t ex några fiberdiametrar och särskilt minst 2, eller med ett minsta avstånd av 0,5 mm i praktiska fall. Diametervariationen bör vara avsevärd med t ex ett diame- terförhållande mellan 0,4 och 0,9 mellan smala områden och breda områden och kan vara periodisk i fiberns längdriktning. På grund av fiberns asymmetri både i längdriktningen och i radiell rikt- ning kommer vid yttre påverkan av tryck eller dragspänning eller temperaturvariationer mikroböjningar att uppstå av fiberkärnan och därmed en ökning av dämpningen för lämpliga ljusvågor, som överförs genom fibern. Hålet kan vara tomt eller fyllt med lämp- ligt material såsom i utföringsformen enligt fig. 10 ovan.

Olika kombinationer av utföringsformerna i fig. 6, 7, 10 och 11 är också tänkbara, så att propparna 47 i fig. 7 t ex endast behöver bilda förträngningar av hålet 7. 502 778 9 I fig. 8 visas schematiskt hur en optisk fiber med längsgå- ende hål kan användas som givare. Ett stycke 81 av hålfibern är här hopskarvad med en ände av en konventionell optisk fiber 83 utförd för kommunikation. Kommunikationsfiberns 83 andra ände är ansluten till styr- och övervakningsenhet 85. Styr- och övervak- ningsenheten 85 utnyttjar OTDR (Optical Time Domain Reflecto- metry) och utsänder ljuspulser till kommunikationsfibern 43 och detekterar det ljus, som reflekteras. Om fiberstyoket 81 utsätts för vissa fysikaliska storheter i omgivningen, som åstadkommer varierande mikroböjning, såsom nämnts ovan, ändras beroende på mikroböjningen det ljus, som reflekteras i fiberstyoket 81. Här- igenom kan variationen i motsvarande fysikaliska storhet detek- teras och med en kalibrering även uppmätas. Ett stycke 81 av en fiber av den typ, som i princip visas i fig. 1 och 6, kan härvid vara lämplig som givare för t ex temperatur eller tryck. Det innersta partiet närmast kärnan 3 hos det längsgående hålet 7 behöver inte ligga alltför nära kärnan utan kan ha ett avstånd av t ex 1 - 5 kärndiametrar till kärnans 1 yttre yta. Härigenom stör de längsgående hålen 7 inte ljustransmissionen i kärnan 3 alltför mycket i de partier, som inte utsätts för några mikro- böjningar. Vidare kan med fördel hålighetens 7 tvärsnitt vara så stort som är praktiskt möjligt.

Claims

10 PATENTKRAV

1. Optisk fiber, särskilt för användning som givare, innefat- tande en i fiberns längdriktning gående och centralt anordnad i huvudsak cirkulärcylindrisk kärna och en kärnan omgivande och till kärnan anslutande mantel med en i huvudsak cylindrisk yttre yta och med ett i fiberns längdriktning gående hål, vilket är beläget i manteln, k ä n n e t e c k n a d av att det längsgå- ende hålet helt eller delvis är fyllt med ett ämne, vilket änd- rar volym vid variationer hos fysikaliska storheter karakteris- tiska för omgivningen till fibern.

2. Optisk fiber enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det längsgående hålet är tillslutet på flera separata stäl- len i fiberns längdriktning.

3. Optisk fiber enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att avstånden mellan tillslutningarna av det längsgående hålet motsvarar minst några få fiberdiametrar och företrädesvis är minst 0,5 mm.

4. Optisk fiber enligt ett av krav 2 - 3, k ä n n e t e c k - n a d av att tillslutningarna av det längsgående hålet är vä- sentligen periodiskt belägna i fiberns längdriktning.

5. Optisk fiber enligt ett av krav 1 - 4, k ä n n e t e c k - n a d av att hålets diameter eller största mått sett i ett tvärsnitt, åtminstone inom områden med större diameter, när sådana förekommer, överstiger kärnans diameter.

6. Optisk fiber enligt ett av krav 1 - 5, k ä n n e t e c k - n a d av att det längsgående hålet är beläget på avstånd från kärnan och en yttre yta hos manteln.

7. Optisk fiber enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att avstånden är minst av samma storleksordning som kärnans dia- meter och företrädesvis är minst 0,25 gånger kärnans diameter.

8. Optisk fiber enligt ett av krav 1 - 7, k ä n n e t e c k - n a d av att det längsgående hålets diameter eller största mått i ett tvärsnitt ligger inom området 5 till 50 mikrometer.

9. Optisk fiber, särskilt för användning som givare, innefat- tande en i fiberns längdriktning gående och centralt anordnad i huvudsak cirkulärcylindrisk kärna och en kärnan omgivande och till kärnan anslutande mantel med en i huvudsak cylindrisk yttre yta och med ett i fiberns längdriktning gående hål, vilket är beläget i manteln, k ä n n e t e c k n a d av att diametern hos 502 778 11 eller det största måttet i ett tvärsnitt av det längsgående hå- let varierar sett i fiberns längdriktning, så att flera områden av hålet erhålls med större diametrar resp med större största tvärsnittsmått åtskilda av områden med mindre diametrar resp med mindre största tvärsnittsmått.

10. Optisk fiber enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att förhållandet mellan diametrarna hos områden med mindre dia- metrar och diametrarna hos områden med större diametrar ligger inom området mellan 0,4 och 0,9.

11. Optisk fiber enligt ett av krav 9 - 10, k ä n n e - t e c k n a d av att avstånden mellan områdena av det längsgående hålet med mindre diametrar motsvarar minst några få fiberdiametrar och företrädesvis är minst 0,5 mm.

12. Optisk fiber enligt ett av krav 9 - 11, k ä n n e - t e c k n a d av att områdena av det längsgående hålet med mindre diametrar är väsentligen periodiskt belägna i fiberns längdriktning.

13. Optisk fiber enligt ett krav 9 - 12, k ä n n e t e c k - n a d av att diametern hos det längsgående hålet flera gånger i fiberns längdriktning minskar till noll, så att hålet blir till- slutet vid flera ställen i fiberns längdriktning.

14. Optisk fiber enligt ett av krav 9 - 13, k ä n n e - t e c k n a d av att hålets diameter eller största mått sett i ett tvärsnitt, åtminstone inom områden med större diameter, när sådana förekommer, överstiger kärnans diameter.

15. Optisk fiber enligt ett av krav 9 - 14, k ä n n e - t e c k n a d av att det längsgående hålet är beläget på av- stånd från kärnan och en yttre yta hos manteln.

16. Optisk fiber enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att avstånden är minst av samma storleksordning som kärnans dia- meter och företrädesvis är minst 0,25 gånger kärnans diameter.

17. Optisk fiber enligt ett av krav 9 - 16, k ä n n e - t e c k n a d av att det längsgående hålets diameter eller största mått i ett tvärsnitt ligger inom området 5 till 50 mik- rometer.

18. Förfarande för framställning av en optisk fiber, särskilt för användning som givare, varvid av en lämpligt uppvärmd preform eller fiberämne dras en op- tisk fiber, där preformen innehåller ett kärnområde, vilket vid 502 778 12 dragning bildar fiberns kärna och vilkets längdriktning är pa- rallell med dragningsriktningen, och vidare innehåller ett man- telområde, som omger kärnområdet, varvid före dragningen i preformen upptas en hålighet utanför kärnområdet och i huvudsak parallell med kärnområdets längdrikt- ning, vilken hålighet har tillräcklig storlek, så att fibern ef- ter dragningen uppvisar ett längsgående hål parallellt med kär- nan, k ä n n e t e c k n a t av att under och/eller efter drag- ningen av fibern påverkas denna över flera, taget i fiberns längdriktning begränsade områden för bildning av områden med mindre diametrar hos det längsgående hålet.

19. Förfarande enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a t av att de begränsade områden påverkas, så att områden bildas med diameter lika med noll, dvs tillslutna områden av fibern.

20. Förfarande enligt ett av krav 18 - 19, k ä n n e - t e c k n a t av att fibern påverkas med hjälp av värme.

21. Förfarande enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a t av att värmen erhålls från en ljusstråle alstrad av en laser.

22. Förfarande enligt ett av krav 18 - 21, k ä n n e - t e c k n a t av att i fiberns hålighet införs ett ämne, vilket ändrar volym vid variationer hos fysikaliska storheter karakte- ristiska för den omgivning, i vilken fibern är avsedd att använ- das.

23. Förfarande enligt krav 22, k ä n n e t e c k n a t av att det införda ämnet är en polymeriserbar gas eller fluid, vil- ket över de begränsade områdena påverkas för att polymeriseras och bilda fasta förträngningar eller proppar endast inom de på- verkade områdena.

24. Förfarande enligt krav 22, k ä n n e t e c k n a t av att växelvis med det nämnda ämnet införs i hålet ett andra ämne, som påverkas för att bilda fasta förträngningar eller proppar.

25. Förfarande enligt krav 24, k ä n n e t e c k n a t av att det andra ämnet införs i smält form och bringas att svalna och stelna för att bilda förträngningarna resp propparna.