SE500605C2 - Delignifiering och blekning av lignocellulosahaltig massa med persyra och klorfritt blekmedel - Google Patents

Description

lO (TI ÜÜ 6Ü5 2 och med i ett rimligt antal steg blekmedlen, har det blivit nödvändigt att undersöka använd- rimlig förbrukning av ning även av kraftfulla och därmed svårstyrda blekmedel med en hög delignifierande och/eller blekande förmåga.

Uppfinningen Enligt uppfinningen har det lignocellulosahaltig massa åstadkommits ett för- farande där delignifieras och bleks under de i patentkraven angivna betingelserna, varvid en god delignifierande och blekande effekt erhålls redan före den klorfria blekningen.

Förfarandet innefattar delignifiering och blekning av lignocellulosahaltig massa genom att massan delignifie- ras med en persyra eller salter därav, behandlas med komplexbildare och därefter bleks med klorfritt blekmedel.

Genom föreliggande förfarande har det blivit möjligt att delignifiera massan före en klorfri blekning, så att den efterföljande behandlingen med komplexbildare kan användas för att optimera förutsättningarna för den efter- följande klorfria blekningen med hänsyn tagen till de fördelaktiga och ofördelaktiga metalljonerna. Det är således känt att joner av alkaliska jordartsmetaller, speciellt i sina ursprungliga positioner i massan, har en fördelaktig inverkan på selektiviteten vid blekning och förbrukningen av klorfria blekmedel såsom peroxidhaltiga föreningar och ozon.

Persyra eller salter därav enligt föreliggande förfarande, innefattar organiska och oorganiska persyror eller salter sådana. används alifatiska därav. av Som organisk persyra persyror, aromatiska persyror eller salter Lämpligen används perättiksyra eller permyrsyra.

Som oorganisk persyra används lämpligen peroxomonosvavel- syra (Caros syra) eller salter av oorganiska persyror såsom peroxokarbonat, olika perborater eller peroxosulfater. Som katjon i salterna används lämpligen natrium, eftersom billiga ingår i kemikaliebalansen i massabruket. Det att något salt därav. Det sådana salter normalt är och natrium naturligt är föredraget använda perättiksyra eller peroxomonosvavelsyra eller är speciellt föredraget att använda l5 ._ bÛÛ 605 3 eftersom det är fördelaktigt ur tillverk- Dessutom är perättiksyra, nings- och användarsynpunkt. perättiksyra begränsat korrosiv. Eventuella avloppsvatten innehållande bl.a. perättiksyrans nedbrytningsprodukter kan lätt återfö- ras till kemikalieàtervinningen.

Perättiksyra enligt föreliggande förfarande, kan framställas genom reaktion mellan s.k. sådan jämviktsperättiksyra för att ättiksyra och väteper- oxid, jämviktsperättiksyra, genom destillation av avlägsna väteperoxid, ättiksyra och svavelsyra eller genom reaktion mellan ättiksyraanhydrid och väteperoxid direkt i bleksteget, s.k. in-situ perättiksyra. En typisk jämviktsperättiksyra inne- håller ca 42% perättiksyra och ca 6% väteperoxid, d.v.s. viktförhållandet mellan perättiksyra och väteperoxid är i detta fall ca 7:1. I föreliggande förfarande är det fördel- aktigt att använda jämviktsperättiksyra. _ Mängden satsad persyra eller salter därav, bör ligga inom intervallet från ca l upp till ca 100 kg/ton torr som 100%-ig vara. Det är lämpligt att mängden 2 upp till 45 massa och företrädesvis inom intervallet från 3 upp till 25 massa räknat ligger inom intervallet från kg/ton torr kg/ton torr massa räknat som 100%-ig vara.

Delignifiering med persyra eller salter därav genom- förs lämpligen vid ett pH inom intervallet från ca 2,5 upp till ca 12. vid föredragna utföringsformer där delignifie- ringen genomförs med perättiksyra eller peroxomonosvavel- syra, ligger pH lämpligen inom intervallet från 3 upp till och företrädesvis inom intervallet från 5 upp till 7,5.

Delignifiering med andra av de ovan angivna persyrorna eller salter därav, sker inom normala pH-intervall för respektive blekmedel vilka är för fackmannen kända. massan har Bland annat manganjoner i en speciellt ofördelaktig inverkan på blekning med klorfria blekmedel, såsom syrgas, ozon och alkaliska peroxidföreningar. Såsom komplexbildare användes därför främst föreningar, som bildar starka komplex med olika manganjoner. Sådana lämpli- organiska föreningar, kvävehaltiga poly- ga komplexbildare är kvävehaltiga främst kvävehaltiga polykarboxylsyror, 4 fosfonsyror och kvävehaltiga polyalkoholer. Föredragna kvävehaltiga polykarboxylsyror är dietylentriaminpenta- ättiksyra (DTPA), etylendiamintetraättiksyra (EDTA) eller nitrilotriättiksyra (NTA) och speciellt föredragna DTPA eller EDTA. Föredragna kvävehaltiga polyfosfonsyror är dietylentriaminpentafosfonsyra. Såsom komplexbildare kan även andra föreningar användas, såsom polykarboxylsyror, lämpligen oxalsyra, citronsyra eller vinsyra, eller fosfon- syror. Vidare kan såsom komplexbildare även användas sådana organiska syror som bildas under massabehandling med bl.a. klorfria blekmedel.

Valet av pH vid behandlingen med komplexbildare, är av avgörande betydelse för avlägsnande av de icke önskvärda spårmetalljonerna under samtidigt bevarande av de önskvärda jonerna av alkaliska jordartsmetaller. Lämpligt pH-inter- vall är en funktion av bl.a. typen och mängden spårmetall- joner i inkommande massa. Vid förfarandet enligt uppfinnin- behandlingen med komplexbildare genomföras vid ett intervallet från ca 2,5 upp till gen bör pH inom ca 11, lämpligen från 3,5 upp till 10 och företrädesvis från 4,5 upp till 9.

Valet av temperatur vid behandlingen med komplexbil- dare har stor betydelse för avlägsnandet av de icke önsk- Sålunda innehållet av stigande temperatur vid behandlingen med Detta kappatalsreduktionen ökar. till 90°C, ökar ten märkbart. värda spårmetalljonerna. minskar manganjoner med resulterar i och vid överraskande även viskosite- komplexbildare. att ljusheten en ökning av temperaturen från t.ex.

Behandlingen med komplexbildare bör genom- från 26 upp till ca lOO°C, 40 upp till 95°C och företrädesvis från 55 föras vid en temperatur av lämpligen från upp till 90°C.

Mängden satsad komplexbildare är och mängden beroende av typen spårmetalljoner i påverkas vidare av typ av komplexbildare och betingelserna vid behandlingen med komplexbildare, såsom temperatur, uppehållstid och pH. Mängden satsad komplexbildare bör dock upp till ca 10 kg/ton Mängden ligger lämpli- ligga inom intervallet från torr massa räknat som 100%-ig vara. ca 0,1 inkommande massa. Mängden ROH (HC *d/V \J'~J\J gen inom intervallet från 0,3 upp till 5 och företrädesvis inom intervallet från 0,5 upp till 1,8 kg/ton torr massa räknat som 100%-ig vara.

Vid föredragna utföringsformer där såväl delignifie- ringen med persyra som behandlingen med komplexbildare genomförs vid nära neutralt pH, minimeras behovet av pH- fràn blek- och vid tvättning. Detta justering. Härigenom kan även avlutarna behandlingsstegen användas internt resulterar i en liten total avloppsvolym, vilket möjliggör en väsentligt högre slutningsgrad av massabruket.

Klorfritt blekmedel ning eller ozon i valfri sekvens Då det klorfria blekmedlet består av peroxidhaltig förening och ozon, är det fördelaktigt att bleka föreningen före ozon. Som klorfritt blekmedel kan även nat- innefattar peroxidhaltig före- eller blandning. med den peroxidhaltiga riumditionit användas. Den peroxidhaltiga föreningen utgörs lämpligen av oorganiska peroxidföreningar såsom väteperoxid eller peroxomonosvavelsyra (Caros syra). Det är föredraget att den peroxidhaltiga föreningen utgörs av väteperoxid eller en blandning av väteperoxid och syrgas.

Med väteperoxid som klorfritt blekmedel, kan massan behandlas vid ett pH av från ca 7 upp till ca 13, lämpligen vid ett pH av från 8 upp till 12 och företrädesvis vid ett pH av från 9,5 upp till 11,5. Blekning med andra av de ovan angivna klorfria blekmedlen, sker inom normala pH-intervall för respektive blekmedel vilka är för fackmannen kända.

Förfarandet enligt uppfinningen genomförs lämpligen med ett tvättsteg efter komplexbildarbehandlingen. Genom tvättningen avlägsnas effektivt de komplexbundna spår- metalljoner som är negativa för den efterföljande klorfria blekningen, främst joner av mangan men även joner av t.ex. koppar och järn. För att bevara de spàrmetalljoner i massan som är fördelaktiga för den efterföljande klorfria bleknin- gen, främst magnesium- och kalciumjoner, bör pH vid tvätten ' Tvättens pH ligger lämpligen inom inter- inom interval- vara minst ca 4. vallet från 5 upp till ca 11, företrädesvis let från 6 upp till 10.

Tvättvätskan kan bestå av färskvatten, eventuellt (fl ___] Ü 6{}5 6 med tillsats av en pH-reglerande kemikalie eller avlopps- vatten från ett eller flera bleksteg eller extraktionssteg, på sådant sätt att lämpligt pH vid tvätten erhålls. Tvätt- vätskan kan typer av eventuellt innehållet är lågt av icke önskvärda metalljoner såsom mangan, järn och koppar.

Med tvätt metoder att mer eller mindre fullständigt vidare bestå av andra renade avloppsvatten, förutsatt att efter komplexbildarbehandlingen, avses avlägsna vätske- fasen från massasuspensionen för att minska innehållet av bl.a. lösta spårmetalljoner i nämnda suspension. Tvättmeto- derna kan innebära en höjning av massakoncentrationen, t.ex. genom avsugning eller pressning. Tvättmetoderna kan även innebära en sänkning av massakoncentrationen, t.ex. genom utspädning med tvättvätska. Tvätt avser även kombina- tioner och sekvenser, där massakoncentrationen omväxlande flera en tvättmetod höjs och sänks, en eller gånger.fi I föreliggande förfarande väljs som förutom att avlägsna löst organisk substans även avlägsnar de vid komplexbildar- behandlingen frigjorda spårmetalljonerna, under beaktande av vad som är processtekniskt och ekonomiskt lämpligt.

Tvättens effektivitet kan anges som andel avlägsnad vätskefas av den vätskefas som fanns närvarande i massasus- pensionen före tvättningen. Den totala tvätteffektiviteten beräknas som summan av effektiviteten över varje tvättsteg. efter ett behandlingssteg från t.ex. 10 till 25% massakoncentration en tvätteffektivitet av 66,7%. Efter ett påföljande tvätt- späds till 3% och sedan avvattnas en total tvätteffektivitet av 96,9% med Tvätteffektiviteten i 75%, lämpligen Således ger en avvattning av massasuspensionen steg, där massan först till 25%, fås avseende på lösliga föroreningar. föreliggande förfarande bör vara minst ca 100% och företrädesvis 100%. Det föredraget att tvätteffektiviteten ligger inom intervallet från se upp till iooæ. vid användning av inom intervallet från 90 upp till inom intervallet från 92 upp till är speciellt föreliggande förfarande optimeras förutsättningarna för den klorfria blekningen, så att en hög ljushet, kappatalsreduktion och viskositet uppnås vid lO rann /var 3\JU CIJD 7 minimal förbrukning av klorfritt blekmedel. Detta blir möjligt utan användning av hjälpkemikalier såsom stabilisa- torer och protektorer vid den klorfria blekningen. Reste- och alkali kan med direkt i bleksteget, i persyrasteget eller rande blekkemikalier såsom väteperoxid fördel användas i något annat lämpligt steg, så att en optimal kombination av processteknik och produktionskostnad uppnås.

Med lignocellulosahaltig massa avses massor innehål- lande fibrer eller mekanisk som frilagts genom kemisk behandling eller returfibrer. Fibrerna kan vara av lövved eller barrved. Med kemisk massa sulfat-, Med mekanisk massa avses massa framställd genom raffinering avses massor uppslutna enligt sulfit-, soda- eller organosolvprocessen. av flis i skivraffinör (raffinörmassa) eller genom slipning av stockar i slipverk (stenslipmassa). Med lignocellulosa- haltig massa avses även massor framställda genom modifie- ringar eller kombinationer av ovannämnda metoder eller processer. Exempel på sådana massor är termomekaniska, kemimekaniska eller kemotermomekaniska massor. Lämpligen utgörs den lignocellulosahaltiga massan av kemiskt uppslu- ten massa och företrädesvis av sulfatmassa. Det ciellt föredraget är spe- att den lignocellulosahaltiga utgörs av sulfatmassa av barrved. m8SSâD Förfarandet enligt uppfinningen kan genomföras på ett utbyte upp till intervallet från 30 upp till 80% intervallet från 45 upp till 65%.

Genomförandet av massor med ca 90%, lämpligen inom och företrädesvis inom föreliggande förfarande, kan ske i valfri position i bleksekvensen, t.ex. direkt efter fram- ställningen av massan. Då förfarandet enligt uppfinningen användes på kemiskt uppsluten massa, delignifieras denna företrädesvis i ett syrgassteg före delignifieringen med persyra. _ Förfarandet enligt uppfinningen kan genomföras på kemiskt uppslutna massor med ett initialt kappatal inom intervallet från ca 2 upp till ca 100, lämpligen 5 upp till 60 från 10 upp till 40. Kappatalet är härvid uppmätt enligt standardmetod SCAN-C 1:77. och företrädesvis lO 500 605 8 Vid förfarandet enligt uppfinningen bör delignifie- ringen med persyra genomföras vid en temperatur av från ca upp till ca 100°C, lämpligen från 30 upp till 90°C och företrädesvis från 50 upp till 80°C. Delignifieringen med persyra bör genomföras under en tid av från ca 1 upp till ca 960 min, lämpligen från 10 upp till 270 min och företrä- desvis från 30 upp till 150 delignifieringen med persyra kan vara från ca 1 upp till ca min. Massakoncentrationen vid 70 viktprocent, lämpligen från 3 upp till 50 och företräde- svis från 10 upp till 30 viktprocent.

Vid förfarandet med komplexbildare genomföras under en tid av från ca 1 upp till ca 15 upp till 240 min och företrädesvis från 35 upp till 120 min. Massakoncentratio- enligt uppfinningen bör behandlingen 96O min, lämpligen från nen vid behandlingen med komplexbildare kan vara från ca 1 upp till ca 60 viktprocent, lämpligen från 2¿5 upp till 40 och företrädesvis från 5,5 upp till 25 viktprocent.

Med väteperoxid som klorfritt blekmedel, bör massan behandlas vid en temperatur av från ca 30 från 60 tid av från ca 5 upp till ca 960 minuter, lämpligen från 60 företrädesvis från 190 upp till 360 min. Med väteperoxid som klorfritt blekmedel kan massakon- centrationen vara från ca lämpligen från 3 upp till 50 upp till ca 100°C, företrädesvis upp till 90°C, och under en upp till 420 minuter, 1 upp till ca 70 viktprocent, viktprocent och företrädesvis från 10 upp till 30 viktprocent. Behandling med andra av de ovan angivna klorfria blekmedlen, sker inom normala inter- vall vad respektive blekmedel vilka är för fackmannen kända. avser temperatur, tid och massakoncentration för Vid föredragna utföringsformer med klorfritt blekmedel, bör väteperoxid ligga inom intervallet från ca väteperoxid som mängden av i bleksteget satsad 1 upp till ca 60 kg/ton torr massa räknat som 100% väteperoxid. Den övre gränsen är inte kritisk utan har satts av ekonomiska skäl.

Lämpligen ligger mängden väteperoxid inom intervallet från 6 upp till 50 kg/ton torr upp till 40 kg/ton torr massa räknat som 100% väteperoxid. massa och företrädesvis från 13 Vid föredragna utföringsformer med ozon som klorfritt 50° 605 9 blekmedel, kan mängden ozon ligga inom 0,5 upp till ca 30 intervallet från 1 företrädesvis från 1,5 upp till 5 kg/ton torr massa.

Efter komplexbildare och efterföljande klorfri direkt för lägre krav på ljushet. intervallet från ca kg/ton torr massa, lämpligen inom upp till 15 kg/ton torr massa och delignifieringen med persyra, behandling med blekning, kan massan användas framställning också ljushet, genom behandling i av papper med slutblekas till ett eller flera slutblekningen med Massan kan önskad högre steg. Lämpligen sker även sådana klor- fria blekmedel gande extraktionssteg, som kan vara förstärkta med peroxid som ovan angivits eventuellt med mellanlig- och/eller syrgas. Härigenom blir bildningen och utsläppen av AOX fullständigt eliminerad. Det är även möjligt att slutbleka med klorinnehållande blekmedel såsom klordioxid och ändå få en mycket begränsad bildning_ och utsläpp av AOX, eftersom massans innehåll av lignin efter föreliggande förfarande är kraftigt reducerat.

Uppfinningen och dess fördelar vilka att begränsa belyses närmare genom nedanstående exempel, endast avser att illustrera uppfinningen utan denna. I beskrivningen, kraven och exemplen angivna procent och delar, avser viktprocent och viktandelar såvida inget annat anges.

Vidare avser i beskrivningen, kraven och exemplen angivna pH-värden, pH vid slutet av respektive behandling såvida inget annat anges.

I nedanstående exempel bestämdes massans kappatal, viskositet och ljushet enligt SCAN-standardmetoderna C 1:77 R, C peroxid och perättiksyra bestämdes genom titrering med nat- -16:62 respektive C 11-75:R. Förbrukningen av väte- riumtiosulfat resp. kaliumpermanganat och natriumtiosulfat.

Exempel 1 Syrgasdelignifierad sulfatmassa av barrved med ett kappatal av 12,4, en ljushet av 38,4% ISO och en viskositet av 1100 dm3/kg, delignifierades med perättiksyra (PAA), .behandlades med EDTA och blektes med väteperoxid, för att visa inverkan av pH vid behandlingen med komplexbildare.

Mängden satsad perättiksyra var 22,4 kg/ton torr massa l0 l5 CD U1 Sílfi 6 räknat som 100%-ig vara. vid delignifieringen var tempera- turen 70°C, behandlingstiden 60 minuter och massakoncentra- tionen 10 viktprocent och pH låg mellan 5 och 5,5. Efter delignifieringen behandlades massan med 2 kg EDTA/ton torr massa vid varierande pH, en temperatur hållstid av 60 minuter och viktprocent. Därefter blektes massan med väteperoxid vid en av 90°C, en uppe- en massakoncentration av 10 temperatur av 90°C, en uppehállstid av 240 minuter och en massakoncentration av 10 viktprocent. Tillsatsen av väte- peroxid var 25 kg/ton torr massa räknat som 100% väteper- oxid och pH var 10,5-11. Efter varje steg tvättades massan med avjoniserat vatten med ett pH av 6,0. Härvid avvattna- des massan först till 25% massakoncentration, varefter den späddes till en massakoncentration av 3 viktprocent. Efter några minuter avvattnades massan till en massakoncentration av 25 viktprocent. Den totala tvätteffektiviteten var såle- des ca 97%. Resultaten efter blekning med väteperoxid, framgår av följande tabell.

TABELL I pH vid Massaegenskaper efter H202 behandlingen med Kappatal viskositet Ljushet komplexbildare (am3/kg) (æ Iso) 1,5 4,2 900 71 2,7 3,4 920 76 4,8 3,0 940 81 ,4 2,9 945 83 7,9 3,0 940 81 ,5 4,0 890 75 12,3 4,5 840 65 Av tabellen framgår att komplexbildarbehandling av massa enligt föreliggande uppfinning vid ett pH inom intervallet från ca 2,5 upp till ca 11 större ljushetsökning och kappatalsreduktion än behandling ger en väsentligt vid ett pH utanför detta intervall.

Exempel 2 Syrgasdelignifierad sulfatmassa av kappatal av 12,4, en ljushet av 49,8% ISO och en viskositet lövved med ett *OG 605 (n ll av 1270 dm3/kg, delignifierades lades med EDTA och blektes med betydelsen av med perättiksyra, behand- väteperoxid, för att visa komplexbildare och mer speciellt betydelsen av behandling med komplexbildare i ett separat steg. Betin- gelserna vid delignifieringen med perättiksyra och bleknin- gen med väteperoxid var i enlighet med exempel 1. Betin- gelserna vid behandlingen med EDTA var i bortsett från jämförelse behandlades massan i enlighet med exempel 1, att pH genomgående var 5,8. Som frånvaro av komplexbildare vid pH 6,0, en temperatur av 90°C och en uppehållstid av 60 min (försök 2). Som en ytterligare jämförelse delignifiera- des massan med perättiksyra i närvaro av EDTA vid pH 5,1, (försök 3). massan i enlighet med exempel 1. Resultaten följt av blekning med väteperoxid Efter varje steg tvättades efter blekning med väteperoxid, framgår av följande tabell.

TABELL II __ Massaegenskaper efter H2O2 Försök Kappatal viskositet Ljushet (dm3/kg) (% Iso) l 3,8 1063 87,2 2 4,7 1013 77,3 3 6,6 .93l 80,6 Av tabellen framgår att behandling av massa enligt före- liggande uppfinning med komplexbildare i ett separat steg, ger en mycket hög ljushetsökning och kappatalsreduktion samtidigt som den högsta viskositeten hos massan erhålls.

Exempel 3 Den i exempel 2 använda syrgasdelignifierade sulfatmas- lövved behandlades för att visa inverkan av den inledande delignifieringen med san av enligt föreliggande förfarande, perättiksyra på massaegenskaperna. Betingelserna vid delig- nifieringen med perättiksyra, behandlingen med EDTA, liksom var i enlighet med exempel massan med EDTA och blektes delignifiering med per- vid blekningen med väteperoxid 2. Som jämförelse behandlades med väteperoxid utan ättiksyra (försök 2). Efter enlighet med exempel 1. Resultaten efter blekning med väte- föregående varje steg tvättades massan i peroxid, framgår av följande tabell. 12 TABELL III Massaegenskaper efter H2O2 Försök Kappatal viskositet Ljushet (dm3/kg) (% Iso) 3,8 1063 87,2 7,5 1109 82,5 Av tabellen framgår att delignifiering med per- ättiksyra före komplexbildarbehandling och blekning med väteperoxid, ger en massa med avsevärt högre ljushet och lägre lignininnehåll samtidigt som skillnaden i massans viskositet är jämförelsevis liten.

Exempel 4 Den i exempel 1 använda syrgasdelignifierade sulfatmas- san av barrved behandlades i enlighet med uppfinningen, följt av ozon och väteperoxid. Sekvensen var perättiksyra - komplexbildarbehandling - väteperoxid - ozon PAA - X - P - Z - P. Betingelserna vid delignifieringen med perättiksyra, EDTA, liksom med exempel 2. blekning med - väteperoxid, d.v.s. behandlingen med vid blekningen med väteperoxid var i enlighet Som jämförelse behandlades d.v.s. X - massan vid massan utan P - Z - P en tempera- delignifiering med perättiksyra, (försök 2). I ozonsteget, blektes °C, en kontakttid av tration av tur av 2 min och en massakoncen- 37 viktprocent. Förbrukningen av ozon var 2,6 kg/ton torr massa och pH var 2,1. I det andra väteperoxid- steget, blektes massan vid en temperatur av 70°C, hållstid av viktprocent. Tillsatsen av väteperoxid var en uppe- och en massakoncentration av 10 kg/ton torr väteperoxid och pH var 11,0. Efter 60 minuter massa räknat som 100% varje steg tvättades massan i Resultaten efter det följande tabell. enlighet med exempel 1. andra väteperoxidsteget, framgår av TABELL IV Massaegenskaper efter H2O2 Försök v Kappatal viskositet Ljushet (dm3/kg) (æ Iso) 0,4 750 90,3 0,9 800 86,9 500, 605 13 Av tabellen framgår att behandling av massa enligt föreliggande uppfinning följt av blekning med ozon och väteperoxid, möjliggör en fullständigt klorfri blekning till över 90% ISO samt borttagande av praktiskt taget all lignin i massan med bibehållande av tillräcklig massa- styrka.

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 509 605 14 Patentkrav

1. Förfarande för delignifiering och blekning av ligno- att massan delignifieras med en persyra eller salter därav, var- cellulosahaltig massa, k ä n n e t e c k n a t därav, efter den behandlas med komplexbildare och därefter bleks med klorfritt blekmedel innefattande peroxidhaltig förening och ozon i valfri sekvens eller blandning.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att den lignocellulosahaltiga massan utgörs av kemiskt uppsluten massa.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a t därav, att persyran utgörs av destillerad jämvikts- perättiksyra.

4. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att delignifieringen med perättiksyra genomföres vid ett pH inom intervallet från 3 upp till 10.

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att delignifieringen med perättiksyra genomföres vid ett pH inom intervallet från 5 upp till 7,5.

6. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den peroxidhaltiga föreningen utgörs av väteperoxid eller en blandning av väteperoxid och syrgas.

7. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att massan tvättas efter komplex- bildarbehandlingen vid ett pH som är minst ca 4.

8. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att komplexbildaren är en kvävehal- tig organisk förening.

9. Förfarande enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att den kvävehaltiga organiska föreningen är dietyl- entriaminpentaättiksyra(DTPA)elleretylendiamintetraättiksy- ra (EDTA).

10. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att behandlingen med en komplex- bildare genomföres vid ett pH inom intervallet från ca 2,5 upp till ca 11.

11. ll. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att delignifieringen med persyra föregås av ett syrgassteg. 15