SE500220C2 - Avjämningsmaterial - Google Patents

Description

25 30 500 220 nämnda motståndsförmåga mot hjulbelastning på minst 0,5 MPa, mätt enligt nämnda standard och som kan framställas med ett grovavjämningsskikt vars tillverkningskostnader är förhållandevis låga, trots att själva grovavjämningsskiktets motståndssförrnåga är lägre än den därav framställda färdiga golvbeläggningen. Som slitskikt kan användas godtyckliga, till användningen anpassade material såsom trä, stål, metall, plast. keramik, finavjämningsgmassa av känd art, etc.

Som exempel på framställning av en färdig avjämnad golvyta med hjälp av avjämnings- materialet enligt uppfinningen kan en avjämning utföras som läggs i två skikt. Det första skiktet utgörs av den pumpbara grovavjämningsmassan som läggs ut i en skikttjocklek av minst 10 mm.

På denna grovavjämníngsmassa läggs sedan ett slitskikt i form av en finavjämningsmassa i 2-15 mm tjocklek, företrädesvis 5-10 mm.

Eftersom grovavjämningsmassan inte ska utgöra färdig yta kan den som nämnts göras väsentligt svagare än vad som är brukligt och härigenom kan kostnadema för bindemedel och polymer hållas låga. Bindemedelhalten är 4-14 %, företrädesvis 5-10 % av avjämningsmassans torra vikt.

Bindemedlet i grovavjämningsmassan, som företrädesvis är hydrauliskt. kan t.ex. utgöras av aluminatcement, olika typer av gips, ponlandcement, naturcement eller kombinationer av dessa.

Vattenhalten är exempelvis 15-20 % av avjämningsmassans torra vikt, vilket gör att vattenbindemedeltalet, d.v.s vattenhalten dividerad med bindemedelhalten, är 1-5, företrädesvis 1.5-4. Vattenhalten och vatlenbindemedeltalet bestäms så att en pumpbar massa erhålls.

Grovavjämningsskiktet innehåller 85-95 vikt% sand och filler, företrädesvis 89-94 vikt%. Fillem kan t.ex. utgöras av mald dolomit, mald kalksten, flygaska från kolkraftverk, mald granulerad masugnsslagg eller kombinationer av dessa.

Utöver bindemedel, sand och filler innehåller grovavjämningsmaterialet tillsatser av konventionellt slag för avjämningsmassor, nämligen flyttillsals, polymer, cellulosa, salter och skumdämpare, sammanlagt uppgående till högst 1 vikt%. Halten polymer är väsentligt lägre än i konventionella avjämningsmassor.

Det ovan beskrivna grovavjämningsskiktet har en tryckhållfasthet av 2-17 MPa, företrädesvis 3-8 MPa medan dess motståndsförmåga mot hjulbelastning mätt enligt svensk standard SS 92 35 07 har visat sig vara mindre än eller lika med 0,4 MPa, d.v.s väsentligt lägre än den färdiga golvytan. 10 15 20 500 220 3 Ovanpå det beskrivna grovavjämningsskiktet läggs exempelvis en konventionell tjocklek, nedan kallat finavjämningsskiktet. Massan pumpas ut och är företrädesvis självutjämnande. Kraven på detta material är dels att krympningen är högst 0,15 %, företrädesvis högst 0,1 %. mätt vid uttorkning i 50 % RH, dels att det ska ha en motståndsförmåga mot rullande hjulbelastning mätt enligt svensk standard SS 92 35 07 som är större än eller lika med 0,5 MPa, vilket uppfyller kraven på den färdiga goivytan. Kravet på högsta krympning är föranlett av att det annars finns risk för att finavjämningsmassa i 2-15 mm företrädesvis 5-10 mm, finavjämningsskiktet drar sönder det relativt svaga grovavjämningsskiktet. Detsamma gäller kravet på en största skikttjocklek av 15 mm. Denna risk uppträder naturligtvis inte med slitskikt av trä eller av golvbeläggnlngar som krympt färdigt före påläggningen.

Kravet på belastningstålighet är föranlett av att det sammansatta skiktet ska klara hjulbelastning.

Detsamma gäller kravet på en minsta tjocklek av 2 mm för ett sådant finavjämningsskikt.

Exempel på kommersiella produkter som kan utgöra finavjämningsskikt är följande: - Universal resp. Grov från Stråbruken AB - 147 Pronto resp. 311 Grosso från Allmän Byggnadsservice AB - Vetonit avjämningsmassa från Partek Vetonit AB K15 från Ardex Chemie GmbH Uppfinningen kommeri det följande att beskrivas genom icke inskränkande exempel. l exemplen angivna procenttal avser vikt% av total torrhalt om inget annat anges.

Exempel 1 Grovavjämningsmassor bereddes med bindemedelhalter, vattenbindemedeltal samt filler och sandhalter enligt Tabell 1. 10 15 20 500 220 4 Tabell 1. sammansättning hosgrovavjämningsskikt.

Prov nr Bindemedelhalt Vattenbinde- Filler + sand vikt% medeltal vikt% 1 2 8,8 97 2 4 4,4 95 3 6 2.9 93 4 8 2,2 91 5 10 1,8 89 6 12 1,5 87 7 14 1,2 85 Bindemedlet bestod av 2/3 aluminatcement och 1/3 anhydritgips. Fillem bestod av mald dolomit.

De övriga tillsatsema på 1 % av torrvikten var av konventionellt slag, nämligen flyttillsatser, polymer, cellulosa, oorganiska salter och skumdämpare. Halten polymer var dock väsentligt lägre än normalt.

Pâ dessa grovavjämningsskikt, utom prov 7, lades ett finavjämningsskikt med 5 mm tjocklek.

Detta finavjämninsskikt hade följande sammansättning: Bindemedel 23 % Vattenbindemedeltal 1 Filler + sand 74 % Polymer 2% Övriga tillsatser 1 % De ingående ingrediensema i det konventionella finavjämningsskiktet var desamma som i grovavjämningsskiktet, endast proportionerna var väsentligt olika. Finavjämningen provades med avseende på krympning efter uttorkning i 50 % RH och befanns vara 0,07 %.

De sju proverna på grovavjämningsmaterialen provades med avseende på tryckhållfasthet på separat gjutna provkroppar efter 28 dygn. Provkropparna var 40x40x160 mm och förvarades i 50 % RH. Provningen utfördes på sätt som är normalt för cementbruk och de erhållna värdena 10 500 220 5 framgår av Tabell 2 och figuren, som visar grovavjämningsskiktets tryckhållfasthet som funktion av bindemedelshalten, kurva A, och de därmed samhöriga vattenbindemedeltalen, kurva B.

Siffroma på kurvoma avser provnummer enligt tabell 1 och 2.

Tabell 2. Tryckhàllfashet hos grovavjämning och motståndsförmåga mot hjulbelastning hos sammansatt skikt.

Prov nr Grovavjämningens Det sammansatta Anmärkning tryckhållsfasthet skiktets motstånds- MPa förmåga mot hjul- belastning MPa 1 1,5 - Brott i grovavjämnings- skikt vid hjulbelastning 2 2,8 0,6 3 4,0 0,6 4 5,6 0,6 5 8,11 0,6 6 13,5 0,6 7 17,0 0,2 ") ') Finavjämningsskiktet var här utelämnat Vidare provades motståndsförmågan mot hjulbelastning enligt den svenska standarden SS 92 35 07. Resultaten härifrån framgår också av Tabell 2, där prov 1-6 är sammansatt av ett grovavjämnings- och ett 7 består av enbart finavjämningsskikt, medan prov grovavjämningsskikt.

Som framgår av tabell 1 och 2 kan grovavjämningsmassan ensam inte klara belastningskravet 0.5 MPa ens om bindemedelhalten är 14 %. Om man däremot har ett tinavjämninsskikt ovanpå, kan det förutsatt att grovavjämningsskiktet har en bindemedelhalt av minst 4 %. sammansatta avjämningsskiktet klara belastningskravet, 10 15 20 25 30 500 220 Exempel 2 Det nya avjämningsmaterialet och den beskrivna tekniken provades i full skala i ett byggprojekt.

Härvid användes två olika recepturer på grovavjämningsmassan enligt nedan: Binde- Vatten- Filler + medel binde- sand medeltal Recept 1 7 % 2,5 92 % Recept 2 10 % 1,8 89 % Grovavjâmningsmassan tillverkades som torrbruk på fabrik och iblandades 17,5 resp 18 % ' vatten på byggarbetsplatsen i en kontinuerlig blandarpump. Den pumpades ut på underlaget, som bestod av förspända betongelement, till en tjocklek av 40-60 mm. Efter några timmar kunde ytan beträdas och då utpumpades ett 5-10 mm tjockt skikt av en konventionell finavjämningsmassa fabrikat Universal från Stråbruken AB.

Golvytoma inspekterades efter åtta veckor, varvid man inte kunde observera några krympsprickor, varken när receptur 1 eller receptur 2 hade använts, Det nya avjämningsmaterialet och den beskrivna tekniken med ett förhållandevis svagt grovavjämningsskikt med låg bindemedelhalt och högt vattenbindemedeltal har visat sig ha ytterligare fördelar. Uttorkningstiden före golvbeläggning har visat sig kunna förkortas med inemot hälften jämfört med konventionella avjämningsmassor. Vidare har det visat sig möjligt att använda skruvar vid infästning av reglar för mellanväggar, vilket är väsentligt snabbare och mindre komplicerat än med traditionell infästning med bultpistol.

Grovavjämningsmaterialet har vidare visat sig kunnas användas ensamt, utan finavjämningsskikt, som utfyllnadsmaterial i sådanda fall där det nämnda belastningskravet inte är akutellt, Lex. där ringa belastning förekommer eller där golvmaterialet kan ta upp den belastning som annars finavjämninsskiktet skulle ta. Exempel på det senare är trägolv resp. keramiska golvbeläggningar.

En ytterligare fördel är att grovavjämningssmaterialet har visat sig vara mycket ekonomiskt att avlägsna när man ska reparera eller bygga om.

Claims (1)

1. 500 220 Patentkrav Avjämningsmaterial till avjämning av ojämna underlag, vilket material är utlagt på underlaget i minst två skikt, ett minst 10 mm tjockt grovavjämningsskikt framställt av en pumpbar grovavjämningsmassa och ett på denna utlagt slitskikt k ä n n e t e c k n a t a v att grovavjämningsskiktet består av en pumpbar grovavjämningsmassa med en bindemedelhalt av 4-14 %, företrädesvis 5-10 % av massans torra vikt, ett vattenbindemedeltal på 1-5, företrädesvis 1,5-4, bestämt så att en pumpbar massa erhålles samt en halt av sand och filler av 85-95 %, företrädesvis 89-94 vikt%, att grovavjämningsskiktet med nämnda sammansättning är avpassat till att efter härdning i 28 dygn ha en tryckhållfasthet på 2-17 MPa, företrädesvis 3-8 MPa, samt att slitskiktet är en pumpbar, företrädesvis självutjämnande, finavjämningsmassa av hjulrullningsbeständig art med en tjocklek av 2-15 mm, företrädesvis 5-10 mm, och en krympning efter torkning i 50 % RH av högst 0,15 %, företrädesvis högst 0,1 %.