SE470590B - Anordning för lagring av talmeddelanden - Google Patents

Description

470 590 .KJ Dagens teknik och problem med denna 1.

Dagens lagringsutrustning har som utgångspunkt två strikt olika användnings- sätt (arkivering eller korttidslagring) och är ej anpassade till kombinerade lagringsbehov. På grund av detta missFörhållande måste kunden i vissa Fall installera dubbel utrustning. som t.ex. i tidigare nämnda CoordCom. Om endast en typ av utrustning installeras, av t.ex. ekonomiska eller utrymmesmässiga skäl. kan krångliga användarrutiner uppstå.

Vi kan ta ett korttidlagrings~system scm exempel. Där byts normalt inte magnetbandet ut när det är Fullt, utan det överspelas direkt med ny inFormation. Därmed sker ingen arkivering. utan lagríngstiden blir lika med bandets totala speltid. Men om ett arkiveringsbehov plötsligt uppkommer För en viss inspelning, måste det aktuella magnetbandet plockas ut manuellt, För att sparas och ersättas med ett nytt. Detta måste ske innan den speciFícerade lagringstiden (d.v.s. bandets speltid) är slut och automatisk överspelning sker. EFtersom det i grunden är ett korttidlagrings-system kan den tiden vara knapp om användaren. som oFta brukar vara Fallet. inte har direkt tillgång till bandspelaren. 2.

När den inspelade ínFormationen återvinns, Finns oFta ett behov av att veta inspelningstillFällets exakta tidpunkt. Det Finns idag Flera lösningar på detta problem. En känd lösning är att lagra tidsinFormation ítidskodä tillsammans med det som spelas in, genom att t.ex. mixa in "Fröken ur" i bakgrunden på inspelningen. Denna lösning stör rßturligtvis flierlvssningen av både inspelningen och tídskoden, när de två helt enkelt "pratar i mun på varandra". Att ha en kontinuerligt uppkopplad telelinje till “Fröken ur" är också dyrt och i vissa Fall inte praktiskt möjligt. Det Finns även lösningar där en digital tidskod spelas in parallellt med. men åtskild Från, inFormationen som ska lagras. Vid uppspelning visas tidskoden som tecken på ett siFFerFönster. Problem uppstår då på grund av att användaren oFta är avlägsen och inte har tillgång till siFFerFönstret För avläsning, om t.ex. uppspelningen skickas via telelinjer. 7 Som lagringsmedia används i dagens läge magnetband alt. magnetskivor (s.k. hårddisk). lnFormationen lagras i analog eller digitaliserad Form. Båda dessa lagringsmedia är baserade på rörliga mekaniska system som p.g.a. sin uppbyggnad har begränsad livslängd.

Fl/U 37u Magnetbandsbaserade system har ett stort kontinuerligt service- och underhållsbehov om driFtsäkerheten skall vara hög. Detta beror på den kontiruerliga nedsmutsningen och slitaget när magnetbandet släpas med direktkontakt mot in- och avspelningsmekaniken (s.k. tonhuvuden).

Hårddiskar har en liten luFtspalt mellan tonhuvud och magnetskiva vilket eliminerar slitaget och nedsmutsníngen där. Dessvärre är precisionen hos luFtspalten känslig eFtersom skiva & tonhuvud skadas om de kommer i kontakt med varandra. Detta gör hårddisken stötkänslig och direkt olämplig i t.ex. mobila miljöer. Livslängden begränsas också av att magnetskivan snurrar kontinuerligt vid driFt, varvid slitage uppstår på lager och annan inbyggd mekanik För tonhuvudena. 4.

Magnetbandsbaserade system har oFtast mycket långa åtkonsttider eFtersom banden är mycket långa och måste spolas Fram mellan uppsamlingsspolar För att _nå önskad position. Långsamheten Försvårar eFFektiv sökning i inspelat material.

UQpFinninqens ändamål Ändamålet med uppFinningen är att utiFrån observerade behov åstadkomma en anordning som ej uppvisar nackdelarna hos känd teknik och är användbar För både knrttidslagring och långtidslagring.

Upp-Finningsändarnålet uppnås genom en anordning av inledningsvis angivet slag som enligt uppFinningen är kärwetecknad av ett korttidsminne av halvledartyp För korttidslagring av mottagna meddelanden, en utgång till ett arkivminne För långtidslagring/arkivering av talmeddelanden som överFörts Från korttids- minnet, operatörsorgan För att selektivt etablera en raderings/överskrivnings- spärr För ett i korttidsminnet lagrat talmeddelande, samt medel För automatisk eller operatörskommandostyrd överFöring av ett spärrat talmeddelande Från korttidsminnet till arkivminnet.

BAD ORIGlNAL å 470 590 4 Vid ett Föredraget utFöringsexempel på upoFinningen är korttidsminnet ett oykliskt arbetande internminne med begränsad lagringskapacitet, i vilket icke- sparrade talmeddelanden automatiskt överskrivs med nya talmeddelanden när lagringskapaciteten Fullt utnyttjats,fmedan arkivminnet är ett externminne med större lagringskapacitet ¥ör lagring av spärrade talneddelanden ¥rån korttids- minnena i ¥lera talmeddelandelagringsanordningar.

Genom uppFinningen möjlíggöres lângtidsarkivering ¥ör valda delar av inFormationen i ett system baserat på korttidslagring för snabbkontroller i akutskeden. Genom att kombinera arkivering internt i ljudlagraren medelst överspelningsspärr på vald inFormation och externt genom automatisk utmatning till en ¥ör flera ljudlagrare gemensam arkiveringsinspelare/arkivminne ges en både säker. Fjärrstyrbar och ekonomiskt Fördelaktig lösning.

Geom användningen av halvledarminnen (utan rörliga delar) som lagringsmedium säkerställes tillFörlitlíg driFt och uppnås underhàllsFrihet samt överlägsen driftsäkerhet i alla miljöer gentemot idag tillämpad magnetlagringsteknik.

Halvledarminnen har under de senaste åren genomgått en kontinuerlig miniatyrisering vilket gör att uppFinningen i dagsläget går att realisera på ett enkelt kretskort med beêintlig halvledarteknologi, vilket också möjliggör ett ¥lerkanaligt system i t.ek. en enda 19" standard låda.

Ljudin¥ormationen lagras i digitaliserad Form i halvledarminnet 2 enl. Fig.l.

Ljudets inmatningsenheter 7 och utmatningsenheter 8.9 kan vid behov omvandla analog ljudsignal till/Från digital dito vid in/utmatning.

Anordningen enligt upo¥inningen inneFattar Företrädesvis ett särskilt minne eller mínnesutrvmme, som är separat styr- och sökbart, och en gemun nämnda operatörsorgan stvrbar soärrkodsgenerator För alstring av en spärrkod För ett selekterat talmedchlande. varvid spärrkoden lagras i en kodlista i det särskilda minnet eller minnesutrymmet. 5 470 590 Detta möjligör arkivering, och senare utmatning, av viktig inFormation genom en order CI om att en spärrkod För valda inspelningar genereras 5 och lagras i en kodlista 10, vilket hindrar radering även efter överskriden lagringstid, d.v.s. när överspelning skulle ha skett. För att spärrade områden inte ska ta upp ¥ör stor plats i minnet 2, tömmes spärrad information ¥ràn halvledarminnet ¥ör arkivering på annat lagringsnedium via ljudutgången ABA. Detta sker automatiskt eller genom ett enkelt kommando Cl, varvid ljudlagraren ¥örst via styrsignaler CIA kontrollerar om arkiveringsinspelaren är ledig och redo (den kan vara gemensam För Flera ljudlagrarel. Sedan ges en inspelnings-startsignal COQ till arkiveringsinspelaren samtidigt som utmatning AGA påbörjas av den spärrade inFormationen antingen i analog eller digital Form. Spärrkoden kan naturligtvis deaktiveras när som helst.

För att uppnå snabb och e4¥ektiv åtkomst vid sökning i lagrad ljudinFormation används en lagringsstruktur med sökkoder. I kombination med halvledarminnen som lagringsmedium ger detta i praktiken omedelbar åtkomst av allt lagrat material.

Ett ytterligare ¥öredraget ut¥öringsexempel på uppfinningen kännetecknas där¥ör av en sökkods/adressgenerator för alstring av information om varje talmeddelandes lagringsplats i korttidsminnet, och en tidskodsgenerator För alstring av information om varje talmeddelandes ankomsttidpunkt, varvid varje talmeddelandes sökkod och samhörande tidkod lagras i nämnda kodlista tillsammans med Förekommande spärrkod, medan ankomsttidsveri¥iering och återvinning av ett talmeddelande sker genom sökning i kodlistan.

En inbyggd sökkodsgenerator 6 genererar en digital sökkod med in¥ormation om varje inspelnings lagringsplats i det digitala minnet 2, koden lagras i ovannämnda kodlista 10. De lagrade sökkoderna medger snabb och enkel sökning och åtkomst av den lagrade informationen 2 eFtersom man tack vare halvledarminnenas snabbhet direkt kan starta uppspelning Från vilken lagringsplats som helst, och genom listan med sökkoder snabbt hittar den inspelning man vill spela upp.

BAD ORIGINAL å 470 590 f, Systemet med sökkoder hindrar även överspelning av nyligen inspelad inFormation, även om sökning eller uppspelning sker i denna när ett inspelningskommando Cl anländer. Detta sker genom att den senast Föregående inspelningens sökkoder i kodlistan 10 kontrolleras vid start av ny inspelning och den nya inspelningen lagras i Följd eFter Föregående i halvledarminnet 2.

När inspelningen avslutas läggs de nya sökkoderna till i kodlistan 10.

Ljudminnet 2 används på så sätt alltid cirkulärt, d.v.s. det är bara den äldsta inFormationen som raderas och lagringstiden blir minst lika med eller längre än minnets totala speltid. Lagringstiden beror på om inspelning sker kontinuerligt eller intermíttent, eFtersom minnet Fylls på saktare om det är pauser mellan inspelningarna.

Användningen av tidkoder ger en unik icke~störande lösning För tidsveriFiering vid Fjärrstyrd användning. För att uppnå detta är ännu ett Föredraget utFöringsemempel på uppFinningen kännetecknat av en tidkod-till“talomvandlare För omvandling av ett talmeddelandes tidkod till en talsignal, varvid veriFiering av ankomsttid erhålles genom artiFíciellt tal. som utmatas via korttidsminnets ljudsignalutgång Före start av eller under en paus i återgivningen av aktuellt talmeddelande. medan tidsangivelse För önskat ställe i ett talmeddelande erhålles genom automatisk omräkning av tidkoden För ankomsttidpunkten.

Genom att inspelningLiilFallets tidpunkt lagras i Form av digital kod och vid veriFiering meddelas med hjälp av artiFiciellt tal till användaren kan Funktionen lätt Fjärranvändas. Atervinningen av inFormation störs ej gerom att verifieringen sker innan start av eller i en paus av uppspelningen.

Den inbyggda tidshodsgeneratorn 4 genererar en digital tidskod med varje inspelnings ankomsttidpunkt, vilken lagras i nämnda kodlista 10, på detta sätt kan inspelningtillFällets tidpunkt på begäran veriFieras vid senare uppspelning. Om en begäran om veriFiering inkommer via en styrsignal CI hämtas Först inspelningens tidskod i kodlistan 10 av styrsystemet 1. Geom en algoritm i densamma räknas sedan tidskoden upp med en eventuella tidsskillnaden mellan inspelningens startpunkt och aktuell uppspelningspunkt (om tidsveriFiering önskas inne i ett meddelande). EFter det omvandlas tidskoden till tal av kod-till~talomvandlaren 3 och den "talade" tidveriFieringen skickas ut på ljudsignals-utgången QO via utmatningsenheten B. 7 47Û 59Û Ritnincsbeskrivnigg Fin.l visar ett Funktionsblockschema över anordningen enligt uppFinningen.

Fig.2 visar ett principiellt blockschema över ett användningsexempel.

Fig.3 visar ett FunktionsFlödesdiagram För användningsexemplet i Fig.2.

Fig.4 visar ett Funktionsblockschema över en míkroprocessorstyrd anordning enligt uppFinningen.

Användninqsexempel Ett praktiskt exempel på hur ljudlagraren används i en alarmeringscentral beskrivs härnedan (se Fig.2~3).

En nödställd uppringare 21 kcmwunicerar med 90 OOO-operatören 22 via en telelinje TL. Alla samtal tas emot av ljudlagraren 23 För inspelning AI. Detta aktiveras via stvrsignaler CI Från operatörens arbetsplats. Vid behov (t.ex.

För kontroll av vad som sagts) söker operatören med styrsignalerna CI snabbt Fram i ljudlagraren lagrad inFormation och lyssnar av den tillsammans med den talade tidsveriFieringen vid uppspelning AO. Dm ett viktigt samtal måste sparas, t.ew. För bevisFöring i domstol, kan operatören via styrsignalerna CI spärra radering av vald inspelning. Det viktiga samtalet kan sedan vid lämpligt tillFä1le överFöras manuellt eller automatiskt till en För Flera operatörer gemensam enkanalig arkiveringsutrustning 24. Om arkiverings- utrustningen avger en redosignal CIA samt en styrsignal För start av överFöring CDQ ges, överFörs ljudinFormationen via QÜA. Ett Flertal användare kan kopplas in vid MU.

BAD ORIGINAL å 470 590 8 Ett FunktionsFlödesdiagram enligt ¥ig.3 ttskriver anvandarexemplets händelseFörlopp som nedan.

Positiva beslut markeras i ritningen med Y.

Negativa beslut markeras i ritningen med N. 31: Start. 32: Skall samtal spelas in? Lagra ljud och koder i korttidslagraren. 34: önskar operatören kontrnllera tidigare lagrat ljud? 35: Operatören söker ¥ram önskad inFormation. s : Ljudlagraren ger tídsveri¥iering till operatören. 37: Uppspelning av lagrat ljud. 39: önskar operatören att uppspelning avslutas? É9: önskar operatören ny tidsverifíering? 40: önskar operatören andra spärrkoder? 41: Üperatören aktiverar/deaktiverar valda spärrkoder. 42: Finns det spärrade meddelanden För utmatning till arkivminne. 43: Är arkiveringautrustningen ledig? 44: Utmatning Från lnrttídsminnet till arkivminnet.

Det besirivna fnnltionsêlödesdiagrammet realiseras t.ex. genom mikrodatorprngramering enligt Följande beskrivning.

Utßörande-exempgl Unpfinningen kan enligt ¥ig.4 ut¥öras t.ex. genom användandet av en mikroprocessor 51 (av t.ex. typ MCó8000) med kringkretsar ihopkopplade på gängse sätt med adress- data- kontroll- och matningsspänningsledningar QB, DB, CB, Pl. Det grundläggande Funktionssättet hos ett sådant system anses vara allmänt kant och beskrivs inte närmare här.

Programvara med alla instruktioner För processorn För att genom¥öra ¥unktions¥lödesdiagrammet enligt Fig.3 lagras lämpligen i ett icke¥lyktigt s.k. ROM-minne 52 (av t.ex. typ 27128). Sök- tid- och spärrkoder lagras i mikroprocessorns externa skriv- och läsbara s.k. RAM-minne 53 (av t.ex. typ ö2ó4LP-I). q 470 590 Etyrsignaler CI inkommer via en in- utenhet 54 (s.k. PIA av t.ex. typ MCö8230> som vidarebeFodrar inkommande kommandon till mikroprocessorn 51 som avgör vad som skall göras med hjälp av programvaran lagrad i Hüfl-minnet 52.

Indikeríngslampor 61 ger statusinFormation genom att processorn med hjälp av programvaran skickar instruktioner För styrning av utgângarna på in- utenheten 54.

Ett stort RAM-minne 55 För lagring av inmatat ljud AI styrs även det av mikroprocessorn 51, minnet består av en eller troligen Flera minneskapslar (av t.ex. typ TC5l1000P-12) beroende på önskad lagringskapacitet. En inenhet 57 (s.k. A/D-omvandlare av t.ex. typ MAXl6OCPN) omvandlar enligt gängse teknik inkommande analoga elektriska 1judvâgFormer AI till digitala koder som processorn kan vidarebeFodra till RAM-minnet 55 För lagring vid inspelning.

Exakt position i ljudminnet 55 För varje inspelning anges med en sökkod som genereras med hjälp av Föregående inspelnings lagringsplats. Sökkoden lagras i gkodlistan 53. Vid uppspelning hämtar processorn 51 ljudinFormationen i ljudminnet 55 med hjälp av sökkoderna. DäreFter skickar den ut ljud- inFormationen via utenheten 58 (av t.ex. typ NEÉOIBN) vilken omvandlar tillbaka den digitaliserade signalen till analog Form QÜ.

I kodlistan 53 lagras också tidsknder inehållande inFormation om varje inspelnings ankomsttidpunkt. Dessa tidskoder genereras av en i programvaran inbyggd klocka. Som tidsbas För klockan används mikroprocessorns kristall- oscillator 52 som ger en Fast Frekvens.

Den talade tidsveriFieringen kan utFöras geman att talinFormation bestående av upplästa siFFror lagras i ickeFlyktigt ROM-minne 56 (av t.ex. typ 27512). Vid tidsveriFiering kan mikroprocessorn 51 hämta tidskoden och utiFrån värdet på densamma skicka ut talade siFFror i lämplig ordning till ljudutgången A0 via utenheten 58.

BAD OR|GINAL å 470 590 10 Om ett kommando inkommer om att en inspelning skall arkiveras d.v.s. skyddas ¥rân radering genererar programvaran en spärrkod i kodlistan 53 med inFormation om vilken area i ljudminnet 55 som ej Får överspelas. Senare kan den skyddade inspelningen automatiskt Föras ut via utenheten 58 till arkiveringsutgàngen AGA genom slutning av arkiveringsgrinden 60 (s.k. analog grind av t.ex. typ 4066) med hjälp av arkiveringsutenheten 59 (s.k. PIA av t.ex. typ MCbB230). Denna känner även av om den mottagande arkíverings~ utrustningen är redo CIA och startar upp inspelning på densamma Cüâ samtidigt med ljudutmatningen.

Programvaran bör vara struitorerad så att inkmwnande styrsignaler avkänns i en Vontinuerlict snurrande nuvudarocramslinqa. Beroende på vilket kommando som J _ inkommer hoppar programvaran till en e.k. subrutin som startar lämpliga åtgärder. EFter avklarad suhrutin sker en retur till novudprogrammet.

Claims (5)

470 590 11 Patentkrav

1. Anordning för lagring av talmeddelanden vid en operatörs-manövrerbar mottagningsstation, Lea-r. en alarmeringscentral, innefattande digitala minnesorgan för lagring av talmeddelandena och varie talmeddelandes ankomsttidpunkt, organ med i förekommande fall AID- respektive DfA-omvandlare för in/utmatningen av nämnda talmeddelanden, samt organ för sökning och återvinning av den lagrade informationen, k ä n n e t e c k n a d av. - ett korttidsminne av halvledartyp för korttidslagring av mottagna meddelanden, - en utgång till ett arkivminne för Iångtidslagringfarkivering av talmeddelanden som överförts från korttidsminnet, - operatörsorgan för att selektivt etablera en raderingsföverskrivningsspärr för ett i korttidsminnet lagrat talmeddelande, samt - medel för automatisk eller operatörskommandostyrd överföring av ett spärrat talmeddelande från korttidsminnet till arkivminnet.

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av, - ett särskilt minne eller minnesutrymme, som är separat styr- och sökbart, och - en genom nämnda operatörsorgan styrbar spärrkodsgenerator för alstring av en spärrkod för ett selekterat talmeddelande, varvid spärrkoden lagras i en kodlista i det särskilda minnet eller minnesutrymmet.

3. Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d av, - en sökkodsfadressgenerator för alstring av information om varie talmeddelandes lagringsplats i korttidsminnet, och - en tidskodsgenerator för alstring av information om varie talmeddelandes ankomsttidpunkt, varvid varie talmeddelandes sökkod och samhörande tidkod lagras i nämnda kodlista tillsammans med förekommande spärrkod, medan ankomsttidsverifiering och återvinning av ett talmeddelande sker genom sökning i kodlistan. BAD oRlcnNAL 3)) 470 590 12

4. :ß-.nordning enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a d av, - en tidkod-till-talomvandlare för omvandling av ett talmeddelandes tidkod till en talsignal, varvid verifiering av ankomsttid erhålles genom artificiellt tal, som utmatas via korttidsminnets liudsignalutgång före start av eller under en paus i återgivningen av aktuellt talmeddelande, medan tidsangivelse för önskat ställe i ett talmeddelande erhålles genom automatisk omräkning av tidkoden för ankomsttidpunkten.

5. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av, - att korttidsminnet är ett cykliskt arbetande internminne med begränsad lagringskapacitet, i vilket icke-spärrade talmeddelanden automatiskt överskrivs med nya talmeddelanden när lagringskapaciteten fullt utnyttiats, och - att arkivminnet är ett er-:ternminne med större lagringskapacitet för lagring av spärrade talmeddelanden från korttidsminnena i flera talmeddelandelagringsanordningar. S. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a cl av, - en mikroprocessorbaserad stprenhet för styrning av anordningens lagrings- , söknings- och återvinningsfunktioner i beroende av lagrade styrprogram och mottagna operatörskommandon.