SE470558B - Förfarande och anordning vid dellastdrift av genomströmningspanna - Google Patents

Description

tm fu ma N exempelvis vid làg eller mycket làg last. En PFBC-kraftan- läggning innefattar även en gascykel, vari förbrännings- gaser frán anläggningens brännkammare driver en gasturbin.

Vid exempelvis start av anläggningen eller vid gasturbin- trip eller vid nödstopp av bränsleinmatningen tillpannan i anläggningen kan àngflödet genom överhettare och/eller i förekommande fall mellanöverhettare bli otillräckligt så att dessas panntuber får för hög temperatur och skadas, eftersom överhettar- och mellanöverhettartuber ej erhåller tillräcklig kylning under dessa nämnda driftförhállanden.

För att åstadkomma den erforderliga kylningen, exempelvis vid vid en PFBC-kraftanläggning, finns önskemål om att tillvarata den stora lagrade energin i matarvattentank, ekonomiser och i en fluidiserad bädd i samband med gastur- bintrip eller nödstopp eller andra störningar av driften.

Under bädduppvärmningsfasen och vid övergång till koleld- ning vid start/stopp av en PFBC-kraftanläggning liksom vid gasturbin- eller àngturbintrip eller vid andra driftstör- ningar i anläggningen måste kylningen av överhettar- och mellanöverhettartubernas ytor säkerställas. Det erfordrade ângflödet genom dessa tuber för kylning av tubytorna mäste upprätthàllas. Detta är speciellt nödvändigt för mellan- överhettarens tubsats, eftersom i en PFBC-panna där över- hettarnas och mellanöverhettarens tubsatser i höjdled är likformigt fördelade i bädden, dessa tubsatser upphettas samtidigt och i lika hög grad. Till skillnad från en konventionell panna kan i PFBC-pannan konstant temperatur pà den överhettade ångan upprätthàllas fràn fullast ungefärligen ända ned till Bensonlast, utan att åtgärder behöver vidtagas, som exempelvis tillgripande av onormala vatteninsprutningsmängder, rökgasrecirkulation eller liknande kända metoder. Detta är ur verkningsgrads- och transientsynpunkt en fördel och àstadkommes i PFBC-pannan genom val av lämplig tubsatsgeometri för mellanöverhetta- ren. Men detta innebär också att överhettar- och mellan- överhettartubsatsernas lägsta tubytor är förlagda pà ungefär samma nivå i bädden, Vid start av pannan kommer 3 ,ií___f§: u (Ti CH CO dessa tubsatser härvid att uppvärmas samtidigt, dvs de behöver båda ånga för kylning vid samma tidpunkt. Ångflödet med konventionella ångsystemlösningar och speciellt vid kallstart av anläggningen når mellanöverhettarens tubsats sent och är ej av tillräcklig storlek. Detta beror på att ånga försvinner genom öppna ventiler, en del av ångan kondenseras vid uppvärmning av kalla ytor i färskàng- och mellanöverhettarledningarna mellan pannan och àngturbin och en del av ångan åtgår slutligen för att bygga upp trycket i nämnda ledningars volymer. Önskvärt är att àngproduktionen prioriteras i såväl över- hettare som mellanöverhettare från start upp till drift vid Bensonlast samt att dessa värmeytor tillförsäkras kylning även vid ångturbintrip eller plötslig lastreduktion utan att pannan behöver stoppas. Dessutom skall de i anlägg- ningen bundna energierna tas till vara och utnyttjas på ett så optimalt sätt som möjligt. I beskrivningen innefattas fortsättningsvis i termen dellast alla tänkbara dellastfall vid drift av anläggningen, såsom start och stopp av anlägg- ningen, drift vid gas- eller ångturbintrip eller annat lastbortfall, ävensom bränsleinmatningstrip osv och slut- ligen även normal dellastdrift av anläggningen upp till fullastdrift, när drift enligt den föreslagna uppfinningen ej är av intresse.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning innebär ett förfarande och en anordning för att vid start och stopp eller annan dellastdrift av en genomströmningspanna, exempelvis en PFBC-panna, maximera àngproduktionen till överhettare och eventuella mellanöverhettare för att därigenom tillförsäkra de i den fluidiserade bädden nedsänkta tubytorna en optimal kylning under dessa förhållanden. Detta àstadkommes genom att överhettarna separeras från framförliggande komponenter i anläggningens ångcykel, så att trycket i de två separe- . _.\ L? 1' 25 z' .' v (fl f; I L; a: rade àngsystemkretsarna kan reduceras enligt de interna krav som gäller för respektive ángsystemkrets. De tvà àngsystemkretsarna separeras tryckmässigt mellan en första fuktavskiljare som är anordnad nedströms kraftanläggningens ànggenerator och efterföljande överhettare, varvid den första àngsystemkretsen uppströms separationen i denna beskrivning benämnes ánggenereringskrets, medan den andra àngsystemkretsen nedströms separationen benämnes överhet- tarkrets. Tryckseparationen realiseras medelst en avstängningsventil.

Ytterligare en fuktavskiljare, en andra fuktavskiljare här kallad startfuktavskiljare, är också anordnad nedströms den första fuktavskiljarens dränageavlopp. Startfuktavskiljaren står under lägre tryck och mottar trycksatt vatten från den första fuktavskiljarens dränageavlopp och/eller avskild ánga frán fuktavskiljarens àngutlopp under dellastdrift av anläggningen. Denna startfuktavskiljare har sitt àngutlopp i direkt förbindelse med överhettarna.

Anledningen till att de två àngsystemkretsarna separeras är att trycket och därmed temperaturen snabbt kan sänkas i överhettarnas tuber. Härigenom ökar temperaturdifferensen mellan bädden och de i denna förlagda överhettartuberna, vilket medför att bädden snabbare kan nedkylas vid exempel- vis en gasturbintrip. Ett lägre tryck i överhettarna medför ett högre volymflöde och därmed en säkrare fördelning av ångan i överhettarna.

Lokaliseringen av tryckseparationen vid det specifika fallet med drift av en PFBC-panna under dellastvillkor är föranledd av att - en bäddaskkylare kan användas vid ett lastbortfall, utan att problem med kokning i någon av ànggenereringskretsens komponenter uppträder, - en cirkulationspump kan användas i ànggenereringskretsen och att - kylningen av bädden sker snabbare än vid utnyttjande av känd teknik, där det inte är möjligt att hålla överhettar- tubernas temperaturdifferens mot bädden pà en lika hög nivå.

En matarvattenpump, eller i vissa fall en cirkulationspump, upprätthåller, exempelvis vid en PFBC-kraftanläggning, ett minimivattenflöde genom en bäddaskkylare, en förvärmare i form av tubpaneler i de väggar som omger bädden (bädd- kärlets väggar) och ángeneratorn.

Vid användande av cirkulationspump tillförs pannan matar- vatten i en mängd som bestäms av minimiàngflödeskravet i överhettarna. Vattnet, som flashar (flash används här som term för àngbildning vid trycknedtagning av mättat eller något underkylt vatten) in i startfuktavskiljaren fràn den första fuktavskiljaren, där vattnet häller mättnadstill- stànd under dellastdrift av anläggningen, uppdelas således i startfuktavskiljaren i ånga och vatten. Den bildade àngan i startfuktavskiljaren föres till överhettarna i överhet- tarkretsen, medan dränaget föres till ett avspänningskärl, enligt känd teknik, via en startvärmeväxlare. Dränage- mängden blir liten.

När cirkulationspump ej används i ånggenereringskretsen blir dränagemängden lika stor som minimiflödet reducerat med flashángflödet i startfuktavskiljaren och av i ånggeneratorn genererad ånga.

Dränaget från startfuktavskiljaren föres till avspännings- kärlet för avspänning och pumpas vidare till matarvatten- tank eller till kondensor beroende på driftsfall.

Vid en gasturbintrip tages àngan nedströms mellanöverhet- taren till matarvattentanken, i stället för att expanderas 'h x . 7,' g; :z u Ja; 6 f* . m (J “I i kondensorn eller friblàsas, för att en hög matarvatten- temperatur ska kunna upprätthállas och därmed förbättra möjligheterna att producera kylånga till överhettarna. Även under delar av start av anläggningen, innan ångturbinen startas, kan mellanöverhettad ånga föras till matarvatten- tanken. Härigenom ökas möjligheten till produktion av kylånga, genom att matarvattnets temperatur höjs.

Under drift av en PFBC-kraftanläggning utmatas aska från den fluidiserade bädden. Denna aska kyls vanligen i en bäddaskkylare, som är försedd med tuber för förvärmning av matarvattnet. När och om bäddaskkylaren startas ger också denna åtgärd ett högt tillskott till möjlig àngproduktion vid dellastdrift, exempelvis i form av en GT-trip. Bäddask- kylaren kan startas helt oberoende av lasttillståndet i pannan tack vare trycksepareringen som àstadkommes medelst separationsventilen.

Den beskrivna kopplingen för ett àngsystem enligt uppfin- ningen lämpar sig synnerligen väl för en genomströmnings- panna i en PFBC-kraftanläggning, på grund av det problem som hänger samman med de ovan nämnda svårigheterna att erhålla tillräcklig kylning av tubsatserna i den heta bädden under start/stopp-procedurer och annan dellastdrift, vilket problem kan lösas med den enligt uppfinningen beskrivna kopplingen.

Systemet kan ta hand om och utnyttja, pà ett optimalt sätt, de stora lagrade och till bäddaskkylaren, speciellt vid gasturbintrip, tillförda energimängderna.

För att förbättra verkningsgraden i PFBC-kraftanläggningar under dellastdrift föreligger nya idéer om att tillsatselda i ett fribord ovan den fluidiserade bädden. Vid sådan tillsatseldning blir vattentemperaturen in i pannan högre vid dellast drift än utan sådan eldning, vilket normalt skulle kunna innebära problem med att hålla underkylning vid förángarens inlopp. Det enligt uppfinningen beskrivna V v systemet medför att pannan blir okänslig för sådana uppkomna temperaturförändringar.

FIGURBESKRIVNING Fig. 1 visar schematiskt ångsystemet vid en kraftanläggning enligt uppfinningen.

Pig 2 åskådliggör schematiskt ångsystemet vid en kraftan- läggning med ett alternativt utförande enligt uppfinningen där en cirkulationspump är anordnad i ånggenererings- kretsen.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER Med stöd av bifogade figurer redovisas ett par utförings- exempel av uppfinningen. Under olika driftförhållanden hos anläggningen beskrivs och visas olika flödesvägar för ånga och vatten i ångsystemet där samtidigt àskàdliggöres hur ångsystemet kan separeras i en ånggenereringskrets och en överhettarkrets medelst en separationsventil V4, en separation som möjliggöres genom att trycksatt vatten och/eller avskild ånga från den första fuktavskiljaren SEP vid start eller lastbortfall under drift av anläggningen förs till en under lägre tryck stående startfuktavskiljare SFB, där det trycksatta vattnet flashar ut under ångbild- ning, varpà den bildade ångan återintroduceras i àngled- ningen nedströms separationsventilen V4.

I figur 1 visas schematiskt ångsystemet vid en PFBC-kraft- anläggning enligt uppfinningen. Från en matarvattentank FWT pumpas avgasat matarvatten med en matarvattenpump FWP till en ekonomiser ECO2 för ytterligare värmning av matarvatt- net, eventuellt också (genom styrning av ventilen V16) parallellt med ekonomisern ECO2 via en eller flera i serie anordnade högtrycksmatarvattenförvärmare HTFW. Matarvattnet 71' F' 7"' f". .f .- :-. f' 8 1 . f . l xJ w..- u! “f-Tm CI) förs vidare till ytterligare en ekonomiser ECOl. I en bäddaskkylare BAC kan återigen matarvattnets temperatur nhöjas, innan matarvattnet ledes vidare till en matarvatten- förvärmare som utgöres av tubpaneler i bäddkärlets väggar WW. Från bäddkärlsväggarna WW föres matarvattnet därefter till'en förångare EVA, vilken utgöres av àngtuber i PFBC- anläggningens fluidiserade bädd. I föràngaren EVA genereras färskànga som strömmar ut till en fuktavskiljare SEP genom ledningen 5. Fuktavskiljarens SEP dränageavlopp är anslutet till en andra fuktavskiljare, en startfuktavskiljare SFB, via en ventil V3 i dränageledningen 19. Ångledningen 6 från fuktavskiljaren SEP är via separationsventilen V4 ansluten över àngledningen 6a till de i serie anordnade överhettarna SHI, SH2, vilka är utförda som àngtuber förlagda i PFBC- kraftanläggningens bädd. Ångledningen 6 från fuktavskilja- ren SEP är via en annan väg, i detta fall enligt uppfin- ningen via ledningen 18, ventilen V2, startfuktavskilgaren och åter till överhettarna SHI, SH2 över ångledningarna 17 och 6a. Överhettad ånga från överhettarna SH (SHI, SH2) ledes via ledningen 7 till en högtrycksturbin HP, varifrån den expanderade ångan föres i ledningen 8 till en i detta exempel befintlig mellanöverhettare RH, som också utgöres av àngtuber förlagda i bädden. Efter upphettning av ångan i mellanöverhettaren RH föres denna i ledningen 10 till en mellantrycksturbin IP och efterföljande lågtrycksturbin LP, varefter den i làgtrycksturbinen LP expanderade ångan via ledningen 12 föres till en kondensor CON, varifrån konden- satet återbördas till matarvattentanken FWT över ledningen 13. På turbinernas axel är en generator G monterad för nyttiggörande av àngenergi. En làgtrycksbypassventil LPB ip en bypassledning ll tillåter ledning av ånga förbi turbi- nerna IP och LP vid t ex en trip. V5 är en ventil som tillåter ånga att föras från mellanöverhettaren till matarvattentanken för tillvaratagande av energi i ångan.

Dränageavloppet 20 i startfuktavskiljaren SFB avledes till ett avspänningskärl, vilket kan utföras som ett avspän- ningskärl under atmosfärstryck, ett atmosfäriskt avspän- I; ningskärl AFB, varifrån dränaget kan àterföras till antingen kondensorn CON eller till matarvattentanken FWT via ledningarna 14 resp 15. Avskild ånga från startfukt- avskiljaren SFB ledes normalt via ledningen 17 till över- hettarens SHl inlopp. Energi i dränaget från startfuktav- skiljaren SFB tillgodogöres i en startvärmeväxlare SVVX, som värmer matarvattnet, när matarvattnet genom styrning av ventilen VXl, i olika grad styres genom startvärmeväxlaren SVVX.

Funktionen vid start av anläggningen med en separations- ventil V4 anordnad enligt ovan beskrives enligt följande: Matarvattentanken FWT värms och bäddkärlsväggar WW, föràngare EVA och fuktavskiljare SEP i pannan fylls med vatten. Separationsventilen V4 och ventilen V2 är stängda, varigenom fuktavskiljarens SEP ångutlopp 21 är stängt.

Dränaget från fuktavskiljaren SEP dumpas följaktligen via ventilen V3, startfuktavskiljaren SFB, startvärmeväxlaren SVVX och ventilen V1 till avspänningskärlet AFB. Fuktav- skiljaren SEP är alltså helt fylld med vatten i detta skede. Ekonomisrar ECOl, ECO2 och startvärmeväxlare bypassas medelst ledningen 4 med hjälp av ventilen V16, som är stängd och ventilen V13, som är öppen. Matarvattenflödet regleras så att pannan snabbt uppnår matarvattentankens FWT förhöjda temperatur. Gasturbinen i PFBC-anläggningens gascykel varvas upp med motordrift. Överhettarna SH, RH och àngledningarna värms nu till minst samma temperatur som i bädd och fribord i brännkammaren. Värmningsbrännkammare startas för att åstadkomma förvärmning av bädden, så att gastemperaturen hos den gas som tillföres bädden stiger till en viss temperatur, varefter temperaturen hålls konstant. Före start av värmningsbrännkamrarna ändras matarvattenflödet, så att matarvatten passerar ekonomisrarna ECQl, ECO2. Startvärmeväxlaren SVVX kopplas in när dränaget från startfuktavskiljaren SFB är varmare än matarvattnet, dvs först vid drift av värmningsbrännkammare, varvid matarvattnet förvärms i startvärmeväxlaren SVVX. Å: '; [i f-'i f; ' gu, Lv Efter start av värmningsbrännkamrarna kommer ànga att produceras och en vattennivà att etableras i fuktavskilja- ren SEP. Vattennivàn regleras av ventilen V3, genom avtappning av dränage till startfuktavskiljaren SEB, varvid vattnet flashar ut i startfuktavskiljaren SFB under àngbildning. När ånga avskiljs i fuktavskiljaren SEP under detta skede förs denna till startfuktavskiljaren SFB via ledningen 18 och ventilen V2, som öppnas gradvis i takt med ökande àngproduktion. Ånga levererad till och/eller avskild vid startfuktavskiljaren SFB distribueras till överhettaren SHl via ledningen 17. Trycket i fuktavskiljaren SEP bestäms av underkylningen vid föràngarens EVA inlopp.

När àngproduktionen blivit sà stor att ventilen V2 i ledningen 18 är fullt öppen, kommer separationsventilen V4 att öppnas, varvid den producerade àngan gàr direkt från fuktavskiljaren SEP till överhettarna SH. Inom lastomrádet kan ventilerna V2 och V4 vara fullt öppna.

Funktionen vid lastbortfall, orsakad t ex pà grund av gasturbintrip eller bränsleinmatningstrip, i anläggningen beskrives enligt följande: När lastbortfallet initieras öppnas en högtrycksbypass- ventil HPB, varefter ànga ledes förbi ángturbinen HP pá känt sätt. Matarvattenflödet dras ner till minimalt flöde för pannan. Ventil 16 ställs för matarvattenflöde genom både ekonomiser ECO2 och högtrycksmatarvatttenförvärmare HTFW för att kyla ner dessa och för att undvika kokning.

En cirkulationspump WP är i detta fall anordnad i àng- genereringskretsen mellan den dränageledning 19 som löper från fuktavskiljaren SEP till startfuktavskiljaren SFB och inloppet till pannan, lämpligen uppströms bäddaskkylaren BAC, varvid ett minimiflöde kan upprätthàllas genom pannan med hjälp av ett extra kretslopp i form av ett dränage- vattenflöde som gàr fràn fuktavskiljaren SEP via cirkula- I) 11 tionspumpen WP, bäddaskkylaren BAC, bäddkärlsväggarna WW och föràngaren EVA tillbaka till fuktavskiljaren SEP.

Cirkulationspumpen WP startar när en viss vattennivà indikeras i fuktavskiljaren SEP. Matarvattenflödet i huvudkretsen sänks då till ett flöde som minst krävs för att reglera pannans minimivattenflöde. Detta minimi- vattenflöde regleras med en minflödesventil V14. Vid användning av cirkulationspumpen WP motsvarar matar- vattenflödet differensen av dränage- och ångmängd ut från fuktavskiljaren SEP. När cirkulationspumpen WP ej används motsvarar matarvattenflödet pannans behov av minimiflöde.

Ventilen V19 öppnar vid behov för att upprätthålla underkylning före pumpen WP.

Dränagemängden från fuktavskiljaren SEP bestäms av kylàng- behovet till överhettare SH - mellanöverhettare RH. Ång- flödet genom dessa utgörs ju av summan av i fuktavskiljaren SEP avskild ånga och i startfuktavskiljaren SFB producerad flashànga. Dränagemängden från fuktavskiljaren SEP till startfuktavskiljaren SFB måste följaktligen vara större än flashàngbehovet. Produktionen av flashànga i startfukt- avskiljaren SFB styres medelst tryckanpassning av trycket i denna. Kylbehovet i samtliga överhettare SH, RH bestämmer hur mycket kylànga som erfordras.

Den del av dränaget från fuktavskiljaren SEP som ej nyttiggörs som flashànga i startfuktavskiljaren SFB förs till matarvattentanken EWT via startfuktavskiljaren SFB, startvärmeväxlaren SVVX, och avspänningskärlet AFB. Ångan från mellanöverhettaren förs till matarvattentanken FWT.

Separationsventilen V4 stängs direkt vid tripen och sepa- rerar därmed tryckmässigt ånggenereringskretsen från överhettarna SH, RH. ventilen V2 håller trycket i föránga- ren EVA och reglerar underkylningen vid förångarens EVA inlopp. Fuktavskiljaren SEP fylls med mättat vatten. iïfâfši (H (flil) 12 Cirkulationspumpen WP startar alltså i detta skede, om sådan är anordnad, när viss vattennivà uppnåtts. Ventilen V3 i dränageledningen 19 reglerar vattennivàn i fuktav- skiljaren SEP genom avtappning till startfuktavskiljaren SFB.

När effekten som tillförs föràngaren EVA blivit sá làg att ventilen V2 stängt kommer fuktavskiljaren SEP att vattenfyllas, varvid allt vatten kommer att genomflöda ventilen V3, som i detta fall får uppgiften att reglera underkylningen vid förángarens EVA inlopp. Trycket i fuktavskiljaren SEP bestäms av temperaturen i föràngarens EVA inlopp och regleras av ventilerna V2 resp V3.

Trycket i startfuktavskiljaren SFB kommer att sjunka i en takt, som bestäms av kravet pà minimiàngflöde genom överhettarna SH, RH och i beroende av från vilken last tripen skett.

Funktionen vid otillgänglig cirkulationspump WP och sam- tidigt nätbortfall är densamma som ovan redovisat. När cirkulationspump WP ej kan användas ökar dock dränage- flödet, vilket medför att större àngmängder går till atmosfär via avspänningskärlet AFB.

Om en trip initieras såsom en bränsleinmatningstrip, ombesörjes neddragningen av matarvattenflödet enligt känd teknik. Panntrycket reduceras kontinuerligt med en hastighet som begränsas av underkylningen i förángar- inloppet (EVA). När ventilen V2 i ledningen 18 börjar att stänga för att hålla underkylningen vid förángarens EVA inlopp, Sà stänger även separationsventilen V4.

Pà ångsidan, dvs i överhettarkretsen kommer, under samtliga dellastfall enligt ovan, minimiflödesventilen C3, som är en högtrycksbypassventil, att garantera ett minimiflöde av ånga genom överhettarna SH, RH.

Claims (14)

.kr (f) fi! W .fe-x 13 PATENTKRAV

1. Förfarande vid dellastdrift av en genomströmningspanna, exempelvis en PFBC-panna, i en kraftanläggning, där ånga genereras i en ånggenerator (EVA), befrias från vatten i en fuktavskiljare (SEP), upphettas i minst en överhettare (SH1) och föres till en högtrycksturbin (HP), varifrån nyttjad ånga föres till en làgtrycksturbin (LP) eller via åtminstone en mellanöverhettare (RH), varifrån ångan efter upphettning föres via en mellantrycksturbin (IP) till làgtrycksturbinen (LP), kännetecknat av att en ånggenereringskrets, som innefattar åtminstone förángare (EVA) och fuktavskiljare (SEP), vid dellastdrift av anläggningen separeras tryckmässigt medelst en nedströms fuktavskiljaren anordnad separationsventil (V4) från en överhettarkrets, som innefattar minst en överhettare (SHl).

2. Förfarande enligt patentkrav 1, kännetecknat av att vid dellastdrift av anläggningen avledes ånga fràn fuktavskiljaren (SEP) från dennas àngutlopp (21) i en ledning (18) via en ventil (V2) till en startfuktavskiljare (SFB), som är anordnad nedströms fuktavskiljaren (SEP) och att dränage avledes från fuktavskiljaren (SEP) i en dränageledning (19) via en ventil (V3) till startfuktavskiljaren (SFB), vilken är anordnad nedströms dränageledningen (19).

3. Förfarande enligt patentkrav 2, kännetecknat av att ånga som är tillförd till och/eller avskild vid startfuktavskiljaren (SFB) ledes till överhettarkretsens inlopp via en ledning (17).

4. Förfarande enligt något av föregående krav kännetecknat av att en cirkulationspump (WP) är anordnad i ànggenereringskretsen nedströms fuktavskiljarens (SEP) dränageutlopp och uppströms en förvärmare som utgörs av bäddkärlsväggar (WW) eller uppströms en bäddaskkylare I 5 I' _ :jr S"u 14 I* ~\ f] CI.) C (BAC), om sádan förekommer, där cirkulationspumpen (WP) upprätthåller ett minimivattenflöde i den separerade ånggenereringskretsen.

5. Förfarande enligt patentkrav 3 eller 4, kännetecknat av att ånga föres från mellanöverhettaren (RH) via ventilen V5 till matarvattentanken (FWT) för höjning av matarvattnets temperatur och därmed medge ökad àngproduktion.

6. Förfarande enligt patentkrav 3 eller 4, kännetecknat av att dränaget fràn startfuktavskiljaren (SFB) föres till ett avspänningskärl (AFB) via en startvärmeväxlare (SVVX), när sádan användes.

7. Förfarande enligt patentkrav 6, kännetecknat av att dränaget fràn avspänningskärlet (AFB) föres till en kondensor (CON) alternativt en matarvattentank (FWT) i beroende av driftfall.

8. Anordning för genomförande av förfarandet enligt patentkrav 1 vid dellastdrift av en genomströmningspanna, exempelvis en PFBC-panna, i en kraftanläggning, som innefattar en ánggenerator (EVA), en fuktavskiljare (SEP), minst en överhettare (SHl) och en högtrycksturbin (HP), kännetecknad av att en separationsventil (V4) är anordnad i en àngledning (6, 6a) mellan fuktavskiljaren (SEP) och efterföljande överhettare (SH1).

9. Anordning enligt patentkrav 8, kännetecknad av att en startfuktavskiljare (SFB) är anordnad nedströms fuktavskiljarens (SEP) àngutlopp respektive dränageutlopp via ventiler (V2, V3).

10. Anordning enligt patentkrav 9, kännetecknad av att startfuktavskiljarens (SEB) àngutlopp är anslutet till överhettarnas (SHI) inlopp nedströms separationsventilen (V4). f! 15 å. i* ïï ï-É :I

ll. Anordning enligt patentkrav 10, kännetecknad av att en cirkulationspump (WP) är anordnad nedströms fuktavskiljaren (SEP) och uppströms bäddkärlsväggarna (WW) eller uppströms en bäddaskkylare (BAC), om sádan förekommer.

12. Anordning enligt patentkrav 10 eller 11, kännetecknad av att en ventil (V5) är ansluten mellan en anordnad mellanöverhettares (RH) utlopp och matarvattentanken (FWT).

13. Anordning enligt patentkrav 10 eller ll, kännetecknad av att nedströms startfuktavskiljarens (SFB) dränageavlopp (20) är ett avspänningskärl anslutet.

14. Anordning enligt patentkrav lO eller ll, kännetecknad av att nedströms startfuktavskiljarens (SFB) dränageavlopp (20) är ett avspänningskärl anslutet via en startvärmeväxlare (SVVX).