SE470265B - Byggelement samt metod för dess uppställning - Google Patents

Description

transportera och enkelt att resa på en byggplats.

Byggelementet enligt föreliggande uppfinning har vidare den fördelen att dess tjocklek lätt kan regleras. En ytterigare fördel med uppfinningen är att tätningen mellan byggelementväggens olika sektioner blir effektiv och självreglerande vid införande av fyllnadsmassa i väggens hålrum. Ännu en fördel med uppfinningen är att byggelementets olika delar även kan ha sekundära uppgifter och fungera som värme- eller luftkanaler eller som kanaler för elkablar.

Ytterligare en fördel med uppfinningen är att byggelementets sidor hindras från att spricka då betongen i hålrummet härdar.

Uppfinningen kommer nu att närmare beskrivas i samband med bifogade ritningar, varvid Fig.l visar en perspektivbild av en del av ett byggelement i form av en sektionsvägg enligt uppfinningen.

Fig.2a visar ett byggelement i form av en sektionsvägg enligt uppfinningen, sedd uppifrån.

Fig.2b visar en del av en sektionsvägg enligt fig.2a sedd framifrån.

Fig.3 visar en annan utföringsform av en del av en väggsektion enligt uppfinningen.

Fig.4 visar en ytterligare utföringsform av en del av en väggsektion.

Fig.5a visar en utföringsform av ett länkorgan enligt uppfinningen.

Fig.5b visar en genomskärning av länkorganet i fig.5a. 470 265 Fig.6 visar en annan utföringsform av ett länkorgan.

Fig.7a visar en utföringsform för uppmontering av en sektionsvägg enligt uppfinningen.

Fig.7b visar en genomskärning av en sektionsvägg enligt fig.7a.

Fig.8 visar en del av ett byggelement enligt en annan utföringsform av uppfinningen.

Fig.9 visar en del av ett byggelement enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen.

Fig.1O visar en utföringsform av ett stödorgan enligt uppfinningen.

Fig.ll visar en annan utföringsform av ett länkorgan enligt uppfinningen.

Fig.l visar en del av ett byggelement i form av en sektionsvägg med väggsektioner 14, 15, 16 och 17, enligt uppfinningen. Varje sektion, t.ex. sektion 15, har en yttre rektangulär väggskiva 1 och en huvudsakligen likadan inre väggskiva 21, med en höjd h.

Mellan två yttre väggskivors yttersidor 4, t.ex. mellan sektionerna 14 och 15 finns ett kilformigt yttre stödorgan 2 med huvudsakligen samma höjd h. På motsvarande sätt är ett inre stödorgan 22 anordnat mellan motsvarande inre skivor 21 vid deras yttersidor 24. De båda motsvarande stödorganen 2 och 22 för en sektion är förbundna med ett länkorgan 30. Länkorganets ena ände är fäst eller fästes vid det yttre stödorganet 2, sträcker sig sedan genom mellanrummet 8 mellan de två yttre väggskivorna 1, genom mellanrummet 28 mellan de två inre väggskivorna 21 och fäster sedan vid det inre stödorganet 22.

De yttre skivorna bildar en yttervägg 10 och de inre skivorna en innervägg 20. Mellan ytter- och innerväggarna finns ett hålrum 3. .få ~a co ha ox 01 Fig.2a visar en schematisk bild av ett byggelement i form av en sektionsvägg, sedd uppifrån. På samma sätt som i fig.l visas här ett antal väggsektioner 14-17, yttre skivor 1, inre skivor 21, ett mellanliggande hålrum 3, yttre stödorgan 2 respektive inre stödorgan 22 samt stödorganen sammanbindande länkorgan 30.

Vidare visas två ändpelare 18 och 19 som avslutar sektionsväggen i båda ändorna. Enligt en första utföringsform utgöres länkorganet 30 av ett ändlöst manschettformat band, med en höjd som huvudsakligen motsvarar väggens höjd h och en bredd som definierar den färdigmonterade sektionsväggens totala tjocklek.

Detta band kan vara tillverkat av plast, textil, tunn metall eller något annat lämpligt böjligt material. Bandet är påträtt två motsvarande yttre-inre stödorgan 2, 22 såsom visas mellan sektionerna 15 och 16.

Enligt en annan utföringsform är det som länkorgan fungerande manschettbandet påträtt på en yttre stång 13 i det yttre stödorganet 2 och på en inre stång 23 i det inre stödorganet 22.

Enligt fig.l och fig.2a ser man att innerväggen 20 i huvudsak utgör en spegelbild av ytterväggen 10.

I fig.2b visas en del av sektionsväggen enligt fig.2a, sedd framifrån.

För att uppföra en sektionsvägg enligt fig.l-2 transporteras skivor 1,21, stödorgan 2,22, länkorgan 30 och eventuella stödstänger 13,23 samt erforderligt material för ändpelare 18 och 19 som lösa delar till byggplatsen. Sedan reses en ändpelare 18, ett skivpar 1,21 och ett stödorganpar 2,22, varefter det yttre stödorganet 2 i paret sammanbinds med det inre stödorganet 22 genom att länkorganet 30 träs på de två stödorganen..Därefter reses sektion efter sektion på samma sätt ända tills man når den andra ändpelaren 19. Slutligen fylls hålrummet 3 mellan de uppresta yttre och inre skivorna med fyllnadsmassa, företrädesvis betong. Då betongen tränger in i hålrummet trycks 470 265 både de yttre och inre skivorna utåt från hålrummet på grund av betongens tyngd, så att skivorna flyttar sig från ett inbördes avstånd L mellan skivornas innersidor 5 respektive 25, till ett större avstånd Ll. Hålrummets nya bredd Ll definieras av länkorganets 30 dimension, d.v.s. då länkorganet spänns ut till ett stramt läge kan skivorna inte mera skjutas utåt.

Enligt fig.l och speciellt fig.2a ser man att både de yttre och inre skivornas ytterkanter 6 respektive 26, vid skivornas skarvar, har fasats till en form som motsvarar det kilformiga stödorganets profil, med motsvarande kanter 7 respektive 27.

Enligt fig.2a ser man att betongtrycket i hålrummet 3 förorsakar ett mottryck 33 i ett stödorgan 2, vilket mottryck kan uppdelas i en komponent 31 vinkelrätt mot hâlrummets sträckning samt en komponent 32 i hålrummets sträckningsriktning. Dessa komponenter åstadkommer en självtätande verkan mellan skivor och mellanliggande stödorgan.

Då betongen härdar i hålrummet 3 upphör länkorganets 30 reglerande verkan. Det är dock kännt att betongen har en ytterligare expanderande tendens några timmar efter det att härdandet har börjat. Denna ytterligare expansion av hâlrummets bredd Ll förorsakar en liten glidning av skivans 1 kant 6 längs stödorganets 2 kant 7. Därigenom hindras skivan 1 från att spricka. Föreliggande uppfinning eliminerar denna nackdel för tidigare känd teknik.

Enligt fig.2a och 2b ser man att stödorganen 2,22 har formen av en långsmal ribba med en trekants profil. Denna stödribba kan skjuta ut något från väggen 10 respektive 20 och på den utskjutande delen av ribban kan man fästa ett ytelement 32 för en önskad vidare behandling av väggen. Ribborna 2,22 ger sålunda en god möjlighet för att åstadkomma ett ytterligare ytskikt på väggkonstruktionen. Alternativt kan ribborna sänkas in i väggsidorna, om så önskas.

Fig.3 visar en annan utföringsform av en väggsektion enligt 470 265 uppfinningen. Ett mellanelement 41 i form av ett ihåligt rör, omslutet av länkorganet 30, har införts i hålrummet 3.

Företrädesvis har röret samma höjd h som väggskivorna 1 och 21 så att ett vertikalt hålrum bildas då betongen stelnar i den övriga delen av hålrummet 3.

Fig.4 visar en annan utföringsform, som påminner om sektionen i fig.3, men mellanelementet 42 har här en rektangulär profil.

Det är uppenbart att mellanelementet 41 eller 42 i fig.3 och 4 likaväl kan ha någon annan typ av profil. Vidare kan mellanelementet vid införandet i hålrummet vara dels eller helt igenfyllt.

Fig.5a och 5b visa en annan utföringsform av ett länkorgan enligt uppfinningen. Det manschettformiga länkorganet har uppdelats i en övre del 30 och en undre del 30. Detta möjliggör bl.a. för betongmassa, som fylls i hålrummet 3 vid en sektion, att strömma in i motsvarande hålrum i bredvidliggande sektioner, genom den öppning som bildas mellan den övre och den undre delen av länkorganet. Vidare kan två stödorgan 2,22 förbindas med flera än två länkorgan om så önskas.

Fig.6 visar en ytterligare utföringsform av ett länkorgan 30. I detta fall har länkorganet formen av ett ark, med upphöjda kanter 44, som skjuts in i ett rör 13 respektive 23 i stödribban 2,22. Röret 13 uppvisar en längsgående öppning eller slits 46 och stödorganet 2 en motsvarande öppning 45.

Fig.7a och 7b visar ett annat sätt att uppmontera en vägg enligt fig.1 och 2. Skivorna 1 placeras en efter en i en U-formad yttre skåra 52 och skivorna 21 i en U-formad inre skåra 51. De båda U- formade skårorna kan lämpligen åstadkommas genom att en U-formad skena 54, med en ungefärlig bredd motsvarande hålrummets 3 bredd, placeras inuti en större skena 53, med en ungefärlig bredd motsvarande hela väggens bredd. -ß '\'J CT) FJ CN UW En ändskiva 56, som motsvarar ändorganet 18,19 i fig.l, kan lämpligen användas för att sammanbinda två vinkelrätt mot varandra placerade väggar.

Fig.8 visar en del av ett byggelement enligt en annan utföringsform av uppfinningen. Stödorganet 2 har placerats in i hålrummet 3 vid skarven mellan två sektioner 14 och 15, så att stödorganet eller ribban 2 huvudsakligen täcker både ytter- och innerväggens skarvar i hålrummet. Ett ändlöst länkorgan 30 sträcker sig runt både den yttre skivan 1 och den inre skivan 21 i en sektion 15, men utanför stödorganet 2. Hålrummets utgångsbredd L definieras av stödorganets 2 bredd, och vid betongens expansion till den nya bredden Ll, töjes länkorganet utan att skivan 1 spricker. Länkorganet bör i detta fall vara flexibelt.

Fig.9 visar en del av ett byggelement enligt en ytterligare utföringsform. I detta fall utgör innersidan 20 en sektionsvägg och yttersidan 10 en hel vägg. Enligt denna utföringsform kan byggelementet utgöra en takkonstruktion med löstagbara skivor 21, hängande på stödribbor 22, vilka i sin tur hänger i yttersidan medelst länkorganen. Fyllnadsmassans tryck i hålrummet ersätts i detta fall av tyngdkraften. Hålrummet kan då användas för kabeldragning, ventilationskanaler eller dylikt.

Fig.10 visar en annan utföringsform av stödorganet eller ribban 2,22 sedd uppifrån. I detta fall har ribban 2 huvudsakligen en A-profil med sidokanter 61,62 och 64,65 samt en mellankant 63.Sidokanternas övre delar 62 respektive 64 bildar tillsammans med mellankanten 63 ett hålrum 69 som innesluter en stödstång 60, motsvarande stången 13 i fig.2a, 5a och 6. Stången 60 utgör fästet för länkorganet 30, antingen genom att länkorganet omsluter stången, såsom visas i bilden, eller är fäst på annat sätt i stången 60. Stödorganet 2 i fig.l0 påminner om det visade stödorganet 22 i fig.1 med företrädesvis samma höjd h men med utstíckande sidokantdelar 61 och 65.Dessa sidokantdelar 61 och 65 kan användas för vidare ytbeläggning av skivorna 21 i fig.l, 470 265 t.ex. genom att dessa kanter viks ut längs skivorna 21.

Alternativt kan kantdelarna 61 och 65 vikas inåt för att åstadkomma en konstruktion som påminner om delen 32 i fig.2a. f Vidare kan sidokanternas 61,62 och 64,65 längd väljas lika med eller kortare än längden för skivornas avfasningar 6 och 26 i fl fig.l och Za. I detta senare fall kommer stödorganet att sänkas in i väggkonstruktionen 10 respektive 20.

Det bör beaktas att stödorganets konstruktion enligt fig.lO ger ett extra hålrum 69, som kan utnyttjas för lämpliga ändamål, t.ex. för kabeldragning, luftkanaler etc.

Enligt en lämplig utföringsform tillverkas stödorganet 2 i fig.lO av böjlig plåt eller liknande material. Medelst en kniptångskraft Pl,P2 ändras profilen till en H-profil, genom att sidokanterna 61,62 och 64,65 vrids omkring mellankantens 63 stödpunkter 66 och 67 till de streckade linjerna 71,72 respektive 74,75. Detta möjliggör, vid installation, att spetsöppningen 68 utvidgas till en öppning 78, så att man kan knipa om länkorganet 30, varefter krafterna Pl,P2 borttages, så att stödorganet 2 återtar sin ursprungliga form.

Det bör vidare beaktas att stången 60 kan ha en godtycklig profil, huvudsaken är att stödorganet kan knipa om stången.

Fig.1l visar en ytterligare utföringsform för ett länkorgan 30 enligt uppfinningen. I detta fall utgörs länkorganet 30 av en tråd som löper i sicksack genom två motstående stödorgan 2,22 från ett första fäste 81 till ett andra fäste 82. Vid övergångarna i stödorganen kan tråden löpa antingen utanpå stödorganen, som visas med delarna 83,84 eller inne i stödorganen, som visas med de streckade linjerna 85,86. Den i fig.11 visade konstruktionen att "sy ihop" två stödorgan, visar ett ett exempel på hur föreliggande uppfinning kan användas för att åstadkomma lösningar med låg kostnad för byggelement.

Enligt uppfinningen kan byggelementets länkorgan 30 ha ett antal 470 265 olika utföringsformer. Sålunda kan länkorganet utgöras av ett eller flera flexibla band, av nät eller tråd och vara tillverkade av metall, textil, eller plast, eller av en kombination av dylika material.

Byggelementet enligt uppfinningen kan användas för grund-, vägg- eller takkonstruktíoner i byggnader. Stödorganen eller ribborna 2,22, som kan tillverkas av trä, plåt, plast eller annat lämpligt material, kan anordnas vertikalt, som visats, men också horisontalt om så önskas. Vidare är det möjligt att använda både horisontala och vertikala stödorgan i samma byggelement.

De rektangulära skivorna 1,21 bildar en bestående del av byggelementet efter byggelementets uppställning på en byggplats, så att inga borttagbara gjutformar behöver användas. Skivmaterialet kan väljas fritt efter önskan och även flerskiktskivor med färdigt ytbehandlat yttre skikt kan med framgång användas för byggelementet enligt föreliggande uppfinning.

Enligt ännu en utföringsform kan stödorganet 2,22 och länkorganet 30 tillverkas i ett och samma stycke. Man kan då utgå från stödorganet av plåt i fig.l0. Förlängningarna 61 och 65 för sidorna 62 och 64 i triangeln 69 sträcker sig då inåt, från spetsen 68, mot hålrummet 3 och ersätter länkorganet 30. I andra ändan av hålrummet 3 utvidgar sig dessa plåtsidor till en motsvarande triangel 69 och bildar stödorganet 22. Alternativt kan endast den ena sidan av triangeln, säg sidan 62, sträcka sig över hålrummet till den andra sidan. Vidare kan de som länkorgan fungerande plåtsidorna inne i hålrummet vara försedda med hål eller böjda åt sidan för att tillåta flödet av fyllnadsmassa.

Ytterligare kan länkorganet av plåt vara fristående från stödorganen 2,22, men försedd med en triangelformad eller liknande ända som passar in i triangeln 69.

Claims (10)

10 Patentkrav.

1. Byggelement innefattande en yttersida (10) med ett antal efter varandra anordnade yttre rektangulära skivor (1) mellan två ändorgan (l8,l9) och en motstående innersida (20), så att ett långsmalt hålrum (3) bildas mellan ytter- och innersidorna och de båda ändorganen, åtminstone ett stödorgan i form av en långsmal stödribba (2) vid varje skarv (8) mellan två skivor, så att stödribban huvudsakligen täcker skarven, och ett antal länkorgan (30), åtminstone ett för varje stödribba, för att förbinda yttersidans skivor (1) med innersidan (20) och för att definiera hålrummets bredd, varvid varje stödribba (2) har en kilformig profil och täcker en skarvs (8) yttersida från hålrummet sett och skivornas (l) ytterkanter (6) vid skarven är avfasade, varvid ett länkorgan (30) är anslutet till en stödribba, så att stödribban kilas in i skarven mellan två bredvidliggande skivor, då yttersidans skivor utsätts för ett tryck utåt från hålrummet, varvid skivorna bildar en bestående del av byggelementet efter byggelementets uppställning på en byggplats, kännetecknat därav, att yttersidan (10) är flexibelt ansluten till innersidan (20), åtminstone före tryckets införande i hålrummet (3), därigenom, att varje stödribba (2) är löst ansluten till intill liggande skivor (1) och att varje länkorgan (30) utgörs av ett band eller en tråd tillverkad av ett material som innefattar textil, plast eller tunn metall.

2. Byggelement enligt krav l, kännetecknat därav, att trycket utåt från hålrummet åstadkommes av en fyllnadsmassa, företrädesvis betong, då hålrummet fylls med fyllnadsmassan.

3. Byggelement enligt krav 1 och 2, kännetecknat därav, att innersidan (20) utgör en spegelbild av yttersidan (l0), varvid ett länkorgan (30) sammanbinder en yttre stödribba (2) med en inre stödribba (22). 470 265 ll

4. Byggelement enligt något av krav 1-3, kännetecknat därav, att åtminstone den ena ändan av ett länkorgan (30) utgörs av en slinga som omsluter åtminstone en del av en stödribba (2,22).

5. Byggelement enligt något av krav l-3, kännetecknat av en långsmal stång (l3,23) inne i varje stödribba (2,22) i vilken stång ett länkorgan (30) är fäst.

6. Byggelement enligt krav 5, kännetecknat därav, att stången har en längsgående skära (46) genom vilken länkorganet (30) sträcker sig in i stången.

7. Byggelement enligt något av föregående krav, kännetecknat därav, att stödribban (2,22) är huvudsakligen ihålig och består av ett böjligt material.

8. Byggelement enligt något av föregående krav, kännetecknat av ett mellanorgan (4l,42) i hålrummet, omslutet av ett länkorgan, vilket mellanorgan företrädesvis har en cirkulär eller rektangulär profil och åstadkommer ett utrymme i hålrummet, som ej fylls av fyllnadsmassa.

9. Byggelement enligt krav 1, kännetecknat därav, att den ena sidan (10 i fig.9) av elementet utgörs av ett tak och den andra sidan (20) av ett antal vid kanterna avfasade skivor (21), som hänger på ett antal kilformade stödribbor (22), vilka i sin tur hänger från taket medelst länkorgan (30).

10. Metod för uppställning av ett byggelement innefattande uppsättning av ett antal rektangulära yttre skivor (1) och ett lika antal likadana inre skivor (21) efter varandra mellan två ändorgan (l8,l9) så att ett långsmalt hålrum (3) bildas mellan de yttre och inre skivorna samt ändorganen, kännetecknad av uppsättande av en långsmal stödribba (2,22) med kilformig profil, med huvudsakligen samma höjd (h) som för en skiva, mellan varje skiva, så att den kilformiga ribban sjunker in i den yttre skåra (8,28) som uppstår mellan bredvidliggande 12 skivor, då skivornas ytterkanter (6,26) avfasats, förbindande av varje ytterskivas stödribba (2) med motsvarande innersidas stödribba (22) med ett länkorgan (30) samt fyllande av hålrummet med betong eller liknande fyllnadsmassa, vilken massa skjuter skivorna utåt från hålrummet så mycket som länkorganens dimensioner tillåter.