SE470241B - Transpondersystem för lokalisering av ett objekt - Google Patents

Description

470 241 z National Crime Information Center via mikrovågslänk till VHF- sändare. Tvåvägsförbindelse på samma frekvens med aktivering och svar. Efter aktivering sänder transpondern ID var tionde sekund.

Transponder kan lokaliseras med hjälp av pejlingsutrustning i en polisbil. Begränsat utbud av styrinformation kan översändas till transpondern vilken dock är ej bärbart användbar. Drivspänningen +12 Volt tas från fordonets strömförsörjning. I samband med patentet från 1990 kan noteras att den anförda pejlingsutrust- ningen är tidigare publicerad i “73 Magazine" Juli 1986 med tillstånd från Electronics Australia Februari 1986.

Ett annat dokument UK Patent Application 2 155 720 avser en tran- sponder för huvudsaklig användning i flygplan och båtar. Denna använder tvàvägskommunikation.mellan aktiveringssystem och.tran- sponder. Position erhålls med hjälp av satellitpositioneringssys- tem (NAVSTAR-GPS). Ingen möjlighet anges för att översända styr- information till transpondern för detta ej bärbara system.

Dokumentet W0,A1 91/19997 avser ett transpondersystem för huvudsaklig användning 'vid. båtar, missiler, tanks och. andra vapen. Aktivering/svar sker på kortvåg, mellan 4 och 28 MHz medan positionsbestämning sker med hjälp av GPS. Transpondrarna in- kluderar läsare för t. ex ett så kallat "smart-card". Svarsin- formationen innehåller förutom position även information från detta “smart-card". Detta system är liksom de tidigare dis- kuterade ej heller avsett att vara bärbart. Ännu ett ytterligare amerikanskt patent US-A-5 032 845 avseende en mikrodatorstyrd transponder med program i externa PROM och avsedd för fordon. Denna transponder innehåller många sensorer direkt avsedda för fordon som t.ex. tändspole, dörrkontakter osv.

Den kan vid behov aktivera huvudstrålkastarna, signalhorn, tändsystem. Till transpondern finns ett trådlöst tangentbord i miniformat. En fyrsiffrig kod måste slås in innan bilen startas för att inte transpondern själv skall kalla på uppmärksamhet.

Positionsbestämning sker med hjälp av systemet LORAN-C (lOOKHz).

Spänningsmatning +12 Volt sker från fordonets elsystem. 470 241 3 US-A-4 742 357 avseende en mikrodatorstyrd (INTEL 8086) trans~ ponder tänkt i första hand för fordon. Transpondern aktiveras från en basstation. Positionsbestämning med hjälp av någon av eller någon kombination av de fyra olika metoderna DRT, DST, DDM och LORAN. Systemet initierar sändning av ett alarmmeddelande om enheten förlorar kommunikationen med basstationen varvid andra liknade enheter kan reläa ett sådant alarmmeddelande. Sensorer för förarsäte, rörelse och vid tillgrepp kan t.ex.om önskat en personsökare aktiveras, men systemet avser ej att vara bärbart.

EP-0 467 036 A2 avseende en 'tranceiver-"bricka" avsedd för identifiering av föremål. "Brickorna" aktiveras från en närbelä- gen sändare med AM-modulerad bärvåg. ID från "brickan" sänds via en.AM-sändare somlnycklas till/från. En global aktiveringssekvens utsänds till alla "brickor" från aktiveraren. Om dessa "brickor" ligger inom mottagningsområdet kommer alla "brickor" att sända sin svarsinformation som består av identifikationen för svarande "bricka". Alla aktiverade "brickor" sänder på samma frekvens.

Efter att identiteten översänts från "brickan" och mottagits av aktiveraren sänder aktiveraren en kvittens på att ID för "brickan" är mottaget. Efter att kvittensen mottagits av "brickan" går den i en vilomod och väntar på nästa globala aktiveringssekvens från aktiveraren. Om ID som sänts av "brickan" inte kvitteras av aktiveraren kommer "brickan" att återutsända sin identitet tills att kvittens erhålles från aktiveraren.

Enligt dokumentet kan man utläsa att ingen positionangivelse eller beskrivning där man på annat sätt lokaliserar "brickan" ges varför man kan antaga att positionen av "brickan" därför är känd eller att positionen är av sådan karaktär att "brickans" positionen ej behöver sändas till aktiveraren. Vidare kan konstateras att radiomottagardelen i tranceivern i "brickan" är superregenerativ. Detta medför en stor risk för icke önskad utstrålning, stor bandbredd (dvs. stor risk för interferens från andra sändare) och relativt låg mottagningskänslighet. 470 241 4 Ingen av de ovan redovisade dokumenten erbjuder ett system som är tillämpbart för enkel bevakning av föremål som lätt kan förflyttas ut ur ett bevakningsområde.

Redogörelse för uppfinningen Det av oss föreslagna systemet med liten portabel/bärbar transponder för lokalisering av förflyttbara objekt är avsett att aktiveras via ett befintligt, verifierat fungerande, rikstäckande system lämpligen ett personsökarsystem med hög funktionalitet.

Ett första ändamål med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla ett flexibelt portabelt system med små dimensioner för att markera föremål, t.ex. värdetransportsäckar, större värdeföremål, personer/barn eller vissa typer av husdjur (hund, katt etc. ), för vilket föremål det finns ett önskemål att snabbt kunna lokalisera detta vid en viss tidpunkt.

Ett andra ändamål med systemet enligt den föreliggande upp- finningen inriktar sig på att översända styrinformation via ett befintligt rikstäckande radiosystem, t.ex. ett personsökarsystem, varvid transponderns position inte behöver vara känd vid eller efter aktiveringstillfället.

Ett tredje ändamål enligt den föreliggande uppfinningen är att positionen för den aktiverade transpondern lokaliseras med hjälp av ett pej lingssystem med hjälp av från transpondern utsända radiosignaler .

Systemet i enlighet med den föreliggande uppfinningen utgör ett lätt bärbart eller portabelt system för lokalisering av flyttbara objekt. Transpondern innehåller en mottagare, lämpligen av typen för personsökarsystem, avkodare, logikenhet, sändardel och strömförsörjning. Systemet är därvid kontrollerbart och styrbart med hjälp av ett befintligt utprovat radiosystem för personsöka- re. Fördelarna med att använda ett redan befintligt personsökar- system är dels att funktionaliteten är väl beprövad samtidigt som 470 241 s ett generellt stort täckningsomràde erhålles och 'vidare att konstnader för uppbyggande och drift av ett sådant stort täckningsområde elimineras.

Ett ytterligare ändamål med systemet i enlighet med uppfinningen är att transpondern är möjlig att aktivera om signal från en bevakningssändare uteblir under ett i förväg definierat tidsin- tervall. I detta fall sker återställning av transpondern endast genom attzett avaktiveringskommando sänds som styrinformation via personsökarsystemet till den speciella transpondern som utlösts.

I en speciell utföringsform är bevakningssändarens system så konstruerat att det vidare får kvittens på att systemet befinner sig inom ett definierat bevakningsomràde.

Figurbeskrivning Uppfinningen kommer att beskrivas i form av föredragna, belysande utföringsformer med hjälp av de bifogade ritningarna och vilka visar: Figur 1 en.belysande utföringsform av den föreliggande uppfin- ningen tillsammans med aktiverings och lokaliserings- system, Figur 2 ett blockdiagram över den belysande utföringsformen i enlighet med den föreliggande uppfinningen, Figur 3 ett belysande systemdiagram avseende lokalisering med hjälp av pejling av transpondern i enlighet med den föreliggande uppfinningen, och Figur 4 ett systemdiagram gällande lokalisering av en trans- ponder enligt den föreliggande uppfinningen med hjälp av information från GPS-systemet. 470 241 Belvsande utförinfrsformer Figur l visar en översikt av ett system B i enlighet med den föreliggande uppfinningen tillsammans med ett personsökarsystem A med aktiveringsenheter Al och A2 i form av fasta eller mobila telefonapparater, samt vidare ett lokaliseringssystem bestående av mobila enheter Bl och Cl samt en ledningscentral C.

I figur 2 visas i en belysande utföringsform systemet B i form av ett blockschema. Systemet B innefattar förutom en batterienhet ll för kraftförsörjning en mottagningsanordning 1 med inbyggd antenn för t.ex MBS-RDS/Minicall, en avkodningsanordning 2 och en styrlogik 3, en sändardel 10 innefattande en modulator 4, en styroscillator 5, ett steg för frekvensmultiplicering och drivning 6 och ett slutsteg 7 för utmatning av en radiosignal på en i systemet ingående sändningsantenn. I den belysande utför- ingsformen är sändningsantennen genom ett filtersystem densamma som mottagningsantennen för personsökarmottagaren. Systemet B innefattar vidare ett steg 8 för effektreglering samt i en speciell utföringsform av den belysande utföringsformen ytterli- gare en mottagningsutrustning 9 för satellitpositionerings- systemet GPS. Styrlogiken 3 utgörs i den belysande utförings- formen av en konventionell strömsnål mikroprocessor av CMOS-typ med ett styrprogram lagrat i ett konventionellt strömsnált minne.

Med hänvisning till figur 2 aktiveras transponderns mottagare l genom att via personsökarsystemet översända dess anropsnummer (telefonnummer) tillsammans med styrinformation. Styrinformatio- nen innehåller behörighetskod, styrkod samt styrdata. Detta sker på sedvanligt sätt med hjälp lämpligen av en telefon med ton- valsknappar. Behörighetskoden avkodas sedan med hjälp av avkodaren 2. Om behörighetskoden motsvarar transponderns behörighetskod avkodas även styrkoden och styrdata i avkodaren 2. Om fel behörighetskod angetts tas ingen hänsyn till angiven styrkod eller styrdata.

När behörighetskoden överensstämmer med behörighetskoden i 470 241 v transpondern för just den transponder med det angivna anropsnum- ret så överförs den av avkodaren 2 ävkodade styrkoden och styrdata till styrlogikenheten 3 och därmed vidare till förutbe- stämda övriga delar i systemet. Styrkoden kan t.ex. avse frek- vensändring, varvid styrdata ges till oscillatordelen 5 och det frekvensmultiplicerande eller frekvensblandande och förstärkande drivsteget 6, eller kan styrkod avse aktivering av GPS-mottagaren 9, varvid GPS mottagaren aktiveras och avger sin genom satellit- systemet erhållna position till modulatorn 4 i sändardelen varvid denna position. kommer att återutsändas av slutsteget 7 via antennen. Vidare är det möjligt att ändra sändareffekt. Styrsig- nal ges då till effektregulatorn 8 vilken sedan styr sändarens förstärkning i slutsteget 7 och därmed sändarens 10 uteffekt.

Styrinformationen i den belysande utföringsformen har totalt 14 decimala siffror och innehåller behörighetskod, styrkod(er) samt styrdata. Syntaxen beskrivs med hjälp av traditionell Backus- Naurs Form (BNF) . Notationen för kommunikationen med transpondern blir då följaktligen efter att anropsnumret (telefonnumret) slagits: ::= [[]] Behörighetskoden består i den belysande utföringsformen av 4 decimala siffror. Resterande information innefattar därvid maximalt 10 decimala siffror varav alltså de 4 första decimala siffrorna (motsvarande 3 binära fyrabitsgrupper) är talet för avsedd styrkod enligt tabellen ovan och de resterande 6 decimala siffrorna är styrdata i förekommande fall.

Den del i styrinformationen som 'utgör styrkoden sänds till transpondern i den belysande utföringsformen med ett 12-bitars dataord (dvs tre 4-bitars bitgrupper) där varje kontrollbit styr en viss funktion enligt nedanstående tabell: 470 241 8 Styrkod Decimal kod Binär kod Aktivering O OOOOOOOOOOOO Avaktivering 1 OOOOOOOOOOOI Transpondermod 2 OOOOOOOOOOIO Frekvensändring 4 00O000O00lOO Sändningseffekt låg 8 OOOOODOOIOOO Sändningseffekt hög 16 OOOOOOOIOOOO ID signaltid 32 OOOOOOIOOOOO Tid mellan ID n och ID n+l 64 OOOOOIOOOOOO Aktivering av GPS mottagare 128 OOOOIOOOOOOO System test 256 OOOIOOOOOOOO Reserverad för framtida bruk 512 00lOO00O0O00 Reserverad för framtida bruk 1024 OIOOOOOOOOOO Reserverad för framtida bruk 2048 IOOOOOOOOOOO Det framgår att den satta kontrollbitens position i dataordet avgör direkt vilken styrkod som avses, varvid avkodningen blir synnerligen elementär.

För transpondern B i systemet i enlighet med den föreliggande uppfinningen går aktiveringssekvensen till på följande sätt: Transpondern B rings upp via telenätet från en stationär, mobil eller portabel telefon Al resp A2 med användning av det ordinarie systemet för sökning enligt vedertaget protokoll och med följ ande notation [[]] där är en fastställd adress eller ett anropsnummer för transpondern och är en unik kod för att kunna aktivera funktioner i transpondern. med hjälp av på förhand fastställda styrkoder i enlighet med ovanstående tabell. I vissa fall åtföljs styrkoden vidare av styrdata.

I den enklaste utföringsformen aktiveras transpondern B på detta sätt vid behov, varefter transponderns B sändare 10 regelbundet kommer att sända ut en signal på en given frekvens med en normal på förhand fastställd. repetitionsfrekvens. Detta sker prin- cipiellt i den belysande utföringsformen med kontrollbit 1 och 47Û 241 9 2 satta till "O". Genom att använda möjligheterna till styrning är det vidare möjligt att t. ex. öka effekten från den standard- mässigt inställda uteffekten för transpondern B med hjälp av kontrollbit 4 och 5 till en högre effekt när ett sådant behov finns. Vidare är det då enkelt att på motsvarande sätt förändra repetionsfrekvensen för transponderns B sändare 10 med hjälp av kontrollbit 7. På detta sätt kan man genom att höja effekten men samtidigt sänka repetitionsfrekvensen för sändning erhålla större räckvidd men samtidigt behålla den totala driftstiden för transpondern innan dess batteri ll tar slut.

I detta enklare utförande söker man därefter efter signaler från transpondern B på den frekvens som man tilldelat transponderns sändare 10 för att så snabbt som möjligt efter att den aktiverats lokalisera föremålet som bär transpondern B. När signalen från transpondern hittats lokaliseras transpondern genom vanlig pejling.

I en andra utföringsform innefattar transpondern B även en liten mottagare 9 för positioneringssystemet GPS, varvid denna mottagare 9 även överför positionsinformation erhållen via GPS- systemet till transponderns sändare 10 via dess modulator 4 om kontrollbit 8 är satt till "l". Med detta mera komplexa system erhålles transponderns B position omedelbart så fort att man erhållit signal från dess sändare 10.

En ytterligare fördel med systemet genom att sändningsfrekvensen för dess transpondrar individuellt kan varieras är det möjligt att använda en eller flera sådana markeringstranspondrar samtidigt t. ex. för en värdetransport och dessa transpondrar fungerar då oberoende av varandra och deras sändare kommer inte att påverka varandra genom att de styrs till olika frekvens.

Figur 3 visar en översiktsbild med transpondern B och ett par pejlingsfordon Bl och BZ. När transpondern B har aktiverats kan pejling påbörjas. Lämpligen används samtidigt åtminstone två fordon Bl och B2 för att snabbt uppnå god träffsäkerhet. 470 241 10 Pej lingsfordonen sänder lämpligen kontinuerligt information (bäring) samt fordonens position till mottagare 20 och 21 i en ledningscentral som är kopplad till ett datorsystem 22 som via en grafisk terminal 23 visar en topografisk bild (karta) över det aktuella området med markering där den aktiverade transpondern B förväntas finnas. De mobila enheterna Bl och B2 kan därvid snabbt och enkelt dirigeras till den aktuella positionen.

Figur 4 visar en översiktsbild med transpondern B och mottagare 20, dator 22 samt grafisk presentation 23. I denna konfiguration sänder transpondern B även sin aktuella position som därvid erhållits från en i transpondern inbyggd mottagare 9 för GPS- systemet. Positionen som därvid sänds från transpondern B till mottagaren 20 bearbetas av datorn 22 och positionen presenteras grafiskt med hjälp av presentationen 23, varvid mobila enheter, t. ex. Bl och B2 enligt fig. 3, snabbt och enkel dirigeras till den aktuella positionen.

I de flesta fall när en sådan aktivering skett av en transponder B fäst på eller inuti ett föremål så är föremålets position i allmänhet känd med vanligen någon eller några kilometers noggrannhet, varför sannolikheten att omedelbart finna signalerna från transponderns sändare 10 är mycket stor. Transponderns sändare 10 arbetar i den belysande utföringsformen vid en frekvens av företrädesvis cirka 1 000 MHz, medan dess mottagare 1 för aktiveringssignalen arbetar inom det vanliga FM-bandet 88 - 104 MHz (MBS-RDS) och/eller t. ex. omkring 170 MHz (Minicall).

I en ytterligare en variant av transpondern B är sändaren 10 utförd så att den förutom att sända i UHF-frekvensbandet företrädesvis omkring 1000 MHz även kan utsända en frekvens i HF- bandet företrädesvis omkring 30 - 50 MHz för att ytterligare hjälpa upp pejlingen i områden där reflexer mot t.ex. olika byggnader etc. kan utgöra svårigheter vid pej lingen av dess UHF- signal. Denna frekvens erhålles i detta fall direkt från oscillatorn 5 genom att inte använda frekvensmultipliceringen eller frekvensblandningen i funktionsblocket 6. 47Ü 241 11 Den totala transponderanordningen B får genom tillämpning av modern integrerad teknik en mycket kompakt storlek, och har vidare genom användning 1; ex. av konventionell CMOS-teknik mycket liten strömförbrukning i viloläge, dvs med endast dess personsökarmottagare 1 aktiv. I denna mod räcker dess lilla batteri ll, lämpligen av kvicksilver- eller litiumtyp, med lätthet flera månader. Genom denna lilla storlek är den härvid lämplig även för t. ex. övervakning av människor eller djur, t. ex. personer som lider av senil demens eller värdefulla djur t. ex. en ridhäst genom att den är lätt och det är lätt att dölja anordningen genom dess begränsade storlek.

Belysande applikationsexempel Vid t.ex. spårning av värdetransport gods gäller en eller flera transpondrar placeras tillsammans med värdegodset t.ex. i en penningsäck. Sådana små transpondrar placeras enkelt i värdegod- set av t.ex. bankpersonalen. Transpondern B eller transpondrarna är vid detta tillfälle i viloläge, dvs. den eller de sänder ej någon information och strömförbrukningen är följaktligen mycket liten då endast mottagaren 1 för MBS-RDS/Minicall behöver vara i sitt vilolyssningsläge.

Vid stöld.eller tillgrepp av värdetransportgodset sker aktivering automatiskt för en tredje utföringsform i enlighet med den föreliggande uppfinningen om värdegodset innehållande trans- pondern kommer utanför ett definierat bevakningsområde. Aktive- ring av exempelvis en transponder B sker då om inte en signal som härrör från en given bevakningssändare lämpligen omkring 170 MHz (Minicall) upprepat erhålls inom en bestämd tidsperiod.

I samtliga utföringsformer är det vidare möjligt att manuellt via personsökarnätet aktivera respektive transponder B genom att med hjälp av en fast eller mobil telefon, Al resp Bl, slå dess unika telefonnummer och vidare därefter ange transponderns unika behörighetskod. Om endast transponderns behörighetskod ges utan styrkod, vilket innebär att styrkoden är lika med "O", kommer 470 241 12 transpondern B att sända sin identitet med en viss förutbestämd repetitionsfrekvens, med intervall och effekt på förhand fastställt av dess styrlogik 3 på grund av att styrlogiken då också automatiskt erhåller kontrollbit l i styrkoden lika med "O" varigenom transpondern B aktiveras.

Transpondern B arbetar vidare i en ytterligare utföringsform i en mod där dess sändare 10 växelvis sänder på en fast på förhand fastställd frekvens inom mobiltelefonbandet förutom på sin ordinarie tilldelade transponderfrekvens. I denna mod sätts i den belysande utföringsformen kontrollbit 2 till "l". På mobiltele- fonfrekvensen sänder därvid transpondern B sin identitet efter givet protokoll till en närbelägen basstation för mobiltelefon- nätet. Ett mobiltelefonsystem av typ NMT medger därvid att information erhålls om i vilken mobiltelefonnätcell som denna aktiverade transponder B befinner sig i. Även om flera trans- pondrar är aktiva inom samma område spelar detta ingen roll då varje transponder B har sin egen unika adress (telefonnummer) vilken den i ett sådant fall överför till mobiltelefonsystemet.

Detta betyder att man direkt kan dirigera pejlingsfordon, t.ex.

Bl och B2, till det aktuella området för att lokalisera den aktiverade transpondern B.

Om transpondern B inte är anordnad med frekvens för mobiltelefon- bandet så lokaliseras den aktiverade transpondern genom sedvanlig pejling av där man utgår från senast kända position av trans- pondern. Om man inte omedelbart kan lokalisera någon utsänd frekvens från transpondern anropas transpondern B igen via tele- fonnätet och ny [[]] ges varvid styrkoden då får påverka att uteffekten för transpondern höjes genom att kontrollbit 5 lämpligen sätts till ”l” (decimalt 16) och eventuellt samtidigt begränsas tiden mellan sändningarna, dvs sändningssekvensen, med hjälp av att kontrollbit 7 sättes till värdet "l", motsvarande den decimala koden 64 samt medsändes sam-tidigt därtill hörande ytterligare styrdata. Genom upp- byggnaden av styrkoden med fastställda kontrollbitar för olika fimktiomrkandettaskedirektgenanetterflakamendotilluanspondem. 's 'c '1 470 241 13 På motsvarande sätt avaktiveras en transponder B genom att sända ny [[]] där kontrollbit 1 sättes till "l" i styrkoden. När transpondern B erhåller en styrkod där kontrollbit l är satt till "l" sätts normalt vidare alla övriga kontrollbitar till "O" för funktionerna i tabellen visad ovan. Genom att sätta kontrollbit 9 till "1" kan test av systemet och den logiska enheten 3 och övriga ingående block t.ex. 4 - 8 utföras med hjälp av inbyggda testrutiner.

Den använda tekniken innebär vidare att samtliga styrkoder som sändes till transpondern B via personsökarsystemet och som i styrkoden inte har kontrollbit l satt, kommer följaktligen alltid att aktivera denna, varför det för de olika belysande utförings- formerna räcker att sända behörighetskoden för att aktivera transpondern. Denna princip utnyttjas till exempel även något modifierat i den ovan nämnda andra utföringsformen där trans- pondern B avkänner en sändare inom ett övervakningsomráde. Om denna sändare inte inom viss tid sänder signal för att bibehålla kontrollbit 1 satt, aktiveras transpondern automatiskt vid tillgrepp av det bevakade föremålet när detta förs utanför räckvidden för övervakningssändaren. Detta sker enligt kon- ventionell teknik genom att styrlogiken har en tidsfunktion som efter en på förhand fastställd tidsperiod sätter denna kontroll- bit 1. till "O" om inte signalen erhålls från övervaknings- sändaren.

Claims (9)

470 241 14 PATENTKRAV

1. Transpondersystem (B) för lokalisering av ett objekt som försetts med en transponder för detta system innefattande antennanordning och en personsökarmottagare (1) med en unik anropskod, vanligen i form av ett telefonnummer och vilken är kontaktbar via ett befintligt radiosökningsnät exempelvis typ MiniCall och/eller' MS-RDS, k ä n n e t e c k n a t av att vidare innefatta en inbyggd markeringssändare (10) och arbetande på en frekvens skild från personsökarmottagarens (1) frekvens, en enhet (2) för avkodning av en behörighetskod och en styrin- formation erhållen via personsökarmottagaren (1), en elektronisk logikenhet (3) företrädesvis i form av en mikroprocessor för bearbetning av från avkodaren (2) erhållen styrinformation, en strömförsörjningsanordning (ll) för att tillåta trans- pondersystemet (B) med dess markeringssändare (10) att arbeta en under en viss minimal tidsperiod även efter aktivering av dess markeringssändare, samt att markeringssändarens (10) arbetssätt styrs av logikenheten (3) med utgångspunkt från styrinformationen erhållen från personsökarmottagaren (1) via enheten (2) för avkodning.

2. Transpondersystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att logikenheten (3) söker efter behörighetskoden i den av enheten (2) för avkodning erhållna datainformationen sänd genom användande av den uppringande telefonens knappsats och mottagen med den aktuella personsökarmottagaren (1), att när logikenheten (3) finner en behörighetskod som är giltig för den aktuella personsökarmottagaren (1) med den unika anropskoden den ytterligare bearbetar via telefonnätet sänd och av personsökarmottagaren (1) mottagen datainformation via radiosökningsnätet.

3. Transpondersystem enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av 476 241 15 att den ytterligare erhållna datainformationen utgör styrin- formation för markeringssändaren (10), vilken styrinformation primärt via den elektroniska logikenheten (3) aktiverar eller deaktiverar markeringssändaren (10).

4. Transpondersystem enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att styrinformationen vidare innefattar dels ett antal tecken som fastställer en viss grundfunktion hos markeringssändaren (10) medan resten av de avkodade tecknen utgör ytterligare styrnings- information för denna speciella funktion i form av styrdata, varvid således åtminstone den aktiverade markeringssändarens (10) sändningsfrekvens, sändningseffekt och sändningssekvens är kontrollerbara.

5. Transpondersystem enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att när transpondern (B) mottar ett anrop med korrekt behörig- hetskod men utan övrig datainformation markeringssändaren (10) alltid av logikenheten (3) aktiveras med på förhand fastställda inställningar.

6. Transpondersystem enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att vidare innefatta en ytterligare mottagare (9) för GPS- systemet vilken aktiveras parallellt med markeringssändaren (10 ) , att erhållen positionsinformation från GPS-mottagaren (9) modulerar markeringssändaren (10) för vidareutsändning av trans- ponderns (B) aktuella position.

7. Transpondersystem enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t av att markeringssändaren (10) arbetar i området företrädesvis omkring 1000 MHz, attzmarkeringssändaren (10) vidare innefattaI~en fast frekvens inom mobiltelefonibandet exempelvis 930 - 960 MHz, varvid markeringssändaren (10) när den är aktiverad i en sådan mod växelvis sänder en fastställd identifiering på den fasta frekvensen inom mobiltelefonibandet och växelvis sänder på sin ordinarie fastställda skilda frekvens för pejlingsändamàl, 470 241 16 varigenom ytterligare grov information erhålles var närpejling skall ske genom att den nätcell för mobiltelefonisystemet inom vilken transpondern (B) befinner sig blir känd.

8. Transpondersystem enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att transpondern (B) identifierar sig till mobiltelefonsyste- met genom användande av sin unika anropskod, lämpligen i form av sitt telefonnummer, varvid en aktiverad transponder (B) enkelt identifieras av ett existerande mobiltelefonnät.

9. Transpondersystem enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t av att markeringssändaren (10) innefattar ytterligare en sändningsfrekvens företrädesvis i området 30 - 50 MHz, och utsänd via dess ordinarie antenn eller en extra tillkopplad antenn för att ytterligare underlätta pej ling inom områden med starka reflexer inom UHF-området där den ordinarie markeringsfrekvensen utsänds.