SE470152B - Förfarande i ett mobiltelesystem vid tilldelning av en trafikkanal - Google Patents

Description

470 152 z systemets kapacitet ska kunna utnyttjas effektivt när radioför- bindelser mellan nätet och mobilerna etableras.

En allmän beskrivning av hur ett mobiltelesystem är uppbyggt àterfinnes i. rekommendationen GSM 01.02-version 3.0.0 . Det landfasta nätet är uppbyggt av mobilkopplingscentraler som dels är anslutna till ett telenät, exempelvis ett publikt telenät, dels är anslutna till ett flertal basstationssystem. Geografiskt är nätet indelat i registreringsområden med vardera ett flertal celler. Ett basstationssystenuhar flera.basradiostationer och.kan betjäna ett eller flera registreringsomrâden.

En allmän beskrivning av hur en trafikkanal tilldelas i mobil- telesystemet ovan àterfinnes i "CME 20 SYSTEM TRAINING DOCUMENT", EN/LZT 120 226 RIA, Ericsson Radio Systems AB 1991. För det europeiska mobiltelesystemet, GSM-systemet, är denna kanal- tilldelning närmare specificerad i ett dokument ETSI/GSM 04.08 version 3.13.0 . översiktligt kan denna kanaltilldelning beskrivas på följande sätt. En mobil begär registrering av sin position i nätet exempelvis när mobilens effekt slås på eller mobilen kommer inom basradiostationernas räckvidd i ett regist- reringsomràde. Med hjälp av en accesskanal begär mobilen en signaleringskanal, tilldelas en sådan av nätet och kopplar över till denna kanal. Mobilen anger på signaleringskanalen vissa av sina egenskaper i ett första klassificeringsmeddelande, exempel- vis sin effektklass. Mobilen får godkännande av nätet, sig- naleringskanalen kopplas ned och mobilen lyssnar. Om mobilen härefter önskar en förbindelse genomföres ett nytt förfarande med access, tilldelning av signaleringskanal och tilldelning av en trafikkanal för förbindelsen. Vid detta förfarande anger mobilen ett andra utökat klas- frekvenser mobilen ytterligare av sina egenskaper i sificeringsmeddelande, exempelvis vilka behärskar eller om mobilen förmår ta emot ett sä kallat kort- meddelande.

Det kan inträffa att mobilen begär registrering och samtidigt begär att fä utnyttja signaleringskanalen vid registreringen för att koppla upp en trafikkanal för en förbindelse. Exempelvis fn Ni 3 470 152 slår mobilens operatör på effekten och slår samtidigt ett nummer till en sökt abonnent. Det kan också inträffa att nätet har en begäran om förbindelse från en abonnent till mobilen när mobilen begär registreringen. Systemet förmår att härvid koppla upp en trafikkanal för förbindelsen mellan mobilen och nätet.

REnoGöRELsE rön UPPFINNINGEN Enligt föreliggande uppfinning uppmärksammas att det uppstår problem i ett GSM-specificerat.mobiltelenät vid uppkoppling av en förbindelse i direkt anslutning till registreringen. Nätet får vid registreringen av en mobil knapphändig information om mobilens kapacitet via det första klassificeringsmeddelandet. Om nätet har en begäran om förbindelse, så kopplas denna förbindelse upp utan att mobilen ger ytterligare information om sin kapaci- tet. Om istället mobilen begär förbindelse i samband med registreringen överföres fullständig information om mobilens kapacitet till nätet. Denna information är emellertid otillgäng- lig för basstationssystemet som utför kanaltilldelningen. Vid en utökning av systemets möjligheter med nya eller utökade funk- tioner, exempelvis en aktuell utökning i GSM-systemet av frekvensbandet med AF=10 MHz, kommer de tillkommande funktionerna att utnyttjas dåligt. Nätet och vissa mobiler fâr utökad kapacitet genom att de utrustas med de tillkommande funktionerna, exempelvis det. nya frekvensbandet eller förmåga att ta emot kortmeddelande. Denna nya kapacitet kan inte utnyttjas pâ ett enkelt sätt vid uppkoppling av en radioförbindelse i samband med registreringen. För att mobilens alla funktioner skall kunna utnyttjas helt måste, med hittillsvarande signaleringsförfarande enligt GSM-systemet, registreringsförfarandet avslutas och en ny signaleringskanal etableras. Detta förlänger uppkopplingstiden i samband med registreringen. Om den vid registreringen etablerade signaleringskanalen behålles för att inte förlänga uppkopp- lingstiden, utnyttjas inte mobilens alla funktioner.

Problemet löses enligt uppfinningen så att nätet under regist- reringsförfarandet på en redan uppkopplad signaleringskanal l0 470 152 Enligt ett alternativ får basstationsenheten uppgifter från andra delar av frågar mobilen vilka funktioner den behärskar. nätet, exempelvis från en mobilkopplingscentral, vilken kapacitet mobilen har att utnyttja de tillkommande eller utökade funk- tionerna.

Uppfinningen har de kännetecken som framgår av bifogade patent- krav FIGURBESKRIVNING Ett utföringsexempel av uppfinningen skall närmare beskrivas nedan i anslutning till figurer av vilka Figur 1 schematiskt visar geografisk uppbyggnad av ett cellin- delat mobiltelesystem, Figur 2 visar schematiskt en basstationsenhet, Figur 3 visar ett diagram med tidluckor i en tidsdelad radioka- nal, Figur 4 visar en signalsekvens i en tidlucka, Figur 5 visar ett diagram med uppbyggnaden av en logisk, tidsdelad radiokanal, Figur 6 visar ett flödesschema över ett känt registreringsför- farande, Figur 7 visar ett flödesschema över ett känt förfarande för samtalsuppkoppling, Figur 8 visar ett flödesschema över ett uppfinningsenligt förfarande för uppkoppling av en förbindelse som.begärs av nätet, Figur 9a visar ett flödesschema över ett uppfinningsenligt förfarande för uppkoppling av en förbindelse som begärs av mobilen, Figur 9b visar ett flödesschema för ett alternativt, uppfin- ningsenligt förfarande för uppkoppling av en förbindelse som begärs av mobilen, Figur 10 visar ett blockschema över ett första klas- sificeringsmeddelande, Figur ll visar ett blockschema över ett andra, utökat klas- sificeringsmeddelande, \I 470 152 Figur 12 visar ett blockschema över en mobilstation och Figur 13 visar ett blockschema över mobiltelesystemets landfasta nät.

FÖREDRAGEN UTFöRINGsFoRu Figur l visar geografisk uppbyggnad av ett mobiltelesystem med två skilda registreringsomràden Rl och R2. En mobil station MS som önskar föra trafik via mobiltelesystemet måste registrera sig i ett sådant registreringsomràde såsom närmare skall beskrivas nedan. Registreringsomrâdena är uppdelade i celler C, vilka hyser varsin basradiostation BTS. Basradiostationerna är via ledningar 11 anslutna till basstyrenheter BSC. Dessa är via ledningar 12 anslutna till en mobilkopplingscentral MSC, vilken i sin tur är ansluten till en växel VX i ett publikt telenät. En fast abonnent Ab i det publika telenâtet är ansluten till växeln VX. Basradiostationerna BTS, basstyrenheterna BCS, mobilkopp- lingscentralen MSC och förbindelseledningarna 11 och 12 utgör tillsammans mobiltelesystemets landfasta nät. Mobilen MS är i figur 1 visad i tre skilda positioner betecknade A, B och D.

I figur 2 'visas ett. enkelt blockschema över en. del av det landfasta nätet. Mobilkopplingscentralen MSC är via ledningen 12 ansluten till ett basstationssystem BSS. Detta omfattar basradiostationerna BTS som via ledningarna 11 är anslutna till basstyrenheten BSC.

Skilda mobiltelesystem är åtminstone i princip geografiskt uppbyggda såsom visas i figurerna 1 och 2. Detta gäller även för det europeiska mobiltelesystemet som är närmare angivet i den ovannaämnda GSM-rekommendationen GSM 01. 02 . Detta mobiltelesystem har tilldelats ett frekvensband F= 890-960 MHz som är uppdelat i ett större antal frekvenspar som i huvudsak utnyttjas som duplexkanaler. Frekvenserna i GSM-systemet är i sin tur tidsupp- delade i åtta återkommande tidluckor, såsom visas i figur 3. I figuren betecknas tiden med T och tidluckorna är numrerade från 0 till 7. De flesta frekvenserna utnyttjas för att koppla 470 152 trafikförbindelser mellan fasta och mobila abonnenter, exempelvis för talade meddelanden eller data. En mindre andel av kanalerna utnyttjas för sinaleringsändamàl mellan nätet och mobilerna.

I figur 4 visas en signalsekvens SS i GSM-systemet för en sådan signaleringskanal, en så kallad broadcast-kanal betecknad BCCH.

Denna kanal är enkelriktad och utsândes kontinuerligt från basradiostationerna BTS med. skilda frekvenser för' de. skilda cellerna C inom ett visst område. Signalsekvensen SS utsändes pâ tidluckan med nummer 0 och är uppdelad i två hälfter. Den vänsta hälften i figuren, till vänster om den streckprickade linjen, är gemensam för alla cellerna i ett registreringsomráde, Rl eller R2. Denna del av signalsekvensen SS innehåller exempelvis en sekvens LAC som identifierar registreringsomràdet. Den högra hälften av sekvensen SS innehåller en del CI, genom vilken en cell C identifieras.

Ytterligare en signaleringskanal, vanligen betecknad.SDCCH, visas i figur 5. Liksom i figur 3 beteckns tiden med T och tidluckorna med nummer O till 7. Kanalen SDCCH är en så kallad logisk kanal som är uppbyggd av fyra tidluckor nummer 0, såsom visas i figuren med streckprickade linjer. Gruppen med de fyra tidluckorna i kanalen SDCCH återkommer med jämna intervall och utnyttjas av mobilen MS i figur 1. Ett flertal mellanliggande grupper om fyra av tidluckorna 0 utnyttjas för andra ändamål, exempelvis för signalering till andra mobiler. Det bör noteras att sig- naleringskanalen SDCCH är dubbelriktad och har tvâ skilda frekvenser för kommunikation mobil-nät respektive nät-mobil.

För att mobilen MS skall kunna få en teleförbindelse via nätet i ' figur 1 måste mobilen vara registrerad i aktuellt registrerings- omrâde. Denna registrering utföres när mobilen MS i aktiverat tillstånd från positionen A närmar sig registreringsomràdet Rl och kpmmer inom räckvidd för en av basradiostationerna BTS.

Registreringen utföres också när mobilen befinner sig i regist- reringsomràdet, positionen B, och därvid aktiveras eller när den aktiverade mobilen förflyttar sig till positionen D och passerar gränsen till registreringsomràdet R2. Registreringen syftar till 'Z 470 152 att ge nätet upplysning om var i nätet mobilen befinner sig och att nätet ska kontrollera mobilens behörighet. Mobilen ger också nätet vissa upplysningar om 'vilka funktioner den behärskar, exempelvis sin effektkapacitet och vilka krypteringsalgoritmer mobilen klarar.

Såsom nämnts uppmärksammar uppfinningen de problem som uppstår vid registreringen i det ovan angivna GSM-specificerade mobiltelesystemet om mobilen eller nätet samtidigt med regist- reringen begär att en förbindelse för exempelvis ett samtal eller dataöverföring skall kopplas upp. För att närmare förklara uppfinningen skall registreringen och en samtalsuppkoppling beskrivas nedan i anslutning till figurerna 6 - 11 i följande fyra olika avnitt: - Registrering utan uppkoppling av samtalsförbindelse - Uppkoppling av samtalsförbindelse efter avslutad registrering - Registrering' med uppkoppling av en samtalsförbindelse som begärs av nätet - Registrering' med. uppkoppling av en samtalsförbindelse som begärs av mobilen.

Registrering utan uppkoppling av förbindelse . figur 6 Figur 6 visar ett flödesschema med funktionsblock. Blocken till höger i figuren âr inramade med streckprickade linjer och tillhör nätet, betecknat med MSC&BSS, och de inramade blocken till vänster tillhör mobilen MS. Linjerna med pilar mellan höger och vänster figurhalva anger radioförbindelser. I ett block 21 utsänder basradiostationen BTS broadcast-kanalen BCCH. Mobilen MS önskar registrering så som angivits ovan, exempelvis genom att mobilens operatör slår på mobilens effekt när mobilen är i positionen B, så som visas i ett block 22. Mobilen lyssnar härvid på kanalen BCCH och begär genom ett accessförfarande pà en accesskanal RACH, Random Access CHannel, förbindelse på sig- naleringskanalen SDCCH. Mobilen intar därefter lyssningslâge och lyssnar på en kanal betecknad CCCH, Common Control CHannel, som utsändes av basradiostationen BTS. Nätet avsöker accesskanalen RACH och. mottar på denna kanal begäran från mobilen. MS om 470 352 signaleringskanalen SDCCH, så som visas i ett block 23. Nätet utser och aktiverar därefter signaleringskanalen SDCCH och sänder uppgifter om denna kanal, exempelvis frekvenser och tidlucka, till mobilen MS pà kanalen CCCH. På kanalen CCCH mottar mobilen MS uppgifterna om signaleringskanalen SDCCH, såsom visas i ett block 24. Mobilen MS kopplar nu om till de angivna frekvenserna och tidluckan hos signaleringskanalen SDCCH, vilken är dubbel- riktad. På kanalen SDCCH sänder mobilen MS sin begäran om att bli registrerad av nätet. Denna begäran innehåller ett första klassificeringsmeddelande MSCM 1, Mobile Station ClassMark 1, som är av betydelse för förståelsen föreliggande uppfinning. Detta meddelandet finns närmare preciserat i GSM-specifikationen GSM 04.08- version 3.13.0 och återges genom ett blockschema i figur . Klassificeringsmeddelandet har ett binärt åttaställigt block 31 som anger att det är klassificeringsmeddelandet MSCM 1. Den del av meddelandet MSCM1 som överföras i registreringsbegäran består av ett block 32 som anger mobilens revisionsläge, ett block 33 som anger om mobilen behärskar någon angiven kryp- teringsalgoritm och ett block 34 som anger mobilens effektklass.

Blocket 31 överföres inte vid begäran om registreringen. Nätet mottar mobilens MS begäran om registrering enligt ett block 25.

Härefter vidtar en signalutväxling mellan mobilen MS och nätet på signaleringskanalen SDCCH. Denna utväxling är inte närmare visad i figur 6, utan endast antydd med tvâ motriktade pilar. Signalut- växlingen innefattar exempelvis en kontroll från nätet att mobilen MS är behörig att föra trafik i nätet. För närmare detaljer om denna signalutväxling hänvisas till specifikationen GSM 04.08 . Nätet accepterar mobilen MS och meddelar på sig- naleringskanalen SDCCH att mobilens MS begäran om registrering är accepterad. Mobilen MS mottar accepterandet av sin begäran enligt ett block 26. Enligt ett block 27 sänder nätet ett meddelande på signaleringskanalen SDCCH till mobilen MS att signaleringskanalen skall kopplas ned och gör själv denna nedkoppling. Mobilen, som nu är registrerad i nätet, kopplar ned signaleringskanalen enligt ett block 28 och lyssnar pà kanalen CCCH enligt ett block 29.

Det bör noteras att registreringen enligt detta avsnitt följer ett känt förfarande enligt GSM-specifikationen. Den angivna 9 479 152 signaleringskanalen med den vedertagna beteckningen SDCCH kan ersättas med andra liknande logiska kanaler.

Uppkoppling av samtalsförbindelse efter avslutad registrering, figur 7 Figur 7 är uppdelad i en höger och en vänster halva pà samma sätt som figur 6. Mobilen förutsättes vara registrerad i nätet och abonnenten Ab i figur 1 önskar föra ett samtal med mobilen MS.

Abonnenten Ab kopplas via det publika telenätet med dess växlar VX till mobiltelesystemets landfasta nät för att kunna kopplas till mobilen MS. Denna lyssnar enligt ovan på kanalen CCCH såsom visas med blocket 29 i figur 7. Även i denna figur hör de högra blocken till det landfasta nätet och de vänstra blocken till mobilen MS. Enligt ett block 41 utsänder basradiostationen BTS en söksignal för mobilen MS på kanalen CCCH, så kallad paging.

Mobilen MS mottar söksignalen enligt ett block 42 och begär och får tilldelat signaleringskanalen SDCCH så som beskrivits i anslutning till figur 6, blocken 22, 23 och 24. Detta markeras i figuren endast med kanalerna RACH och SDCCH och ett block 43.

Mobilen MS svarar pà söksignalen pá den tilldelade kanalen SDCCH enligt ett block 44. Detta svar innehåller ett andra, utökat klassificeringsmeddelande MSCM 2, Mobile Station ClassMark 2, som är av särskild betydelse för förståelsen av föreliggande uppfinning. Klassificeringsmeddelandet finns närmare preciserat i GSM-specifikationen GSM 04.08 - version 3.13.0 och återges som ett blockschema i figur 11. Klassificeringsmeddelandet har ett binärt, âttaställigt block 51 som anger att det är klas- sificeringsmeddelandet MSCM 2 . Den del av klassificeingsmeddelan- det som överföres vid svaret består av block 52-59, varav blocket 52 anger informationens längd. Mobilens MS revisionsläge, krypteringsmöjligheter och effektklass anges i respektive block 53, 54 och 55. Blocken 56, i figuren kryssmarkerade, är reserv- block, blocket 57 anger om mobilen MS kan ta emot kortmeddelan- det SM och blocket 58 anger vilka frekvenser mobilen MS behärs- kar. Blocket 59 slutligen är ett reservblock. I figur 7, block 45, visas vidare att basstyrenheten BSC i nätet mottar, läser och lagrar meddelandet från mobilen MS och sänder detta vidare till mobilkopplingscentralen MSC. Därefter vidtar en signalutväxling 470 152 10 mellan nätet och mobilen MS på signaleringskanalen SDCCH, viket endast markerats med dubbelriktade pilar i figuren. Vid denna signalutväxling kontrolleras exempelvis mobilens behörighet.

Signalutväxlingen avslutas med att mobilen accepteras och basstyrenheten BSC tilldelar förbindelsen en samtalskanal SPEECH.

Genom att det utökade klassificeringsmeddelandet MSCI-I 2 inne- håller information om vilka frekvenser mobilen MS behärskar kan basstyrenheten BSC välja bland alla angivna frekvenser. Om både mobilen MS och nätet behärskar det ovan nämnda tillkommande frekvensbandet AF=10 MHz, kan basstyrenheten sålunda välja kanal även i detta band. Mobilen MS mottar uppgiften om samtalskanalen SPEECH enligt ett block 46, kopplar över till denna kanal och kopplar ned signaleringskanalen SDCCH.

Förfarandet som beskrivits i anslutning till figur 7, samtalsupp- koppling efter en tidigare avslutad registrering, är känt enligt GSM-specifikationen. Det utökade klassificeringsmeddelandet MSCM 2 innehåller enligt figur 11 information huruvida mobilen MS behärskar kortmeddelandet SM och har även reservutrymme för andra funktioner som kan skilja olika mobiler åt. Nätet får genom klassificeringsmeddelandet MSCM 2 uppgifter om alla dessa funktioner hos mobilen MS och kan utnyttja dessa.

Registrering med uppkoppling av en samtalsförbindelse som begärs av nätet, figpr 8 Liksom i figurerna 6 och 7 är figur 8 indelad i en höger och en vänster halva för mobilen MS respektive nätet MSC&BSS. Förfaran- det enligt figur 8 anger en första utföringsform av uppfinningen.

Förfarandet följer beskrivningen till figur 6 fram till och med blocket 26, i vilket mobilen MS mottar meddelandet från nätet att mobilens begäran om registrering accepterats av nätet. Ett samtal från abonnenten Ab väntar i nätet, varför signaleringskanalen SDCCH ej kopplas ned av nätet enligt ett block 61. På kanalen SDCCH informerar nätet mobilen MS om, att ett samtal kommer att kopplas upp. Mobilen mottar i ett block 62 meddelandet om samtalsuppkopplingen och utför nödvändiga kontroller. Mobilen accepterar samtalsuppkopplingen och informerar nätet om detta på signaleringskanalen SDCCH. Så som framgår av beskrivningen till 470 152 11 figur 6 har mobilen MS översänt det första klassificeringsmed- delandet MSCM 1, vilket ej innehåller någon information om vilka frekvenser'mobilen behärskar. Inte heller någon annan frekvensin- formation har översänts från mobilen MS. Enligt uppfinningen ställer nätet nu en fråga till mobilen MS vilka frekvenser eller andra funktioner den behärskar, såsom visas i ett block 63.

Frågan överföres till mobilen MS på signaleringskanalen SDCCH.

Mobilen mottar frågan och sänder enligt ett block 64 de begärda uppgifterna till nätet på kanalen SDCCH. Frekvensinformationen läses åtminstone av basstyrenheten BSC, vilken enligt ett block 65 utser samtalskanalen SPEECH för samtalstalförbindelsen från abonnenten Ab till mobilen MS. Denna kanal kan utses inom hela det frekvensomrâde som mobilen MS behärskar. Nätet översänder information om den tilldelade samtalskanalen SPEECH till mobilen MS på signaleringskanalen SDCCH. Mobilen mottar informationen om den tilldelade kanalen enligt ett block 66, kopplar ner sig- naleringskanalen SDCCH och kopplar' över till den tilldelade samtalskanalen SPEECH för samtalsförbindelsen.

Enligt exemplet har nätet frågat mobilen om vilket frekvensområde den behärskar. Sáson1 nämnts ovan. är' det aktuellt att utöka frekvensbandet i GSM-systemet med AF=10 Mz enligt specifikation GSM-05.05 version 4.1.0 och olika mobiler kan därför ha olika frekvenskapacitet. Mobilerna kan emellertid skilja sig i andra avseenden, exempelvis om kortmeddelandet SM accepteras eller ej.

Nätet ställer då enligt uppfinningen fråga till mobilen om även denna funktion behärskas. Nätet kan också fråga om 'mobilen behärskar andra funktioner som endast vissa av mobilerna i en framtid utrustas med. Dessa framtida funktioner kan vara sådana som överföres med det utökade klassificeringsmeddelandet MSCM 2 och för vilka det finns reserverat utrymme enligt figur ll.

Nätets fråga i block 63 om vilka frekvenser eller andra funktio- ner mobilen MS behärskar och mobilens svar på denna fråga i blocket 64 kan enligt utföringsexemplet verkställas pá två alternativa sätt. Enligt första alternativet överför nätet ett meddelande med en direkt fråga om mobilens behärskade funktioner, behärskade Meddelandet innehåller exempelvis frekvenser. 470 152 12 nödvändiga element enligt GSM 04.08, exempelvis meddelandets typ och tilldelas en rubrik "Fråga om behärskade frekvenser". Mobilen svarar på detta meddelande med ett eget meddelande med rubrik "Svar pà frekvensfràga", vilket innehåller den efterfrågade frekvensinformationen. .Enligt andra alternativet frågar nätet om mobilens klassificering genom att sända ett.meddelande med rubrik "Förfrågan om klassificering". På detta meddelande initierar mobilen MS en procedur för ändring av klassificeringen som är specificerad i GSM 04.08-version 3.11.0 och benämnes “CLASSMARK CHANGE procedure“. Genom denna procedur översänder mobilen det andra, utökade klassificeringsmeddelandet MSCM 2 som ersätter det första klassificeringsmeddelandet MSCM 1, vilket översändes från block 24, figur 6.

Registrering med uppkoppling av en samtalsförbindelse som begärs av mobilen, figpr 9a och figpr 9b Detta förfarande anger en andra utföringsform av uppfinningen. I denna utföringsform kan nätet inte betraktas som en enhet utan det är nödvändigt att skilja på mobilkopplingscenteralen MSC och basstationssystemet för att förstå uppfinningen. Figur 9a och 9b har därför vardera tre inramade kolumner med block, varav den vänstra kolumnen hänför sig till mobilen MS, den mittre kolumnen hänför sig till basstationssystemet BSS och den högra kolumnen hänför sig till mobilkopplingscentralen MSC. Förfarandet följer beskrivningen till figur 6 fram till och med blocket 24. Här sänder mobilen MS liksom ovan en begäran om att bli registrerad och denna begäran innehåller det första klassificeringsmeddelan- det MSCM 1. Dessutom sänder mobilen på den tilldelade sig- naleringskanalen SDCCH en uppgift till nätet om att mobilen MS vill göra en samtalsuppkoppling till abonnenten Ab. Förfarandet forsätter därefter såsom beskrivits i anslutning till blocken 25 och 26. Nätet kopplar emellertid ej ned signaleringskanalen SDCCH, eftersom mobilen markerat att den önskar samtal. Enligt ett block 70 :i figur 9a översänder mobilen MS uppgifter på signaleringskanalen SDCCH om den förbindelse som önskas, exempelvis om det är en samtals- eller dataförbindelse. Dessutom översändes det andra, utökade klassificeringsmeddelandet.MSCM 2.

Basstationssystemet BSS mottar denna information och sänder den f) 470 152 13 vidare till mobilkopplingscentralen MSC utan att läsa eller lagra informationen så som visas med ett block 71. Detta är i enlighet med GSM-specifikationen och illustreras i figuren genom att linjen för kanalen SDCCH passerar genom blocket 71. Mobilkopp- lingscentralen MSC mottar klassificeringsmeddelandet MSCM 2 enligt ett block 72 och utför nödvändiga kontroller. I ett block 73 begär mobilkopplingscentralen MSC att basstyrenheten BSC i basstationssystemet BSS tilldelar samtalskanalen SPEECH till den av mobilen MS begärda samtalsförbindelsen. I ett block 74 mottar basstyrenheten BSC denna begäran om kanaltilldelning. Enligt uppfinningen begär basstyrenheten BSC härvid information från mobilkopplingscentralen MSC om vilka frekvenser mobilen MS behärskar. MobilkopplingscentralenIMSC mottar denna begäran i ett block 75 och sänder begärd information till basstyrenheten BSC.

Denna utser samtalskanalen SPEECH för den begärda förbindelsen enligt ett block 76 och sänder information om denna samtalskanal till mobilen MS pà signaleringskanalen SDCCH. Mobilen MS kopplar över till den tilldelade samtalskanalen SPEECH enligt ett block 77 och kopplar ned signaleringskanalen SDCCH. Basstyrenheten BSC kopplar ned signaleringskanalen SDCCH enligt ett block 78.

Enligt ett uppfinningsenligt alternativ kan mobil- kopplingscentralen. MSC sända frekvensinformationen till bas- styrenheten BSC utan begäran härom från basstyrenheten. Mobil- kopplingscentralen MSC sänder frekvensinformationen samtidigt med sin begäran om kanaltilldelningen i blocket 73. Basstyrenheten BSC mottar frekvensinformationen och kan, såsom illustreras med en streckad linje mellan blocken 74 och 76, direkt utse en Det är också inom ramen för uppfinningen att frekvensinformationen till samtalskanal. mobilkopplingscentralen MSC ger basstyrenheten BSC innan en samtalskanal begäres. Detta visas med en streckad linje mellan blocken 72 och 74.

När mobilen MS begär samtal med abonnenten Ab i samband med sin registrering, kan basstyrenheten BSC enligt en variant begära frekvensinformation från mobilen MS, såsom skall beskrivas i anslutning till figur 9b. Förfarandet överensstämmer till en början med beskrivningen till figur 9a. I blocket 70 översändes 470 152 14 information om den önskade typen av förbindelse tillsammans med det andra klassificeringsmeddelandet MSGM 2 via basstations- systemet BSS, blocket 71, blocket 72. Denna begär att en samtalskanal tilldelas, blocket 73, och denna begäran sändes till basstyrenheten BSC, blocket 74.

Basstyrenheten BSC begär nu, enligt varianten på det uppfin- ningsenliga förfarandet, frekvensinformation från mobilen MS.

Denna begäran överföres på signalerinskanalen SDCCH till mobilen enligt ett block 79. Mobilen MS svarar genom att på sig- naleringskanalen SDCCH översända begärd frekvensinformation till basstyrenheten BSC som mottar informationen i ett block 80. till mobilkopplingscentralen, MSC, Basstyrenheten utför nu den av mobilkopplingscentralen MSC begärda kanaltilldelningen och sänder information om den tilldelade samtalskanalen SPEECH till mobilen MS på sig- naleringskanalen SDCCH. Mobilen MS kopplar upp den tilldelade samtalskanalen SPEECH enligt ett block 81 och kopplar ned signaleringskanalen. SDCCH. Basstyrenheten kopplar enligt ett block 82 ned signaleringskanalen SDCCH.

I anslutning till figur 8 beskrevs uppfinningen då nätet begär en förbindelse till mobilen MS. Det beskrevs där hur exempelvis nätet antingen överfördes till genom frekvensinformation meddelandena "Fråga om behärskade frekvenser" och "Svar på frekvensfrága" eller meddelandena “Fråga om klassificering" och som svar "CLASSMARK CHANGE procedure". Frekvensinformationen överföres pà motsvarande sätt då mobilen önskar koppla upp en förbindelse med abonnenten Ab såsom beskrivits i anslutning till figur 9a och figur 9b. I det fall mobilkopplingscentralen MSC ger information till basstyrenheten BSC utan förfrågan, från blocket 72 direkt till blocket 74, översändes endast svarsmeddelandena.

De meddelanden som på ovan beskrivet sätt utvâxlas över radio- kanalerna alstras på känt sätt i mobilen MS respektive i nätet.

Utrustning härför skall kort beskrivas i anslutning till figur 12 och figur 13.

Figur 12 visar ett blockschema över mobilstationen MS som utför det uppfinningsenliga förfarandet. Mobilstationen MS har en v; 470 152 antenn 710 och en sändare 720 är ansluten till antennen och är styrd av en styrlogikenhet 750. Sändaren är ansluten till en signalprocessenhet 740. En mottagare 730 är också ansluten till antennen och utnyttjas i tidsmutiplex tillsammans med sändaren 720. Även mottagaren 730 är ansluten till signalprocessenheten 740. Utrustning för modulering respektive demodulering och utjämning är inkluderade i sändaren 720 och mottagaren 730.

Signalprocessenheten 740 utför bland annat kanalkodning och avkodning och signalbehandling av talad information i inkommande och utgående riktning. Signalprocessenheten 740 är dessutom ansluten till en mikrofon och en hörtelefon, ett block 741, och till styrlogikenheten 750. Denna är i sin tur ansluten till ett block 753 som anpassar signaler från ett block 760 vilket innefattar en kmappsats och ett visningsfönster. Uppfinningen realiseras i form av data och programsekvenser styrlogikenheten 750. Denna övervakar den fysiska signalnivån och övervakar bland annat den överföring som avser uppkoppling och handover av förbindelserna. Såsom exempel på denna övervakning visas ett block 751 i styrlogikenheten vilket handhar övervakningen av klassificeringsmeddelandena MSCM1 och MSCM2.

Figur 13 visar ett blockschema över mobiltelesystemets landfasta enligt figur 13 är liksom i figur 2 basstyrenheten BSC och nät. Hàrdvaran i blocken fördelad på basradiostationen BTS, mobilkopplingscentralen MSC. Basradiostationen har två antenner 810 och 811, varav antennen 810 anvädes för' mottagning' och antennen 811 används för sändning. En sändare 820 är ansluten till antennen 811 och är styrd av en sändarstyrenhet 852 i basstyrenheten BSC. Sändaren är också ansluten till en sig- nalprocessenhet 840 i basstyrenheten BSC. En mottagare 830 i basradiostationen BTS är ansluten till antennen 810 och till signalprocessenheten 840. Utrustning för modulering respektive demodulering och utjämning är inkluderade i sändaren 820 och mottagaren 830. Signalprocessenheten 840 innefattar kanalkodning och avkodning och signalbehandling av talad information i utgående och inkommande riktning. Signalprocessenheten 840 är också ansluten till en PCM-länkadaptor 860 och till en styr- logikenhet 850. Denna är i sin tur ansluten till sändarstyren- 470 152 16 heten 852. Mobilkopplingscentralen MSC har en styrlogikenhet 870 som är ansluten till en PCH-länkadaptor 880. Denna är ansluten till PCM-länkadaptorn 860 i basstyrenheten BSC via ledningen 12.

Uppfinningen realiseras i form av data och programsekvenser i styrlogikenheterna 850 och 870. Dessa. övervakar' den fysiska signalniván och övervakar den överföring som bland annat avser uppkoppling och handover av förbindelserna. Såsom exempel på denna övervakning visas block 851 och 871 i styrlogikenheterna vilka utför övervakningen och hanteringen av de från mobilen MS mottagna klassificeringsmeddelandena MSCM1 och MSCM2.

Uppfinningen har fördelar när en uppkoppling av en förbindelse begâres i direkt samband med en registrering av mobilen MS i nätet. Samtliga funktioner som mobilen behärskar kan utnyttjas helt. Exempelvis kan mobilens hela frekvensområde utnyttjas vid tilldelningen av kanalen SPEECH för förbindelsen. Andra funktio- ner såsom kortmeddelandet SM kan utnyttjas under förbindelsen.

Detta kan ske utan att den vid registreringen uppkopplade signaleringskanalen SDCCH kopplas ned och sättes upp pá nytt, vilket sparar uppkopplingstid.

Claims (6)

10 15 20 25 30 35 470 152 17 PATBNTKRAV

1. Förfarande i ett mobiltelesystem vid tilldelning av en trafikkanal (SPEECH) till en mobil station (MS) som pàkallar registrering av sin position i mobiltelesystemets landfasta nät (MSC&BSS), varvid mobilen (MS) behärskar åtminstone en andel av ett antal möjliga funktioner i mobiltelesystemet och varvid en uppringande abonnent (Ab) begär förbindelse via nätet till mobilen (MS), vilket förfarande omfattar följande förfarandesteg: - mobilen (MS) begär genom ett accessförfarande en kanal (SDCCH) för signalering från nätet, - nätet tilldelar signaleringskanalen (SDCCH) och översänder uppgifter om denna kanal till mobilen (MS), - mobilen (MS) kopplar om till signaleringskanalen (SDCCH) och begär registreringen, - nätet (MSC&BSS) översänder dels ett acceptmeddelande att mobilen (MS) accepteras dels ett uppkopplingsmeddelande att den begärda registrerar mobilens (MS) position och av nätet, förbindelsen väntar och - mobilen (MS) kontrollerar uppkopplingsmeddelandet och.bekräftar att den begärda förbindelsen accepteras, kännetecknat därav att förfarandet ytterligare omfattar följande förfarandesteg: - nätet (MSC&BSS) frågar mobilen (MS) vilka av funktionerna, åtminstone vilket frekvensomràde (F,AF), den behärskar, - mobilen (MS) meddelar vilka av funktionerna den behärskar och för den - nätet (MSC&BSS) tilldelar trafikkanalen (SPEECH) begärda förbindelsen inom det av mobilen (MS) behärskade frekvensområdet.

2. Förfarande enligt patentkrav 1, varvid mobilen (MS) har lagrat ett andra klassificeringsmeddelande (MSCM2) vilket omfattar en andel av mobiltelesystemets funktioner och vilket översândes till nätet (MSC&BSS) då mobilen (MS) efter en avslutad registrering och nedkopplad signaleringskanal sökes av den uppringande abonnenten (Ab), kännetecknat därav att nätets (MSC&BSS) förfrågan om 'vilka funktioner' mobilen (MS) behärskar omfattar en förfrågan om att översända det andra klassificeringsmeddelandet (MSCM2). 10 15 20 25 30 35 470 152 18

3. Förfarande i ett mobiltelesystem vid tilldelning av en trafikkanal (SPEECH) till en mobil station (MS) som pàkallar registrering av sin position i mobiltelesystemets landfasta nät (MSC&BSS), vilket nät omfattar en mobilkopplingscentral (MSC) och minst en till denna ansluten basstyrenhet (BSC) som tilldelar kanaler för begärda förbindelser, varvid mobilen (MS) behärskar åtminstone en andel av ett antal möjliga funktioner i mobil- telesystemet och varvid mobilen (MS) begär förbindelse via nätet till en uppringd abonnent (Ab), vilket förfarande omfattar följande förfarandesteg: - mobilen (MS) naleríngskanal (SDCCH) från nätet (MSC&BSS), - nätet tilldelar signaleringskanalen (SDCCH) och översänder begär genom ett accessförfarande en sig- uppgifter om denna kanal till mobilen (MS), - mobilen (MS) kopplar om till signaleringskanalen (SDCCH) och begär dels registreringen, dels att få sätta upp förbindelsen till den uppringda abonnenten (Ab), - nätet (MSC&BSS) registrerar mobilens (MS) översänder ett acceptmeddelande att mobilen (MS) accepteras av position och nätet, - mobilen (NS) meddelar'pä signaleringskanalen (SDCCH) till nätet vilka av funktionerna, åtminstone vilket frekvensomràde (F,AF), mobilen (MS) behärskar och - nätet (Mscaßss) mobilens behärskade funktioner' och lagrar' dessa. uppgifter i mobilkopplingscentralen (MSC), kännetecknat därav att förfarandet ytterligare omfattar följande mottar från mobilen (MS) uppgifterna om förfarandesteg: - basstyrenheten (BSC) om vilka av funktionerna erhåller uppgifterna från mobilkopp- lingscentralen (MSC) mobilen (MS) behärskar, - mobilkopplingscentralen (MSC) begär att basstyrenheten (BSC) tilldelar trafikkanalen (SPEECH) för den begärda förbindelsen och - basstyrenheten (BSC) tilldelar trafikkanalen (SPEECH) inom det av mobilen (MS) behärskade frekvensområdet. 10 15 20 25 30 35 19 47 (_

4. Förfarande enligt patentkrav 3 kännetecknat därav att basstyrenheten (BSC) erhåller uppgifterna om vilka av funktioner- na mobilen (MS) behärskar med mobilkopplingscentralens (MSC) begäran att.basstyrenheten (BSC) tilldelar trafikkanalen (SPEECH) för den begärda förbindelsen.

5. Förfarande enligt patentkrav 3, kännetecknat därav att basstyrenheten (BSC) genom ett meddelande begär uppgifterna från mobilkopplingscentralen (MSC) om vilka av funktionerna mobilen (MS) behärskar.

6. Förfarande i ett mobiltelesystem vid tilldelning av en trafikkanal (SPEECH) till en mobil station (MS) som pàkallar registrering av sin position i mobiltelesystemets landfasta nät MSC&BSS), vilket nät omfattar en mobilkopplingscentral (MSC) och minst en till denna ansluten basstyrenhet (BSC) som tilldelar kanaler för begärda förbindelser, varvid mobilen (MS) behärskar åtminstone en andel av ett antal möjliga funktioner i mobil- telesystemet och varvid mobilen (MS) begär förbindelse via nätet (MSC&BSS) till en uppringd abonnent (Ab), vilket förfarande omfattar följande förfarandesteg: - mobilen (MS) begär genom ett accessförfarande en sig- naleringskanal (SDCCH) från nätet (MSC&BSS), - nätet tilldelar signaleringskanalen (SDCCH) och översänder uppgifter om denna kanal till mobilen (MS), - mobilen (MS) kopplar om till signaleringskanalen (SDCCH) och begär dels registreringen, dels att få sätta upp förbindelsen till den uppringda abonnenten (Ab), - nätet (MSC&BSS) registrerar mobilens (MS) översänder ett acceptmeddelande att mobilen (MS) accepteras av nätet och får sätta upp förbindelsen, - mobilen (MS) meddelar~pá signaleringskanalen (SDCCH) till nätet (MSC&BSS) vilka av funktionerna, åtminstone vilket frekvensomràde (F,AF), mobilen (MS) behärskar och - nätet (MSC&BSS) mottar från mobilen (MS) mobilens (MS) behärskade funktioner och lagrar dessa uppgifter i position och uppgifterna om mobilkopplingscentralen (MSC), 470 ”š52 20 kännetecknat därav att förfarandet ytterligare omfattar följ ande förfarandesteg: - mobilkopplingscentralen (MSC) begär att basstyrenheten (BSC) tilldelar trafikkanalen SPEECH) för den begärda förbindelsen, - basstyrenheten (BSC) begär uppgift från mobilen (MS) på signaleringskanalen (SDCCH) om vilka av funktionerna, åtminstone vilket frekvensområde (F,AF) , mobilen (MS) behärskar, och - basstationscentralen (BSC) tilldelar trafikkanalen (SPEECH) inom det av mobilen (MS) behärskade frekvensområdet.