SE469880B - Virkesenhet och ett förfarande för dess framställning - Google Patents

Description

46-9 880 Detta syfte uppnås enligt uppfinningen genom ett förfarande för framställning av' virkesenheter' enligt. bifogade självständiga förfarandekrav. _ Uppfinningen är lika väl applicerbar på virkeselement med cirkulärt tvärsnitt, såsom stockdelar, som virkeselement med rektangulârt tvärsnitt, såsom balkar och plank. Genom insikten att ett i utgångsvirkeselementets längdriktning genom dess centrum lagt kapsnittskors ger upphov till fyra för uppbyggande av en virkesenhet med rektangulârt tvärsnitt lämpade virkes- element med var sitt rätvinkligt hörn, som kan användas för att bilda de râtvinkliga hörnen hos nämnda virkesenhet, och att vid en dylik sammansättning av fyra på detta vis erhållna lång- sträckta virkeselement en virkesenhet med ett inre längsgående hålrum erhålles, har det för uppfinningen till grund liggande syftet kunnat uppnås på ett mycket tillfredsställande sätt.

Tack 'vare nämnda korskapning och ihopsättning av' de därvid bildade virkeselementen med vid utgångsvirkeselementets centrum belägna materialpartier bildande hörnen hos den erhållna virkesenheten, uppnås en virkesenhet som har en betydligt större tvärsnittsyta, under förutsättning att även ytan hos det innefattade hålrummet medtages, än den tvärsnittsyta som hittills kunnat erhållas genom traditionell sågning. Därvid blir det erhållna spillet ringa och tack vare förefintligheten av det längsgående inre hålrummet görs i praktiken en relativt stor virkesvinst om man ser till tvärsnittsytan hos virkesele- mentet från vilket det utgås och den uppnådda virkesenheten.

En annan fördel med uppfinningen består i att på ett enkelt sätt en stabil virkesenhet med ett inre längsgående hålrum skapas, varvid detta hålrum kan användas för olika ändamål, såsom dold dragning av olika typer av ledningar och fyllning av virkesenheten med värmeisoleringsmaterial. 469 880 Andra fördelaktiga särdrag hos uppfinningen, såsom möjlighe- terna att under ringa materialbortfall skapa en virkesenhet med över sin längd konstant rektangulärt tvärsnitt utifrån virkes- element som kontinuerligt avsmalnar från den ena änden till den andra och att ihopsätta två par ur korskapning framtagna virkeselement med skiljaktiga tvärsnittsytor i och för bildande av en virkesenhet med givna önskade yttre dimensioner, framgår av efterföljande beskrivning och bifogade osjälvständiga patentkrav.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Nedan beskrivs såsom exempel föredragna utförandeformer av uppfinningen under hänvisning till bifogade ritningar, pá vilka: Fig 1 är en perspektivvy av kärndelen hos en stock som uppka- pats för framställande av en virkesenhet med kvadratiskt tvärsnitt, fig 2 är en perspektivvy av en virkesenhet bildad genom ihop- limmande av de i fig 1 visade elementen hos kärndelen hos en stock, fig 3 är en tvärsnittsvy illustrerande hur den uppfinningsen- liga korskapningen kan ske utgående från ett virkeselement med rektangulârt tvärsnitt, fig 4 är en tvärsnittsvy av den utifrån den i fig 3 illustre- rade kapningen erhållna virkesenheten, fig 5 är en tvärsnittsvy av en virkesenhet enligt en föredragen utförandeform av uppfinningen, 469 880 fig 6 är en perspektivvy av en konisk stockdel, hos vilken ett kapsnitt lagts parallellt med riktningen hos stockens fibrer, så att en bak med konstant tjocklek uppnåtts, fig 7 illustrerar hur två bakar enligt fig 6 kan ihoplimmas för bildande av en stark virkesenhet.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRANDEFORMER AV UPPFINNINGEN Såsom tidigare nämnts kan det vid utnyttjande av det uppfin- ningsenliga förfarandet för att framtaga en uppfinningsenlig virkesenhet utgås från en stock, som för övrigt icke måste vara rundreducerad, eller en träbalk med rektangulärt, företrädesvis kvadratiskt, tvärsnitt. I fig 1 visas hur den uppfinningsenliga korskapningen appliceras på en rundreducerad stock l. Den efter rundreduceringen kvarvarande kärndelen kapas i dess längdrikt- ning i fyra väsentligen likadana virkeselement 2. Före, alter- nativt efter detta uppkapande kan frán kärndelens periferi om 9o° en tjocklek av ca 1 mm på det tjockaste stället, virkesbitar 3 bortkapas, varvid kapsnitten läggs utmed hela kärndelens längd förskjutet runt kärndelen mycket tunna, företrädesvis med och så att kärndelen i tvärsnitt kommer att uppvisa fyra cirkelbàgsdelar 4 som skiljs åt av fyra rätlínjiga partier 5, som två och två är parallella med varandra och utsträcker sig väsentligen vinkelrätt mot de övriga.

När kärndelen 1 försetts med de ovannämnda kapsnitten avlägsnas virkesbitarna 3 för att lämpligtvis utnyttjas till flis, medan de fyra virkeselementen 2 ihoplimmas på det i fig 2 illustre- rade sättet. Vid ihoplimning strykes lim på de rätlínjiga partierna 5 och virkeselementen 2 vänds så i förhållande till varandra, att det vinkelräta hörnet hos vart och ett av dem bildar ett hörn hos en balk 6 med, väsentligen kvadratiskt tvärsnitt. De med lim bestrukna rätlínjiga partierna 5 hos vartdera virkeselement 2 kommer att anligga mot ett var sitt 469 880 rätlinjigt parti hos två intilliggande element, och därigenom kommer balken 6 att bli mycket stark. Cirkelbågsdelarna 4 hos respektive virkeselement 2 kommer att vara riktade inåt mot balkens centrum, varigenom ett längsgående hálrum 7 kommer att bildas inuti balken.

Det inses med lätthet att virkesutbytet vid konventionellt tillkapande av en balk med kvadratiskt tvärsnitt ur den rund- reducerade kärndelen blir mycket lågt, medan det korskapningen innefattande uppfinningsenliga förfarandet leder till ett i det närmaste hundraprocentigt utbyte. Ja, det är till och med så att genom det uppfinningsenliga förfarandet åstadkommes en balk 6 som om den vore massiv skulle uppvisa betydligt mera virke än själva kärndelen 1.

I fig 3 visas hur det uppfinningsenliga förfarandet kan utföras utgående från ett virkeselement 8 med rektangulärt tvärsnitt, varvid de streckade, en cirkel bildande linjerna antyder hur virkeselementet 8 initiellt kan ha erhållits utifrån en stock- del med cirkulärt tvärsnitt. Hos virkeselementet 8 lägges i dess längdriktning två väsentligen mot varandra sig sträckande kapsnitt 9 (streckprickade linjer), som korsar varandra i centrum hos utgángsvirkeselementets 8 tvärsnitt. Det genom kapsnitten 9 bildade kapkorset 10 är vridet kring virkesele- mentets centrum med avseende på ett genom tvärsnittskvadratens diagonaler bildat kapkors. Detta har till följd att kapsnitten 9 skär varje sida hos tvärsnittsrektangeln, som i detta fall är en kvadrat, på ett avstånd från såväl intilliggande rektangel- hörn som rektangelsidans mittpunkt. Tack vare detta läggande av kapsnitten är det möjligt att ihoplimma de fyra efter kapningen erhållna virkeselementen ll med varandra vid de ändar av de genom kapsnitten bildade ytor som i tvärsnitt sett är belägna motsatt det rätvinkliga hörnet 12 hos varje virkeselement ll.

Efter uppkapandet av de fyra långsträckta virkeselementen bringas dessa att passera en torkinrättning för torkning, sedan bestrykes virkeselementen ll med lim på åtminstone partier av 469 880 de båda ytor 13, 14 som ej löper in mot deras rätvinkliga hörn 12. Därefter vändes virkeselementen 11 så att deras rätvinkliga hörn 12 pekar utåt och de ihopföres så att de med lim bestrukna partierna av ytorna 13 och 14 kommer till anliggning mot varandra. Slutligen anbringas tryck som pressar de limbestrukna ytorna mot varandra. Det är dock även möjligt att vid tillgång till ett speciallim bestryka virkeselementen 11 med lim och ihoplimma dem direkt efter uppkapandet, utan föregående tork- ning.

Genom det just beskrivna förfarandet uppnås en virkesenhet 15 enligt fig 4. Det remarkabla med detta förfarande är att, bortsett från evenuell spànbildning vid kapningen av utgångs- virkeselementet 8, uppstår inget som helst materialspill, men ändå uppnås limytor hos varje lángsträckta virkeselement 11.

Virkesenheten 15 enligt fig 4 har en betydligt större tvär- snittsyta. än 'utgångsvirkeselementetz 8 enligt fig 3. Närmare bestämt är ytan hos tvârsnittskvadraten enligt fig 4 så mycket större än ytan hos tvärsnittskvadraten i fig 3 som tvärsnitts- ytan hos det inuti virkesenheten 15 bildade längsgående hål- rummet 7. Hálrummet 7 har i detta fall ett kvadratiskt tvär- snitt, och den på detta sätt erhållna "virkesvinsten" belöper O sig pà ca 70 4 av utgångsvirkeselementet 8.

Det kan även utgàs från ett virkeselement med icke-kvadratiskt rektangulärt tvärsnitt, varvid ett läggande av kapsnitten med skärning av varje rektangelsida enligt ovan, dvs mellan rek- tangelhörn och mittpunkt, resulterar i två likadana virkesele- ment med tvärsnittet av en rätvinklig triangel och två likadana virkeselement :med tvärsnittet av en femhörning. Dessa lång- sträckta element kan vändas med sina från kapkorsets centrum härrörande rätvinkliga hörn utåt och ihoplimmas, så att de båda diagonalt motsatt varandra liggande virkeselementen är de som är likadana. Inte heller här uppnås något materialspill och "virkesvinsten" utgörs av tvärsnittsytan hos det inuti virkes- enheten erhållna hålrummet med icke-kvadratiskt rektangulärt 469 880 tvärsnitt. Av denna beskrivning inses med lätthet hur detta kan åstadkommas, varför det ej är ytterligare illustrerat medelst ritningsfigurer. Genom att kapkorset vrides så att kapsnitten bildar 45° vinkel med de tvärsnittsrektangelsidor de korsar är det möjligt att utifrån ett virkeselement hos vilket sidorna hos tvärsnittsrektangeln förhåller sig som 2:1 erhålla en virkesenhet med kvadratiskt tvärsnitt och ett inre längsgående hålrum med rektangulärt tvärsnitt. Genom korskapandet är det således möjligt att ändra en virkesenhets konfiguration.

Exempelvis kan därvid en bräda med tvärsnittsmàtten 90 x 45 mm omvandlas till en virkesenhet med tvärsnittsmåtten 70 x 70 mm.

Enligt ett annat utförande av uppfinningen utgås det från åtminstone två virkeselement med över hela sin längd konstant rektangulärt tvärsnitt och med inbördes samma tvärsnittsform men inbördes skiljaktiga tvärsnittsdimensioner. Efter uppka- pandet av de långsträckta virkeselementen på det i fig 1 illustrerade sättet utväljes för varje par diagonalt motsatta hörn hos virkesenheten bildande virkeselement två virkeselement med samma tvärsnitt, varvid virkeselementen väljes så att de tillhörande olika par har skiljaktiga tvärsnittsdimensioner.

I fig 5 illustreras det uppnådda resultatet vid utförandet av detta förfarande. Kapsnittskorsen hos varje utgångsvirkesele- ment har lagts så att kapsnitten bildar samma vinklar med ifrågavarande tvärssnittsrektangelsidor som de hos de andra utgångsvirkeselementen. Därvid lägges kapsnitten på det ovan beskrivna sättet, dvs så att de skär varje rektangelsida på avstånd från intilliggande hörn och sidans mittpunkt. Efter uppkapandet av de lángsträckta virkeselementen utväljes för varje par diagonalt motsatta hörn hos virkesenheten bildande virkeselement två virkeselement med samma tvärsnitt, i fig 5 18 resp. 19. virkeselementen väljes så att de tillhörande olika par har skiljaktiga tvärsnittsdimensioner och virkeselementen hos ett och samma par har samma tvärsnittsform som ett vid uppkapandet av det andra paret virkeselement bildat virkesele- ment liggande på samma sida om ett givet kapsnítt som ett i det 469 880 senare paret ingående virkeselement. Genom ihoplimmande av dessa båda par av virkeselement erhålles en virkesenhet med ett rektangulärt tvärsnitt och ett inre längsgående hålrum med likaså rektangulärt tvärsnitt. Ett exempel på en sådan virkes- enhet är illustrerad i fig 5 och har erhållits genom användande av det just beskrivna förfarandet på två utgångsvirkeselement med skiljaktiga kvadratiska tvärsnitt.

Genom det med hjälp av fig 5 illustrerade förfarandet är det således möjligt att utgå ifrån virkeselement med skiljaktiga tvärsnittsdimensioner och efter korssågning kombinera dessa så att en långsträckt virkesenhet med önskat rektangulärt tvär- snitt och ett inre längsgående hålrum erhålles. Detta tillåter exempelvis framställande av ett större parti likadana virkes- enheter med ett rektangulärt tvärsnitt och ett inre längsgående hålrum utifrån ett större antal utgångsvirkeselement med samma tvärsnittsformer men skiftande tvärsnittsdimensioner. Likaså kan på detta sätt formen och storleken på det inre längsgående hålrummet, varieras efter önskemål. Ett sådant varierande av tvärsnittsytan hos det inre längsgående hålrummet kan för övrigt även ske genom vridande av kapkorset hos ett utgångs- virkeselement med rektangulärt tvärsnitt. Exempelvis medför ett motursvridande av det i fig 3 visade kapkorset med ytterligare några grader en virkesenhet med formerna enligt fig 4, men med mindre sammanlagd tvärsnittsyta till följd av mindre tvär- snittsyta hos det inre längsgående hålrummet.

En annan variant av uppfinningen avser ett förfarande hos vilket det utgås från ett enda virkeselement som avsmalnar från den ena första änden till den andra änden, så att samtliga dimensioner hos dess tvärsnitt minskar med en konstant faktor per lângdenhet mot 'virkeselementets centrum under att tvär- snittet har konstant form. Detta är exempelvis fallet hos en stockdel med en konstant konicitet. Efter utförande av de båda ett kors bildande kapsnitten vändes två av virkeselementen 1800 avseende på de båda andra i sina längdmittplan med 'r 469 880 virkeselementen. Virkeselementen ihoplimmas med de båda änd- vända virkeselementen bildande diagonalt motsatta hörn hos virkesenhetens tvärsnittsrektangel, och de från utgàngsvirkes- elementets första ände härrörande ändarna hos det ändvända paret virkeselement anordnas vid de från utgàngsvirkesele- mentets andra ände härrörande ändarna hos det andra paret virkeselement. På detta sätt uppnås en virkesenhet med ett rektangulärt tvärsnitt och ett inre längsgående hålrum. I fallet av ett utgångsvirkeselement med ett rektangulärt tvär- snitt kan en virkesenhet med tvärsnittet enligt fig 5 uppnås. I det fall det finns tillgång till flera utgångsvirkeselement med samma tvärsnittsform och samma avsmalning per längdenhet kan naturligtvis två likadana, efter korskapning erhållna virkes- element ändvändas och ihoplimmas med två andra inbördes lika- dana, kanhända med andra tvärsnittsdimensioner än det första paret, virkeselement som härrör från andra utgàngsvirkesele- ment.

Därvid kan utgångsvirkeselementet i det senare fallet själv ha uppnåtts genom att hos en konisk stockdel längsgående kapsnitt lagts i och parallellt med fiberriktningen hos stockdelen, så att ett utgångsvirkeselement med ett rektangulärt, kanhända kvadratiskt, tvärsnitt, som avtager från den ena änden till den andra, erhålles. För uppnående av ett sådant utgàngsvirkesele- ment lägges således fyra kapsnitt, varvid. resultatet av ett sådant kapsnitt är visat i fig 6. Det framgår att vid läggande av ett kapsnitt i fiberriktningen erhålles en bak 20 med en över sin längd konstant tjocklek vid sin tjockaste punkt. Två från läggande av parallella sådana kapsnitt på motstående sidor om en stockdels centrum härrörande bakar kan ihoplimmas på det sätt som är visat i fig 7. De båda bakarna 20 har genom längs- gående ringa materialavlägsning försetts med platta limyte- partier 2l. En av de båda bakarna 20 har ändvänts, så att de båda ihoplimmade bakarna uppvisar väsentligen samma bredd vid mitten av det ihoplimmade stycket. I fig 7 illustreras även hur två kapsnitt 22 kan läggas för erhållande av en virkesenhet med 469 880 10 en över hela sin längd konstant tvärsnittsform. Den på detta vis genom de bakar som uppstår vid framtagande av ett utgångs- virkeselement enligt ovan erhållna virkesenheten enligt fig 7 uppvisar, tack vare att det kapats och limmats i fiberrikt- ningen, en mycket hög styrka.

I det fall det utgås från en konisk stockdel är "virkesvinsten" hos den erhållna tvärsnittsytan hos virkesenheten i förhållande till stockdelens tvärsnittsyta i stort sett densamma vare sig stockdelen först rundreduceras och sedan korskapas eller först en planreducering av stockdelen sker och det därvid erhållna virkeselementet med rektangulärt tvärsnitt sedan korskapas på det i fig 3 illustrerade sättet. Vid planreduceringen erhålles dock, ett mera användbart spill än vid rundreduceringen och skapandet av de såsom limytor fungerande platta partierna hos de fyra virkeselementen, då de i. det förra fallet erhållna bakarna kan användas till tunnare brädor eller ihoplimmas med varandra för bildande av tjockare 'virkesenheteru Vidare ger nämnda planreducering ett mera lätthanterligt materialstycke än rundreduceringen.

Virkesenheterna enligt de olika utförandeformerna av uppfin- ningen kan finna användning inom en rad olika områden. Tidigare har dolt dragande av elektriska ledningar inuti träbalkar nämnts, och andra exempel är fönster- och dörrkarmar, men de uppfinningsenliga Virkesenheterna är naturligtvis användbara även där virkesenheter skall uppvisa en viss yttre dimension, men det inte kommer an på att de är massiva. I sådana fall kan tack vare uppfinningen virkesenheter med den erfordrade yttre dimensionen erhållas med stora faktiska materialbesparingar med avseende på fallet av massiva virkesenheter.

Uppfinningen är givetvis icke på något sätt begränsad till de ovan beskrivna föredragna utförandeformerna, utan en fackman på uppfinningens område torde med kännedom om dessa utan vidare 'I 469 880 ll kunna. komma på en rad. möjligheter 'till modifikationer' därav utan att för den skull avvika från uppfinningens grundidé.

De fyra en virkesenhet bildande långsträckta elementen kan härröra från fyra olika utgàngsvirkeselement, så länge som de båda diagonalt motsatta virkeselementen hos virkesenheten uppvisar samma tvärsnitt.

Claims (9)

469 880 lá Patentkrav

1. Virkesenhet, varvid den innefattar fyra långsträckta vir- keselement (2, 11, 16-19) erhållna genom att hos åtminstone ett långsträckt utgångsvirkeseelement (8) med. rektangulärt tvär- snitt i dess längdriktning lägga två väsentligen vinkelrätt mot varandra sig sträckande kapsnitt (9), som korsar varandra i centrum hos utgångsvirkeselementets tvärsnitt, varvid de lång- sträckta.'virkeselementen är ihoplimmade med 'varandra vid. de ändar av de genom nämnda kapsnitt bildade ytor som i tvärsnitt sett är belägna motsatt det rätvinkliga hörnet (12) hos varje element och så att de rätvinkliga hörnen hos tvärsnittet av intilliggande långsträckta element står i rät vinkel med varandra, och de rätvinkliga hörnen hos de långsträckta vir- keselementen bildar var sitt av de fyra hörnen hos en virkes- enhet med ett rektangulärt tvärsnitt och med ett inre längs- gående hàlrum (7), k ä n n e t e c k n a d därav, att det av kapsnitten bildade korset är så lagt att kapsnitten skär varje rektangelsida på ett avstånd från såväl intilliggande rek- tangelhörn som rektangelsidans mittpunkt, att åtminstone de båda varje par av diagonalt motsatta hörn hos virkesenhetens tvärsnittsrektangel bildande virkeselementen (18 resp 19) uppvisar 'väsentligen samma. tvärsnitt, att åtminstone två av virkeselementen i tvärsnitt uppvisar fler än tre hörn, och att det inre längsgående hålrummet (7) har en rektangulär tvär- snittsform.

2. Virkesenhet enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att de fyra långsträckta virkeselementen (18, 19) är erhållna från åtminstone ett virkeselement med kvadratiskt tvärsnitt, så att de i tvärsnitt uppvisar fyra hörn, och att åtminstone partier av de båda ytor (13, 14) som ej löper in mot det rätvinkliga hörnet (12) hos varje långsträckta virkeselement bildar var sin limyta mot det angränsande virkeselementet, så att virkesenheten uppvisar fyra limytepar. *a Öl ,3 469 sea

3. Virkesenhet enligt kraven 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d däravy att de fyra làngsträckta virkeselementen är erhållna från ett enda utgángsvirkeselement som avsmalnar från den ena första änden till den andra änden så att samtliga dimensioner hos dess tvärsnitt minskar med en konstant faktor per längd- enhet mot virkeselementets centrum, under att tvärsnittet har konstant form, att det ena första paret diagonalt motsatta hörn hos virkesenhetens tvärsnittsrektangel bildande virkeselement är vända 1800 i. sina längdmittplan med avseende på de båda andra virkeselementen, så att de från utgângsvirkeselementets första ände härrörande ändarna hos det första paret virkes- element är anordade vid de från utgångsvirkeselementets andra ände härrörande ändarna hos det andra paret virkeselement, och virkesenheten uppvisar ett över sin längd konstant tvärsnitt.

4. Virkesenhet enligt krav 1 eller 2,k ä n n e t e c k n a d därav, att varje utgángsvirkeselement har över hela sin längd konstant rektangulärt tvärsnitt, att de två icke diagonalt motsatta hörnen hos virkesenhetens tvärsnittsrektangel bildande virkeselementen (18, 19) är erhållna från utgångsvirkeselement med samma former men skiljaktiga dimensioner i tvärsnitt, virkeselementen utgörs av vid läggande av kapsnittskorsen under bildande av samma vinklar med ifrågavarande tvärsnittsrek- tangelsidor hos de olika utgàngsvirkeselementen erhållna Virkeselement, att de båda virkeselementen hos ett och samma av sagda par har samma tvärsnitt, och att virkeselementen hos ett par har samma tvärsnittsform som ett vid uppkapandet av det andra paret virkeselement bildat virkeselement liggande på samma sida om ett givet kapsnitt som ett i det senare paret ingående virkeselement.

5. Förfarande för framställning av virkesenheter, varvid det utgås från åtminstone ett långsträckt virkeselement (1, 8) med rektangulärt tvärsnitt, hos vilket det i dess längdriktning lägges tvâ väsentligen vinkelrätt mot varandra sig sträckande kapsnitt (9), som korsar varandra i centrum hos utgángsvirkes- 469 880 få' elementets tvärsnitt, för att dela upp utgångsvirkeselementet i fyra långsträckta virkeselement (2, 11, 16-19), varvid fyra så erhållna långsträokta virkeselement ihoplimmas med varandra vid de ändar av de genom nämnda kapsnitt bildade ytor som i tvär- snitt sett är belägna motsatt det rätvinkliga hörnet hos varje element och med de rätvinkliga hörnen (12) hos tvärsnittet av intilliggande långsträckta element stående i rät vinkel med varandra, varigenom de rätvinkliga hörnen hos de långsträokta virkeselementen bildar var sitt av de fyra hörnen hos en virkesenhet med ett rektangulärt tvärsnitt och med ett inre längsgående hålrum (7), k ä n n e t e c k n a t därav, att kapsnitten (9) läggs så att de skär varje rektangelsida på ett avstånd från såväl intilliggande rektangelhörn som rektangel- sidans mittpunkt, att för bildande av varje par av diagonaltg motsatta hörn (12) hos virkesenhetens tvärsnittsrektangel två virkeselement med väsentligen samma tvärsnitt utväljes och att son: del av 'virkesenheten åtminstone 'två 'virkeselement som i tvärsnitt uppvisar fler än tre hörn väljes, varvid det inre längsgående hålrummet får en rektangulär tvärsnittsform.

6. Förfarande enligt, krav' 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att det åtminstone ena virkeselementet (8) det utgås från har kvadratiskt tvärsnitt, så att de fyra långsträckta virkesele- menten (11, 18, 19) i tvärsnitt uppvisar fyra hörn, och att virkeselementen ihoplimmas med åtminstone partier av de båda ytor (13, 14) som ej löper in mot deras rätvinkliga hörn bildande var sin limyta mot det angränsande virkeselementet, så att virkesenheten uppvisar fyra limytepar.

7. Förfarande enligt kraven 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att det utgås från ett enda virkeselement som avsmalnar från den ena första änden till den andra änden så att samtliga dimensioner hos dess tvärsnitt minskar med en konstant faktor 'x v) 469 880 ÅF per längdenhet mot virkeselementets centrum. under att tvär- snittet har konstant form, att efter utförande av de båda ett kors bildande kapsnitten två av virkeselementen vändes 1800 i sina längdmittplan. med avseende pà. de båda andra virkesele- menten, att ^virkeselementen ihoplimmas med. de båda ändvända virkeselementen bildande diagonalt motsatta hörn hos virkes- enhetens tvärsnittsrektangel, och att de från utgångsvirkes- elementets första ände härrörande ändarna hos det ändvända paret virkeselement anordnas vid de från utgångsvirkeselemen- tets andra ände härrörande ändarna hos det andra paret virkes- element.

8. Förfarande enligt krav 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att det utgås från åtminstone två virkeselement med över hela sin längd konstant rektangulärt tvärsnitt och med inbördes samma tvärsnittsform men skiljaktiga tvärsnittsdimensioner, att kapsnittskorsen (10) hos varje utgångsvirkeselement lägges så att kapsnitten (9) bildar samma vinklar med ifrågavarande tvärsnittsrektangelsidor som de hos de andra utgångsvirkesele- menten, att efter uppkapandet, av de långsträckta virkesele- menten för varje par (18, 19) diagonalt motsatta hörn hos virkesenheten bildande virkeselement två virkeselement med samma tvärsnitt utväljes, och att virkeselementen väljes så att de tillhörande olika par har skiljaktiga tvärsnittsdimensioner och virkeselementen hos ett och samma av sagda par har samma tvärsnittsform som ett vid uppkapandet av det andra paret virkeselement bildat virkeselement liggande på samma sida om ett givet kapsnitt som ett i det senare paret ingående virkes- element.

9. Förfarande enligt något av kraven 5-8, k ä n n e - t e c k n a t därav, att efter uppkapandet av de fyra lång- sträckta virkeselementen, dessa bringas att passera en tork- inrättning för torkning av elementen, och att elementen där- efter limmas ihop genom påstrykande av lim på de ytor avsedda att anligga mot varandra, följt av ett anbringande av tryck som pressar dessa ytor mot varandra.