SE469465B - Medicinsk anordning foer lindring av smaerttillstaand innefattande en elektrodplatta - Google Patents

Description

4s9'4ss 10 15 20 25 30 35 2 de hudområden (Schouenborg, J. Physiol, 356:l69-l92,.l984; Schouenborg och Kalliomäki, Exp. Brain Res. 83:67-78, 1990). För att erhålla en effektiv smärtlindring är det därför önskvärt att specifikt kunna stimulera lokala inhi- bitoriska områden av huden. Den etablerade TENS-tekniken medger emellertid inte detta, eftersom hela nerver från både hud och underliggande vävnad stimuleras. Dessutom försörjer de olika perifera nerverna praktiskt taget aldrig funktionellt avgränsade områden.

Studier av smärtbanornas organisation har visat att smärtaktiverade nervceller och andra nervceller som mot- tager information från kroppsytan kan aktiveras maximalt från mycket små områden av huden. Det är följaktligen onö- digt och sannolikt felaktigt att stimulera hela nerver som försörjer stora receptorbäddar. Genom att stimulera olika närbelägna punktomràden konsekutivt med för varje punkt- område låg frekvens skulle en högfrekvent aktivering av centrala nervceller kunna uppnås utan att individuella inåtledande nervfibrer och centrala synapser tröttas ut.

Kunskapen om centrala nervbanor som medierar klåda är mycket liten. Klåda utlöser en lust att klia sig, vilket ger en viss lindring. Tyvärr leder ofta den mekaniska på- verkan på huden till långsiktigt förvärrad klåda genom att vävnaden skadas. Det är därför önskvärt att aktivera de klådlindrande centrala mekanismerna utan att huden skadas.

Nyligen utförd forskning har också visat att enskilda muskler kan aktiveras och hämmas från specifika hudområ- den. De områden som aktiverar en given muskel motsvarar de hudområden som denna muskel drar bort vid kontraktion, och de områden som inhiberar en muskel motsvarar de hudområden som denna muskel för mot ett stationärt föremål vid kon- traktion. Genom att specifikt aktivera dessa hudområden skulle en kontroll av muskelaktivitet kunna erhållas.

Detta har betydelse för att underlätta motorik eller för- ändra ofrivillig motorik vid olika invalidiserande till- stånd. 10 15 20 25 30 35 469 465 3 Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en anordning som möjliggör specifik stimulering av sinnesreceptorer i huden för lindring av kroniska och akuta smärttillstånd samt klåda, för påverkan av motoriken hos rörelsehindrade personer eller för ökning av blod- genomströmningen i underliggande vävnad.

Ovannämnda ändamål uppnås med hjälp av en anordning av inledningsvis nämnt slag, som därutöver har de i de efterföljande patentkravens kännetecknande del angivna särdragen. Föredragna utföringsformer anges i underkraven.

Anordningen enligt föreliggande uppfinning skiljer sig från existerande TENS-apparater i det att stimulering- en enligt föreliggande uppfinning sker lokalt inom ett av- gränsat och funktionellt område av huden, medan TENS sti- mulerar hela nerver, vilka förmedlar ospecifik information från såväl huden som underliggande vävnad. Genom att sti- mulering från multipla punkter kan ske konsekutivt och därmed nå enskilda hudreceptorer med relativt låg frek- vens, kan uttröttningsfenomen (ackommodation) i enskilda inåtledande nervfibrer och deras centrala synapser mins- kas. TENS aktiverar däremot hela nerver, och därmed ett stort antal nervfibrer, varvid nämnda uttröttningsfenomen är påtagligt.

Vidare alstrar TENS genom sin synkrona aktivering av nervfibrer en obehaglig strömkänsla. Denna strömkänsla utstrålar ofta längs de stimulerade nervernas försörj- ningsområde.

Anordningen enligt föreliggande uppfinning ger däre- mot initialt en lokal kortvarig sticksmärta, som till stor del kan elimineras genom en gradvis ökning av stimule- ringsstyrkan. Vid anordningen enligt föreliggande uppfin- ning kan dessutom mindre strömstyrkor (högst 6 mA) än vid TENS (30-60 mA) användas. Den använda spänningen vid före- liggande uppfinning (högst 40 V, men vanligen mindre än 20 V) är också mycket mindre än den vid TENS (50-200 V).

Detta leder till minskad risk för eventuella komplika- tioner, t ex hos personer med pacemaker. 469*4s5 10 15 20 25 30 35 4 Vidare skiljer sig föreliggande uppfinning från aku- punktur på följande sätt. Vid akupunktur sticks enstaka nålar tvärs igenom huden och in i vävnad därunder. Stimu- lering sker antingen med elektrisk ström eller genom meka- nisk manipulation. Eftersom oisolerade nålar används, er- hålls en strömspridning längs nålen och därmed en ospeci- fik stimulering av receptorer i både huden och djupare vävnad. Ofta aktiverar akupunktur dessutom närliggande, förbipasserande nerver. Akupunktur skiljer sig således från föreliggande uppfinning främst genom att den ger en ospecifik stimulering av olika sorters receptorer längs nålen och näraliggande nerver. Vidare är den vid akupunk- tur använda strömstyrkan som regel högre än den vid före- liggande uppfinning.

US-patentet 3 612 061 (Collins et al) hänför sig till en flexibel elektrodmatris. Syftet med denna uppfinning är att använda det s k hudsinnet hos blinda personer för överföring av information. Anordningen utgörs av en flexi- bel platta med elektroder placerade i en matris. Varje elektrod är förbunden med en separat liggande tråd till en strömförsörjningsenhet. Jorden utgörs av plattan. Elektro- derna kan stimuleras individuellt, och elektrodmatrisen kan därför stimuleras i olika mönster. Varje elektrod skjuter ut från plattan och utgörs av en cylinder med kon- vex yta, vilken anbringas med tryck mot huden. Denna upp- finning skiljer sig från föreliggande uppfinning bl a genom att elektroderna inte penetrerar huden. Några para- metrar för stimuleringen anges ej. Det framgår dock att elektroderna inte är avsedda att stimuleras konsekutivt, eftersom ett spatialt mönster eftersträvas. Eftersom elektroderna ej penetrerar huden, är en högre stimule- ringsspänning nödvändig för stimulering av hudens recepto- rer/nerver. Därmed blir också strömspridningen större och mindre specifik jämfört med föreliggande uppfinning.

US-patentet 4 982 743 (Pierson) hänför sig till en apparat för lindring av klåda. Apparaten innefattar en elektrodplatta (mindre än 4 cmz) med utskjutande, oskarpa 10 15 20 25 30 35 469 465 5 elektroder som är avsedda att anbringas mot huden. Elekt- roderna skjuter ut 0,2-1,0 mm från plattan. Elektrodspet- sarna är emellertid inte vassa och ger endast en viss in- tryckning av huden när elektrodhuvudet anbringas mot hud- ytan. Det anges specifikt i patentskriften att elektroder- na ej penetrerar eller perforerar huden. Stimulering av huden sker med likspänning (högst 20 V) under en tid av upp till någon minut. Det anges också att denna stimule- ring inte känns (dvs inte aktiverar hudreceptorerna nämn- värt) under det att klådan lindras. Denna apparat skiljer sig från föreliggande uppfinning genom att elektroderna som sagt ej är utformade att penetrera huden. Vidare an- vänds likström i stället för pulsad stimulering. Någon möjlighet att konsekutivt stimulera de olika utskjutande elektroderna finns heller ej till skillnad från hos anord- ningen enligt föreliggande uppfinning. Vidare är plattans format så litet som mindre än 4 cmz.

EP-A-O 377 057 (Bernardini et al) hänför sig till en handhållen elektromedicinsk anordning för analgetisk hud- behandling, närmare bestämt till en portabel apparat med fyra elektrodpar anbringade i en platta, i vilken elektro- derna ligger inbäddade. Elektroderna, som är trubbiga och enligt medföljande skiss uppenbarligen runda, penetrerar inte huden. Elektrodparen stimuleras med samma frekvens.

Några parametrar för stimuleringen anges ej, så heller ej dimensioner för apparaten. Apparaten skiljer sig från den enligt föreliggande uppfinning genom att elektroderna inte penetrerar huden och att endast ett litet antal elektrod- par används. Vidare är konsekutiv stimulering av dessa elektroder inte möjlig. Stimuleringsspänningen bör också vara väsentligt högre för att aktivera receptorer/nerver i likhet med konventionell TENS. Vidare blir inte strömtät- heten lika hög intrakutant.

Teknikens område anges vidare i EP-A-O 249 532 (Ory), i US-patenten 4 982 742 (Claude), 4 509 535 (Bryan), 4 453 548 (Maurer et al) och 4 823 810 (Dervieux) samt i US-patenten 4 708 149, 4 722 354, @s9"4ss 10 15 20 25 30 35 6 4 867 166 och 5 038 796 (samtliga Axelgaard och Grussing).

Gemensamt för de i dessa publikationer beskrivna konstruk- tionerna är att någon penetrering av huden med elektroder inte sker, varvid inte heller hudens mekano- och smärtre- ceptorer specifikt kan stimuleras. Vidare möjliggörs hel- ler inte konsekutiv stimulering med någon av nämnda kon- struktioner.

Uppfinningen kommer nedan att beskrivas noggrannare med hänvisning till de bifogade ritningarna.

Fig 1 visar i sidovy en föredragen utföringsform av anordningen enligt föreliggande uppfinning.

Fig 2 visar i genomskärning en elektrod i elektrod- plattan hos anordningen i fig 1.

Fig 3 visar i genomskärning fyra olika utförings- former av elektrodspetspartiet och stopporganet enligt föreliggande uppfinning.

Fig 4 visar i genomskärning ett hudparti.

Enligt fig l är en elektrodplatta 1 försedd med flera sig genom plattan 1 sträckande, infästa elektroder 2. Var- je elektrod 2 är via en elektrisk ledning 3 ansluten till en styrenhet 4. Styrenheten 4 är via en elektrisk ledning 5 ansluten till en kollektorelektrod 6 med motsatt elekt- risk polaritet i förhållande till elektroderna 2. Elekt- rodplattan l med elektroderna 2 utskjutande från elektrod- plattans 1 undersida samt kollektorelektroden 6 är vid stimuleringsförfarandet anbringade på ett hudparti 10.

Elektrodplattan l är företrädesvis formbar och vä- sentligen plan. Den kan ha olika storlek beroende på hur stort hudparti som skall stimuleras. Den är tillverkad av ett inom tekniken konventionellt fogligt material som möj- liggör att den vid behov kan anpassas kring buktiga kroppsytor, t ex armbågar, axlar, knän etc. Dess storlek kan vara mellan ca l och 500 cmz, men är företrädesvis mellan ca 4 och 300 cmz.

Storleken är avhängig vilket hudområde som ska stimu- leras. Hudområden med liten receptortäthet kräver större stimuleringsomràden. T ex stimuleras relativt stora om- 10 15 20 25 30 35 469 465 7 råden på rygg och nacke, medan mindre områden stimuleras på armar och ansikte. Vid behov kan dessutom en eller flera elektrodplattor 1 anslutas om stimulering av stora hudpartier är aktuell. I elektriskt hänseende kan elekt- rodplattan 1 i helhet utgöra en isolator, eller kan den utgöras av en isolator i skiktet närmast huden och i ett ovanliggande skikt antingen av elektriskt ledande trådar från elektroderna 2 till styrenheten 4 eller av kretskort.

Vid en föredragen utföringsform utgörs elektrodplattan 1 av en silikongummimanschett.

Genom urtagningar i elektrodplattan 1 sträcker sig elektroder 2, som skjuter ut från elektrodplattans 1 mot hudpartiet 10 vända undersida, vilket framgår av fig 2.

Elektroderna 2 är väsentligen làngsmala och är tillverkade av konventionellt ledande material. Varje elektrods 2 övre ände är via en elektrisk ledning 3 ansluten till styrenhe- ten 4. Nämnda övre ände kan skjuta ut från elektrodplat- tans 1 från hudpartiet vända ovansida eller också vara nedsänkt i elektrodplattan 1. Elektroden 2 är i sin nedre ände avslutad med ett elektrodspetsparti 7, som är avsett att penetrera det aktuella hudpartiet 10. Det är av stor vikt att elektrodspetspartiet 7 har en sådan utformning att det kan penetrera huden i tillräcklig grad för upp- nående av önskvärd stimulering av hudens sinnesreceptorer.

Elektrodspetspartiet 7 är spetsigt med en vinkel av mindre än 90°, men företrädesvis spetsigt med en vinkel av mindre än 45”. Elektrodspetspartiet 7 är t ex rent koniskt spet- sigt eller konvext/konkavt, koniskt spetsigt, eller har det en skärande kant. Det kan även ha andra utformningar som uppfyller ifrågavarande krav, såsom t ex formen av en nål eller ett stift. Elektrodspetspartiets 7 tvärsnittsyta kan också vara så liten att huden oberoende av elektrod- spetspartiets 7 utformning penetreras under tryckverkan.

Tvärsnittsytan bör vara högst ca 1 mmz, företrädesvis högst 0,25 mmz, följd av penetreringen. för minimering av eventuella hudskador som 4690465 10 15 20 25 30 35 8 För åstadkommande av kontrollerad penetrering är dessutom ett stopporgan 9 anordnat kring den med elektrod- spetspartiet 7 försedda utskjutande nedre delen av varje elektrod 2 på så sätt att det samtidigt omsluter elektro- den 2 och utgör distansorgan mellan elektrodplattans 1 undersida och hudpartiet 10. Därigenom uppstår också luft- mellanrum ll mellan elektrodplattan l och hudpartiet 10.

Med uttrycket elektrodspetsparti 7 avses den del av elekt- roden 2 som sticker ut från stoppcrganet 9. Stopporganet 9 kan vara tillverkat av vilket konventionellt material som helst, t ex antingen elektriskt ledande eller isolerande material, och ha vilken utformning som helst som möjliggör uppfinningens syfte. Företrädesvis är det ihåligt cylind- riskt och har en höjd av ca 0,1-5 mm. Dess hudkontaktyta, som företrädesvis är ringformig, har en storlek av ca 0,2-25 mmz beroende pà elektrodtäthet och hudytans krök- ning. Vid en föredragen utföringsform är stcppcrganets 9 hudkontaktyta ca 3 mmz. Stopporganet 9 kan utgöra en sepa- rat del i anordningen, men även vara tillverkat i ett stycke med elektroderna 2. Stopporganet 9 möjliggör så- lunda att elektroden 2 vid ovanifrån applicerat tryck tränger in till ett förutbestämt djup i huden. Stopporga- nets 9 nedre ände är företrädesvis konvex för åstadkom- mande av sà tillfredsställande hudkontakt som möjligt. En plan hudkontaktyta, eller en hudkontaktyta som är plan närmast elektrodspetspartiet 7 och rundad upp mot elekt- rodplattan l, alternativt en konformig hudkontaktyta, ut- gör andra möjliga utföringsformer. Enligt fig 3a)-d), där några alternativa utföringsformer av föreliggande uppfin- ning visas, bör vinkeln a mellan stopporganet 9 och elekt- rodspetspartiet 7 vara maximalt l60° för erhållande av en tillfredsställande kontroll av elektrcdens 2 penetrerings- djup i huden. I den föredragna utföringsformen är vinkeln a mellan stopporganet 9 och elektrodspetspartiet 7 ca 90°.

En anordning där själva elektrodplattan 1 fungerar som en stoppanordning är i princip också möjlig. Emellertid er- 'I 10 15 20 25 30 35 469 465 9 hålls då inte fullgod kontroll av elektrodernas 2 pene- treringsdjup i huden.

Olika receptorer ligger på olika djup i huden, och genom variation av hudpenetreringsdjupet för elektrod- spetspartiet 7 kan den grupp av receptorer som man önskar stimulera väljas. Vid föreliggande uppfinning sker före- trädesvis stimulering av sinnesreceptorer i undre delen av epidermis och övre delen av dermis. När elektroden 2 medelst tryckverkan anbringas mot hudpartiet 10 perforerar elektrodspetspartiet 7 de elektriskt isolerande lagren av epidermis (stratum corneum och stratum lucidum, dvs horn- lagret, som består av döda hudceller). Enligt fig 4, som visar strukturen och positionen för receptorer i ett hud- tvärsnitt, bör elektroderna 2 penetrera ner till undre delen av epidermis 13 och övre delen av dermis 16, där både nociceptorer 14 och känsliga mekanoreceptorer 15 be- finner sig. Det här genomgående använda uttrycket "sinnes- receptorer" avser mekanoreceptorer och nociceptorer samt deras intrakutana nervfibrer inom hudskikten 13 och 16.

Hornlagret 12 utgör översta delen av epidermis 13. När elektrodspetspartiet 7 passerar dessa hudlager, reduceras det elektriska motståndet mellan elektrodspetsen och re- ceptor betydligt. Den erforderliga spänningen och ström- styrkan för aktivering av receptorer i huden kan därigenom sänkas avsevärt. Hudpenetreringsdjupet, dvs det lodräta avståndet mellan elektrodspetspartiets 7 spets 8 och den tänkta förlängningen av stopporganets 9 mot hudpartiet 10 anbringade yta, beror på vilken hudtyp som skall stimule- ras och hur långt ner i huden som stimuleringen avses ske.

Elektrodspetspartiet 7 skjuter företrädesvis ut ca 0,1-2,0 mm, och ca 0,2-1,2 mm vid en föredragen utförings- form. Det i beskrivningen och patentkraven genomgående an- vända begreppet "hudpenetrering" avser penetrering genom hudlagren till de känsliga mekanoreceptorerna 15 och noci- ceptorerna 14 i nedre delen av epidermis 13 och övre delen av dermis 16. 4e9'4s5 10 15 20 25 30 35 10 Elektroderna 2 kan vara anordnade på olika inbördes avstånd på elektrodplattan 1. Av praktiska skäl är emel- lertid avstånd större än ca 30-50 mm och avstånd mindre än ca 2-5 mm inte användbara. Antalet elektroder 2 per elekt- _ rodplatta 1 kan variera mellan ca 2 och 100 stycken, och är företrädesvis ca 15-50 stycken. I princip skulle en elektrodplatta 1 med endast en elektrod också kunna an- vändas. Den smärtlindrande effekten blir emellertid i sådant fall mer begränsad än om det föredragna utförandet med multipla elektroder används. Elektroderna 2 kan vara asymmetriskt utplacerade pà elektrodplattan 1 beroende på det aktuella hudpartiet. Ovannämnda parametrar kan med lätthet fastställas av fackmannen på området.

Vid en föredragen utföringsform av föreliggande upp- finning är plattan oval eller rektangulär med en yta av ca 100 cmz, och 16 elektroder är symmetriskt utplacerade på plattan med ett inbördes avstånd av 20 mm. Vid den före- dragna utföringsformen är dessutom elektroderna 2 cylind- riska med en diameter av ca 0,5 mm.

Vid den föredragna utföringsformen utgörs elektrod- plattan l av ett övre skikt med inbyggda ledningar/krets- kort och ett undre isolatorskikt, och stopporganet 9 är tillverkat i ett stycke med elektroderna 2.

Styrenheten 4, som via elektriska ledningar 3 är an- sluten till varje elektrod 2 på elektrodplattan 1, utnytt- jar konventionell elektronik och är avsedd att tillhanda- hålla de erforderliga värdena på de elektroniska paramet- rar som används vid föreliggande uppfinning. Styrenheten 4 kan antingen vara innesluten i en separat behållare eller vara inkapslad direkt på elektrodplattan 1. Vid den före- dragna utföringsformen av föreliggande uppfinning aktive- ras elektroderna konsekutivt, dvs i tur och ordning, för uppnående av optimal effekt. Samtidig stimulering av alla elektroder är också möjlig, men då erhålls ej lika bra resultat. Med hjälp av styrenheten 4 kan frekvensen för varje elektrod 2 varieras mellan ca 1 och 300 Hz, före- trädesvis mellan ca 5 och 100 Hz, men är vid en föredragen 10 15 20 25 30 35 469 465 11 utföringsform ca 40 Hz. Den erforderliga spänningen och strömstyrkan för aktivering av receptorerna i huden kan enligt uppfinningen sänkas till högst ca 40 V resp högst ca 6 mA, företrädesvis högst ca 20 V resp högst ca 3 mA, men är vid den föredragna utföringsformen högst ca 15 V resp ca 1-3 mA. Vid användning av anordningen för smärt- och klådlindring enligt föreliggande uppfinning höjs spän- ningen gradvis under en första period av ca 5-10 min, vilket kraftigt reducerar eventuell obehagskänsla jämfört med den uppkomna obehagskänslan vid en stegvis ökning till den erforderliga stimuleringsspänningen. Stimuleringen av- ses därefter fortsätta under ytterligare ca 20-50 min, men längre stimuleringstider kan komma att behövas vid vissa smärttillstånd. Den erforderliga pulstiden är ca 0,01-5 ms, företrädesvis 0,2-1 ms, men är vid en föredragen ut- föringsform 0,2 ms. Ovannämnda parametrar är beroende av vilket hudparti som skall stimuleras.

Styrenheten 4 är via en elektrisk ledning 5 ansluten till en formbar, elektriskt ledande kollektorelektrod 6, som utgör elektrod med motsatt polaritet i förhållande till elektroderna 2. Kollektorelektroden 6 är tillverkad av konventionellt material och kan liksom elektrodplattan 1 vid behov anpassas efter buktiga kroppsytor. Kollektor- elektrodens 6 form och yta kan variera i hög grad, och vid en föredragen utföringsform är dess yta ca 15-25 cmz. Vid användning av anordningen enligt föreliggande uppfinning sker den erforderliga strömtransporten mellan elektroderna 2 och kollektorelektroden 6 med motsatt polaritet. Kollek- torelektroden 6 kan anbringas på det aktuella hudpartiet 10 på avstånd från elektrodplattan 1 eller ligga som en ram runt densamma. Andra placeringar av kollektorelektro- den 6 i förhållande till elektrodplattan 1 är också möj- liga.

Elektroderna 2 kan således antingen utgöra katoder eller anoder. När elektroderna 2 utgör katoder, utgör kollektorelektroden 6 följaktligen anod och vice versa. 4s9'465 lO 15 20 25 30 35 12 Vid en föredragen utföringsform av uppfinningen är elek- troderna 2 katoder och kollektorelektroden 6 anod.

Vid en annan utföringsform av uppfinningen kan elek- troderna 2 på elektrodplattan 1 fungera parvis som katod och anod. Alternativt kan grupper av två eller flera elektroder 2 på elektrodplattan 1 agera inbördes katod- anodpar med en annan grupp av elektroder 2 på elektrod- plattan l. Vid denna utföringsform är således kollektor- elektroden 6 överflödig och därmed eliminerad från anord- ningen.

Anordningen enligt föreliggande uppfinning kan an- bringas på det hudparti 10 som skall stimuleras med hjälp av en på ritningen ej visad, konventionell fästanordning, såsom en manschett med reglerbart spännorgan, alternativt med vävnadsklister. Det är av stor vikt att elektrodplat- tan 1 med elektroderna 2 och deras elektrodspetspartier 7 kan anbringas på det aktuella hudpartiet medelst reglerbar tryckverkan för åstadkommande av den erforderliga hud- penetreringen.

Med hjälp av föreliggande uppfinning kan sålunda även motoriken hos handikappade personer med delvis eller full- ständig förlamning av muskulaturen pâverkas. Då används i normala fall inte någon gradvis ökning av strömstyrkan under 5-10 min. I detta fall stimuleras hudområdet på ett med den avsedda motoriken koordinerat sätt.

Vidare kan blodgenomströmningen i underliggande väv- nad ökas lokalt genom stimulering med hjälp av anordningen enligt föreliggande uppfinning. Denna ökade genomblödning har påvisats genom bl a iakttagelser av ökad temperatur i det behandlade hudområdet.

Utvärdering av analgetiska och klàdlindrande effekter av föreliggande uppfinning Vid ett försök med 6 försökspersoner inträdde en ut- talad smärtlindring lokalt i stimuleringsomràdet inom 3-5 min. Smärta utlöst med värmestimulering av hudytan påvisa- de en kraftig smärttröskelhöjning. Känslan av nålstick försvann i regel helt. Vidare har tester med avseende på 10 15 20 25 30 35 469 465 13 ryggmuskelvärk och tennisarmbàge på 4 försökspersoner givit god och långvarig smärtlindring med upp till flera dygn.

Genom användning av anordningen enligt föreliggande uppfinning blookerades dessutom klåda som utlösts med histamininjektion helt hos 3 försökspersoner och mildrades kraftigt hos ytterligare 3 personer efter ca 5 min stimu- lering. Effekten varade mer än 1 h.

Claims (9)

4e9'465 10 15 20 25 30 35 14 PATENTKRAV .

1. l. Anordning för lindring av kroniska och akuta v smärttillstånd samt klåda, för påverkan av motoriken hos rörelsehindrade eller för ökning av blodgenomströmningen i underliggande vävnad, vilken anordning inbegriper en form- bar elektrodplatta (1), genom vilken sträcker sig flera i elektrodplattan (1) infästa elektroder (2), som i respek- tive fri ände är avslutad med ett elektrodspetsparti (7) för hudpenetrering, k ä n n e t e c k n a d av att (a) varje elektrods (2) elektrodspetsparti (7) på ett avstånd av ca 0,1-2,0 mm från spetsen (8) omsluts av ett stopporgan (9), som åtskiljer elektrodplattan (1) från hudpartiet (10), (b) elektroderna (2) samverkar med en kollektor- elektrod (6) med motsatt elektrisk polaritet i förhållande till elektroderna (2), och (c) elektroderna (2) och kollektorelektroden (6) är elektriskt anslutna till en styrenhet (4), som är inrättad att konsekutivt aktivera elektroderna (2), varigenom vid tryckutövning på elektroderna (2) deras elektrodspets- partier (7) penetrerar de isolerande yttre skikten av epi- dermis för stimulering av hudens sinnesreceptorer.

2. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av att elektroderna (2) är katoder och att kollek- torelektroden (6) är anod.

3. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att styrenheten (4) är inrät- tad att aktivera elektroderna (2) konsekutivt med en frek- vens av ca 1-300 Hz, en strömstyrka av högst ca 6 mA och en pulstid av ca 0,01-5 ms. k ä n n e t e c k - n a d av att styrenheten (4) är inrättad att aktivera elektroderna (2) konsekutivt med en frekvens av företrä-

4. Anordning enligt krav 3, desvis ca 5-100 Hz, en strömstyrka av högst ca 3 mA och en pulstid av ca 0,2-1,0 ms. 10 15 20 25 30 35 469 465 15

5. Anordning enligt något av föregående krav, av att elektrodplattan (1) har en 2-100 elektroder (2) är infästade k ä n n e t e c k n a d yta av 4-300 cmz och att i elektrodplattan (l).

6. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att varje elektrods (2) elektrodspetsparti (7) är spetsigt, har en skärande kant eller har så liten tvärsnittsyta att hudpartiet (10) penetreras oberoende av elektrodspetsens (7) utformning, och att det på ett avstånd av ca 0,2-1,2 mm från spetsen (8) omsluts av stopporganet (9).

7. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att stopporganets (9) kontakt- yta mot huden är plan, plan närmast elektrodspetspartiet (7) och rundad upp mot elektrodplattan (l), eller konfor- mig, varvid vinkeln mellan elektrodspetspartiet (7) och stopporganet (9) är högst l60°.

8. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att en eller flera elektrod- plattor (1) enligt uppfinningen är anslutna för stimule- ring av ett större hudparti.

9. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att elektroderna (2) i elekt- rodplattan (1) parvis eller gruppvis utgör inbördes anod- katodpar, varvid kollektorelektroden (6) är utesluten från anordningen.