SE468373B - Anordning foer tvaangsutloesning av gnistgap - Google Patents

Description

15 2 förrän förhållandevis nära hela gnistgapets självtänd- ningsspänning.

Förfarandet enligt SE-patentansökan 8205236 utnyttjar på motsvarande sätt en separat pulstransfor- mator som matar en högspänningspuls som antänder gnist- gapet. I anordningen.enligt:denna SE-patentansökan tänds ett av hjälpgnistgapen, som är anordnat parallellt med huvudgnistgapen, med hjälp av en högspänningspuls, var- vid hjälpgnistgapen tänds och utlöser slutligen huvud- gnistgapen. Även i denna anordning måste tändningspulsen vara synkroniserad med gnistgapsspänningen för att möj- liggöra tvångsutlösning. Såväl denna synkronisering som ackvisition och matning av energi till pulstransfor- matorn för högspänningspulsen kräver lämpliga medel.

Dylika medel komplicerar tvångsutlösningsanordningens struktur, Ökar kostnaderna och anordningens skaderisk - och försvagar sålunda anordningens tillförlitlighet 20 25 30 35 överhuvudtaget.

Föreliggande uppfinning avser att åstadkomma en anordning för tvångsutlösning som har en mycket enkel struktur och vars funktion är sålunda ytterst till- förlitlig. Detta åstadkoms med hjälp av ett arrangemang enligt uppfinningen som kännetecknas därav, att ett element som styrt antar ett högimpedans- eller låg- impedanstillstånd är anordnat i serie med spännings- fördelningskomponenterna, varvid elementet vid över- gången till högimpedanstillstàndet ändrar spännings- fördelningen mellan gnistgapen, så att det parallellt därmed anordnade delgnistgapet tänds. Sålunda baserar sig funktionen av arrangemangetzenligt uppfinningen inte på tändningen av ett av hjälp- eller delgnistgapen med hjälp av en högspänningspuls, utan arrangemanget enligt uppfinningen inverkar på spänningsfördelningen mellan delgnistgapen, så att en 'väsentligen större del av matningsenergin än i normalläge alstras över ett av 10 15 20 25 30 35 4":- O\ C D (JJ *J 0-1 3 gnistgapen och får det att tändas. Tändningen av ett av delgnistgapen, i sin tur, resulterar i tändingen av alla gnistgapen, eftersom deras spänning ökar väsentligt efter tändningen av ett gnistgap.

Elementet som företrädesvis styrt antar ett lågimpedans- eller högimpedanstillstánd omfattar en transformator med en primärlindning anordnad i serie med spänningsfördelningskomponenterna och en sekundärlind- ning anordnad att väsentligen kortslutas respektive väsentligen öppnas med hjälp av en styrbar strömställa- re. Då transformatorns sekundärlindning är åtminstone väsentligen kortsluten, verkar dess primärsida inte pà spänningsfördelningen mellan gnistgapen som åstadkommits med hjälp av spänningsfördelningskomponenterna. Då transformatorns sekundärlindning är åtminstone delvis öppen ökar däremot primärsidans impedans betydligt så att en väsentlig del av matningsspänningen i gnistgapen kommer att verka över den och åstadkomma tändningen av gnistgapet som är parallellkopplat med just denna pri- märlindning.

Förutom sin enkla struktur har anordningen en- ligt uppfinningen den ytterligare fördelen att den inte erfordrar synkronisering med gnistgapsspänningen utan impedansnivåändringen hos anordningen för tvångsutlös- ning kan utföras när som helst.

I det följande kommer en specifik gnistgaps- anordning med anslutande tvångsutlösningsarrangemang att beskrivas såsom ett exempel med hänvisning till bifo- gade ritning. I ritningens figur är ett huvudgnistgap som mottager matningsspänning 10 indelad i två del- gnistgap 1 och 2 som mottager exempelvis hälften av hela gnistgapsspänningen. Vidare är ett hjälpgnistgap 3 och ett precisionsgnistgap 4 som erhåller t.ex. en fjärdedel av hela gnistgapsspänningen anordnade paral- lellt med delgnistgapet 2. För att fördela spänningen 468 373 10 15 20 25 30 35 4 mellan dessa gnistgap är spänningsfördelningskomponenter 5, 6 och 7, typiskt högspänningskondensatorer, anordnade parallellt med dessa. I praktiken är gnistgapen l_- 4 i de flesta fallen inställbara, och inställningarna ko- ordineras i förhållande till varandra, för att säker- ställa att precisionsgnistgapet 4 alltid tänds först, varvid spänningen över hjälpgnistgapet 3 ökar och får det att tändas. Härvid ökar delgnistgapets 1 spänning, vilket antänder det, och hela gnistgapsspänningen för- blir över delgnistgapet 2 och får även detta delgnist- gap att tändas.

Precisionsgnistgapet 4 kan vara gasfyllt, och dess jonisation kan stabiliseras med hjälp av ett radio- aktivt preparat. På detta sätt är dess tändningsspänning oberoende av väderleksförhållanden, såsom temperatur, fuktighet eller lufttryck. Även hjälpgnistgapet 3 är typiskt gasfyllt. Huvudgnistgapen 1 och 2 omfattar ty-' piskt kolelektroder. I allmänhet är gnistgapet indelad i två eller flera delar, huvudsakligen för att hjälp- gnistgapet som påbörjar den egentliga urladdningen kunde förverkligas såsom ett precisionsgnistgap. Detta säker- ställer att även huvudgnistgapet alltid kommer att fungera mycket exakt vid samma spänning.

Kopplingen som visas i figuren omfattar dess- utom ett arrangemang enligt uppfinningen för tvångs- utlösning av gnistgapet. Detta arrangemang omfattar en transformator 8 med en primärlindning 8a, typiskt en högspänningslindning, kopplad i serie med spännings- fördelningskomponenterna 5, 6 och 7 och parallellt med delgnistgapet 2. Transformatorns 8 sekundärlindning 8b, vanligen en làgspänningslindning, är kortsluten medelst en kopplingsanordning 9. Härvid är impedansen hos trans- formatorns 8 högspänningssida så låg att spännings- fördelningen i gnistgapet inte kommer att påverkas avse- värt. Om kopplingsanordningen 9 emellertid öppnas, sti- 10 15 20 25 30 4:.

O\ C O CN w CN 5 ger transformatorns 8 impedans mycket högt. Därvid matas nästan hela gnistgapsspänningen 10 över delgnistgapet 2, som tänds, dvs. gnistgapet tvángsutlöses vid en spän- ningsnivå betydligt under självtändningsspänningen.

Kopplingsanordningen 9 kan vara t.ex. en transistori- serad koppling som styrs genom en fotokabel. Ifall ar- rangemanget enligt figuren utgör en del av ett serie- kondensatorbatteri åstadkomms styrningen med hjälp av ett relä som övervakar tillståndet hos den metalloxid- varistor som är parallellkopplad med seriekondensator- batteriet. Denna typ av kopplingsanordning 9 kräver bara litet tilläggsenergi och den därtill anslutna elek- troniken är~mycket enkel. För att öka tillförlitligheten kan flera dylika kopplingsanordningar kopplas i serie.

Arrangemanget enligt uppfinningen har ovan be- skrivits enbart med hjälp av en såsom ett exempel anförd utföringsform. Följaktligen bör man inse att elementet enligt uppfinningen, vilket kan anta ett högimpedans- eller lågimpedanstillstånd, kan parallellkopplas med vilket som helst gnistgap, seriekopplas med komponenten som verkar på spänningsfördelningen hos just detta gnistgap. Detta elements struktur kan dessutom skilja sig från den ovan beskrivna. I själva verket kan elemen- tet utgöras av vilken som helst högspänningskopplings- anordning, såsom en kopplingsanordning av halvledartyp som styrt kan anta ett högimpedans- eller lågimpedans- tillstånd. Den funktionella principen och den grund- läggnade tanken i uppfinningen är sålunda att med detta element kan spänningsfördelningen mellan gnistgapen påverkas i sådan grad att gnistgapet med vilket ele- mentet är parallellkopplat antänds även i sådana fall där gnistgapsspänningen understiger sj älvtändningsspän- ningen avsevärt.

Claims (1)

1. 468 373 10 15 20 6 Ändrade patentkrav av den 3 december 1990 Patentkrav l. Arrangemang för tvångsutlösning av ett gnistgap vid en spänning lägre än självtändnings- spänning, vilket gnistgap är indelat i åtminstone två i serie anordnade delgnistgap (1, 2), varvid spännings- fördelningskomponenter (5, 6, 7) för fördelning av spän- ningen mellan delgnistgapen är anordnade parallellt med nämnda delgnistgap, vilket arrangemang omfattar ett element (8, 9) som styrt antar ett högimpedans- eller lågimpedanstillstånd, varvid elementet (8, 9) vid över- gången till högimpedanstillstándet ändrar spännings- fördelningen mellan gnistgapen (1 - 4), så att det pa- rallellt därmed anordnade delgnistgapet (2) tänds, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda element är anordnad i serie med spänningsfördelningskomponenterna (5, 6, 7) och omfattar en transformator (8) med en pri- märlindning (8a) anordnad i serie med spänningsfördel- ningskomponenterna (5 - 7) och en sekundärlindning (8b) anordnad att väsentligen kortslutas respektive väsent- ligen öppnas med hjälp av en styrbar strömställare (9). I;