SE466275B - Behaallare, saerskilt foer ett tryckfluidum - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 466 275 2 man åtminstone på den ena av de för hoplimning avsedda limytor- na har kvar ett relativt tjockt limskikt som ger erforderlig styrka och täthet i limfogen.

Detta uppnås med en behållare av det slag som anges i ingressen till patentkravet 1 och som enligt uppfinningen har de i den kännetecknande delen av patentkravet 1 angivna kännetecknen.

Genom att utföra skarven enligt uppfinningen uppnås att de påförda limskikten på behållarehalvornas ändpartier vid hop- skjutningen av de båda ändpartierna endast i begränsad ut- sträckning eller väsentligen inte alls påverkas, vilket medför att limskiktet med tillräckligt mycket lim föres ihop och bildar en limfog med önskad styrka och täthet. Dessutom är behållarehalvornas ändpartier utformade med så samverkande koniska ytor att man erhåller ett grepp som motverkar axiell isärdragning av de båda halvorna. För att bibehålla detta grepp är en förstärkningsmuff anordnad kring skarven i form av pålin- dad armeringstråd i kombination med en plast. Med hjälp av denna muff låses ändpartierna i sitt grepp med varandra så att limmet i limfogarna ej kan utsättas för krafter som skulle kunna bryta upp limfogarna.

Några lämpliga utföringsformer av behållaren enligt uppfin- ningen visas som exempel på bifogade ritningar.

Fig 1 är en sidovy av behållaren som består av två hoplimmade cylindriska halvor utförda i ett stycke med var sin ändgavel.

Fig 2 visar i förstorad skala ett snitt enligt linjen 2-2 i fig 1.

Fig 3 är en detaljbild av den i skarven yttre cylinderhalvans ändparti i sektion sådant det ingår i fig 2.

Fig 4 är en detaljbild av det i skarven ingående inre ändpar- tiet i sektion sådant det ingår i fig 2. 10 15 20 25 30 35 466 275" 3 Fig 5 visar ett första mellanläge under inskjutningen av det yttre ändpartiet på det inre ändpartiet efter det att de båda ändpartiernas limytor har försetts med limskikt.

Fig 6 visar ett andra mellanläge efter fortsatt inskjutning från läget i fig 5.

Fig 7 visar ett tredje mellanläge efter fortsatt inskjutning till ett läge som ligger strax före slutläget enligt fig 2.

Fig 8 visar en annan utföringsform av skarven vid behållaren enligt uppfinningen i ett limmat slutläge.

Fig 9 visar ett mellanläge före slutläget i fig 8.

Behållaren i fig 1 är sammansatt av två cylindriska halvor 10, 12 som var och en är utförd i ett stycke med en ändgavel 14 respektive 16.

I skarven 18 mellan de båda halvorna är den ena halvans änd- parti 20 inskjutet över den andra halvans ändparti 22 så att det utanpåliggande ändpartiets 20 invändiga limytor anligger noga mot det innanförliggande ändpartiets 22 utvändiga limytor för att åstadkoma en så effektiv hoplimning av dessa till en limfog som säkert tätas mot förekomande stora gastryck i behållaren, i storleksordningen 5-100 bar. Limfogen kan även uppta väsentliga dragkrafter.

Halvorna 10 och 12 är tillverkade enligt den kända metod, där man först bygger upp ett skikt av längsgående och tvärgående glasfibertrådar på en kärna med hjälp av en robot och därefter anbringar glasfibertrådkroppen i ett yttre formverktyg. Slut- ligen injiceras plast i verktyget för att erhålla en glasfiber- armerad halva som kan uppta förekomande relativt stora axiella och radiella krafter. Plasten är vanligen en polyester som får härda innan verktyget öppnas.

Det yttre ändpartiet 20 skall relativt lätt kunna spännas ut till en större diameter, såsom beskrives nedan. Det tillverkas 10 15 20 25 30 35 466 275 4 därför med ett avsevärt mindre antal lindningsvarv av glas- fibertrâd än för halvan 10 i övrigt, eller helt utan lindnings- varv och endast med axiella glasfibertrådar som sträcker sig ut till i närheten av ändpartiets kant. Ändpartiets 20 invändiga limyta är sammansatt av två invändiga stympade koner 24, 26, och ändpartiet 22 har en limyta samman- satt av två utvändiga stympade koner 28, 30 som noga passar mot konerna 24, 26. Konernas breda basändar är vända mot varandra och har vid övergångsställena 32 respektive 33 sin största diameter. I det monterade läget sammanfaller övergângsställena 32, 33. Övergången 32 är lämpligen mjukt avrundad. Ändpartiet 20 har dessutom en ändyta 34 som är hoplimmad med en ändyta 36 hos ändpartiet 22.

I fig 2-7 är konernas 24, 28 konvinkel 2A större än konernas 26, 30 konvinkel 2B, vilket antydes i fig 3 med att vinkeln A är ca l2° (d v s en konvinkel 24°) och vinkeln B är ca 4° (d v s en konvinkel 8°.

Före hopskjutning av halvorna enligt fig 5-7, påföres ett limskikt på alla limytorna. Limmet kan exempelvis vara ett härdlim av epoxityp.

På limytorna 24, 26, 34 finns sålunda limskikt 24A, 26A respek- tive 34A. På limytorna 28, 30 och 36 finns limskikt 28A, 30A respektive 36A. Ändpartiet 20 har vid sin ände en ändkant 38 som är avrundad för att ej bilda en skrapkant. Ãndpartiet 22 löper å sin sida ut i ett i sektion kilformat kantparti 40, vilket är utsatt för gastrycket i behållaren och påverkas i riktning mot limytan 24 för att upprätthålla önskad anliggning mot denna.

Vid hopskjutning av halvornas ändpartier komer kanten 38 att träffa limytan 28 vid ett ställe 42, varefter kanten 38 glider på limskiktet 28A under viss minskning av dess tjocklek mellan 4). 10 15 20 25 466 2754 s punkten 42 och övergången 32 mellan limytorna 28 och 30. Det sålunda erhållna tunnare limskiktet betecknas med 28C.

På limytan 28 har dessutom kvarlämnats ett opåverkat limskikt 28B. U När kanten 38 befinner sig vid övergången 32 enligt fig 6 har ändpartiet 20 utvidgats radiellt under uppböjning så att konens 26 konvinkel har minskats i detta läge. Vid fortsatt inskjut- ning kommer limskiktet 26A att av övergångspunkten 32 jämnas ut till ett tunnare limskikt 26C på limytan 26.

Såsom illustreras i fig 7 komer limytan 26 med sitt tunna limskikt 26C att befinna sig fritt ovanför det opåverkade limskiktet 30A tills ändpartierna är i det närmaste helt hop- skjutna och limskikten 34A och 36A på ändytorna har bringats i kontakt med varandra.

Vid den slutliga hoplimningen kommer sålunda det normala lims- kiktet 24A att pressas ihop med det normala limskiktet 28B och med det tunnare limskiktet 28C. På andra sidan om övergången 32 komer det tunnare limskiktet 26C att pressas ihop med det nor- mala limskiktet 30A.

I varje limfog komer limningen sålunda att ske med hjälp av ett limskikt som har normal tjocklek och ett normalt eller tunnare limskikt efter hopskjutningen av ändpartierna.

Därefter lindas en armeringstrâd såsom glasfibertråd kring skarven tillsammans med en lämpligen UV-härdande plast för åstadkomande av en stark trådarmerad förstärkningsmuff 44, vilken låser ihop ändpartierna till det i fig 2 visade slutlä- get, där den koniska limytan 26 griper över den koniska limytan 30 i ett grepp som förhindrar axiell isärdragning av halvorna 10 och 12. I kombination med muffen 44 upprätthålles sålunda detta grepp som tillsammans med limfogarna, vilka är täta och starka, medför att skarven kan dimensioneras med enkla medel för att kunna motstå förekommande axiella drag- och tryck 10 15 20 25 ED Åse 275 6 krafter samt radiella krafter. Detta förband är sålunda enkelt och billigt att åstadkoma och tar liten plats på behållarens utsida.

Utföringsformen i fig 8 och 9 är i princip utförd på samma sätt som skarven i fig 2, varvid motsvarande detaljer i fig 8 har fått en tilläggssiffra nr 1 så att exempelvis halvan 10 i fig 2 får beteckningen 110 i fig 8 o s v.

De båda dubbelkoniska limytorna 124, 126 har i detta fall en vinkel A.som är ca 12° (d v s en konvinkel 24°), medan vinkeln B är ca 10° (d v s en konvinkel 20°), vilket innebär att vinkeln B är väsentligt större i fig 8 än i fig 2. Konvinkeln 2B kan ligga i området 6°-30°.

Såsom framgår av fig 9 komer den avrundade kanten 138 att glida utmed hela limytan 128 och jämna ut detta till ett tun- nare limskikt 128C.

Den avrundade övergångskanten 132 komer att jämna ut limskik- tet 126121111 ett tunnare limskikt lzsc.

Limskikten 124A och 130A blir däremot väsentligen opåverkade under hopskjutningen av halvorna 110 och 112 tills ändpartierna uppnår slutläget i fig 8.

Genom att den koniska ytan 126 har en större konicitet än ytan 26 i fig 2 komer ytorna 126 och 130 att få en starkare hop- koppling och därmed ett större motstånd mot att dragas isär.

Den trådarmerade muffen 144 låser skarvens delar effektivt i slutläget, vilket framgår av fig 8.

Eftersom muffen 44 respektive 144 måste vara helt oföränderlig vid uppträdande radiella krafter på grund av gastrycket, kan det vid behov vara lämpligt att förstärka muffens trådarmering genom att armeringstrådarna utgöres av glasfibertråd och/eller ståltråd för att öka säkerheten.

Claims (2)

5.! p! 10 15 20 25 466 275 . 7 Patentkrav

1. Behållare, särskilt för ett tryckfluidum, samansatt av två företrädesvis cylinderformade halvor (10, 12; 110, 112) som är utförda företrädesvis i ett stycke med varsin ändgavel i arme- rad plast med en armering i form av längsgående glasfibertrådar och tvärgående, runtom lindade glasfibertrådar, varvid den ena halvans ändparti är inskjuten över den andra halvans ändparti och är fäst vid denna genom hoplimning av tätt mot varandra anliggande limytor, k ä n n e t e c k n a d av att den ena halvans i skarven utanpåliggande ändparti (20; 120) har en inre, av två stympade koner sammansatt (24, 26; 124, 126) limyta med de invändiga koniska delytornas basändar övergående vid ett ställe (33; 133) i varandra, att den andra halvans i skarven innanförliggande ändparti (22; 122) har en utvändig, av två stympade koner (28, 30; 128, 130) sammansatt limyta som med sina två utvändiga koniska delytor passar noga mot de två invändiga koniska delytorna, och att kring de hoplimade hal- vornas ändpartier finns ett skikt av pålindad armeringstråd som hålles i läge med ett bindemedel och bildar en förstärkande muff i skarvområdet.

2. Behållare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den ena invändiga koniska limytan (26; 126), som under hop- skjutningen av de båda ändpartierna (20, 22; 120, 122) spännes ut radiellt till en större diameter vid dess passage över övergången (32; 132) mellan de utvändiga koniska limytorna (28, 30; 128, 130), har en konvinkel som ligger i området 6°-30°, lämpligen 4°-10°.