SE466128B - Pulsator - Google Patents

Description

10 15 20' 25 30 466 128 2 Det vore naturligtvis möjligt att undvika uppkomst av de ovannämnda tryckstötarna om varje ventilanordning konstruerades så, att under varje växlingsförlopp, när ventilanordningen ansluter sitt pulseringsutlopp till sitt tryckutlopp, som är anslutet till vakuumkällan, ventil- anordningens pulseringsutlopp hålls stängt. Emellertid skulle ventil- anordningar konstruerade på detta sätt väsentligt fördyra pulsatorn.

Intensiteten hos nämnda tryckstötar skulle även kunna minskas, så att korna upplevde det som mindre obehagligt, om ventilanordningarnas växlingsförlopp kunde ske snabbare. Emellertid skulle detta kräva mer komplicerat konstruerade ventilanordningar, förmodligen inkluderande servosystem, vilket skulle leda till alltför dyra pulsatorer.

Det är känt att arrangera två backventiler i de respektive anslutningarna mellan ventilanordningarnas tryckutlopp och vakuumkällan för att elimi- nera de nämnda tryckstötarna eller åtminstone minska deras intensitet.

Under den ena av de två ventilanordningarnas växling av pulserings- utloppets anslutning från tryckinloppet, som kommunicerar med atmosfären, till,pulseringsutldppet,ykømmer=härigenbmtbatkvemniflenrmelïanwmaknnmråwf källan och den andra ventilänordningens tryckutlopp att stänga av det uppkomna luftflödet. Ett sådant arrangemang av backventiler har dock vissa nackdelar. Om varje backventil således är utformad självstängande medelst t.ex. en fjäder, ger backventilen upphov till ett mot den före- kommande stängningskraften proportionellt tryckfall, som stör den önskade vakuumnivån i spenkopparnas pulseringsutrymmen, varigenom mjölknings- funktionen äventyras.

Om å andra sidan varje backventil ej är utformad självstängande måste backventilen genomströmmas av ett visst luftflöde för att det uppkomna tryckfallet över backventilen ska stänga denna. Nämnda luftflöde ger naturligtvis upphov till en sådan ovannämnd ej önskvärd tryckstöt mot kons spenar, om än av ej fullt så stark intensitet som vid användning av pulsatorer utan backventiler. 10 15 20 25 30 35 3 466 128 Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en enkel och prisbillig pulsator, som under drift ej ger upphov till för korna obehagliga tryckstötar mot kornas spenar.

Detta ändamål uppnås medelst en pulsator av det inledningsvis angivna slaget, vilken huvudsakligen utmärks av en tredje ventilanordning, som har ett ventilhus, vilket bildar en kammare, ett första inlopp till kammaren; varvid ventilhusets första inlopp är anslutet till den första ventilanordningens tryckutlopp; ett andra inlopp till kammaren; varvid ventilhusets andra inlopp är anslutet till den andra ventilanordningens tryckutlopp; första och andra ventilsäten; vilka sträcker sig omkring de respektive mynningarna i kammaren hos ventilhusets första och andra inlopp; och ett utlopp i kammaren för anslutning till nämnda andra tryck- källa; och ett ventilorgan; som är förflyttbart i kammaren mellan ett första läge; i vilket ventilorganet anligger tätande mot det första ventilsätet; och ett andra läge; i vilket ventilorganet anligger tätande mot det andra ventilsätet.

Lämpligen är?ventilhuséts'första och andra venbilsäten anordnadeFmítt;w<4”" emot varandra, vilket medför den fördelen att ventilorganet endast behöver genomgå en kort transversell rörelse för växling mellan nämnda första och andra lägen.

Företrädesvis är ventilorganet fritt förflyttbart i kammaren mellan nämnda första och andra lägen; varigenom den erforderliga kraften för förflyttning av ventilorganet kan minimeras.

Uppfinningen förklaras närmare i det följande med hänvisning till den bifogade ritningen, på vilken figur 1 schematiskt visar en pulsator enligt uppfinningen, och figur 2 visar samma pulsator som figur 1 men med en annan inställning.

Den i figur 1 och 2 visade pulsatorn innefattar två likadana ventil- anordningar 1 och 2, var och en av vilka är utformad som en konventionell elektromagnetiskt styrd tre-vägsventil. Således innefattar ventil- 10 15 25 30 35 466 128 anordningen 1 ett ventilhus 3 med en kammare 4, ett utlopp 5 från kammaren 4, ett ventilsäte 6, som omger utloppets 5 mynning i kammaren 4, ett inlopp 7 till kammaren 4, ett ventilsäte 8, som omger inloppets 7 mynning i kammaren 4, och ett pulseringsutlopp 9 från kammaren 4. Ett ventilorgan 10 är beläget i kammaren 4 och är försett med ett ventilskaft 11, vilket sträcker sig genom inloppet 7. Ventilskaftet 11, som är magnetiskt, sträcker sig vidare genom en spole 12. Genom aktivering av spolen 12 med en pålagd spänning kan ventilorganet 10 förflyttas till tätande anliggning mot endera av ventilsätena 6 och 8.

Analogt med ventilanordningen 1 innefattar ventilanordningen 2 ett ventilhus 13 med en kammare 14, ett utlopp 15, ett ventilsäte 16, som omger utloppet 15, ett inlopp 17, ett ventilsäte 18, som omger inloppet 17, och ett pulseringsutlopp 19. Ett ventilorgan 20 i kammaren 14 har ett ventilskaft 21, som sträcker sig genom inloppet 17 och en spole 22.

En ventilanordning 23 innefattar ett ventilhus 24 med en kammare 25, ett inlopp 26 till kammaren 25, ett ventilsäte 27, som omger inloppets 26 mynning, kammaref1gff-'2-figfigebtg, inlqägçu.. 248.1 ;_'[¿-SQI23¿4?'å¶'J'3-}*'.- beälägrfiètiilíf-ïflvšåäïïfäïëmmtfišimlfißppéüåfç'f - 26, ett ventilsäte”29,*somfømger~ínloppets 28“mynnfng“i"kammaren 252 ocht ett utlopp 30 från kammaren 25.

I kammaren 25 finns ett skivformigt, lätt ventilorgan 31, som är fritt rörligt i kammaren 25 mellan ett första läge, i vilket ventilorganet 31 tätar mot ventilsätet 27, och ett andra läge, i vilket ventilorganet 31 tätar mot ventilsätet 29. (Ventilorganet 31 kan även ha andra utform- ningar, såsom en boll).

Utloppen 5 och 6 är anslutna till inloppen 26 resp. 28, medan inloppen 7 och 17 kommunicerar direkt med atmosfären.

Pulsatorn enligt figur 1 och 2 fungerar på följande sätt: Pulseringsutloppen 9 och 19 ansluts till pulseringsutrymmena hos två par av spenkoppar och utloppet 30 ansluts till en vakuumkälla. Med ventil- lO 15 466 128 anordningarna l, 2 och 23 i de i figur 1 visade inställningarna råder vakuum i alla fyra spenkopparnas pulseringsutrymmen. När t.ex. spolen 22 aktiveras för omställning av ventilorganet 20 till tätning mot ventil- sätet l6, så att atmosfärstryck kommer att råda i de pulseringsutrymmen, som är anslutna till pulseringsutloppet 19, kommer atmosfären under ventilorganets 20 förflyttning mot ventilsätet 16 att kommunicera med inloppet 28 via inloppet 17, kammaren 14 och utloppet 15 (fig 2). Efter- som trycket i inloppet 28 härigenom ökar uppstår ett tryckfall över ventilorganet 31, vilket medför att ventilorganet 31 skjuts genom kammaren 25 till tätande anliggning mot ventilsätet 27. Någon tryckökning uppstår således inte i pulseringsutloppet 9, varför ej heller någon tryckstöt uppstår i de evakuerade pulseringsutrymmen, som är anslutna till pulseringsutloppet 9.

Eftersom under varje pulseringscykel perioden av atmosfärstryck har kortare varaktighet än vakuumperioden förflyttas ventilorganet 20 till- baka till ventilsätet 18 innan ventilorganet 10 förflyttas från ventil- sätet 8. Först därefter förflyttas ventilorganet 10 mot ventilsätet 6, vilket_medför att ventilorganet 3l skjuts tillbaka»tillatätandefianliggçß w “ ning mot ventilsäteti29v När perioden av atmosfärstryck Har passerat för” de pulseringsutrymmen som är anslutna till pulseringsutloppet 9; för- flyttas ventilorganet 10 tillbaka till ventilsätet 8; varigenom pulsatorn åter intar det i figur l visade tillståndet. v? i -' HE . Ä nmwwlwwlluhllw

Claims (3)

1. lO 15 25 30 466 128 Patentkrav l. Pulsator innefattande första och andra ventilanordningar (l, 2), var och en av vilka har ett pulseringsutlopp (9; l9), ett tryckinlopp (7; 17) för anslutning till en första tryckkälla som alstrar ett första tryck, och ett tryckutlopp (5; 15) för anslutning till en andra tryck- källa som alstrar ett andra tryck, vilket är lägre än nämnda första tryck, varvid varje ventilanordning är inrättad att ansluta sitt pulse- ringsutlopp växelvis till nämnda första tryckkälla via tryckinloppet resp. nämnda andra tryckkälla via tryckutloppet, k ä n n e t e c k - n a d a v en tredje ventilanordning (23), som har ett ventilhus (24), vilket bildar en kammare (25), ett första inlopp (26) till kammaren, varvid ventilhusets första inlopp är anslutet till den första ventil- anordningens (1) tryckutlopp (5), ett andra inlopp (28) till kammaren, varvid ventilhusets andra inlopp är anslutet till den andra ventil- anordningens (2) tryckutlopp (15), första och andra ventilsäten (27 resp. 29), vilka sträcker sig omkring de respektive mynningarna i kammaren hos ventilhusets första och andra inlopp (26 resp. 28), och ett utlopp (30) från;kammaren=förlanslutninggtillmnämndæ@andræ@trmckkäEb&ɧomhmefim?"'“ ventilorgan (31), somtär förffyttöart i kámmaren'mefIan'ett första*Iägë, i vilket ventilorganet anligger tätande mot det första ventilsätet (27), och ett andra läge, i vilket ventilorganet (31) anligger tätande mot det andra ventilsätet (29).
2. 2. Pulsator enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att ventil- husets (24) första och andra ventilsäten (27 resp. 29) är anordnade mitt emot varandra.
3. 3. Pulsator enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d a v att ventilorganet (31) är fritt förflyttbart i kammaren (25) mellan nämnda första och andra lägen. a.-