SE465649B - Foerfarande foer bekaempning av den sextandade granbarkborren, pityogenes chalcographus, genom applicering av en inhibitoriskt aktiv maengd av (+) och/eller (-) -verbenon paa gran - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 2 465 649 Av ovannämnda skäl är feromonbaserade bekämpningsmetoder mot skadeinsekter synnerligen miljövänliga. De har dessutom visat sig vara utomordentligt effektiva.

Bekämpning av skogsskadeinsekter är ett område där feromonbase- rade bekämpningsmetoder redan har stor betydelse eftersom stora ekonomiska värden här står på spel. Speciellt gäller detta bark- borrar som varje år förorsakar stora förluster både i form av dödade träd, tillväxtförluster och talrika skador av t.ex. blå- ytesvamp.

Den sextandade granbarkborren, Pityogenes chalcographus, är en av de allvarligaste skogsskadeinsekterna i Europa. Den kan under vissa förhållanden angripa och döda stående friska granar i stor omfattning.

Arten förökar sig såväl i friska som i döende träd. t.ex. vind- fällen. Larverna lever av det näringsrika bastskiktet (floemet) under ytterbarken. En hane som borrar sig in utsänder ett fero- mon bestående av 2-etyl-1,6-dioxaspiro-|4,4|-nonan, med trivial- namnet chalcogran (CH) och metyl-2,4-dekadienoat (MD). Båda sub- stanserna utnyttjas idag kommersiellt som attrahenter. För chal- cogran hänvisas till det amerikanska patentet US-A-4,205,D84 och för metyldekadienoat till svensk patentansökan SE-A-8600448-8.

Av chalcogran föredras 2S,5R-enantiomeren och av metylestern 2E,4Z isomeren. Feromonet attraherar honor till trädet men också andra hanar. Feromonet är väl känt och utnyttjas sedan Länge kommersiellt som en attrahent i fällor för fångst av den sextan- dade granbarkborren.

Mängden feromon som avges av en inborrad hane ökar under de för- sta dagarna och lockar därvid både hanar och honor av arten. Ge- nom att attrahera ytterligare hanar får han hjälp att bryta ned trädets försvar i form av ett rikligt kådflöde. Hanen gnager sedan ut en parningskammare och är redo att släppa in en eller flera honor som efter parning påbörjar äggläggningen. Mängden feromonattrahenter minskar därefter för att ungefär en vecka ef- 10 15 20 25 30 35 465 649 ter det att hanen började inborrningen vara nere på en mycket Låg nivå. Detta betyder att när många granbarkborrar angriper ett träd så ökar den attraherande feromonsignaLen från trädet snabbt. tieLLt. Ett sådant massangrepp mot ett bestämt träd är karaktä- FLer barkborrar attraheras och antaLet ökar exponen- ristiskt för barkborrarnas reproduktionsstrategi. SjäLvfaLLet är det dock förödande om aLLtför många barkborrar attraheras tiLL samma träd. Konkurrensen om den begränsande födan för Larverna bLir då så stor att många av dem dör. Barkborrarna utsänder där- för en stoppsignat för vidare attraktion tiLL trädet.

VanLigen Lever den sextandade granbarkborren i Låga popuLations- tätheter. I denna endemiska fas förökar den sig i vindfäLLda, avbrutna eLLer på annat sätt skadade träd som har en Låg vitaLi- tet. Svåra höststormar med mycket vindfäLLd granskog erbjuder emeLLertid granbarkborren ett överfLöd av yngeLträd. Populatio- nen av dem tiLLväxer snabbt och i synnerhet om två sådana år föLjer på varandra kan granbarkborren nå en epidemisk fas i viL- ken popuLationstätheten är så hög att den med framgång kan an- gripa och döda också friska stående granar. Huggen obarkad gran skogen under granbarkborrens svärmning i maj- För att som Ligger kvar i juni är ur insektens synpunkt en perfekt yngeLpLats. förhindra uppbyggnad av epidemiskt höga popuLationstätheter av granbarkborren måste därför väLtor av huggen gran på något sätt skyddas. Idag sker det i Sverige genom en Lagstiftning som krä- ver att att huggen gran måste vara uttranspoterad ur skogen före 1 augusti, dvs före den nya generationen granbarkborrar ktäcks.

Beskrivning av föreLiggande uppfinning Det har nu överraskande visat sig möjLigt att kunna förhindra attraktion och därmed angrepp på gran genom att utnyttja en in- hibitor eLLer stoppsignaLsubstans tiLL den feromonreLaterade attraktionen genom att man appLicerar en inhibitoriskt aktiv mängd av (+) och/eLLer (-)- verbenon, (1S,5R)-(i)-4,6,ó- trimetyLbicykLo-(3,1,1)hept-3-en-2-on, på gran så att man erhåLLer en frisättning av åtminstone c:a 9 x 10-7 g verbenon per minut. 10 15 20 25 30 35 465 649 Den åttatandade och den sextandade granbarkborren konkurrerar med varandra om granen som yngelplats. Det är som ovan nämnts genom tidigare arbete känt att verbenon utgör en stoppsignal för den åttatandade granbarkborren, varvid verbenon förhindrar att- raktion av ytterligare granbarkborrar till dess attrahent.

Föreliggande uppfinning kommer nedan att närmare beskrivas med hänvisning till följande exempel utan att dock vara begränsad därtill.

Exempel Den inhiberande effekten av verbenon för den sextandade gran- barkborren till dess attrahent bestående av CH och MD undersök- tes i ett fältförsök. Härvid placerades två klisterfällor 1,7 m över ändarna på en 6 m lång balk som roterades med en hastighet av 1 varv/26 min. Fällorna bestod av en nätcylinder, 30 cm i di- ameter, 30 cm hög och tillverkad av nät med 0,5 mm maskstorlek och bestruken med Stickem Special. Den långsamma rotationen av fällparet avses att reducera den positionsorsakade variationen i fällfångsterna som är vanlig i fältförsök.

I ett kontrollförsök avgav båda fällorna samma dos av E,Z-metyl- dekadionatet (18 /ug/dygn) och chalcogran (1 mg/dygn), som utgör aggregationsferomonet för P. chalcographus. Fângsten blev icke signifikant skild mellan de båda fällorna. Den ena fällan fång- ade 400 honor och andra 422 honor. Av hanarna fångades 139 resp. 160. Vid en helt likartad fördelning hade 411 honor fångats i varje fälla, vilket med X2-test inte är signifikant skild från 400/422 (p=0,59). Motsvarande värde för hanarna blir p=0,39.

Då samma försök upprepades med samma attrahenter men med en av fällorna dessutom försedd med en verbenondispenser, som avgav 9 x 10"? framgår av nedanstående Tabell 1. g per minut reducerades fångsterna signifikant såsom 10 15 20 25 30 35 465 649 TABELL 1.

Verbenon (Vn) som granbarkborren, Pityogenes chaLcographus, tiLL dess aggrega- inhibitor av attraktionen av den sextandade tionsferomon, metyLdekadionat (MD) och chaLcogran (CH) kön FäLLa 1 FäLLa 2 xz-test MD + CH MD + CH Honor 400 422 p = 0,59 Hanar 139 160 p = 0,39 MD + CH MD + CH + Vn Honor 409 174 p = < 0,001 Hanar 165 100 = < 0,001 g verbenon per min. 9 I försöket ovan administrerades 9,1 x 10-7 Aktiva mängden verbenon kan emeLLertid vara från 2,5 x 10- 9/min, företrädesvis från 2,5 X 1o'8 g/min och heLst 2,5 X 10"? fiLL 2,5 X 1o'6 g/min.

Vid användningen av verbenon i detta syfte appliceras verbenon i en absorbent, såsom siLika, zeoLiter, eLLer poriga poLymerer, såsom av poLyetyLen, poLykarbamid eLLer andra jonbytarmassor, eLLer dextrosderivat, eLLer dispergeras i en emuLsion av ett ceLLuLosaderivat, såsom CMC, hydroxymetyLceLLuLosa, andra stär- keLsekLister, eLLer gumbitdande poLysackarider, så att subs- tansen avges i en jämn mängd över en Längre tid. Absorbenten sprutas över virkesuppLag i skogen. Genom att virket inte bLir angripet kan uttransporten från skogen spridas ut under en Läng- re period och kan ske in under hösten. Likaså kan sommarhuggning ske, viLket medför en rationeLLare hantering inom skogsbruket.

FöreLiggande uppfinning kan användas deLs pä stående gran, men heLt naturLigt ocksâ på, och företrädesvis pâ, hugget granvirke samt på faLLet virke.

Claims (2)

10 465 649 PATENTKRAV .

1. Förfarande för bekämpning av den sextandade granbarkborren, Pityogenes chatcographus, genom att förhindra aggregering på och/eller kotonisering av gran, kånnetecknat av, att man appli- cerar en inhibitoriskt aktiv mängd av (+) och/etter (-)- verbenon, (1S,5R)-(1)-4,6,6-trimetyLbicykLo-(3,1,1)hept-3-en-- 2-on, på gran så att man erhâLLer en frisättning av åtminstone c:a 9 x 10-7 g verbenon per minut.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av, att man titttör sä mycket verbenon att man erhâLLer en frisättning av verbenon av åtminstone 9 x 10-6 g/min.